Plötslig spädbarns död har ökat dramatiskt – Dubbelt så många barn dör i dag som för fyra år sen – Är det den ökande mobilstrålningen eller babylarm som är orsaken?

Eftersom mobilstrålningen påverkar nervsystemet kan det mycket väl bero på den höga strålningen från sändare och andra trådlösa nätverk som kan ligger bakom att spädbarn plötsligt slutar andas. Många föräldrar använder baby-larm som utsätter barnet för pulsad strålning eller barnet ligger nära DECT-telefoner  eller mobiltelefoner eller trådlösa nätverk i hemmen. Mobilstrålningen är en riskfaktor som måste beaktas i utredningen varför allt fler barn dör i plötslig spädbarns död.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4761779

Allt fler spädbarn dör

Kraftigt ökat antal fall av plötslig spädbarnsdöd

Publicerat: måndag 24 oktober kl 03:00 , Ekot 6 kommentarer Dela
Plötslig spädbarnsdöd. Grafik: Liv Widell Grafik: Plötslig spädbarnsdöd (incidens)

Plötslig spädbarnsdöd ökar dramatiskt i Sverige, visar siffror från Sveriges främsta forskare som Ekot har tagit del av. Dubbelt så många barn dör i dag som för fyra år sen.

13 barn, så många dog i plötslig spädbarnsdöd för fyra år sen. Men sedan dess har kurvan pekat stadigt uppåt. Förra året dog 27 barn (i absoluta tal), en fördubbling.

Fördubblingen är visserligen från låga siffror, men ingen slump enligt Miriam Katz-Salamon, docent i barnmedicin och andningsfysiolog på Karolinska sjukhuset.

– Jag har sett hur det minskade dramatiskt efter intensiva kampanjer, nu är det på uppåtgående, säger hon.

Kampen mot plötslig spädbarnsdöd har ändå varit framgångsrik. Sedan 1990 då 137 barn dog har antalet sjunkit dramatiskt, för att nå sin allra lägsta nivå 2007 med 13 barn.

Exakt vad plötslig spädbarnsdöd beror på vet man inte, men de flesta forskare tror att barnet får ett andningsuppehåll. Normalt ska andningen komma igång av sig själv, men ibland fungerar inte reflexen och barnet dör.

Råden som minskade dödligheten så mycket är enkla, rök inte, lägg barnet på rygg, inte för varmt och i en egen säng.

– Myndigheternas ansvar är stort, men vi brister när det gäller information. Information måste komma var gång vi möter nyblivna föräldrar, eller redan innan, säger Miriam Katz-Salamon.

Görs inte det?

– Vi har skäl att tro att det inte sker, säger hon.

Forskarna anser att siffrorna är så alarmerande att man inte kan vänta och vetenskapligt undersöka vad den beror på. 2006 genomfördes en stor kampanj och en ny broschyr gavs ut.

Året därpå kom bottennoteringen. Nu måste information ut, och den måste ut snabbt. Annars riskerar ökningen att fortsätta.

– Om vi inte startar en ny informationskampanj kommer det att öka. Vi vet att antalet rökande unga kvinnar ökar dramatiskt och rökning är en stor riskfaktor, säger Miriam Katz-Salamon på Karolinska sjukhuset.

Fredrik Sperling

 

Annonser

Mora kommuns ärende – lågstrålande zon kring bostaden för elektrosensitiv person i Venjan

EU-domstolen

Dan Bengtsson har kort sammanfattat de viktigaste punkterna i ärendet

Med utgångspunkt från ärendet har följande yttrats av EU-domstolen citat:

 – Krav har framställts på åtgärder, för att minska strålning från basstationer närbelägna bostaden

 – Miljö- och hälsoskyddsnämnden (MH) ”är ansvarig för tillsynen på miljö- och hälsoskyddsområdet”

 – ”I detta ärende som föranlett förevarande begäran om förhandsavgörande, har MH följaktligen inte till uppgift att pröva huruvida ett beslut är rättsenligt. Nämndens uppgift är att för första gången ta ställning till en anmälan som inkommit från en kommuninvånare”

 – ”I egenskap av tillsynsmyndighet för basstationer för trådlös data- och telekommunikation är, MH skyldig att fatta ett beslut angående den anmälan som ingetts av Dan Bengtsson”.

