EU-parlamentet – Trådlös teknik sänder ut elektromagnetiska fält som kan ha negativa effekter på människors hälsa,

 Europaparlamentet

Googleöversättning

– Med beaktande av artiklarna 137, 152 och 174 i EG-fördraget, i syfte att främja en hög skyddsnivå för människors hälsa, miljöskydd och arbetstagarnas hälsa och säkerhet,

– Med beaktande av rådets rekommendation 1999/519/EG av den 12 juli 1999 om begränsning av befolkningens exponering för elektromagnetiska fält (0 Hz till 300 GHz) (1) och kommissionens rapport om genomförandet av den 1 september 2008 om genomförandet av denna rekommendation (KOM (2008) 0532),

– Med beaktande av direktiv 2004/40/EG av Europaparlamentets och rådets 29 april 2004 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält) (2),

– Med beaktande av direktiv 1999/5/EG av Europaparlamentets och rådets av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse (3) och till respektive harmoniserade säkerhetsnormerna för mobiltelefoner och basstationer,

– Med beaktande av direktiv 2006/95/EG av Europaparlamentets och rådets av den 12 december 2006 om harmonisering av medlemsstaternas lagar om elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser (4),

– Med beaktande av sin resolution av den 4 september 2008 om halvtidsöversynen av den europeiska miljö och hälsa 2004-2010 (5),

– Med beaktande av sin ståndpunkt av den 10 mars 1999 om förslaget till rådets rekommendation om begränsning av befolkningens exponering för elektromagnetiska fält 0 Hz – 300 GHz (6),

– Med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen,

– Med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6-0089/2009),

A. elektromagnetiska fält (EMF) förekommer i naturen och har således alltid funnits på jorden, bör dock under de senaste decennierna, miljöns exponering för människan källor av elektromagnetiska fält har ökat hela tiden, driven av efterfrågan på el, allt mer specialiserade trådlös teknik och förändringar i organisationen av samhället, medan den sista effekten är att varje individ nu utsätts för en komplex blandning av elektriska och magnetiska fält i olika frekvenser, både hemma och på arbetet,

B. trådlös teknik (mobiltelefoner, Wi-Fi/WiMAX, Bluetooth, DECT fasta telefoner) sänder ut elektromagnetiska fält som kan ha negativa effekter på människors hälsa,

C. De flesta EU-medborgare, särskilt ungdomar i åldern 10 till 20, använda en mobiltelefon, ett objekt som serverar en praktisk funktion, och som en modeaccessoar, och det finns fortfarande osäkerhet om möjliga hälsorisker, särskilt för unga människor vars hjärnor fortfarande utvecklas,

D. Debatten inom forskarsamfundet om de eventuella hälsorisker som härrör från elektromagnetiska fält har intensifierats sedan den 12 juli 1999, då gränsvärden för fälten i 0 Hz till 300 GHz fastställdes i rekommendation 1999/519/EG,

E. Det faktum att forskarsamhället har nått några definitiva slutsatser har inte hindrat några nationella eller regionala regeringar, i Kina, Schweiz och Ryssland, liksom i minst nio EU-medlemsstater, från att vad som kallas ”förebyggande” hygieniska gränsvärden, det vill säga lägre än de som förespråkas av kommissionen och dess oberoende vetenskapliga kommitté, Vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker (7),

F. Åtgärder för att begränsa exponeringen av allmänheten för elektromagnetiska fält bör vägas mot förbättringar livskvalitet, när det gäller säkerhet och trygghet, följd av enheter sänder elektromagnetiska fält,

G. Bland de vetenskapliga projekt upphetsande både intresse och är Interphone epidemiologisk studie, som finansieras av ett EU-bidrag på 3 800 000, främst under det femte ramprogrammet (8), resultaten av dessa har väntat sedan 2006,

H. men det finns några punkter som verkar vara föremål för ramavtal, i synnerhet idén att reaktioner på exponering för mikrovågor varierar från en person till en annan, behovet, som en prioriterad fråga, att genomföra exponering prov vid verkliga förhållanden för att bedöma de icke-termiska effekter som är förknippade med radiofrekvens (RF) fält, och det faktum att barn som utsätts för elektromagnetiska fält är särskilt utsatta (9),

I. EU har fastställt exponeringsgränser för att skydda arbetstagare mot effekterna av elektromagnetiska fält, På grundval av försiktighetsprincipen bör sådana åtgärder också vidtas för delar av befolkningen som berörs, såsom boende och konsumenter,

J. Särskild Eurobarometer om elektromagnetiska fält (nr 272a juni 2007) visar att majoriteten av medborgarna inte känner att de offentliga myndigheterna informera dem tillräckligt om åtgärder för att skydda dem från elektromagnetiska fält,

K. Det är nödvändigt att fortsätta utredningar mellanliggande och mycket låga frekvenser så att slutsatser kan dras om deras effekter på hälsan,

L. Användningen av magnetisk resonanstomografi (MRT) får inte hotas av direktiv 2004/40/EG så MRI-tekniken ligger i framkanten av forskning, diagnos och behandling av livshotande sjukdomar för patienter i Europa,

M. MRI säkerhetsstandarden IEC / EN 60601-2-33 fastställs gränsvärden för elektromagnetiska fält som har fastställts så att varje fara för patienter och personal är uteslutet.

