Strålsäkerhetsmyndighetens uppdrag: “Vi arbetar för ett strålsäkert samhälle genom att på olika sätt öka säkerheten och begränsa riskerna med strålning”.

Detta var Strålsäkerhetsmyndighetens uppdrag och värdegrund  vid tiden 2012

Strålsäkerhetsmyndigheten sorterar under Miljödepartementet och har ett samlat ansvar inom områdena strålskydd och kärnsäkerhet. Myndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden. Strålsäkerhetsmyndigheten har en budget på omkring 400 miljoner kronor per år. Verksamheten finansieras till största delen med avgifter och i övrigt med skattemedel. Myndigheten leds av generaldirektör Ann-Louise Eksborg, som utsetts av regeringen.

Värdegrund och verksamhetsidé

Strålsäkerhetsmyndighetens värdegrund genomsyrar hela myndighetens verksamhet.

Strålsäkerhetsmyndighetens vision är:

“Ett strålsäkert samhälle”

Myndighetens verksamhetsidé “Strålsäkerhetsmyndigheten arbetar pådrivande och förebyggande för att skydda människor och miljö från oönskade effekter av strålning, nu och i framtiden.”

Våra värdeord Vederhäftighet, Integritet, Öppenhet

Värdeordens innebörd och betydelse Vederhäftighet innebär att verksamheten bedrivs utifrån saklig grund. Vederhäftighet uppnås när medarbetarna har kompetens och är objektiva och sakliga. Kompetens innebär att medarbetarna har den kunskap, utbildning och erfarenhet som krävs.

Integritet innebär att vi värnar om vår oberoende ställning och inte låter oss påverkas i beslut, ställningstaganden, råd och rekommendationer. Integritet är att våga ta ansvar, både i rollen som myndighetsutövare och som medarbetare. Till inlägget om det nya vetenskapliga rådet 2012 som består av en del mobillobbyister bland annat professor Heikki Hämäläinen som är psykiatriker och sysslar med kognitiv beteendeterapi som läkarna Mats Reimer och Lena Hillert förespråkar som behandlingsmetod mot den påstådda fobin elöverkänslighet HÄR  Jävsdeklarationen SSM ljuger alltså om sin oberoendeställning

Öppenhet innebär att myndighetens verksamhet är transparent för omvärlden, att vi tydligt och aktivt informerar om verksamheten, om våra ställningstaganden, råd, rekommendationer och beslut. Öppenhet innebär också att vi lyssnar på vår omvärld.

Miljöarbete Strålsäkerhetsmyndigheten är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Dessutom har myndigheten ett samlat miljöövervakningsprogram för UV-strålning, elektromagnetiska fält och radioaktiva ämnen.

Spektrala mätningar av radiofrekventa elektromagnetiska fält mellan 60 MHz och 3,4 GHz. Åren 2001 till 2007 i Sverige

Våra arbetsuppgifter Myndigheten ställer krav på den som bedriver verksamhet med strålning. Vi ger också råd om skydd mot strålning. Kraven och råden vilar på vetenskaplig grund. Vi finansierar dessutom forskning.

Vi ställer inte bara krav – vi kontrollerar också att de uppfylls. Om vi finner brister i strålsäkerheten i en verksamhet har vi flera möjligheter att agera – och vi kan besluta att verksamheten omedelbart ska avbrytas.

Vem har ansvaret? Ansvaret för strålsäkerheten ligger helt på den som bedriver verksamhet med strålning. Strålsäkerhetsmyndighetens uppgift är att övervaka att den ansvarige bedriver verksamheten på ett säkert sätt.

Myndigheten har en rad olika roller och uppgifter.

Som normerande myndighet tar vi fram regler för verksamheter som hanterar strålning.

Som tillsynsmyndighet kontrollerar vi att den som bedriver verksamhet med strålning följer reglerna och tar sitt strålsäkerhetsansvar. Det gör vi genom att inspektera exempelvis kärnkraftverk och sjukhus samt industrier och universitet som använder strålning. Vi stöder också kommunerna i deras tillsyn av solarier.

Som tillståndsprövande myndighet granskar vi ansökningar om att etablera eller förändra verksamheter med strålning. Vi prövar och beslutar om tillstånd eller rekommenderar regeringen hur den ska besluta. Exempel på verksamheter som kräver tillstånd är kärnkraftverk, användning av kraftfulla laserutrustningar och röntgenutrustningar samt transporter av radioaktivt material.

Som myndighet med expertkunskap bidrar vi till kunskapsuppbyggnad i samhället inom vårt verksamhetsområde. Det gör vi genom att finansiera forskning och följa upp forskningsresultat. Vi ger även råd och rekommendationer till allmänheten om hur man skyddar sig mot naturlig strålning från till exempel radon och solen.

Som beredskapsmyndighet samordnar vi den nationella strålskyddsberedskapen. Vi har beredskap dygnet runt för att snabbt kunna hantera konsekvenser av olyckor och händelser med strålning i Sverige eller utomlands.

Som internationell utvecklingsmyndighet genomför vi projekt som bidrar till strålsäkerhet i andra länder.

Som miljömålsansvarig myndighet ansvarar vi för frågor inom miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Det handlar om att hålla nivån av radioaktiva ämnen låg, att minska antalet hudcancerfall och att kartlägga riskerna med elektromagnetiska fält – exempelvis kraftledningar och mobiltelefoner – samt att vidta nödvändiga åtgärder om vi identifierar risker.

Som riksmätplats kalibrerar vi instrument som används inom vård, forskning och industri.

