Sverige – Ett land där folkhälsokapitalet bryts ner och förbrukas

2 november 2011

Martin Tondel Socialstyrelsen säger vid mötet i Båstad den 8 november 2010: ”Jag kan inte personligen ställas till ansvar för något jag sagt i dag, vi har inget tjänstemannaansvar”.

Den 26 oktober 2011 (Dnr SSM2011-3737) informerar Strålsäkerhetsmyndigheten i ett brev till samtliga kommuner om trådlösa nätverk i skolor. SSM skriver bland annat: ”Det finns inga misstankar grundade på seriös vetenskap om att radiovågor från trådlösa nätverk skulle innebära några hälsoproblem.”  – – – ” Det finns därför ingen anledning att av strålsäkerhetsskäl undvika att installera trådlösa datornätverk, vare sig på skolor eller i hem

Det är generaldirektören Ann-Louise Eksborg som hade skrivit under brevet. I brevet hänvisade SSM bland annat till WHO. Ytterst märkligt att SSM då inte nämnde att IARC inom WHO klassat elektromagnetisk strålning som lika hälsofarlig som DDT alltså, möjlig cancerrisk.

Det är skandalöst att den myndighet som har uppdraget att arbeta för en ”Säker strålmiljö” för att skydda vår hälsa uppmanar kommunerna att utsätta skolbarnen för en ännu mer miljöfrämmande elektromagnetisk strålning.

Anmärkningsvärt är att SSI (numera SSM) i sin författningssamling SSI 2002:3 redovisar att både pulsmodulerad strålning och samverkande radiovågor kan påverka nervsystemet. Redovisningen bygger på kort hög dos och akut reaktion och tar inte hänsyn till långtidseffekter. Både myndigheter och verksamhetsutövare är alltså medvetna om denna hälsopåverkan.

Bevisligen får allt fler människor akuta neurologiska störningar av den miljöfrämmande strålningen. En stor grupp vittnar om elektrosensitivitet. Denna grupp är så stor idag att den har betydelse för Miljöpartiets valresultat.

Försäkringskassans dokumentation visar att för varje nytt mobilsystem som byggs ut ökar den neurologiska ohälsan. Regeringen har också givit Socialstyrelsen uppdraget att utreda den dramatiska ökningen av psykisk ohälsa. Samtidigt har Socialstyrelsen givit läkarna uppdraget att inte dokumentera ohälsa som elektrosensitiva relaterad till trådlösa nätverk och elapparater

I våras blev professor Anders Ahlbom entledigad från sitt uppdrag i IARC inom WHO på grund av intressekonflikt med mobilindustrin. Ahlbom tvingades även lämna uppdraget på SSM:s Vetenskapliga råd, men sitter fortfarande kvar inom Forskningsrådet för arbetsmiljö och socialvetenskap (FAS).

Nyligen avslöjade journalisten Mona Nilsson professor Maria Feychting för misstänkt fusk och vetenskapligt bedrägeri av resultaten i CEFALO-studien. Studien undersökte om barn har ökad risk för hjärntumör av trådlösa telefoner. Feychting gick ut i massmedia och påstod att resultaten var lugnande, men hon vägrade att lämna ut metodiken och underlaget för studien.  Feychting har samma uppdrag som Ahlbom inom FAS.

Inför utbyggnaden av mobiltelefonin ändrade man Försiktighetsregeln i miljöbalkens Allmänna hänsynsregler till att det krävs säkra vetenskapliga bevis för att följa Försiktighetsregeln. Enligt riksdagsbeslutet ställdes inga krav på vetenskapliga bevis: ”Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”

Orsaken till att man nu ställer krav på vetenskapliga bevis, är första paragrafen i de Allmänna hänsynsreglerna, Bevisbörderegeln. Den säger att det är verksamhetsutövaren som skall bevisa att deras verksamhet inte är skadlig för hälsa och miljö. Detta bekräftar också misstanken att Feychting är en lobbyist för mobilindustrin då hon vägrat redovisa metodiken vilket skulle kunna avslöja att hon manipulerat resultatet. På Socialstyrelsens webbsida om elöverkänslighet eller EMF-sensitivitet står det följande: ”Verksamhetsansvariga behöver inte vidta försiktighetsåtgärder gällande mobilbasstationer.”

Post- och telestyrelsen har inte en aning om hur många mobilsändare det finns och var de sitter. EU-parlamentet uppmanade regeringarna att inte lägga sig i hur sändartekniken ser ut för 4G . Försvarsdepartementet handlägger strålskadan elöverkänslighet samtidigt är man måna om att behålla det skyhöga referensvärdet som rekommenderas av ICNIRP, 10 watt per kvadratmeter, vilket nyttjas för militär användning och borde inte vara ett referensvärde för totalexponera av civilbefolkningen dygnet runt.

Det mest anmärkningsvärda är dock att ansvarig myndighet specifikt vänder sig till barnen och uppmanar kommunerna att utsätter dem för ökad strålning i skolmiljön och att forskare medvetet döljer hjärntumör risken hos barn.

Solveig Silverin, miljöingenjör f d handläggare på länsstyrelsen i Kalmar, Miljöenheten

 

 

 

 

 

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s