1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över den vetenskapliga grunden och tillförlitligheten av de EMF begränsar enligt rekommendation 1999/519/EG och rapportera till parlamentet, kräver att översyn skall göras av den vetenskapliga kommittén för nya och nyligen identifierade hälsorisker;

2. Parlamentet begär att särskild hänsyn till biologiska effekter vid bedömningen av de potentiella hälsoeffekterna av elektromagnetisk strålning, särskilt med tanke på att vissa studier har funnit de mest skadliga effekterna på lägsta nivå, och begär aktiv forskning för att hantera potentiella hälsoproblem genom att utveckla lösningar som upphäver eller minskar pulserande och amplitudmodulering av de frekvenser som används för sändning;

3. Europaparlamentet betonar att liksom, eller som ett alternativ till, ändra europeiska EMF gränser, kommissionen, som arbetar i samverkan med experter från medlemsstaterna och de berörda industrierna (el företag, teleoperatörer och tillverkare av elektriska apparater, inklusive mobiltelefoner) bör dra en guide till tillgängliga tekniska alternativ som tjänar till att minska exponeringen för elektromagnetiska fält;

4. Europaparlamentet noterar att berörda parter inom branschen liksom relevanta infrastrukturförvaltarna och de behöriga myndigheterna redan kan påverka vissa faktorer, till exempel att sätta bestämmelser med avseende på avståndet mellan en given plats och sändarna, höjden på området i förhållande till höjden av basstationen eller ledning av en sändande antenn i förhållande till levande miljöer, och, faktiskt, bör naturligtvis göra detta för att lugna, och ge bättre skydd till de människor som bor nära sådana anläggningar och efterlyser optimal placering av master och sändare och Parlamentet för utbyte av master och sändare placeras på detta sätt av leverantörer för att begränsa spridningen av dåligt placerade master och sändare, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta lämpliga riktlinjer;

5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheter att skapa en one-stop shop för tillstånd att installera antenner och repeatrar, och att inkludera bland sina planer för stadsutveckling ett regionalt antenn plan

6. Europaparlamentet uppmanar de myndigheter som ansvarar för godkännande av placeringen av mobiltelefoni antenner att nå en överenskommelse, tillsammans med aktörerna inom denna sektor, om gemensam användning av infrastrukturen, i syfte att minska dess volym och exponering av allmänheten för elektromagnetiska fält,

7. Erkänner de ansträngningar som mobil kommunikation och andra EMF-sänder trådlös teknik för att undvika att skada miljön, och i synnerhet att ta itu med klimatförändringarna;

8. Europaparlamentet anser att med tanke på de allt fler rättsliga åtgärder och åtgärder av offentliga myndigheter som leder till ett moratorium för installation av nya EMF-radiosändare, är det i det allmänna intresset att främja lösningar baserade på förhandlingar med intressenter inom industrin, offentliga myndigheter, militära myndigheter och invånare ”föreningar för att fastställa kriterier för inrättandet av nya GSM-antenner eller högspänningsledningar styrka, som åtminstone se till att skolor, daghem, ålderdomshem och vårdinrättningar hålls klart inom ett visst avstånd bestäms av vetenskapliga kriterier, av anläggningar av denna typ;

9. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra tillgängliga för allmänheten, tillsammans med aktörerna inom sektorn, kartor som visar exponering för högspänningsledningar linjer, radiofrekvenser och mikrovågor, särskilt sådana som genereras av telemaster, repeatrar radio och antenner telefon. Europaparlamentet begär att information som ska visas på en webbsida så att den lätt kan konsulteras av allmänheten, och att den sprids i media,

10. Europaparlamentet föreslår att kommissionen överväger möjligheten att använda medel från de transeuropeiska energinäten för att undersöka effekterna av elektromagnetiska fält vid mycket låga frekvenser, och särskilt i elledningar,

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under valperioden 2009-2014, att lansera ett ambitiöst program för att mäta elektromagnetisk kompatibilitet mellan vågor som skapats på konstgjord väg och de som avges naturligt av den mänskliga kroppen för att avgöra om mikrovågor i slutändan kan få oönskade konsekvenser för människors hälsa ;

12. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en årlig rapport om nivån på den elektromagnetiska strålningen i EU, dess källor och åtgärder inom EU för att bättre skydda människors hälsa och miljön,

13. Parlamentet uppmanar kommissionen att finna en lösning som gör direktiv 2004/40/EG ska genomföras snabbare och på så sätt se till att arbetstagarna är ordentligt skyddade mot elektromagnetiska fält, precis som de redan skyddas av två andra gemenskapsrättsakter mot buller (10) och vibrationer ( 11) och att införa ett undantag för MRI enligt artikel 1 i det direktivet.

