Många elöverkänsliga mår dåligt nu av ökad elektromagnetisk strålning i etern

Mobilstrålnigen ökar allt mer var går smärtgränsen för folkhälsan

Elöverkänsliga över hela landet har oberoende av varandra känt av en ökad elektromagnetisk strålning och symtombilden tycks vara likartad. Svider i huden och i ögonen, abnorm trötthet och utmattning samt illamående. Att det svider och bränner i hud och ögon är ett tecken på att det är elektromagnetisk strålning som är orsaken till försämrad hälsa.

Var går smärtgränsen för allmänhetens hälsa? Hur kan regeringen tillåta att mobilindustrin hänsynslöst får exploatera hela vår befolkning med okontrollerad ökning av artificiell mikrovågsstrålning? Gäller inte mänskliga rättigheter i Sverige?

Studie visade att stark strålning från bildskärmar ökar kvicksilverångan från amalgamplomberna

Blanka plomber tyder på hög kvicksilveravgång

En studie visar att bildskärmarnas strålning ökar kvicksilverlägage från amalgamplomberna. Undersökning gjordes 1992  av Thomas Örtendahl och Per Högstedt vid Göteborgs Universitet och Lindholmens Utveckling. Studien visar entydigt att kvicksilver frigörs från amalgamfyllningar i munnen om man arbetar framför bildskärm.

VILKEN FORSKNING ÄR FRI?

I Trollhättans Tidning (2/1-96) skrev Tandvårdsskadeförbundets ordförande Margareta Molius om Socialstyrelsens ovilja att ta åt sig ny forskning som visar på samband mellan kvicksilver och ohälsa.

Men inte heller något äldre forskning om samband mellan kvicksilver och ohälsa är Socialstyrelsen intresserad av. I frågan om amalgam och effekter av kvicksilverlägage orsakade av magnetfält från bildskärmar, finns en stor undersökning från 1992. Den gjordes av Thomas Örtendahl och Per Högstedt vid Göteborgs Universitet och Lindholmens Utveckling. Studien visar entydigt att kvicksilver frigörs från amalgamfyllningar i munnen om man arbetar framför bildskärm. Den visar också att skadliga effekter kan uppstå, beroende på hur känslig individen är, hur mycket amalgam man har i munnen och hur länge man exponerar sig framför bildskärm. (Arbetsmiljöfondens sammanfattning 1524: ”Effekter på amalgam orsakade av magnetfält från bildskärmar.”)

Mutor och hot

Men Socialstyrelsen tog alltså inte larmrapporten på allvar. Desto kraftigare reagerade dock vissa kapitalintressenter. På min fråga hur studien togs emot svarar Thomas Örtendahl i dag så här:

”Det blev en enorm uppståndelse när rapporten offentliggjordes. Massmedia, politiker, myndigheter och företag ville ha upplysningar. Inte minst reagerade dataföretagen som sålde bildskärmar. Därifrån blev vi utsatta för påtryckningar och regelrätta mutförsök. Det hela blev till slut mycket hotfullt. Vi såg oss tvungna att låsa in vårt grundforskningsmaterial i kassaskåp så att det inte skulle försvinna eller förstöras. Men också andra företag reagerade. Bland annat blev vi kontaktade av ett större svenskt försäkringsbolag. De försökte ogenerat att muta oss till att uttala ett slags förord till de bildskärmar som de tänkte sig använda vid övergången till ett nytt datasystem.”

Tala är silver…

Jag frågar Thomas Örtendahl vad som sedan hände med deras resultat och hur de följde upp det. Efter lång tvekan säger han att ledningen för Odontologiska fakulteten vid Göteborgs Universitet inte ville satsa på fortsatt forskning…

Alltså. Forskningen är fri så länge den tillvaratar vissa intressen. Hotas stora ekonomiska intressen eller etablerade akademiska forskningsrevir så är man snart ute ur leken. Det tydligaste uttrycket för den saken är docent Olle Johanssons intressanta forskning kring hudskador vid bildskärm på Karolinska Institutet. Trots att forskningen rönt internationell uppmärksamhet stryper de svenska myndigheterna anslagen för hans verksamhet.

Vem sa att forskningen i Sverige var fri? Vilka intressen företräder tillsynsmyndigheterna?

Jan Åberg
Yrkeslärare El-tele
vid AmuGruppen i Trollhättan

Här ljuger Lars Mjönes Strålsäkerhetsmyndigheten – en skam

Lars Mjönes svara på en artikel som fanns på Arbetarbladet för ett tag sedan

Strålsäkerhetsmyndigheten vilseleder

Docent Olle Johansson vid Karolinska Institutet och Mats Dämvik m.fl. har skickat insändare till ett stort antal lokaltidningar i Sverige, däribland Arbetarbladet. Deras insändare innehåller vilseledande information om ”mobilstrålning” och hälsorisker.

