EU:s Försiktighetsprincip kräver en riskanalys om man är osäker på forskningen

EU:s Försiktighetsprincip

Försiktighetsprincipen gör det möjligt att reagera snabbt för att avvärja ett eventuellt hot mot människors eller djurs hälsa, mot växters sundhet, eller för att skydda miljön. Om fakta inte räcker för att bedöma risken fullständigt, kan man använda denna princip för att, till exempel, förbjuda eller återkalla varor som kan vara hälsofarliga.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen av den 2 februari 2000 om försiktighetsprincipen [KOM(2000) 1 slutlig – ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Försiktighetsprincipen nämns i artikel 191 i fördraget om Europeiska unionens (EU) funktionssätt. Den avser att säkerställa en hög nivå av skydd för miljön tack vare förebyggande beslutsfattande vid risk. I praktiken är dock principens tillämpningsområde väsentligt vidare och omfattar även konsumentpolitik, EU-lagstiftning om livsmedel samt människors, djurs och växters hälsa.

Detta meddelande fastställer därför gemensamma riktlinjer för hur försiktighetsprincipen ska tillämpas.

Definitionen av principen kommer även att få positiva konsekvenser internationellt, när det gäller att säkerställa en lämplig nivå för skydd av miljön och människors hälsa vid internationella förhandlingar. Principen har erkänts i olika internationella konventioner och återfinns bland annat i det avtal om sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS-avtalet) som slutits inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO).

Användningen av försiktighetsprincipen

Enligt kommissionen kan försiktighetsprincipen användas när en företeelse, en produkt eller en process kan ha potentiellt skadliga effekter, som har identifierats genom en vetenskaplig och objektiv bedömning, men denna bedömning inte gör det möjligt att fastställa risken med tillräcklig säkerhet.

Användningen av principen ingår alltså i den övergripande riskanalysen (som förutom riskbedömning består av riskhantering och riskkommunikation) och särskilt i samband med riskhantering som hör till den beslutsfattande fasen.

Kommissionen understryker att försiktighetsprincipen endast kan användas om det verkligen finns en möjlig risk och att den under inga omständigheter kan rättfärdiga godtyckliga beslut.

Användningen av försiktighetsprincipen är endast motiverad när de tre föregående villkoren uppfyllts:

  • identifiering av potentiellt negativa effekter;
  • bedömning av tillgängliga vetenskapliga belägg;
  • omfattningen av vetenskaplig osäkerhet.

Försiktighetsåtgärder

De myndigheter som är ansvariga för riskhanteringen kan besluta att antingen vidta eller inte vidta åtgärder, beroende på risknivån. Om risken är hög, kan flera kategorier åtgärder antas. Det kan röra sig om proportionella rättsakter, finansiering av forskningsprogram, informationsåtgärder till allmänheten etc.

 

About these ads
Det här inlägget postades i Lagen - EU:s försiktighetsprincip. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s