14. Europaparlamentet beklagar att, som ett resultat av upprepade uppskjutningar sedan 2006, resultaten av Interphone studien har ännu inte offentliggjord, syftet med denna internationella epidemiologiska studie är att fastställa om det finns ett samband mellan användning av mobiltelefoner och vissa typer av cancer, inklusive hjärna, hörselnerven, och parotideallymfknutorna tumörer förskruvningar;

15. Uppmärksammar i detta sammanhang att överklagandet till försiktighet från samordnaren för Interphone studien Elisabeth Cardis, som i ljuset av befintlig kunskap, rekommenderar när det gäller barn är berörda, att mobiltelefoner inte får användas efter rimliga gränser och att fasta bör föredras;

16. Europaparlamentet anser i varje fall att det är upp till kommissionen, som har ett viktigt bidrag till finansieringen av denna globala studie, att be de ansvariga för projektet varför inga slutgiltiga undersökningsresultaten har publicerats, och bör få ett svar, för att informera Europaparlamentet och medlemsstaterna utan dröjsmål;

17. Europaparlamentet föreslår även att kommissionen, för att göra för effektivitet i politiska och budget termer, att gemenskapens medlen för studier om elektromagnetiska fält delvis kopplas till att finansiera en omfattande informationskampanj för att bekanta unga européer med goda mobiltelefon tekniker, såsom användning av handsfree-kit, hålla samtal kort avstängning telefoner när den inte används (t.ex. när klasser) och använda telefonen i områden som har god mottagning;

18. Anser att sådana informationskampanjer bör också bekanta unga européer med hälsorisker i samband med hushållsapparater och vikten av att stänga av apparater i stället för att lämna dem på stand-by;

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka forsknings-och utvecklingsmedel för utvärderingen av potentiella långsiktiga negativa effekter av mobila frekvenserna telefoni radio, manar också till en ökning av de offentliga ansökningsomgångar för undersökning av de skadliga effekterna av multipel exponering för olika källor till elektromagnetiska fält, särskilt när det gäller barn;

20. Europaparlamentet föreslår att Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik ges ytterligare en uppgift att bedöma den vetenskapliga integriteten i syfte att hjälpa kommissionen förebygga eventuella fall av risker, intressekonflikter eller med bedrägerier som kan uppstå nu när konkurrensen om forskare har blivit hårdare;

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i ett erkännande av allmänhetens oro i många medlemsstater, att arbeta med alla berörda parter, exempelvis nationella experter, icke-statliga organisationer och näringslivssektorer, för att förbättra tillgången på och tillgången till, up-to- aktuell information begriplig för icke-specialister på trådlös teknik och standarder för skydd;

22. Europaparlamentet uppmanar Internationella kommissionen för icke-joniserande strålning och Världshälsoorganisationen (WHO) att vara mer öppen för insyn och dialog med alla intressenter i standard inställning;

23. Europaparlamentet fördömer vissa särskilt aggressiva marknadsföringskampanjer via telefon aktörer i upptakten till julen och andra särskilda tillfällen, bland annat till exempel försäljning av mobiltelefoner som enbart för barn eller gratisminuter paket med syfte att tonåringar;

24. Europaparlamentet föreslår att EU: s politik för inomhusluftens kvalitet bör omfatta undersökning av ”trådlösa” hushållsapparater, som, liksom Wi-Fi för Internetanslutning och Digital Enhanced Cordless Telecommunications (DECT) telefoner, har fått stor spridning på senare år på offentliga platser och i hemmet, vilket leder till att medborgarna ständigt utsätts för mikrovågor;

25. Europaparlamentet eftersträvar ständigt att förbättra informationen till konsumenterna, för tekniska standarder från Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering som ändras i syfte att införa krav på märkning där sändningseffekten skulle behöva specificeras och alla trådlösa drivna enhet tillsammans med en indikation på att de sänder ut mikrovågor;

26. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen i samarbete med medlemsstaterna och Regionkommittén, för att främja införandet av en enhetlig standard syftar till att säkerställa att de lokala invånarna utsätts för en så låg grad av exponering som möjligt när högspänningsnät förlängs;

27. Är allvarligt oroat över det faktum att försäkringsbolagen tenderar att utesluta täckning för de risker som är förknippade med elektromagnetiska fält från tillämpningsområdet av politik ansvarsförsäkring Slutsatsen tydligt är att de europeiska försäkringsbolagen redan tillämpar sin egen version av försiktighetsprincipen;

28. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa Sveriges exempel och erkänna personer som lider av elöverkänslighet som funktionshindrade så att de ger ett tillfredsställande skydd och lika möjligheter;

29. Uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament medlemsstaterna, Regionkommittén, och WHO.

(1) EGT L 199, 30.7.1999, s.. 59.
(2) EGT L 159, 30.4.2004, s.. 1.
(3) EGT L 91, 7.4.1999, s.. 10.
(4) EGT L 374, 27.12.2006, s.. 10.
(5) Antagna texter, P6_TA (2008) 0410.
(6) EGT C 175, 21.6.1999, s.. 129.
(7) Yttrande den 21 mars 2007 antogs vid den 16: e plenarmötet i kommittén.
(8) Quality of Life-programmets, kontrakt nr QLK4-1999-01.563.
(9) mars 2001 STOA-studien om ”De fysiologiska och miljömässiga effekterna av icke-joniserande EMR”, PE297.574.
(10) Direktiv 2003/10/EG Europaparlamentets och rådets av den 6 februari 2003 om minimikrav för hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (buller) (EGT L 42, 15.2. 2003, s. 38)..
(11) Direktiv 2002/44/EG Europaparlamentets och rådets 25 juni 2002 om minimikrav för hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (vibration) (EUT L 177, 6.7. 2002, s. 13).

Annonser

Sedan 1995 är Europakonventionen inkorporerad i svensk lag och gäller därmed i sin helhet som svensk lag.

Europakonventionen

Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) antogs år 1950. Konventionen innehöll från början enbart medborgerliga och politiska rättigheter men har därefter utökats med flera tilläggsprotokoll.

Europakonventionen är ett effektivt instrument för skyddet för mänskliga rättigheter. Kontrollen av hur konventionen efterlevs är unik tack vare den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen).

Några av de rättigheter som anges i konventionen och dess tilläggsprotokoll är rätten till liv och förbud mot tortyr, rätten till frihet och personlig säkerhet, rätten till rättvis rättegång, rätten till respekt för privat- och familjelivet, tanke- samvets- och religionsfrihet, yttrandefrihet, föreningsfrihet och rätten att delta i sammankomster samt förbud mot diskriminering.

Sedan 1995 är Europakonventionen inkorporerad i svensk lag och gäller därmed i sin helhet som svensk lag. 

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1950)

Sverige en lydstat under USA

Försvaret har ansökt om att främmande makt får bomba i dricksvatten- täkten Vättern. Hur kan man lita på att USA/NATO inte förgiftar Vättern? Den mystiska bakterieinfektion som plötsligt förgiftade dricksvattnet i Skellefteå av flera olika typer av bakterier är inte glömd. Lika mystisk och märklig var bakterieföroreningen av dricksvattnet i Östersund som heller aldrig klarades. Och nu får USA tillgång till att förgifta Vättern?  Finns det alls någon anledning att lita på USA? Eller vårt eget försvar som uppenbarligen nu skolas i USA:s anda.  USA är världens farligaste land.

Och nu skall USA testa förarlösa plan i hela Norrland men hur kan vi vara säkra på att detta inte skadar Sverige? Regeringen har inte svenska folkets mandat att släppa in främmande makt och NATO i vårt land och försätter Sverige i ett internationellt sårbart läge.

Men det finns ett klart samband mellan USA:s intressen och att Bilderbergergruppen ställde krav på att Carl Bildt skall vara utrikesminister för Sverige och sambandet står än klarare då Wikileaks nu avslöjar att Carl Bildt lämnat ut uppgifter om Sverige till USA. Man undrar ju hur detta kan fortgå, men det är inte konstigt USA bestämmer över Sverige idag. Sverige är en lydstat under USA. Denna regeringen med blåsossen Görans Persson i gott minne har förstört Sverige på alla plan.

Bevara Vättern och Breviksbygden 

Bakgrund:

Försvarsmakten har ansökt om tillstånd att åter utöka flyg- och bombverksamheten vid Enebågens skjutfält vid Hammaren i Brevik, samt mot målområde ute i Vättern strax utanför Hammaren. Utökningen rör skjutverksamhet med flygplan mot skjutmål placerade i sjön, och lågflygning med helikoptrar. Vid dessa lågflygningar kommer även terrängen att utnyttjas som skydd för helikoptrarna. I huvudsak kommer flygplan av typerna JAS 39 Gripen och SK60 samt helikoptrar att användas.