 – MH ”har till uppgift, att vidta nödvändiga åtgärder för att åstadkomma rättelse”.

 – MH ”får meddela operatörerna förelägganden och förbud. Ett sådant beslut om föreläggande eller förbud får enligt 26 kap. 14 § miljöbalken förenas med vite”.

 – MH har ingen dömande uppgift, utan skall endast beakta de miljö- och hälsoskyddsfrågor, som, ålagts dem (Mora kommuns uppdrag)

 Kommentar: MH:s uppgift är såldes inte att bedöma likhet mellan föreliggande hälsoskyddsärende och de domar, som avkunnats i svensk domstol. Dessa domar har avkunnats med SSM, som enda hörande part

Dan Bengtsson, Venjan

Mora kommun elallergiker – Mora kommun följer EU-rådets resolution maj 2011 genom att minska strålningen i boendemiljön hos elektrosensitiv person

Mora framtidens kommun

Mora kommun följer EU-rådets resolution maj 2011 http://solveig21.mpbloggar.se/2011/06/08/2322/  när de tagit ställning till att sänka strålningen i boendemiljön hos en person som blivit strålskadad och elektronsensitiv. Mora kommun var också den första kommunen som förbjöd besprutning av hormoslyr på 70-talet, på grund av att hormoslyr  misstänktes vara cancerogent. Kommunen bedömde då saken helt rätt och  göra det nu också. Cancergruppen IARC inom WHO har klassat denna typ av strålning som lika cancerogen som DDT.

Två av de personer, som under flera år tillbaka har uppdraget att bevaka hälsoriskerna med mobiltelefonins miljöfrämmande elektromagnetiska strålning, är idag misstroendeförklarade. Dessa personer är professor Anders Ahlbom och professor Maria Feychting.

Anders Ahlbom entledigades från IARC  nu i våras 2011 på grund av intressekonflikt till mobilindustrin, av samma skäl sade han upp sig från  SSM:s vetenskapliga råd.

Professor Maria Feychting är anmäld för misstänkt forskningsfusk nu i höst 2011, gällande forskning på barn/hjärntumör/mobiltelefoner.  Dessa två personer som har det ansvarsfulla uppdraget att bevaka hälsoriskerna med mobiltelefonins storskaliga spridning av det miljöfrämmande elektromagnetiska strålningen är alltså två lobbyister för mobilindustrin.

Regeringen ändrade också miljölagarna för att skräddarsy dem för mobilindustrin precis som  de ändrade miljölagen för Nordkalk så att de kunde bryta kalksten på Gotland intill område som är klassade som världsarv. Nordkalk kunde köpa tjänstemän på SGU vars yttrande sedan miljööverdomstolen följde och gav därför bifall till verksamheten. Så går det till idag, i kulisserna, bakom ryggen på folket. Med andra ord lita absolut  INTE på de övergripande statliga myndigheterna.

Att tjänstemän  inom våra myndigheter kunnat bli korrupta och köpta av industrin beror på att de inte har ett tjänstemannaansvar. Det är det som är avgörande att de kan ljuga oss rakt i ansiktet eller som generaldirektören på SSM gjorde, skickade brev till Sveriges kommunerna och uppmana dem att sätta in trådlöst i skolorna genom att hänvisa till gamla kunskaper från 2006.

 Eftersom SSM inte svarar på om det referensvärde som de hänvisar till är anpassat till pulsmodulerad strålning finns det misstanke om, att de även där desinformerar både kommuner och allmänhet när de hänvisat till att strålningen från sändare ligger under referensvärdet.  Men i SSI:s författningssamling 2002:3 står det att pulsmodulerad strålning påverkar nervsystemet därmed är det vetenskapligt känt att pulsmodulerad strålning ger andra effekter än enbart termiska och detta känner alltså Strålsäkerhetsmyndigheten till. Trots det ger de sken av att det enbart finns termiska effekter. Alltså så länge man inte blir stekt är det ingen fara.

