Många elöverkänsliga mår dåligt nu av ökad elektromagnetisk strålning i etern

Elöverkänsliga över hela landet har oberoende av varandra känt av en ökad elektromagnetisk strålning och symtombilden tycks vara likartad. Svider i huden och i ögonen, abnorm trötthet och utmattning samt illamående. Att det svider och bränner i hud och ögon är ett tecken på att det är elektromagnetisk strålning som är orsaken till försämrad hälsa.

Var går smärtgränsen för allmänhetens hälsa? Hur kan regeringen tillåta att mobilindustrin hänsynslöst får exploatera hela vår befolkning med okontrollerad ökning av artificiell mikrovågsstrålning? Gäller inte mänskliga rättigheter i Sverige?

Annonser

Studie visade att stark strålning från bildskärmar ökar kvicksilverångan från amalgamplomberna

Blanka plomber tyder på hög kvicksilveravgång

En studie visar att bildskärmarnas strålning ökar kvicksilverlägage från amalgamplomberna. Undersökning gjordes 1992  av Thomas Örtendahl och Per Högstedt vid Göteborgs Universitet och Lindholmens Utveckling. Studien visar entydigt att kvicksilver frigörs från amalgamfyllningar i munnen om man arbetar framför bildskärm.

VILKEN FORSKNING ÄR FRI?

I Trollhättans Tidning (2/1-96) skrev Tandvårdsskadeförbundets ordförande Margareta Molius om Socialstyrelsens ovilja att ta åt sig ny forskning som visar på samband mellan kvicksilver och ohälsa.

Men inte heller något äldre forskning om samband mellan kvicksilver och ohälsa är Socialstyrelsen intresserad av. I frågan om amalgam och effekter av kvicksilverlägage orsakade av magnetfält från bildskärmar, finns en stor undersökning från 1992. Den gjordes av Thomas Örtendahl och Per Högstedt vid Göteborgs Universitet och Lindholmens Utveckling. Studien visar entydigt att kvicksilver frigörs från amalgamfyllningar i munnen om man arbetar framför bildskärm. Den visar också att skadliga effekter kan uppstå, beroende på hur känslig individen är, hur mycket amalgam man har i munnen och hur länge man exponerar sig framför bildskärm. (Arbetsmiljöfondens sammanfattning 1524: ”Effekter på amalgam orsakade av magnetfält från bildskärmar.”)

Mutor och hot

Men Socialstyrelsen tog alltså inte larmrapporten på allvar. Desto kraftigare reagerade dock vissa kapitalintressenter. På min fråga hur studien togs emot svarar Thomas Örtendahl i dag så här:

”Det blev en enorm uppståndelse när rapporten offentliggjordes. Massmedia, politiker, myndigheter och företag ville ha upplysningar. Inte minst reagerade dataföretagen som sålde bildskärmar. Därifrån blev vi utsatta för påtryckningar och regelrätta mutförsök. Det hela blev till slut mycket hotfullt. Vi såg oss tvungna att låsa in vårt grundforskningsmaterial i kassaskåp så att det inte skulle försvinna eller förstöras. Men också andra företag reagerade. Bland annat blev vi kontaktade av ett större svenskt försäkringsbolag. De försökte ogenerat att muta oss till att uttala ett slags förord till de bildskärmar som de tänkte sig använda vid övergången till ett nytt datasystem.”

Tala är silver…

Jag frågar Thomas Örtendahl vad som sedan hände med deras resultat och hur de följde upp det. Efter lång tvekan säger han att ledningen för Odontologiska fakulteten vid Göteborgs Universitet inte ville satsa på fortsatt forskning…

Alltså. Forskningen är fri så länge den tillvaratar vissa intressen. Hotas stora ekonomiska intressen eller etablerade akademiska forskningsrevir så är man snart ute ur leken. Det tydligaste uttrycket för den saken är docent Olle Johanssons intressanta forskning kring hudskador vid bildskärm på Karolinska Institutet. Trots att forskningen rönt internationell uppmärksamhet stryper de svenska myndigheterna anslagen för hans verksamhet.

Vem sa att forskningen i Sverige var fri? Vilka intressen företräder tillsynsmyndigheterna?