Våra områden Överallt i samhället finns strålning. Naturlig strålning kommer bland annat från berggrunden, solen och rymden. Strålning har också skapats av människan: inom sjukvården används strålning för att upptäcka och behandla olika sjukdomar.

Kärnkraftverken innehåller bränsle som ger upphov till strålning. Mobiltelefoner, basstationer, solarier, kraftledningar och viss utrustning inom industrin avger strålning – listan kan göras lång.

Vi arbetar för ett strålsäkert samhälle genom att på olika sätt öka säkerheten och begränsa riskerna med strålning.

Kärnkraft Kärnkraften är en del av vårt lands elförsörjning. Vi övervakar att verksamheten bedrivs strålsäkert genom att ställa krav samt följa och kontrollera säkerhetsarbetet. Vi kontrollerar att kärnämnen och kärnteknisk utrustning inte hamnar i orätta händer. Vi övervakar att personalen och omgivningen utsätts för så lite strålning som möjligt.

Hälso- och sjukvård Olika former av strålning används för att undersöka och behandla patienter, till exempel vid röntgenundersökningar och cancerbehandlingar. Vi utarbetar regler för hur strålningen ska användas i vården och kontrollerar att de följs för att skydda patienter, personal och allmänhet.

Forskning och industri samt kommersiella produkter och tjänster Strålning används inom forskning och industri, bland annat i laboratorier och på verkstäder. Mätutrustning med radioaktiva ämnen, brandvarnare, solarier, laserpekare och larmbågar är exempel på produkter som bygger på användning av strålning. För sådana produkter fastställer vi gräns- och riktvärden. Vi ställer också krav på de ansvariga så att användningen blir strålsäker.

Naturlig strålning Strålning förekommer överallt i naturen. Det är vår uppgift att informera om risker och om åtgärder för att minska oönskade effekter av den naturliga strålningen. Exempel på naturlig strålning är strålning från solen, från radon och från rymden.

Radioaktivt avfall Drift av kärnkraftverk ger upphov till radioaktivt avfall och använt bränsle som måste tas om hand. Radioaktivt avfall uppstår också inom annan industri, inom vården och inom forskningen. Även naturliga radioaktiva ämnen kan behöva tas om hand på samma sätt som avfall. Vi ställer krav på de ansvariga så att avfallet hanteras på ett strålsäkert sätt. Vi bidrar dessutom till att utveckla strålsäkerheten internationellt genom att delta i samarbeten såväl inom EU som globalt.

Trådlösa datornätverk inget strålsäkerhetsproblem

Den 1 november 2011

Trådlösa datornätverk är inget problem ur strålsäkerhetssynpunkt. Därför finns det av den anledningen inte skäl att avstå från att installera dem i skolor eller på andra platser. Det skriver Strålsäkerhetsmyndigheten i ett brev till landets kommuner. Inte med ett enda ord nämner SSM IARC:s (inom WHO) bedömning att konstgjord elektromagnetisk strålning är möjligen cancerogen klass 2b. Inte med ett enda ord nämner  SSM att ICNIRP:s referensvärde inte skyddar mot långtidseffekter eller andra biologiska effekter än akut termiska. Här har jag sammanställd en del viktiga rapportsammanställningar och kunskaper som  SSM helt bortser ifrån

Flera kommuner har kontaktat Strålsäkerhetsmyndigheten med frågor om risker med trådlösa datornätverk i skolmiljö. För att klargöra det vetenskapliga läget har myndigheten skickat ett brev till landets samtliga kommuner.
– Det finns inga misstankar som är grundade på seriös vetenskap om att radiovågorna från trådlösa datornätverk skulle innebära några hälsorisker, säger Lars Mjönes, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

I likhet med de flesta andra forskare och strålsäkerhetsmyndigheter i världen bedömer Strålsäkerhetsmyndigheten att allmänhetens exponering för radiovågor från mobilbasstationer, radio, TV och trådlösa datornätverk inte innebär några hälsorisker.
– Vi har också mätt radiovågor från trådlösa datornätverk i skolmiljö och de mätningarna visar att exponeringsnivåerna är så låga att de inte innebär några hälsorisker, säger Lars Mjönes.

Även exempelvis den brittiska myndigheten, Health Protection Agency (HPA), har noggrant utrett trådlösa nätverk i skolor. De kommer fram till samma slutsats: nätverken innebär inte något problem ur strålsäkerhetssynpunkt.
– Det finns alltså ingen anledning att av strålsäkerhetsskäl undvika att installera trådlösa datornätverk, varken på skolor eller på andra platser, säger Lars Mjönes.

Ytterligare information Utredarna Lars Mjönes, Jimmy Estenberg och Torsten Augustsson, samtliga nås via Strålsäkerhetsmyndighetens pressjour: 08-799 40 20.

Läs brevet till kommunerna: Information om trådlösa nätverk i skolor 

Läs mer: Trådlös teknik 

Fakta om strålning Det är skillnad på strålning och strålning.  Radiovågorna från exempelvis trådlösa datornätverk är inte samma typ av strålning som den från röntgenapparater eller som den som uppstår i ett kärnkraftverk. Men alla dessa typer av strålning ingår i det elektromagnetiska spektrumet som delas in i icke-joniserande strålning och joniserande strålning.

Till joniserande strålning hör exempelvis röntgen. Denna typ av strålning har ett så högt energiinnehåll att den kan slå sönder molekylbindningar och på sikt leda till cancer.

Radiovågorna från exempelvis mobiltelefoner och trådlösa datornätverk är icke-joniserande strålning.  Radiovågor har ett energiinnehåll som är mycket mindre än vad som krävs för att bryta sönder molekylbindningar.

Annonser