Myndigheten nämner aldrig att strålningen från sändare skulle kunna ge långtidseffekter, vilket är anmärkningsvärt då mobilstrålningen storskaligt påverkar allt och alla dygnet runt, år efter år. Att bortse från den avgörande och viktiga faktorn visar tydligt att tjänstemännen på SSM helt böjer sig för mobilindustrins krav på tystnad om riskerna.

Man kan misstänka att tjänstemännen och myndigheten blir mutade av mobilindustrin, (precis som SGU blev mutade av Nordkalk) för att ljuga och desinformera. Det mest vidriga är, att dessa tjänstemän offrar vår unga generation och deras framtid av ren girighet. Det finns ingen förlåtelse i detta, eftersom dessa personer tar på sig det moraliska ansvaret att medvetet skadar andra människors liv och hälsa. Brottsbalken 3 kapitlet.

Solveig Silverin miljöingenjör, f d handläggare på länsstyrelsen i Kalmar, miljöenheten

Två länkar till den viktiga studien som visade att en elöverkänslig reagerade neurologiskt på elektriska fält i en blindtest trots att hon inte kände något.

Två länkar till den viktiga studien som visade att en elektrosensitiv person reagerade  på elen i en blindtest trots att hon inte kände något. Hon fick hjärtarytmei, musklerna drog ihop sig etc vilket visade tydlig neurologisk reaktion/påverkan. Den elöverkänsliga kvinnan är själv läkare. Jämför med SSI författningssamling 2002:3. läkare.Jag kan tydligen inte lägga in fler länkar för då försvinner allt det andra

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21793784

http://informahealthcare.com/doi/abs/10.3109/00207454.2011.608139

Lag 2010:921 5 kap 5 § gällande överklagan till Högsta domstolen får ej överklagas i mål gällande Miljöbalken

Lagen

Utfärdad:
2010-07-01

Uppdaterad:
t.o.m. SFS 2011:587

Lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § Denna lag gäller handläggningen av mål och ärenden i mark- och miljödomstol och Mark- och miljööverdomstolen samt sådan handläggning i Högsta domstolen som följer av bestämmelser i denna lag.
Regeringen meddelar föreskrifter om vilka tingsrätter som ska vara mark- och miljödomstolar samt om mark- och miljödomstolarnas domsområden.
Mark- och miljööverdomstol är Svea hovrätt.

2 § En mark- och miljödomstols domar och beslut får överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, om inte annat är föreskrivet.
Mark- och miljööverdomstolens domar och beslut får överklagas till Högsta domstolen, om inte annat är föreskrivet.

3 § En mark- och miljödomstol handlägger mål och ärenden enligt det som föreskrivs i miljöbalken, fastighetsbildningslagen (1970:988), plan- och bygglagen (2010:900) och annan lag.
Ett mål eller ärende vid en mark- och miljödomstol inleds genom
1. en ansökan om stämning eller en annan ansökan till mark- och miljödomstolen, eller
2. att en förvaltningsmyndighets eller en kommuns beslut överklagas till mark- och miljödomstolen.

2 kap. Domstolarna och deras sammansättning

1 § I mark- och miljödomstol och Mark- och miljööverdomstolen ska det finnas lagfarna domare och tekniska råd.
I mark- och miljödomstolen dömer också särskilda ledamöter.

2 § Ett tekniskt råd ska ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning och erfarenhet av sådana sakfrågor som domstolen prövar.
En särskild ledamot ska ha erfarenhet av sådana sakfrågor som faller inom Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens, Boverkets eller Lantmäteriets verksamhetsområde eller av industriell, kommunal eller areell verksamhet. Lag (2011:587).

3 § I lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare finns bestämmelser om utnämning av tekniska råd.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer anställer vikarie för tekniska råd samt förordnar de särskilda ledamöterna i mark- och miljödomstol.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer utser vilka av de lagfarna domarna i tingsrätt och Svea hovrätt som ska tjänstgöra i mark- och miljödomstol respektive Mark- och miljööverdomstolen. Lag (2010:1885).