Jan Åberg
Yrkeslärare El-tele
vid AmuGruppen i Trollhättan

Här ljuger Lars Mjönes Strålsäkerhetsmyndigheten – en skam

Lars Mjönes svara på en artikel som fanns på Arbetarbladet för ett tag sedan

Strålsäkerhetsmyndigheten vilseleder

Docent Olle Johansson vid Karolinska Institutet och Mats Dämvik m.fl. har skickat insändare till ett stort antal lokaltidningar i Sverige, däribland Arbetarbladet. Deras insändare innehåller vilseledande information om ”mobilstrålning” och hälsorisker.

Det är djupt beklagligt när en docent vid Karolinska institutet larmar om allvarliga hälsorisker utan att ha vetenskapligt stöd för sina påståenden.
Korrekt är att ”mobilstrålning” är detsamma som låga nivåer av radiovågor. Den typen av radiovågor har vi haft i vår närmiljö i över 50 år utan att några skador kunnat iakttas. Det är djupt beklagligt att ansvarig tjänsteman på Strålsäkerhetsmyndigheten  kan ljuga allmänheten rakt i ansiktet. Vi har endast haft denna typ av mobilstrålning sedan 1990-talet då vi byggde ut det första digitala mobilsystemet, GSM-nätet  900 MHz. Intressant är dock att det inte var längesedan SSM påstod att vi haft denna strålning i 100 år, nu har det krympt till 50 år. Den bevisliga sanningen är att ohälsan dramatiskt ökat sedan vi började bygga ut de digitala mobilsystemen. När 3G byggs ur stiger ohälsotalet när nog rakt upp detta framkommer vid Försäkringskassans analys över ohälsotalet. Naturligtvis relaterar inte Försäkringskassan ohälso-talet till utbyggnaden av mobiltelefonin, men det kan man enkelt markera själv i diagrammen.

Olle Johansson har tidigare gjort sig känd för sitt lättvindiga sätt att larma om hälsorisker. Han har hävdat att galna kosjukan orsakas av mobiltelefoner: ”…. det måste betraktas som högst troligt att galna kosjukan helt enkelt beror på mikrovågsstrålningen från mobiltelefoner och andra apparater” (Aftonbladet 010312). Tillsammans med Örjan Hallberg, en annan av insändarskribenterna, påstår Olle Johansson att det ökande antalet fall av hudcancer i Sverige orsakas av radiovågor från FM-radiostationer.

Nu påstår han att stress och depressioner hos barn och ungdomar orsakas av vanliga trådlösa datornätverk. Det är sant att strålningen ökar hjärnaktiviteten,  detta avslöjas redan 2001 i IT-företagarnas egen reklamtidning  men även i denna forskning  http://solveig21.mpbloggar.se/category/hjarnstress-av-mobiltelefonins-sandare/. Man visste alltså redan före 3G-utbyggnaden att mobilstrålningen  aktiverade hjärnan samt att strålningen kan påverka sömnen. Varför förneka Lars Mjönes den forskning som visar på dessa  hälsoproblem? Det är ju uppenbart att han ljuger.

Samtidigt får Olle Johanssons egen forskning underbetyg i en granskning utförd av Vetenskapsrådet (Rapport 2004:6).
Som stöd för sin argumentation att det finns hälsorisker med radiovågorna från mobilmaster hänvisar insändarskribenterna till the BioInitiative Report. Men BioInitiative Report är inte en seriös vetenskaplig sammanställning utan består till stor del av studier som valts ut för att passa författarnas syften. Det är anmärkningsvärt att ansvarig person på en myndighet kan  påstå ovanstående.  Bioinitiativerapporten är en sammanställning av 1500 vetenskapliga rapporter och studier som visar på hälsorisker med mobilstrålningen. Rapporten sammanställdes på uppdrag av EU-parlamentet.Det statliga holländska hälsorådet (Gezondheidsraad), bland många andra, har granskat BioInitiative Report. De konstaterar att den inte ger något underlag för att ändra riskbedömningen för elektromagnetiska fält.
I sin senaste insändare i Arbetarbladet, den 23 februari, ber skribenterna mig att förklara Strålsäkerhetsmyndighetens inställning till våra allmänna råd, försiktighetsprincipen och EU-rätten.