     Verksamheten innebär inflygning mot flygvarv, varvning över Vättern, anfall mot skjutmål, överflygning av målplatsen, inbromsning, samt återgång till väntläge i anslutning till skjutmålet (se karta över det berörda flygområdet i Försvarets ansökan i vänsterspalten). Vid ca 20 tillfällen per år planeras även obemannade flygplan, så kallade drönare eller UAV, starta från land inom landområdet Hammaren. Verksamhet kommer att bedrivas under totalt 80 dagar årligen och kommer i huvudsak att bedrivas under dagtid, men även under kvälls- och nattetid. Då övningar inte sker när sjön är isbelagd, koncentreras övningsdagarna under vår-, sommar- och höstmånaderna.

Internationell övningsverksamhet

Området ska användas till en utökad internationell övningsverksamhet, där svenska militära enheter samövar med flygförband från olika länder, eller samutbildas med multinationella motsvarigheter som förberedelse inför internationell tjänstgöring eller inom ramen för Partnerskap för fred (PFP). Detta innebär att de flygfarkoster och den ammunition som används vid flygskjutmålet kan komma att avvika från det normala, och att den svenska Försvarsmakten inte kan svara för ammunitionens innehåll. Utöver detta vill FMV se en utökad internationell samverkan vid genomförande av provverksamhet av bland annat rems- och fackelfällning, skjut- och motmedelsprov från luftfarkoster. De motmedel som provas kan vara andra än de som normalt förekommer inom Försvarsmakten.

Miljöpåverkan i stället för arbetstillfällen

Karlsborg har sedan nedläggningen av F6 Karlsborg 1994 inte längre någon flygflottilj, utan verksamhetsansvarig för Hammaren är Skaraborgs flygflottilj, F7 Såtenäs. Flygplanen och helikoptrarna kommer främst att flygas in från Såtenäs och Malmen. Detta innebär att den kraftiga flygökningen inte genererar särskilt många arbetstillfällen i kommunen; snarare kommer den näringsverksamhet som finns i området i form av lantbruk, företagande och turismverksamhet att påverkas mycket negativt. Argumentet om att Försvarsmaktens närvaro i Karlsborg generar arbetstillfällen är, när det gäller dessa ansökningar, därmed inte särskilt användbart. En av Europas bästa drickvattentäkter mitt i ett naturskönt jordbruks- och turistlandskap ska alltså enligt föreliggande planer upplåtas som dumpningsplats för andra flottiljer och länder. Länder som dessutom inte sällan själva har förbud för militära flygövningar inom sina territorier.

     Karlsborgs kommun och andra angränsande kommuner runt Vättern blir därmed mottagare av en påtagligt utvidgad miljöpåverkan i form av ammunitions-, skrot- och tungmetallsrester i vattnet, bullerstörningar för människor och djur i området, påverkan på växt- och djurlivet i sjön, kraftig begränsning av badstränder, fisket och det rörliga friluftslivet, samt utökade bränsleutsläpp. När det gäller det senare ansöker Försvarsmakten, i ytterligare en ansökan som rör ärendet, om tillstånd att öka utsläppen av flygfotogen från 193 till 5600 kubikmeter årligen, vilket blir en ökning från 5 till 140 tankbilar med flygfotogen per år. Då flygningarna sker på låg höjd och inbromsningar och upprepade varvningar ingår, blir bränsleförbrukningen omfattande.

     De ovanligt många cancerfall som förekommit i gårdarna runt flygområdet sedan den massiva flygverksamheten under tidigare decennier, har ännu inte utretts ordentligt. Det saknas alltså underlag för att bedöma hur en ökad flygverksamhet påverkar de boende i området. Dessutom finns det i dag ännu inte tillräcklig forskning om hur olika kemikalier påverkar oss när de blandas i kroppen och i vår omgivande miljö och våra lagar är därför inte fullständiga. Att släppa ut fler kemikalier i en sjö som det senaste seklet redan fått ta emot utsläpp från ammunition, flygbränsle, avlopp, jord- och skogsbruk samt andra industriutsläpp, och där fisken redan i dag innehåller alltför hög andel gifter, skulle vara kolossalt oansvarigt.

Vätterns unika naturvärden

Vättern är unik på många sätt. Sjön utgör i dag en dricksvattentäkt för flera kommuner i direkt anslutning till sjön. Men även angränsande kommuner som Skövde, Skara och Falköping hämtar sitt dricksvatten här. Vättern är dessutom i hela den europeiska gemenskapens intresse utpekad som Natura 2000-område och skyddas av miljöbalken. I förordet till bevarandeplanen (se länk till vänster) anges en del av orsaken till detta skydd vara:

Anders Sanberg som presenterade i Vetenskapsradion 2006 om Mind Controll som EU-rådet granskat

Anders Sanberg född 11 juli 1972, är en svensk forskare och debattör. Sandberg är transhumanist, och forskar, skriver och debatterar om transhumanism och angränsande ämnen. Han har en doktorsexamen från Stockholms universitet i datavetenskap. Sandberg var en av grundarna av tankesmedjan Eudoxa. Han är för närvarande (2008) verksam vid Oxfords universitet.