Det är djupt beklagligt när en docent vid Karolinska institutet larmar om allvarliga hälsorisker utan att ha vetenskapligt stöd för sina påståenden.
Korrekt är att ”mobilstrålning” är detsamma som låga nivåer av radiovågor. Den typen av radiovågor har vi haft i vår närmiljö i över 50 år utan att några skador kunnat iakttas. Det är djupt beklagligt att ansvarig tjänsteman på Strålsäkerhetsmyndigheten  kan ljuga allmänheten rakt i ansiktet. Vi har endast haft denna typ av mobilstrålning sedan 1990-talet då vi byggde ut det första digitala mobilsystemet, GSM-nätet  900 MHz. Intressant är dock att det inte var längesedan SSM påstod att vi haft denna strålning i 100 år, nu har det krympt till 50 år. Den bevisliga sanningen är att ohälsan dramatiskt ökat sedan vi började bygga ut de digitala mobilsystemen. När 3G byggs ur stiger ohälsotalet när nog rakt upp detta framkommer vid Försäkringskassans analys över ohälsotalet. Naturligtvis relaterar inte Försäkringskassan ohälso-talet till utbyggnaden av mobiltelefonin, men det kan man enkelt markera själv i diagrammen.

Olle Johansson har tidigare gjort sig känd för sitt lättvindiga sätt att larma om hälsorisker. Han har hävdat att galna kosjukan orsakas av mobiltelefoner: ”…. det måste betraktas som högst troligt att galna kosjukan helt enkelt beror på mikrovågsstrålningen från mobiltelefoner och andra apparater” (Aftonbladet 010312). Tillsammans med Örjan Hallberg, en annan av insändarskribenterna, påstår Olle Johansson att det ökande antalet fall av hudcancer i Sverige orsakas av radiovågor från FM-radiostationer.

Nu påstår han att stress och depressioner hos barn och ungdomar orsakas av vanliga trådlösa datornätverk. Det är sant att strålningen ökar hjärnaktiviteten,  detta avslöjas redan 2001 i IT-företagarnas egen reklamtidning  men även i denna forskning  http://solveig21.mpbloggar.se/category/hjarnstress-av-mobiltelefonins-sandare/. Man visste alltså redan före 3G-utbyggnaden att mobilstrålningen  aktiverade hjärnan samt att strålningen kan påverka sömnen. Varför förneka Lars Mjönes den forskning som visar på dessa  hälsoproblem? Det är ju uppenbart att han ljuger.

Samtidigt får Olle Johanssons egen forskning underbetyg i en granskning utförd av Vetenskapsrådet (Rapport 2004:6).
Som stöd för sin argumentation att det finns hälsorisker med radiovågorna från mobilmaster hänvisar insändarskribenterna till the BioInitiative Report. Men BioInitiative Report är inte en seriös vetenskaplig sammanställning utan består till stor del av studier som valts ut för att passa författarnas syften. Det är anmärkningsvärt att ansvarig person på en myndighet kan  påstå ovanstående.  Bioinitiativerapporten är en sammanställning av 1500 vetenskapliga rapporter och studier som visar på hälsorisker med mobilstrålningen. Rapporten sammanställdes på uppdrag av EU-parlamentet.Det statliga holländska hälsorådet (Gezondheidsraad), bland många andra, har granskat BioInitiative Report. De konstaterar att den inte ger något underlag för att ändra riskbedömningen för elektromagnetiska fält.
I sin senaste insändare i Arbetarbladet, den 23 februari, ber skribenterna mig att förklara Strålsäkerhetsmyndighetens inställning till våra allmänna råd, försiktighetsprincipen och EU-rätten.

Våra allmänna råd om allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält ska vara vägledande när strålskyddslagen tillämpas. Men Strålsäkerhetsmyndigheten påstår inte, som insändarskribenterna tycks tro, att våra allmänna råd i sig skulle vara en tillämpning av försiktighetsprincipen. Strålsäkerhetsmyndigheten tillämpar försiktighetsprincipen om det finns en vetenskapligt grundad misstanke om hälsorisker under gällande gränsvärdesnivå. Enligt Miljöbalken krävs det inge vetenskapliga bevis för att tillämpa försiktighetsprincipen, det räcker med ”om man befarar hälsorisker” Dock finns det ett stort antal vetenskapliga rapporter som visar på hälsorisker. Dessa studier förnekar dock Strålsäkerhetsmyndigheten vilket är anmärkningsvärt.  SSM förnekar alla  dessa välgjorda studier från välrenomerade forskare. Detta bör ses som en brottslig gärning då man medvetet vilseleder allmänheten att tro att telekomindustrins verksamhet är ofarlig och därmed också medvetet utsätter befolkningen för allvarlig hälsorisk. Det är just därför som vi rekommenderar försiktighet både för lågfrekventa magnetfält och användning av mobiltelefon.