Våra allmänna råd om allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält ska vara vägledande när strålskyddslagen tillämpas. Men Strålsäkerhetsmyndigheten påstår inte, som insändarskribenterna tycks tro, att våra allmänna råd i sig skulle vara en tillämpning av försiktighetsprincipen. Strålsäkerhetsmyndigheten tillämpar försiktighetsprincipen om det finns en vetenskapligt grundad misstanke om hälsorisker under gällande gränsvärdesnivå. Enligt Miljöbalken krävs det inge vetenskapliga bevis för att tillämpa försiktighetsprincipen, det räcker med ”om man befarar hälsorisker” Dock finns det ett stort antal vetenskapliga rapporter som visar på hälsorisker. Dessa studier förnekar dock Strålsäkerhetsmyndigheten vilket är anmärkningsvärt.  SSM förnekar alla  dessa välgjorda studier från välrenomerade forskare. Detta bör ses som en brottslig gärning då man medvetet vilseleder allmänheten att tro att telekomindustrins verksamhet är ofarlig och därmed också medvetet utsätter befolkningen för allvarlig hälsorisk. Det är just därför som vi rekommenderar försiktighet både för lågfrekventa magnetfält och användning av mobiltelefon.

Lars Mjönes, Strålsäkerhetsmyndigheten

http://arbetarbladet.se/torget/debatt/1.2827570-svar-till-stralsakerhetsmyndigheten-vilseleder

PTS svarar på frågor om 4G

5. PTS svarar på frågor

Frågor från Kjell Jennstig, Mölnlycke

Hej Kjell,

jag ska försöka svara på dina frågor, se nedan.

Med vänliga hälsningar

Lena Liman
Civ.Ing.
PTS – kommunikationsmyndigheten
Spektrumavdelningen

A. Läste att 900 MHz nu kan användas för 4G utbyggnad. Samtidigt så håller man nu på att auktionera ut licenserna för 4G. I vilken frekvens ligger det som nu auktionerats ut?

Den senaste auktionen som avslutades i fredags handlade om det sk 800 MHz-bandet. Det ligger inte dikt an mot det sk 900 MHz-bandet, utan har ett glapp mellan som utnyttjas av annan radioanvändning

 

B. Hur bär man sig egentligen åt för att få ut 100 mb/s genom luften? Krävs det inte en enorm effekt på sändarna för det??

Nej, man behöver inte mer uteffekt, man använder sig av fiffiga komprimeringsmetoder som är mer dynamiska och anpassar sig till radioförhållanden. Man använder nya sändningstekniker och skickar informationen på olika, många, ganska smala frekvensband istället för att skicka rent bredbandiga signaler. Dessa signaler skickas dessutom på olika antenner. Systemet anpassar vilka frekvenser som passar vilken mottagare bäst med tanke på radioförhållanden. Slutligen och framför allt använder man sig av mycket mer spektrum. Här finns en kortfattad beskrivning

 

http://www.mobilbusiness.se/nyheter/lte-sa-funkar-det-1.245022.html

C. Sen undrar jag, vad kommer 4G utbyggnaden att innebära:

– Finns det krav på operatörerna, att de ska ha typ 99.5% yttäckning innan ett visst datum?

Nej, det finns inga krav på yttäckning. Det finns heller inget generellt krav på befolkningstäckning, men ett av de tillstånd som såldes förra veckan har ett krav på att förse de bostäder och arbetsställen som saknar (och vill ha) bredband med 1 Mbps, om man sammanfattar kravet lite kort.

D. – Hur pass många fler master kommer att behövas i Sverige för 4G?

Eftersom det är i stort sett samma operatörer som opererar i de olika frekvensbanden så behövs inte så många fler master. De kommer sannolikt att sätta ny utrustning på de ställen de har sändare idag.

E. – Finns det krav på operatörerna även här att försöka samordna så det blir så få master som möjligt?

Nej, det finns inget krav på att samlokalisera, men de får samlokalisera om de vill.

F. – Kommer operatörerna att kunna åberopa Ledningsrätten för att bygga ut även 4G?

Det skulle de nog kunna göra.

 

Teknikprylar stressar hjärnan och stör sömnen

Teknikprylar stör nattsömnen

Svårt att sova?
Din Iphone kan vara boven.
Ny forskning visar att teknikprylar bidrar till sämre nattsömn.
– Kommunikationstekniken gör att vi varvar upp och kan leda till sömnproblem, säger Torbjörn Åkerstedt, forskare vid stressforskningsinstitutet i Stockholm till Metro.