Anders Sandberg är uppvuxen i Solna utanför Stockholm.

Transhumanism är en internationell intellektuell och kulturell rörelse som förespråkar användning av teknik för att förbättra och utöka människans mentala och fysiska egenskaper. Enligt transhumanismen har människan onödiga brister som leder till handikapp, lidande, sjukdom, åldrande och död, och dessa vill man överkomma. Transhumanistiska tänkare studerar utvecklingen och användandet av teknik som kan användas för att förbättra människan, och vad denna kan ge för möjligheter och få för konsekvenser.[1]

”Transhumanism” ses ofta som en synonym till mänsklig förbättring och rörelsen symboliseras ibland med tecknen >H eller H+.[2] Även om den första kända användningen av termen ”transhumanism” är från 1957, så kom begreppets nutida mening till under 1980-talet, när futurister i USA började organisera vad som sedan dess har vuxit till den transhumanistiska rörelsen. Enligt transhumanistiska tänkare kan människan så småningom komma att få så väldigt utökade förmågor att termen ”post-människa” vore mer lämplig än ”människa”.[1] Transhumanism refereras därför ibland till som ”posthumanism” eller en form av transformationell aktivism inspirerad av posthumanistiska ideal.[3]

Frågan om hur en transformerad framtida mänsklighet kommer att se ut i framtiden har intresserat en rad anhängare och kritiker från ett antal olika perspektiv och discipliner. Transhumanism har beskrivits av en kritiker, Francis Fukuyama, som ”världens farligaste idé”,[4] vilket bemöttes med uttalandet att det är den ”rörelse som är ett idealt exempel på de mest våghalsiga, modiga, fantasifulla och idealistiska strävandena hos mänskligheten”.[5]

Ett Svar på VoF:s blogg om Mora kommun Årets Förvillare där jag informerar om metodiken i dessa provokationsstudier

Wikipedia har ju VoF kapat, så den ”uppslagsboken” är totalt värdelös om man är ute efter faktainformation. VoF finns också i Norge men där är VoF seriösa, men VoF i Sverige är ökända både i Norge och Danmark.

Provokationsstudierna är ingen seriös forskning. Det är enbart ett spel för galleriet. Mobilindustrin har nogsamt forskat fram och implanterat ordentliga felkällor i metodiken så att de inte riskerar få ett signifikant resultat. De är så livrädda att de till och med nu anser att det inte är viktigt att nyttja elöverkänsliga testpersoner, men i resultatet heter det ändå alltid att man inte kunnat se ett samband mellan elöverkänslighet och EMF.

Studien från 1991 var en mycket välgjord studie men ingen har vågat återupprepa den. Vad man lärde sig av den var hur man skulle undvika en metodik som riskerar ge ett signifikant resultat.

Datakillen Per vill gärna ge sken av att man skall bunta ihop alla 125 som om det vore ett enda testtillfälle, men så var inte studien upplagd. Det var en enda test den sista, som gav ett 100%-igt resultat. Vilket berodde på en välgjord metodik där man eliminerade felkällorna successivt. Detta kallas för vetenskaplig forskning, att först ta fram en metodik med så få felkällor som möjligt. Annars är ju forskningsresultaten värdelösa.

Kaliber 14 maj 2006: Reportaget belönat med en Guldspade 2006! Beställningsjobb och köpt tystnad – är den fria forskningen hotad?

Forskare känner sig styrda av sina uppdragsgivare

Det här reportaget är så bra att jag lägger in det i sin helhet så det inte försvinner ifall sidan tas bort.

Foto: SVT Bild Foto: SVT Bild

Sverige har fler professorer än nånsin förr. Men själva tycker de inte riktigt att de gör vad de ska.

Över 2 000 professorer har svarat på Kalibers frågor om villkoren för den fria forskningen.

Varannan känner sig i olika grad politiskt styrd. Var sjätte har etiska konflikter med sina finansiärer. Många ser sig som konsulter snarare än fria vetenskapsmän.

Lyssna på reportagen här:
Lyssna del ett, 14 maj
Lyssna del ett, 28 maj

Här kan du läsa hela resultatet av vår arbete.

Så här gjordes reportaget

Vi börjar med några belysande citat från forskarna i vår stora enkät:

”Jag kostar 132 000 kr i månaden och det skall jag dra in själv.”

”Jag har varit med om att företag krävt tio års stopp för publicering, eller att man över huvud taget inte skall publicera.”

”Då gör jag det jag lite tillspetsat kallar för prostitution, det vill säga; jag gör det jag kan få pengar för.”

Arvid Carlsson. Foto: Göteborgs universitet Arvid Carlsson. Foto: Göteborgs universitet Sverige satsar miljardbelopp på forskning. Det sägs att vi ligger i frontlinjen internationellt. Den svenska forskarens oberoende skyddas i lag. Så vad är det de pratar om?