4 § I ett mål eller ärende där mark- och miljödomstolen är första instans ska rätten vid huvudförhandling eller sammanträde bestå av en lagfaren domare, som är rättens ordförande, ett tekniskt råd och två särskilda ledamöter. En av de särskilda ledamöterna ska ha erfarenhet av sådana sakfrågor som faller inom Naturvårdsverkets, Havs- och vattenmyndighetens, Boverkets eller Lantmäteriets verksamhetsområde. Den andra särskilda ledamoten ska ha erfarenhet av industriell, kommunal eller areell verksamhet eller av sådana sakfrågor som faller inom nämnda förvaltningsmyndigheters verksamhetsområden. I stället för en av de särskilda ledamöterna får ytterligare en lagfaren domare eller ett tekniskt råd ingå i rätten, om målets eller ärendets beskaffenhet föranleder det.
Första stycket gäller också när ett mål eller ärende avgörs i sak utan huvudförhandling eller sammanträde, om inte rätten finner att det är tillräckligt med ordföranden och ett tekniskt råd och parterna samtycker till det eller målet eller ärendet är av enkel beskaffenhet.
Utöver vad som sägs i första stycket får ytterligare en eller två ledamöter ingå i rätten. Utökas rätten med två ledamöter ska den ena ledamoten vara lagfaren domare och den andra tekniskt råd eller särskild ledamot. Lag (2011:587).

5 § I mål och ärenden där mark- och miljödomstolen är första instans får rätten vid annan handläggning än som avses i 4 § samt vid sammanträde för muntlig förberedelse bestå av en lagfaren domare. Detsamma gäller vid huvudförhandling i fall som avses i 1 kap. 3 a § andra och tredje styckena rättegångsbalken. Om det finns skäl för det får rättens sammansättning utökas med en lagfaren ledamot eller ett tekniskt råd.
Det som föreskrivs i första stycket första meningen gäller också i mål om utdömande av vite på särskild talan av myndighet. Lag (2010:1886).

6 § I mål som har överklagats till mark- och miljödomstolen ska, om inte annat följer av andra eller tredje stycket eller 7 §, rätten vid avgörande i sak bestå av en lagfaren domare, som är rättens ordförande, och ett tekniskt råd.
I stället för det tekniska rådet får ytterligare en lagfaren domare ingå i rättten, om målets beskaffenhet föranleder det. Om målets svårighetsgrad eller omfattning föranleder det, får rätten ha den sammansättning som enligt 4 § gäller vid huvudförhandling.
Vid avgörande i sak av en tillståndsfråga enligt miljöbalken ska rätten ha den sammansättning som enligt 4 § gäller vid huvudförhandling, om målet inte är av enkel beskaffenhet.

7 § I mål som har överklagats till mark- och miljödomstolen får rätten vid annan handläggning än som avses i 6 § bestå av en lagfaren domare. Detsamma gäller vid avgörande i sak av sådana mål som är av enkel beskaffenhet, utom i de fall som avses i 6 § tredje stycket.

8 § Om det i rätten ska ingå andra än lagfarna domare, bestämmer rättens ordförande med hänsyn till de frågor som prövas i målet och med iakttagande av vad som föreskrivs i 4 § första stycket om de särskilda ledamöterna vilka som ska ingå i rätten.

9 § Om mark- och miljödomstolen består av fler än två ledamöter och en av ledamöterna får förhinder sedan huvudförhandling eller motsvarande handläggning har påbörjats, är rätten ändå domför om en av de kvarvarande ledamöterna är lagfaren domare.

10 § I mål som har överklagats till Mark- och miljööverdomstolen ska rättten bestå av minst fyra ledamöter, av vilka minst tre ska vara lagfarna domare. Minst fyra lagfarna domare ska dock alltid delta i rätten, om tre lagfarna domare har ingått i rätten i mark- och miljödomstolen. Om en av de lagfarna domarna får förhinder sedan huvudförhandling eller annan handläggning har påbörjats, är rätten ändå domför. Fler än fem ledamöter får inte delta. Tekniskt råd ska alltid ingå i rätten, om det inte är uppenbart obehövligt. En av de lagfarna domarna ska vara rättens ordförande.
Vid behandling av frågor om prövningstillstånd ska Mark- och miljööverdomstolen bestå av tre lagfarna domare. Ett tekniskt råd får dock ingå i rättten i stället för en av de lagfarna domarna.
Om det i rätten ska ingå andra än lagfarna domare bestämmer rättens ordförande med hänsyn till de frågor som prövas i målet vilka som ska ingå.
Vid avskrivning efter återkallelse får rätten bestå av en lagfaren domare.