Det är amerikanska National Sleep Foundation (NSF) som har kartlagt hur teknikprylar påverkar våra sömnvanor. Och resultatet talar sitt tydliga språk. 95 procent av de tillfrågade surfade på nätet, såg på tv eller använde mobilen innan de gick och la sig. Över 66,7 procent av dem uppgav att de hade sömnproblem. Enligt Metro.se visar även en undersökning från förra året att många svenskar har samma problem.
– Sammantaget kom elektroniken på fjärde eller femte plats som orsak till sömnstörningar, men i den yngre åldersgruppen var det mycket vanligare, säger Torbjörn Åkerstedt som var medförfattare till studien.
I den amerikanska studien visade det sig att passiva medier, till exempel tv-tittande,  inte störde sömnen i samma utsträckning som  dataspel och Facebook. Ljuset från en mobil eller datorskärm var dock en bidragande orsak till sömnproblemen. Nu tipsar Torbjörn Åkerstedt svenskarna att stänga av teknikprylarna  – även mobilen – en timme innan de går och lägger sig.
– De som har problem med sömnen bör inte ha den på. Förutom att det kommer intrillande SMS som piper så kan även tanken på att det kan komma meddelanden störa nattsömnen, säger han till Metro.

Skribent: Jonas Blomquist – Minimedïa

 

http://www.prisjakt.nu/pryl/tele/480_teknikprylar_stoer_nattsoemnen

Trötthetssyndrom är släkt med elöverkänslighet

Jag hoppas att man snarast möjligt, gör samma test på elöverkänsliga  Men det vågar man kanske inte eftersom Socialstyrelsen då tvingas erkänna att elöverkänsliga är sjuka. Enligt Försäkringskassans tidigare definition för sjukdom så var man sjuk om man inte hade normal kroppsfunktion. Hur definition för sjukdom är idag vet jag inte, men som vi vet betraktas en dödssjuk människa som frisk och  arbetsför.

 

Proteiner avslöjar trötthet

Av: Åke Spross ake.spross@unt.se

Många hundra proteiner i ryggvätskan hos personer med kroniskt trötthetssyndrom skiljer sig från proteinerna hos friska personer. Också personer med svår trötthet efter att ha haft en borreliainfektion har en speciell ”proteinprofil” i ryggvätskeprover.

FAKTA

40 000 lider av kronisk trötthet
Omkring 40 000 personer i Sverige beräknas ha kroniskt trötthetssyndrom eller myalgisk encefalomyelit, som sjukdomen också kallas. I diagnosen ingår att under minst ett halvår ha ständigt handikappande trötthet, som inte kan förklaras av sömnbrist, depression eller någon annan sjukdom. Andra vanliga symtom är huvud-, muskel- och ledvärk, minnesstörningar.
Borrelia är en bakterieinfektion som sprids av fästingar. Infektionen behandlas med antibiotika. I sällsynta har patienterna efter avslutad behandling kvarstående symtom liknande dem vid kroniskt trötthetssyndrom.
Hittills har det saknats laboratorietester för att ställa diagnos av de båda tillstånden.

Det visar amerikanska och svenska forskare i en ny studie, som publiceras i vetenskapstidskriften PLoS ONE.
– Våra mätningar visar tydligt att de båda formerna av kronisk trötthet inte bara är några inbillade tillstånd, utan att patienterna har påtagliga biologiska förändringar, säger Jonas Bergquist, professor i analytisk kemi och neurokemi vid Uppsala universitet.
Studien omfattar 43 patienter med kroniskt trötthetssyndrom, 25 patienter som besvärades av ständig trötthet efter en borreliainfektion och tio friska försökspersoner. På alla togs vid upprepade tillfällen prover från vätskan som omger hjärnan och nerverna i ryggmärgskanalen.

Proverna analyserades med avancerade nya tekniker, som gör det möjligt att mäta förekomsten av flera tusen olika proteiner i ett och samma prov.
Analyserna visade att flera hundra av proteinerna hos patienterna med kroniskt trötthetssyndrom inte påträffades hos patienterna som haft borrelia eller hos friska personer.
– Även dessa grupper har dock en egen unik proteinprofil, som både skiljer dem från varandra och från patienter med kroniskt trötthetssyndrom, säger Jonas Bergquist.
Forskarna hoppas att mer detaljerade analyser av dessa skillnader ska ge helt nya kunskaper om själva mekanismerna bakom kroniskt trötthetssyndrom och ständig trötthet efter borrelia. De hoppas också få kunskap om varför restsymtom som trötthet kan finnas kvar under lång tid efter till synes färdigbehandlade infektioner i hjärnan.