Lars Mjönes, Strålsäkerhetsmyndigheten

http://arbetarbladet.se/torget/debatt/1.2827570-svar-till-stralsakerhetsmyndigheten-vilseleder

PTS svarar på frågor om 4G

5. PTS svarar på frågor

Frågor från Kjell Jennstig, Mölnlycke

Hej Kjell,

jag ska försöka svara på dina frågor, se nedan.

Med vänliga hälsningar

Lena Liman
Civ.Ing.
PTS – kommunikationsmyndigheten
Spektrumavdelningen

A. Läste att 900 MHz nu kan användas för 4G utbyggnad. Samtidigt så håller man nu på att auktionera ut licenserna för 4G. I vilken frekvens ligger det som nu auktionerats ut?

Den senaste auktionen som avslutades i fredags handlade om det sk 800 MHz-bandet. Det ligger inte dikt an mot det sk 900 MHz-bandet, utan har ett glapp mellan som utnyttjas av annan radioanvändning

B. Hur bär man sig egentligen åt för att få ut 100 mb/s genom luften? Krävs det inte en enorm effekt på sändarna för det??

Nej, man behöver inte mer uteffekt, man använder sig av fiffiga komprimeringsmetoder som är mer dynamiska och anpassar sig till radioförhållanden. Man använder nya sändningstekniker och skickar informationen på olika, många, ganska smala frekvensband istället för att skicka rent bredbandiga signaler. Dessa signaler skickas dessutom på olika antenner. Systemet anpassar vilka frekvenser som passar vilken mottagare bäst med tanke på radioförhållanden. Slutligen och framför allt använder man sig av mycket mer spektrum. Här finns en kortfattad beskrivning

http://www.mobilbusiness.se/nyheter/lte-sa-funkar-det-1.245022.html

C. Sen undrar jag, vad kommer 4G utbyggnaden att innebära:

– Finns det krav på operatörerna, att de ska ha typ 99.5% yttäckning innan ett visst datum?

Nej, det finns inga krav på yttäckning. Det finns heller inget generellt krav på befolkningstäckning, men ett av de tillstånd som såldes förra veckan har ett krav på att förse de bostäder och arbetsställen som saknar (och vill ha) bredband med 1 Mbps, om man sammanfattar kravet lite kort.

D. – Hur pass många fler master kommer att behövas i Sverige för 4G?

Eftersom det är i stort sett samma operatörer som opererar i de olika frekvensbanden så behövs inte så många fler master. De kommer sannolikt att sätta ny utrustning på de ställen de har sändare idag.

E. – Finns det krav på operatörerna även här att försöka samordna så det blir så få master som möjligt?

Nej, det finns inget krav på att samlokalisera, men de får samlokalisera om de vill.

F. – Kommer operatörerna att kunna åberopa Ledningsrätten för att bygga ut även 4G?

Det skulle de nog kunna göra.

 

Teknikprylar stressar hjärnan och stör sömnen

Teknikprylar stör nattsömnen

Svårt att sova?
Din Iphone kan vara boven.
Ny forskning visar att teknikprylar bidrar till sämre nattsömn.
– Kommunikationstekniken gör att vi varvar upp och kan leda till sömnproblem, säger Torbjörn Åkerstedt, forskare vid stressforskningsinstitutet i Stockholm till Metro.

Det är amerikanska National Sleep Foundation (NSF) som har kartlagt hur teknikprylar påverkar våra sömnvanor. Och resultatet talar sitt tydliga språk. 95 procent av de tillfrågade surfade på nätet, såg på tv eller använde mobilen innan de gick och la sig. Över 66,7 procent av dem uppgav att de hade sömnproblem. Enligt Metro.se visar även en undersökning från förra året att många svenskar har samma problem.
– Sammantaget kom elektroniken på fjärde eller femte plats som orsak till sömnstörningar, men i den yngre åldersgruppen var det mycket vanligare, säger Torbjörn Åkerstedt som var medförfattare till studien.
I den amerikanska studien visade det sig att passiva medier, till exempel tv-tittande,  inte störde sömnen i samma utsträckning som  dataspel och Facebook. Ljuset från en mobil eller datorskärm var dock en bidragande orsak till sömnproblemen. Nu tipsar Torbjörn Åkerstedt svenskarna att stänga av teknikprylarna  – även mobilen – en timme innan de går och lägger sig.
– De som har problem med sömnen bör inte ha den på. Förutom att det kommer intrillande SMS som piper så kan även tanken på att det kan komma meddelanden störa nattsömnen, säger han till Metro.