11 § I fråga om åtgärder som avser endast beredningen av ett mål eller ärende tillämpas 1 kap. 3 e § rättegångsbalken i en mark- och miljödomstol och 2 kap. 4 § femte och sjätte styckena rättegångsbalken i Mark- och miljööverdomstolen.

3 kap. Allmänna bestämmelser

1 § Mål om utövande av miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, vattenanläggningar och ersättning vid vattenverksamhet samt om utdömande av vite enligt miljöbalken efter särskild ansökan av myndighet prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område verksamheten i huvudsak bedrivs, har bedrivits eller kommer att bedrivas. Mål om utövande av verksamhet vid anläggningar som ingår i ett sammanhängande system för hantering, bearbetning, lagring och slutförvaring av använt kärnbränsle eller kärnavfall prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område någon av anläggningarna ligger eller är avsedd att ligga.
Mål om ersättning vid skada eller intrång enligt 28 kap. 25 §§ miljöbalken och vid ingripande av det allmänna enligt miljöbalken prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område skadan eller intrånget i huvudsak har inträffat eller kommer att inträffa.
Mål om ersättning för miljöskador enligt 32 kap. miljöbalken prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område den skadegörande verksamheten i huvudsak bedrivs eller har bedrivits. Den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet som kan medföra en sådan skada som avses i 32 kap. 3 § miljöbalken kan begära prövning av ersättningsfrågan vid den mark- och miljödomstol inom vars område verksamheten i huvudsak bedrivs eller kommer att bedrivas.
Mål om utdömande av vite enligt plan- och bygglagen (2010:900) efter särskild ansökan av myndighet prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område myndigheten ligger.
Mål som har överklagats till mark- och miljödomstol prövas av den mark- och miljödomstol inom vars område förvaltningsmyndigheten eller kommunen som först har prövat ärendet ligger, om inte annat följer av bestämmelser som avses i sjätte stycket.
Särskilda bestämmelser om vilken mark- och miljödomstol som är behörig finns i annan lag.

2 § En mark- och miljödomstol får för gemensam handläggning lämna över ett mål eller ärende till en annan mark- och miljödomstol, om det vid den andra mark- och miljödomstolen finns ett mål eller ärende som har nära samband med det förstnämnda målet eller ärendet och ett överlämnande kan ske utan avsevärd olägenhet för någon part. En mark- och miljödomstol får också överlämna ett mål eller ärende till en annan mark- och miljödomstol, om den andra mark- och miljödomstolen tidigare har prövat ett ansökningsmål som avsåg samma verksamhet som det förstnämnda målet eller ärendet.
Överlämnande av ett mål eller ärende mellan mark- och miljödomstolar får också ske om det annars finns särskilda skäl och det kan ske utan avsevärd olägenhet för någon part.
Överlämnande får inte ske om ett sådant beslut har fattats som avses i 5 kap. 2 § expropriationslagen (1972:719).
Ett mål eller ärende får inte överlämnas enligt första eller andra stycket, om den andra domstolen motsätter sig överlämnandet.

3 § Frågor om mark- och miljödomstolarnas inbördes behörighet får inte självmant tas upp av högre rätt.

4 § Om det är lämpligt får rätten uppdra åt en eller flera ledamöter att göra en undersökning på platsen. Parterna ska ges tillfälle att vara närvarande vid en sådan undersökning. Vid undersökningen ska protokoll föras.
En undersökning som gäller en fråga av teknisk art får inte läggas till grund för dom eller beslut utan att parterna har getts tillfälle att yttra sig över undersökningen. Detta gäller dock inte om undersökningen i endast oväsentlig utsträckning avviker från vad som har framkommit tidigare i målet.

5 § Mark- och miljödomstolen ska hålla syn på stället, om det behövs.

6 § Vid omröstning ska först de lagfarna domarna säga sin mening, därefter de tekniska råden och sist de särskilda ledamöterna. I fråga om omröstning gäller i övrigt 16 kap. rättegångsbalken.