– En intressant iakttagelse är att förhöjda halter av flera ”inflammationsproteiner” fanns enbart hos patienterna med kroniskt trötthetssyndrom. Det tyder på att en pågående låggradig inflammation i hjärnan kan vara en orsak till patienternas besvär. Även proteiner som står för reparationsmekanismer i hjärnan verkar vara förändrade, säger Jonas Bergquist.
På litet längre sikt hoppas han att de nya kunskaperna ska bidra till nya, bättre behandlingar av de båda formerna av kroniskt trötthet.
– Men mera näraliggande i tid är nog att utveckla nya diagnostiska verktyg som bygger på mätningar av några av proteinerna som skiljer grupperna åt. I dag diagnostiseras kronisk trötthet helt utifrån patienternas sjukhistoria. Därför finns ett stort behov av mer objektiva test, inte minst i tvister mellan patienter och försäkringskassan, säger Jonas Bergquist.

http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0017287

Man nyttjar mobiltelefonins frekvenser för att påskynda biokemiska processer

Nedbrytningsprocessen är energi

När det gäller miljögifter är det bindningsenergierna som stör den biokemiska aktiviteten hos biologiska varelser och orsakar skador/sjukdomar. På samma sätt är mikrovågor energi som kan störa den naturliga biokemiska processen.

Det är mer självklart att mobilstrålningen är skadligt för allt biologiskt liv än att det skulle var ofarligt.

Personal Chemistry: Sätter fart på kemiska reaktioner

Uppsalaföretag hoppas sälja unik mikrougn till läkemedelsindustrin

Av: Marie Alpman
Publicerad 14 oktober 1999 17:33

– Sju minuter istället för 240 timmar. Så mycket snabbare går det med mikrovågor.

Åke Pilotti, professor i organisk kemi vid Stockholms universitet, demonstrerar en kemisk reaktion där en aminogrupp ska fästas på en kolvätekedja. Just den här reaktionen går väldigt trögt med traditionell värmning, med mikrovågsenergi tar det bara några minuter.

– Dessutom blir utbytet betydligt högre och man kan använda snällare kemikalier, som inte är så reaktiva, säger Åke Pilotti.

Han tillhör den skara organkemister som redan är frälsta på mikrovågskemi. Nu hjälper han Uppsalaföretaget Personal Chemistry att sprida tekniken inom läkemedelsindustrin.

Personal Chemistry, som tills för några veckor sedan hette Labwell, har utvecklat en mikrovågsugn som specialanpassats för organisk syntes. Apparaten laddas med upp till 150 preparerade provrör med de ämnen som man vill ska reagera.

En efter en stoppas de in i reaktionskammaren av en plockrobot.
Där bestrålas provet med mikrovågor med frekvensen 2,45 GHz.
Principen för att syntetisera med mikrovågor är densamma som för en vanlig mikrovågsugn för hushållsbruk. Förutsättningen för att det ska fungera är att man använder ett bipolärt lösningsmedel eller ett lösningsmedel med joner.

Då svänger molekylerna med mikrovågsfältet, molekylerna absorberar mikrovågsenergin och provet blir varmt.
Reaktionskammarens storlek och placering har räknats fram så att värmen fördelas jämt i hela provet. Förloppet kan dessutom följas med en temperaturmätare och regleras med hjälp av en pc. Istället för timmar eller dygn går de flesta kemiska reaktioner på några minuter.

– Med mikrovågor kan man också få igång vissa reaktioner som inte fungerar alls med vanlig värmning, säger Hans Johansson, vd för Personal Chemistry.

Nu hoppas han att tekniken ska få bred spridning inom läkemedelindustrin. Där ökar kraven på kortare utvecklingstider av nya läkemedel.

– Kemin har blivit en flaskhals. De stora läkemedelsföretagen får inte fram nya, intressanta substanser i tillräckligt snabb takt, säger Hans Johansson.

För att spara tid satsar de på automatisering och maskiner där hundratals synteser kan utföras samtidigt. Proven värms i oljebad eller med elektriska värmemantlar.

– Men det svåra är att göra bra kemi. Genom att använda mikrovågor utnyttjar man sina kemister bättre eftersom de kan prova många fler substanser, säger Hans Johansson.

De första forskarrapporterna om kemiska reaktioner i mikrovågsugnar dök upp 1986. Men det har visat sig trögt att införa tekniken. Specialbyggda ugnar har bara funnits i begränsad omfattning. Det kräver nya lösningsmedel som kemisterna inte är vana att arbeta med. Det gäller också att ställa in mikrovågsugnen på rätt tid och effekt, annars kan provet koka sönder
eller i värsta fall explodera.

