Maria Feychting påstår att forskarna är eniga om att strålningen inte är farlig för människan. Varför ljuger hon oss rakt i ansiktet?

http://hd.se/helsingborg/2012/01/16/forskarna-eniga-om-halsoeffekterna/

Jag har kommenterat nedanstående intervju av Maria Feychting eftersom hon påstår att forskarna är eniga om hälsoeffekterna:

2012-01-16

Kommentar på Maria Feychtings svar enligt intervju den 16 januari 2012

Professor Maria Feychting har i en intervju uttalat sig om att forskare är eniga, om att den tekniska strålningen som mobilindustrin sprider i vår livsmiljö, inte är farlig för människan. Feychting påstår också att man inte känner till några andra biologiska mekanismer som påverkas av den här typen av strålning. Hon säger att exponeringen ligger klart under de gränsvärden som är satta för att skydda skadlig uppvärmning av vävnaden, vilket undertecknad delvis håller med om. Men Feychting nämner dock inte att uppvärmningsskyddet enbart gäller för 20 minuter. Hon nämner heller inte att referensvärdet inte skyddar för andra biologiska effekter och ej för långtidseffekter, vilket är de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till för att skydda hälsa och miljö.

IARC inom WHO lutar sig mot ett flertal välgjorda studier och bedömer mobilstrålningen som en möjlig cancerrisk (klass 2b samma som DDT och bly). Radiotelegrafisterna blev sjuka av strålningen på 1930-talet. Radiofrekvent strålning ger främst neurologiska besvär, vilket nu alltmer framträder hos allmänheten av mobilstrålningen. Neurologisk påverkan har bekräftats i flera olika studier.

I en mycket välgjord studie på 16 elöverkänsliga i en dubbelblindtest är reaktionen 100 %, ingen reagerade på placebo. Man dokumenterade även biologiska parametrar som bekräftade att personerna reagerade biologisk på elektromagnetiska fält. Främst påverkades autonoma nervsystemet (Electromagnetic Field Sensitivity William J. Rea mfl 1991). Professor Kjell Hansson-Mild har bekräftat detta resultat i flera studier, men fortsatt forskning stoppades av FAS.

Hösten 2011 bekräftades det i en studie, att en testperson regerade biologisk innan hon subjektivt registrera fälten under provokationen (Electromagnetic hypersensitivity: evidence for a novel neurological syndrome 2011).

En polis har blivit arbetsskadad av Rakel (blåsljusmyndigheternas kommunikationssystem). Först utvecklade han rocacea som blossade upp när han utsatte sig för radiofrekvent strålning. Sedan fick han hjärntumör på den sidan av huvudet han haft kommunikationsradion.

En studie visar att vattenväxten andmat reagerar med stress då den exponerades för 1,278 MHz under 24 timmar. Stressreaktionen är biologiskt mätbar av alanin-ackumulering i växten. Även en tidigare känd studie på tomatplantor har bekräftat samma stressreaktion.

Mobilindustrins spridning av radiofrekvent strålning är tekniskt producerad och liknar inte alls naturlig elektromagnetisk strålning. Docent Igor Belyaev har i flera studier konstaterat att DNA påverkas vid ytterst svaga fält från 3G-strålning som är lika allvarliga som vid kort akut hög exponering.

EU-rådet har sammanställt Bioinitiativerapporten där åtskilliga studier är välgjorda och som visar på befarade hälsorisker. Forskarna är inte alls eniga som Maria Feychting påstår, men hon själv är anmäld för forskningsfusk gällande CEFALO-studien och borde ifrågasättas som trovärdig enligt de kriterier som gäller för myndigheter och externa experter vars regler Socialstyrelsen har redovisat i ett brev.

Likaså är hennes nära kollega professor Anders Ahlbom entledigad från IARC för jäv då han ingick som ledamot i sin bror Gunnar Ahlbom företag som lobbar för mobilindustrin inom EU. Ahlbom tvingades lämna Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd för att undgå granskning av hans jävsförhållande till mobilindustrin.

Trots att Ahlbom bör betraktas som grovt jävig genom sin koppling till mobilindustrin har FAS varken granskat honom eller entledigat honom från hans uppdrag inom deras arbetsgrupp. Regeringen har givit FAS uppdrag att granska hälsoriskerna av elektromagnetisk strålning. Flera personer inom FAS arbetsgrupp har bevisligen kopplingar till industrin, vilket är anmärkningsvärt då deras utvärdering av hälsoriskerna kan skarpt ifrågasättas som trovärdigt.

Solveig Silverin, miljöingenjör, f d handläggare länsstyrelsen i Kalmar i miljöövervakningsgruppen

_________________________________________________________________

Forskarna eniga om hälsoeffekterna

Några frågor till Maria Feychting, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet i Stockholm, som har specialiserat sig på hälsoeffekter av mobilstrålning.

Bildmaterial

Maria Feychting.KI Stefan Zimmerman

Helsingborg. Hur farlig är mobilstrålning?

– Först och främst bör man inte förväxla mobilstrålning med joniserande strålning, till exempel röntgen och kärnkraft, som bevisligen är skadligt. I stället för mobilstrålning brukar vi därför tala om radiofrekvent exponering. Och hittills har all forskning av god kvalitet inte funnit något som tyder på att de låga exponeringsnivåerna från mobila basstationer eller mobiltelefoner är farliga för människan.

Är alla forskare helt eniga om det?

– Bland seriösa forskare råder det konsensus om hälsoeffekterna av mobilmaster. När det gäller själva mobiltelefonanvändningen så är åsikterna något mer motstridiga, men huvuddelen av forskarna ser inga skadliga effekter med den biten heller.

När kan radiofrekvent exponering utgöra en hälsorisk?

– Vid högre nivåer, till exempel i mikrovågsugnar, så leder det till en omfattande uppvärmning av vävnad och det är såklart skadligt. Men de nivåer som kommer från mobiltelefoner eller master är så pass låga att det inte finns några belägg för hälsoskador. Exponeringen ligger klart under de gränsvärden som är satta för att skydda skadlig uppvärmning av vävnaden.

Finns det andra typer av hälsorisker som förknippas med mobiltelefoni?

– Nej, man känner inte till några andra biologiska mekanismer som påverkas av den här typen av exponering.

Hur sannolikt är det att nya rön framöver omkullkastar forskarnas nuvarande syn?

– Man kan ju aldrig bevisa att någonting är helt ofarligt, det pågår fortfarande en hel del forskning som främst är fokuserad på mobiltelefonanvändningen i sig. Men när alla studier av god kvalitet pekar åt samma håll så blir man också mer säker på sin sak.

Albert Capuder albert.capuder@hd.se042-489 91 08

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s