Skribent: Jonas Blomquist – Minimedïa

 

http://www.prisjakt.nu/pryl/tele/480_teknikprylar_stoer_nattsoemnen

Trötthetssyndrom är släkt med elöverkänslighet


Jag hoppas att man snarast möjligt, gör samma test på elöverkänsliga  Men det vågar man kanske inte eftersom Socialstyrelsen då tvingas erkänna att elöverkänsliga är sjuka. Enligt Försäkringskassans tidigare definition för sjukdom så var man sjuk om man inte hade normal kroppsfunktion. Hur definition för sjukdom är idag vet jag inte, men som vi vet betraktas en dödssjuk människa som frisk och  arbetsför.

 

Proteiner avslöjar trötthet

Av: Åke Spross ake.spross@unt.se

Många hundra proteiner i ryggvätskan hos personer med kroniskt trötthetssyndrom skiljer sig från proteinerna hos friska personer. Också personer med svår trötthet efter att ha haft en borreliainfektion har en speciell ”proteinprofil” i ryggvätskeprover.

FAKTA

40 000 lider av kronisk trötthet
Omkring 40 000 personer i Sverige beräknas ha kroniskt trötthetssyndrom eller myalgisk encefalomyelit, som sjukdomen också kallas. I diagnosen ingår att under minst ett halvår ha ständigt handikappande trötthet, som inte kan förklaras av sömnbrist, depression eller någon annan sjukdom. Andra vanliga symtom är huvud-, muskel- och ledvärk, minnesstörningar.
Borrelia är en bakterieinfektion som sprids av fästingar. Infektionen behandlas med antibiotika. I sällsynta har patienterna efter avslutad behandling kvarstående symtom liknande dem vid kroniskt trötthetssyndrom.
Hittills har det saknats laboratorietester för att ställa diagnos av de båda tillstånden.

Det visar amerikanska och svenska forskare i en ny studie, som publiceras i vetenskapstidskriften PLoS ONE.
– Våra mätningar visar tydligt att de båda formerna av kronisk trötthet inte bara är några inbillade tillstånd, utan att patienterna har påtagliga biologiska förändringar, säger Jonas Bergquist, professor i analytisk kemi och neurokemi vid Uppsala universitet.
Studien omfattar 43 patienter med kroniskt trötthetssyndrom, 25 patienter som besvärades av ständig trötthet efter en borreliainfektion och tio friska försökspersoner. På alla togs vid upprepade tillfällen prover från vätskan som omger hjärnan och nerverna i ryggmärgskanalen.

Proverna analyserades med avancerade nya tekniker, som gör det möjligt att mäta förekomsten av flera tusen olika proteiner i ett och samma prov.
Analyserna visade att flera hundra av proteinerna hos patienterna med kroniskt trötthetssyndrom inte påträffades hos patienterna som haft borrelia eller hos friska personer.
– Även dessa grupper har dock en egen unik proteinprofil, som både skiljer dem från varandra och från patienter med kroniskt trötthetssyndrom, säger Jonas Bergquist.
Forskarna hoppas att mer detaljerade analyser av dessa skillnader ska ge helt nya kunskaper om själva mekanismerna bakom kroniskt trötthetssyndrom och ständig trötthet efter borrelia. De hoppas också få kunskap om varför restsymtom som trötthet kan finnas kvar under lång tid efter till synes färdigbehandlade infektioner i hjärnan.

– En intressant iakttagelse är att förhöjda halter av flera ”inflammationsproteiner” fanns enbart hos patienterna med kroniskt trötthetssyndrom. Det tyder på att en pågående låggradig inflammation i hjärnan kan vara en orsak till patienternas besvär. Även proteiner som står för reparationsmekanismer i hjärnan verkar vara förändrade, säger Jonas Bergquist.
På litet längre sikt hoppas han att de nya kunskaperna ska bidra till nya, bättre behandlingar av de båda formerna av kroniskt trötthet.
– Men mera näraliggande i tid är nog att utveckla nya diagnostiska verktyg som bygger på mätningar av några av proteinerna som skiljer grupperna åt. I dag diagnostiseras kronisk trötthet helt utifrån patienternas sjukhistoria. Därför finns ett stort behov av mer objektiva test, inte minst i tvister mellan patienter och försäkringskassan, säger Jonas Bergquist.

http://www.plosone.org/article/info:doi/10.1371/journal.pone.0017287