Processen måste också kunna kopplas ihop med andra automatiserade system för rening och analys.
Som stöd för kemisterna har Personal Chemistry utvecklat ett datorprogram och en databas med vanliga reaktionstyper. Den följer med apparaten som en kokbok där kemisten kan slå upp rätt tid och effekt.

Historien om Personal Chemistry går tillbaka till slutet av 1980-talet.
Sharon Stone-Elander, professor i organisk kemi vid Karolinska Institutet, behövde en snabb syntesmetod och började experimentera med mikrovågor.

Hon fick hjälp av sin man som är fysiker vid Stockholms universitet. De fick i sin tur kontakt med Sören Nygren, kemist som då arbetade som medicinteknisk konsult.

Han blev intresserad av idén och köpte paret Elanders patent och forsatte utvecklingsarbetet. Resultatet blev en mikrovågsugn som såldes under namnet Microwell 10. I mitten av 1990-talet bestämde sig Sören Nygren för att inrikta sig mot läkemedelsindustrin.

Förra sommaren gick rikskapitalbolaget Healthcap in i projektet med 15 miljoner kronor. Ungefär samtidigt lämnade Hans Johansson sitt jobb som affärsutvecklingschef på Amersham Pharmacia Biotech och blev vd.

Sedan har allt gått rasande snabbt. I somras fick bolaget ytterligare 100 miljoner i riskkapital från fyra olika riskkapitalbolag i England, Danmark och Sverige. Företaget har vuxit till 20 fast anställda och lika många projektanställda arbetar med att färdigställa den första produkten. En prototyp är klar och serietillverkningen är planerad att sätta igång nästa sommar.

På sikt tror Hans Johansson att produktionen kommer att uppgå till ett par hundra exemplar om året. Personal Chemistry marknadsför nu sin teknik hos de stora läkemedelsföretagen runt om i världen. Hittills är det sex företag som bestämt sig för att testa tekniken.

 

 

http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/tillvaxtforetag/article236304.ece

Säkerhetsföreskrifter för en mobil bevisar att man vet att mobilstrålningen ger andra biologiska effekter än enbart termiska

Var och en som köpt en mobil borde bland annat kunna läsa nedanstående i säkerhetsföreskrifterna.

Små barns skall absolut inte använda mobil

Men nedanstående information har inte Strålsäkerhetsmyndigheten nämnt till allmänheten, att gravida inte skall ha mobilen nära magen eller att unga människor inte skall ha mobilen nära buken. Man kan misstänka att man befarar risk för DNA-skador på ägganlagen eller DNA-skador vid spermietillverkningen och för gravida risk för  DNA-skador i fostret. Varken  SSM eller Socialstyrelsen nämner något om nedanstående och informerar bara om att strålningen endast ger termiska effekter trots SSI:s författningssamling 2002:3. SSM påstår också att barn inte är mer känsliga för strålningen än vuxna. Påståendet saknar vetenskaplig grund. När det gäller annan miljögiftspåverkan så är det vetenskapligt dokumenterat  att barn är mycket känsligare än vuxna för olika miljöfaktorer, av den anledningen finns det skäl att befara hälsorisker för vår unga generation då strålningsverksamheten pågår storskaligt dygnet runt.

Belastning: När du använder BlackBerry-enheten bör du ta paus regelbundet.

Vad händer med arbetstagare som bara nyttjar mobiltelefon i sitt arbete och vilka arbetsgivare uppmanar sina anställda till dessa säkerhetsföreskrifter?

Om du får ont i nacke, axlar, armar, handleder, händer och fingrar eller någon annan del av kroppen när du använder BlackBerry-enheten bör du genast sluta använda den. Om smärtan sitter i kontaktar du en läkare. Här förstår man att det är nervsystemet som reagerar på strålningen

Tänk på följande säkerhetsföreskrifter när det gäller att minska

radiofrekvensexponering:

 

• Använd BlackBerry-enheten på platser där den trådlösa signalen är

stark. Indikatorn som ger information om den trådlösa signalstyrkan

finns i det övre högra hörnet på Hem-skärmen och har fem

stigandestaplar. Tre eller fler staplar indikerar en stark signal.

Begränsad signal kan förekomma på platser som parkeringshus eller

om du sitter i ett tåg eller en bil. Då kan indikatorn ibland visa en

ökad uteffekt från din BlackBerry-enhet när den försöker ansluta

till en svag signal.