Jo, de här forskarna ger sin syn på en utveckling som pågått ett tag nu, och som blir ännu tydligare när man hör professor emeritus i medicin, Arvid Carlsson, svara på frågan: ”Tror du att du skulle kunnat få dina framgångar i det system som finns nu?”

– Nej jag är alldeles säker på att jag aldrig hade haft chansen att få ett Nobelpris.

Köpt tystnad och pengajakt

Det här handlar alltså om forskningens villkor. Om beroende eller oberoende, om köpt tystnad, om alltmer forskning i projektform och om en ständig jakt på extern finansiering.

Vi har en tung undersökning att presentera. Över tvåtusen svenska professorer har berättat för oss om hur det ser ut för dem – för professorerna – de mest lärda på universiteten, de som skall leda forskningen in i framtiden. En del av dem säger att den fria forskningen är död.

Under de senaste tio åren har förutsättningarna för svensk forskning ändrats rejält. Studenterna är fler, universiteten fler, samtidigt betalas alltmer av forskningen med pengar utifrån – från fonder, företag, stiftelser. Och det har påverkat vad många svenska professorer sysslar med.

”Köp och sälj” – källarförråden kostar

Vi beger oss till KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Källaren. Foto: Anna Jaktén Maskinhallar på KTH. Foto: Anna Jaktén Närmare bestämt ill källaren på institutionen för materialvetenskap. Här ligger förrådsrum på rad längs en lång korridor. På dörrarna är lappar fastsatta: 87 305, 15 431, 31 466… På lapparna står vilka summor som institutionen sparar per år genom att förrådsutrymmena just tömts och sagts upp.

Den som visar runt här nere heter Stefan Jonsson. Han är ganska nybliven professor på institutionen.

– De som är kritiska har skojat och sagt att ”du får en ny titel på din gravsten”, nåt annat är det inte.

Stefan är en av landets 4000 professorer. En av de där som skall söka sanningen och hjälpa oss att förstå dåtid, samtid och framtid. Men det är knappast den bild som Stefan Johnson ger av vad han gör på jobbet.

– Jag brukar jämföra mig med den första professorn på posten i början av 60-talet. Han fick ju lön för sig själv, han fick lön för en som undervisade på heltid, för två instrumenttekniker, för sekreterare… och lokalerna var gratis och högskolemomsen inte införd. När han sökte anslag hade han dessutom goda möjligheter att få det, för det var en helt annan förmåga i landet då att betala för forskning.

Per Johnsson. Foto: Anna Jaktén Stefan Jonsson. Foto: Anna Jaktén Stefan Jonsson beskriver sin egen situation som väsensskild: ”Jag jagar pengar”. I arbetsuppgifterna ingår att diskutera vilka lokaler som kan sägas upp, vilka kurser som kan göras på billigare sätt, leta utländska doktorander som betalas av någon annan. Och söka finansiärer till forskning, utifrån.

– Jag skulle vilja ägna mina kunskaper åt samma saker som jag gjorde när jag var doktorand: Här är ett problem, det är inte löst. Jag vill ju kunna vara en frontfigur. Då skulle jag använda mina 21 års utbildning och tio års erfarenhet, men det gör jag skrämmande lite idag.

Lapp på Stefan själv

Vi har gått förbi alla lapparna på förrådsdörrarna. Om det hade suttit en lapp på professor Jonsson själv så hade det stått 1, 6 miljon. Det är det han kostar per år. Och det är pengar han själv har ansvar för att jaga rätt på.

– Jag skall ju sälja en produkt, en kunskap. Vilka vill köpa? Då kan man se att många vill ha, men att ingen vill betala. Det skrämmer mig. Synen på att kunskap bara skall finnas där. Men det gör den ju inte, säger han.

Det är just så här läget är för många av Sveriges forskare på universitet och högskolor. De får allt mindre pengar från universiteten och måste skaffa allt mer på egen hand.

Docent Li Bennich-Björkman vid Uppsala Universitet har forskat om det som brukar kallas akademisk frihet och hur forskning blir kreativ och idérik.

– All typ av betalning har oftast koppling till att man vill ha inflytande. Personer och myndigheter som betalar forskning vill påverka vad det forskas om och ibland också över vilka resultat som kommer fram. Och det krockar med universietens tradition av oberoende.

Ja, forskningen påverkas när den blir alltmer beroende av pengar utifrån, menar Li Bennich-Björkman.

Vår undersökning

Här kan du läsa om enkäten!

Men hur står det till med den fria forskningen i Sverige?  Att obundet söka ny kunskap? Det var det Kaliber ville ta reda på. Så vi frågade dem – professorerna. Och vi fick svar av 2100. Här är bilden de ger.