7 § Statliga myndigheter och kommuner är skyldiga att utan ersättning till domstolarna låna ut de lokaler som domstolarna behöver för sina sammanträden, förutsatt att lokalerna inte är upptagna för sina huvudsakliga ändamål. Upplåtaren har dock rätt till ersättning för de särskilda kostnader som sammanträdet medför.

4 kap. Handläggningen av mål och ärenden där mark- och miljödomstol är första instans

1 § I mål där mark- och miljödomstol är första instans tillämpas vad som är föreskrivet om tvistemål i allmän domstol, om inte annat föreskrivs i denna lag eller annan lag.
Vid handläggningen av ärenden i första instans tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden.

2 § I mål om viten tillämpas, i stället för 1 § första stycket, bestämmel-serna i 5 kap. 14 §§.

5 kap. Handläggningen av mål som har överklagats till mark- och miljödomstol

1 § I mål som har överklagats till mark- och miljödomstol tillämpas lagen (1996:242) om domstolsärenden, om inte annat föreskrivs i denna lag eller annan lag.
Följande bestämmelser i lagen om domstolsärenden ska inte tillämpas:- 11 § om förvaltningsmyndighet som motpart,
26 § första stycket om säkerhetsåtgärder,
32 § om rättegångskostnadsansvar, och
34 och 35 §§ om omprövning.

2 § Om en enskild överklagar en förvaltningsmyndighets avgörande är den förvaltningsmyndighet som först beslutat i saken motpart till den enskilde sedan handlingarna i målet överlämnats till mark- och miljödomstolen, om inte annat är särskilt föreskrivet.
I mål om planer enligt plan- och bygglagen (2010:900) är kommunen den enskildes motpart.
Det som föreskrivs i första stycket gäller inte när det är en lantmäterimyndighets beslut som har överklagats eller när en ideell förening eller en annan juridisk person som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken har överklagat.

3 § Vid tillämpning av 15 och 18 §§ lagen (1996:242) om domstolsärenden ska sakägare och annan mot vilken åtgärd ifrågasätts anses som motparter.

4 § Ett avgörande av saken i målet sker genom dom. Domen ska undertecknas av de lagfarna domare som har deltagit i avgörandet.

5 § Domar och beslut av Mark- och miljööverdomstolen i mål som har överklagats till mark- och miljödomstol får inte överklagas. Mark- och miljööverdomstolen får dock tillåta att en dom eller ett beslut i annat mål än mål enligt miljöbalken överklagas till Högsta domstolen, om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen

Domslut Miljödomstolen Växjö Tingsrätt Mål nr. M1968-06 gällande privat sändare på silo som belastade min boendemiljö med radiofrekvent strålning så att min hälsa skadades

Galleri

http://www.eloverkanslig.se/rapporter/Vaxjo.pdf VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr. M 1968-06 Miljödomstolen 2006-10-19 Meddelad i Växjö KLAGANDE Solveig Silverin, Igelösa 109, 388 96 LJUNGBYHOLM MOTPART Samhällsbyggnadsnämnden i Kalmar kommun, Box 611, 391 26 KALMAR ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Kalmar läns beslut den 3 … Läs mer

Elöverkänslighet skall tigas ihjäl, så sa professor Sture Lidén hösten 1995 och regeringen fortsätter att ställa de elöverkänsliga utanför samhället

http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3120&doktyp=motion&bet=2001/02:So621

Motion 2001/02:So621

av Marianne Andersson och Gunnel Wallin (C)
Elöverkänslighet

Läs motion 2001/02:So621

Partinummer: C569
Motionskategori:  Fristående motion
Motionstyp: Enskild motion

Händelser

Inlämnad: 2001-10-05
Bordläggning: 2001-10-11
Hänvisad: 2001-10-11

Förslagspunkter

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en helhetssyn på miljö och hälsa och sambandet mellan tungmetaller, kemikalier, strålning och sjukdomstillstånd som utbrändhet, elöverkänslighet och kronisk trötthet. Betänkande: 2001/02:MJU16 Utskottets förslag: Avslag Kammarens beslut: =utskottet