 

• Använd handsfree om det är tillgängligt och se till att BlackBerryenheten

är minst 25 mm från kroppen (även buken om du är gravid

och nedre delen av buken för tonåringar) när BlackBerry-enheten

är påslagen och ansluten till det trådlösa nätverket. Ytterligare

information om hur BlackBerry-enheten kan bäras finns i texten om

hölsterinformationen i avsnittet ”Ytterligare säkerhetsföreskrifter”

i det här dokumentet.

Låt er inte luras att gå över till trådlöst och förlora ert fasta och säkra ADSL i det fasta telenätet

”Vi vill tömma Telias kopparnät”

Av Tomas Zirn |

Folk För Telenors Sverigechef Lars-Åke Norling handlar den storskaliga 4g-satsningen tillsammans med Tele2 inte minst om att sno åt sig Telias adsl-kunder i det fasta nätet.

– Det är ingen hemlighet att vi vill åt Telias adsl-kunder. På sikt vill vi helst tömma deras kopparnät och konkurrera om bredbandskunderna i hela landet. Det är därför som vi fokuserar på 4g. Ska du fullt ut ersätta fast bredband krävs 4g, säger Lars-Åke Norling stridslystet.

Han tar emot med ett skruvstädshårt handslag på Telenors svenska huvudkontor vid Slussen i Stockholm. Även om det inte saknas orosmoln på himlen – den senaste kvartalsrapporten var dyster läsning – kan han i alla händelser glädja sig över Stockholms bästa utsikt från sitt arbetsrum på femte våningen. Nedanför byggnadens glasfasad glittrar Saltsjön i solljuset och mitt emot har Skeppsholmen och Djurgården börjat bäddas in i sommargrönska.

Lars-Åke Norling tog nyligen över som det norska telebolagets man i Sverige. Men han är inte något nytt ansikte på huvudkontoret. Långt därifrån.

Han är tidigare nätchef och har sedan länge en reserverad stol i den svenska ledningsgruppen. Innan dess var han teknisk direktör på Bredbandsbolaget och ansvarade för att bygga hela fibernätet från scratch när bolaget startade under dotcomeran.

Han är kort och gott en person som definitivt vet hur man bygger upp stora nät på ett listigt sätt, oavsett om det handlar om 4g i ett mobilnät eller att rulla ut bredbandsfiber till svenska hushåll.

Några veckor har gått sedan han presenterade Telenors jättesatsning på 4g tillsammans med Tele2. Det handlar om den i särklass största mobilnätssatsningen i Sverige på väldigt många år. 99 procent av befolkningen ska få 4g-täckning senast 2013.

De utlovade topphastigheterna är uppseendeväckande höga – upp till 80 Mbit/s utanför storstäderna och upp till 150 Mbit/s inne i de största stadskärnorna.

– Vi bygger ut snabbt. Även om vi säger att nätet ska vara helt utbyggt 2013 byggs det allra mesta ut under 2010 och 2011, klargör Lars-Åke Norling.

Strategin i Telenors och Tele2:s 4g-satsning skiljer sig markant från de 4g-planer som Telia hittills presenterat.

Telias öppningsdrag i 4g-spelet blir att bygga ut 4g enbart i Stockholms innerstad. Här används de höga frekvenser i 2,6 GHz-bandet som mobiloperatörerna köpte för drygt 500 miljoner kronor var på PTS frekvensauktion förra året. De ger hög kapacitet men samtidigt mycket kort räckvidd. Därför funkar de bäst inne i stadskärnorna.

Telenor och Tele2 kör en helt annan taktik. De bygger redan från start ut 4g även utanför storstäderna. Då används frekvenser i det betydligt lägre 900 MHz-bandet. De frekvenserna ger mycket bättre räckvidd och inomhustäckning än 2,6 GHz-frekvenserna.

– Det är den avgörande komponenten i vår satsning. Vi bygger ut yttäckning i 900 MHz-bandet från dag ett för att erbjuda täckning i hela landet. Vi tänker inte bygga ett 4g-nät som bara täcker städerna. Vi ska bygga ett bra bredbandsnät i hela Sverige, säger Lars-Åke Norling.

900 MHz-frekvenserna är själva grundförutsättningen för att mobiloperatörerna ska kunna bygga ut 4g utanför citymetropolerna och även få bättre yttäckning i sina nät.

Här har Telenor och Tele2 skaffat sig ett övertag. Efter ett sofistikerat taktikspel kring 900 MHz-frekvenserna som pågått under våren (se separat artikel) sitter Telenor och Tele2 i dag på dubbelt så mycket frekvensutrymme som Telia.