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att myndigheterna måste inta en mer öppen attityd till behandlingsformer som visar sig hjälpa patienter med elöverkänslighet. Betänkande: 2001/02:SoU19 Utskottets förslag: Avslag Kammarens beslut: =utskottet

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en specialutrustad klinik för att ta bort den skadliga belastningen av tungmetaller, kemikalier och dolda infektioner bör inrättas i Sverige. Betänkande: 2001/02:SoU19 Utskottets förslag: Avslag  Kammarens beslut: =utskottet

4. Riksadgen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen måste ta hänsyn till forskning från båda sidor i elöverkänslighetskonflikten och även till vittnesmålen från drabbade människor. Betänkande: 2001/02:SoU1  Utskottets förslag: Avslag Kammarens beslut: =utskottet

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att försiktighetsprincipen skall tillämpas vid alla installationer och planering samt strålningsfria zoner i kommunerna. Betänkande: 2001/02:BoU9 Utskottets förslag: Avslag Kammarens beslut: =utskottet

6 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återigen fastslå att elsanering skall berättiga till bostadsanpassningsbidrag. Betänkande: 2001/02:BoU1 Utskottets förslag: Avslag Kammarens beslut: =utskottet

Undertecknare

Marianne Andersson (C)
Gunnel Wallin (C)

Undersökning om strålningen från mobiltelefoner påverkar fertiliteten hos unga och den politiska innebörden

http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0890623811003546

Adolescent in-school cellphone habits: A census of rules, survey of their effectiveness, and fertility implications
Mary RedmayneaCorresponding Author Contact InformationE-mail The Corresponding Author, Euan SmithaE-mail The Corresponding Author, Michael J. AbramsonabE-mail The Corresponding Author
Purchase
a School of Geography, Environment and Earth Sciences, Victoria University of Wellington, PO Box 600, Wellington, New Zealand
b Department of Epidemiology and Preventive Medicine, School of Public Health & Preventive Medicine, Monash University, The Alfred, Melbourne, VIC. 3004, Australia
Received 12 February 2011; revised 22 June 2011; Accepted 20 August 2011. Available online 6 September 2011.

Abstract

We explored school cellphone rules and adolescent exposure to cellphone microwave emissions during school with a census and survey, respectively. The data were used to assess health and policy implications through a review of papers assessing reproductive bio-effects after exposure to cellphone emissions, this being most relevant to students’ exposure. All schools banned private use of cellphones in class. However, 43% of student participants admitted breaking this rule. A high-exposure group of risk-takers was identified for whom prohibited in-school use was positively associated with high texting rates, carrying the phone switched-on >10 h/day, and in-pocket use. The fertility literature is inconclusive, but increasingly points towards significant time- and dose-dependent deleterious effects from cellphone exposure on sperm. Genotoxic effects have been demonstrated from ‘non-thermal’ exposures, but not consistently. There is sufficient evidence and expert opinion to warrant an enforced school policy removing cellphones from students during the day.

Graphical abstract

Full-size image

Highlights

► A majority of NZ adolescents carry a cellphone switched-on in a pocket >6 h/day. ► More than two in five regularly send texts from within a side pocket. ► A fifth carry one >10 h/day and use it in-pocket. ► Research suggests this may impair future fertility and/or reproductive integrity.
Keywords: Cellular phone; Adolescent; Fertility; Sperm; Risk; Policy

WHO i en Förtroendekris – Ändrade kriterierna för en pandemi så att läkemedelsindustrin kunde få in stora vinster på vaccin mot svininfluensan, ett vaccin som skadat svårt ett stort antal unga människor

http://www.svd.se/nyheter/utrikes/fortroendekris-skakar-who_6613586.svd

WHO

Förtroendekris skakar WHO

7 november 2011 kl 02:00 Brist på pengar och kopplingen till läkemedelsindustrin största problemen

FN:s mäktiga organ världshälsoorganisationen (WHO) har hamnat i akut kris. Inflödet av pengar minskar, anställda sägs upp och hanteringen av svininfluensan har fått förtroendet att rasa. Större öppenhet är ett viktigt krav.