Det finns en hake: i dag använder mobiloperatörerna 900 MHz-frekvenserna för gsm-näten. Telenor och Tele2 kan genom att slå ihop sina gsm-nät snabbt frigöra det frekvensutrymme som krävs för en rikstäckande 4g-utbyggnad.

På Ericsson, Huawei och de andra 4g-leverantörerna biter de alldeles säkert på naglarna i dag. För trots att 4g-utbyggnaden ska rulla igång inom bara några månader är det inte bestämt vem som ska få leverera jättenätet.

– Vi är igång med upphandlingen och ska bestämma oss efter sommaren.

Ska ni ha en huvudleverantör eller två leverantörer som delar på utbyggnaden?

– Nja, vi har inte helt satt ner foten där än. Vi ska självklart ha möjligheten att ha två leverantörer, men vi har som sagt var inte satt ner foten än. Vi är öppna för båda varianterna, svarar Telenorchefen en smula kryptiskt.

Vad kommer den här 4g-satsningen att kosta?

– Vi går inte ut med några siffror. Visst, det är en stor satsning, men det blir inte dyrare än om vi fortsatt att uppgradera 3g-nätet i all oändlighet. Genom att dela kostnaden med Tele2 får vi nu ett betydligt bättre nät för samma peng.

Vad tänker du dig att det är för tjänster som kommer att dominera i 4g-näten?

– Tittar vi framåt så blir en absolut majoritet av trafiken streamingtjänster av olika slag även i mobilnäten, säger Lars-Åke Norling.

Till skillnad från Telia som lägger ner stora resurser för att bli en betydande leverantör av innehållstjänster i mobilnäten har Telenorchefen nedskruvade ambitioner när det gäller egna innehållstjänster.

– Den absolut viktigaste rollen för oss är att tillhandahålla infrastrukturen för de innehållstjänster som kommer i 4g. Vi ska ha vissa egna bastjänster som ip-tv och videotjänster, men vi är knappast rätt instans att exempelvis uppfinna ett stort antal egna streamingtjänster, inte att driva dem heller. Däremot tror jag att vi kommer att ha många olika former av samarbeten med innehållsproducenter.

Nyligen landade den första kvartalsrapporten på den nye Telenorchefens bord. Ingen särskilt rolig läsning.

Visserligen ett rörelseresultat på närmare en halv miljard kronor, men samtidigt är det nästan 140 miljoner mindre än under samma period i fjol. Faktum är att nästan varenda kurva i Telenorrapporten pekar svagt nedåt.

– Det är framför allt effekter av lågkonjunkturen. Det som slår hårdast mot oss är de vikande intäkterna från roaming. Vi har varit extremt starka när det gäller mobiltrafik från utländska mobilkunder som kommer till Sverige. Nu har det varit ett enormt fall i resandet. Det är stora intäktstapp det handlar om, suckar Lars-Åke Norling.

Det är inte bara lågkonjunkturen som spökar i Telenorhuset. De vikande kurvorna har också en direkt koppling till de två frågor som Lars-Åke Norling säger står allra högst upp på hans ”att göra-lista” just nu: varumärkespositionering och effektivisering av verksamheten.

– Vi måste bli mer effektiva än vad vi är i dag, även jämfört med våra konkurrenter. Det jobbar vi väldigt hårt med, säger han.

Lars-Åke Norling berättar att han regelbundet mäter den egna verksamhetens effektivitet mot konkurrenten Tele2:s.

– Vi ska absolut vara lika effektiva som de är. Vi har närmat oss mer och mer, men vi har inte nått hela vägen fram till målsnöret än.

Det andra huvudproblemet på Lars-Åke Norlings bord är riktigt delikat. Telenors blå, propellerliknande logga har ingen självklar innebörd för privatkunderna på den svenska marknaden i dag. Medan exempelvis Telias varumärke av de allra flesta associeras med begrepp som trygghet, nättäckning men också lite högre priser, är Telenors position betydligt mer diffus och otydlig.

– Det viktiga som vi har framför oss är att profilera oss på konsumentsidan. Den profil vi vill associeras med är mobil livsstil. Det här är något vi börjar jobba med nu. Det kommer säkert att ta ett år innan det börjar sätta sig på marknaden. På företagssidan har vi däremot kommit en bra bit på väg. Där jobbar vi med en profilering som vi kallar mobilt arbetssätt, säger Lars-Åke Norling.

http://www.idg.se/2.1085/1.233100/vi-vill-tomma-telias-kopparnat