Under tre dagar denna vecka diskuterade WHO:s styrelse, exekutiva rådet, WHO:s utsatta position i ett extrainkallat krismöte med de 34 medlemsländerna i Genève.

För att försöka rädda situationen har WHO:s högsta chef, generaldirektören Margaret Chan, tagit fram en rapport med över 200 förslag för att förbättra organisationen. Den är ytterst kritisk och kräver förändringar vad gäller det mesta av WHO:s arbete. Det är ovanligt eftersom försvaret för WHO har alltid varit starkt. All kritik brukar förnekas eller tigas ihjäl.

Rapporten pekar ut två kriser som mest akuta och oroande, nämligen bristen på pengar och de länge mer eller mindre dolda nära kontakterna mellan WHO och läkemedels- och vaccinindustrin.

Det var 2009 som problemen började hopa sig. Anslagen minskade av flera orsaker. WHO började inse att bidragen främst från medlemsländerna inte skulle täcka budgeten.

Samtidigt i april 2009 bröt svininfluensan ut och WHO drog i gång de uppmärksammade omfattande pandemiinsatserna över hela världen. Bland annat medförde kampanjen att vaccin köptes upp för flera miljarder kronor. WHO:s agerande har utsatts för hård kritik bland annat från EU och en oberoende utvärdering.

Under dessa turbulenta pandemimånader avslöjade bland annat Svenska Dagbladet och andra medier de nära kopplingarna mellan vaccinindustrin, WHO och WHO:s experter samt hemlighetsmakeriet, bristen på öppenhet om dessa kommersiella relationer. Speciellt kritiserades att de utvalda WHO-experterna som specialrekryterats för att leda WHO:s pandemiarbete var anonyma. Fem av dem visade sig senare ha eller ha haft industrikontakter.

Ingenstans i rapporten eller bland deltagarna på krismötet påstår någon öppet i dag att dessa nära kopplingar påverkat WHO:s agerande.

–Men bara själva sakuppgifterna i sig och misstankarna om kommersiella påverkningar har lett till en förtroendekris som vi nu måste försöka lösa, säger en ledande WHO-ansvarig. Men ingen vågar framträda med namn. Frågorna är allt för känsliga.

Föreslagna åtgärder är bland annat att ta fram nya skarpare regler för jäv, hur kommersiella bindningar redovisas och vilka experter som får delta och inte delta inom WHO. Dessa uppgifter ska också göras offentliga för allmänheten.

Enligt de uppgifter som kommit ut från WHO saknas cirka en miljard dollar för budgeten 2012-2013. Orsaken anges främst vara att de fasta anslagen från de 194 medlemsländernas regeringar har minskat kraftigt i värde eftersom dollarn sjunkit.

–Detta ger stora underskott, förklarar Gregory Härtl vid WHO:s informationsavdelning.

Dessutom har de extra så kallade frivilliga pengarna som länderna ofta ger till WHO för speciella projekt minskat, oklart hur mycket.

Den akuta ekonomiska krisen har gjort att hittills 300 av de cirka 2400 anställda vid WHO:s högkvarter i Genève sagts upp. Och fler lär det bli, viskas det i korridorerna.

Flera förslag till förändringar handlar därför om effektiviseringar och bättre kontroll över ekonomin. Rapporten är en katalog av önskvärda framtidsvisioner: WHO ska styras mer effektivt, styrelsens makt ska öka, samarbetet inom WHO och med de olika länderna ska stärkas, kontrollen över pengarna och hela verksamheten skärpas, pappersexercisen effektiviseras och till och med långa meningslösa debattinlägg stoppas.

Men det går knappast att förändra WHO över en natt, är alla eniga om. En lång förändringsprocess väntar. Men de mest entusiastiska talar om vändpunkt, en viktig vändpunkt, en historisk vändpunkt.

Fotnot: Åtgärderna ska diskuteras vidare i januari och i maj 2012 beräknas flera viktiga beslut kunna fattas av WHO:s högsta beslutade organ.

Microsoftmiljardären Bill Gates är en stor bidragsgivare. Bland annat har hans stiftelse sponsrat WHO:s försök att utrota polio. Solveig Kommenterar, vad får Microsoft i gengäld av WHO?

 

Inger Atterstam