OM MÖJLIGHTERNA ATT FORSKA:

  • Sextio procent av professorerna svarar att de har mindre möjligheter till egen forskning nu, än för fem år sen. 10 % skriver att de fått större möjlighet.

Så här skriver några av professorerna om detta:

Foto: SVT Bild Foto: SVT Bild ”Universiteten är mer och mer i händerna på externa finansiärer. De utvecklas till forskarhotell.”

”Att söka forskningsmedel i konkurrens är en bra idé, men den har gått för långt. Nu används vår tid mest till att skriva ansökningar och värdera andras.”

”Man gör allt för att överleva ekonomiskt. Allt görs egentligen bara för att dra in pengar. Vi har helt enkelt blivit konsulter och universiteten konsultbolag.”

”Systemet för anslagstilldelningen gör att jag måste vara politiskt korrekt och hålla mig till huvudfåran av forskare för att få finansiering. Systemet skapar anpasslighet Och universiteten förlorar sin viktigaste roll, den som kritisk granskare av vår omvärld.”

”Professuren som en garant för fri forskning är en papperstiger. Idag råder ekonomistyrning dvs den forskar bäst som drar in mest anslag.”

OM FINANSIERINGEN:

  • Över 60 % av professorerna i vår enkät får mer än två tredjedelar av sina forskningspengar från andra än från universitetet där de arbetar. En fjärdedel av professorerna får inga forskningspengar alls från sitt universitet. Det gäller särskilt inom medicin, teknik och naturvetenskap.

Foto: SVT bild Foto: SVT bild         ”Ja, den svenska staten finansierar bara en bråkdel av svensk cancerforskning. Jag har mer forskningspengar från både amerikanska staten och amerikanska armén än jag har från fakultetsmedel i Sverige.”

”Universiteten är mer och mer i händerna på externa finansiärer och utvecklas till forskarhotell.”

”Svenska staten har i huvudsak avsagt sig ansvaret för medicinsk forskning. Industrin får därmed nu ett allt större inflytande över den medicinska forskningens inriktning vilket sätter även professorer i en otrevlig beroendeställning. Man biter inte gärna den hand som föder en.”

”Både företag och forskningsråd vill ha styrd forskning som bekräftar de egna, redan intagna positionerna. Reellt fri forskning kan bara göras för fakultetsmedel.”

OM FORSKARENS IDENTITET:

  • När universiteten och deras fakulteter inte betalar själva kommer forskningspengarna från Vetenskapsrådet, från olika stiftelser och fonder, EU, svenska och utländska myndigheter, organisationer, kommuner eller företag. Och i vår undersökning återkommer en beskrivning, den om professorn som en konsult.

Foto: SVT Bild Foto: SVT Bild ”Man gör allt för att överleva ekonomiskt. Och dessa saker görs egentligen bara för att dra in pengar. Vi har helt enkelt blivit konsulter och universiteten konsultbolag.”

”Att konkurrensutsätta forskning på det sätt som nu skett är en sorts chicken race som innebär att forskningsledare ägnbar sig mer åt forskningsdesign än åt själva forskningen. Jag tror inte politikerna fattar vad de satt igång.”

”Vi måste prostituera oss ingen fri forskning längre när företagen betalar för maten på bordet därhemma.”

”Arbetsrollen påminner mer om en konsult inhyrd i universitetets lokaler med uppgift att jaga medel för kortsiktiga projekt.”

”Konsultrollen är viktig att belysa. Det är ju så att allmänheten faktiskt tror att en professor på tex en teknisk  högskola kan välja forskningsområde fritt.”

Och Stefan Jonsson fyller på efter sina, här anonyma, kollegor:

– Jag är en egen företagare. Punkt slut. Det är som en franchisingverksamhet där KTH är varunamnet.

– Men gör du uppdrag där du inte får berätta vad du fått veta?

– Ja, det gör jag. Inte så många, men jag gör dem. Jag är tvungen att göra dem, jag behöver pengar.

Hur stämmer verkligheten med lagen?

Så här står det i högskolelagen om forskning.

För forskningen skall som allmänna principer gälla att:

Foto: SVT Bild Foto: SVT Bild – Forskningsproblem får fritt väljas.

– Forskningsmetoder får fritt utvecklas och

– Forskningsresultat får fritt publiceras.

Det är det här som ska garantera att den forskning som sker inte är bunden av politiska eller kommersiella särintressen.

Vi visar docent Li Bennich-Björkman resultaten av vår undersökning.

– Det är inte förvånande, men det är förskräckande. Den bekräftar vad många med mig anat och trott.

– Är det inte bra med pengar från olika håll? Det finns ju en vilja att universiteten ska samarbeta med omvärlden.

– Jo, men det måste ju vara en balans, den verkar ha förskjutits för långt, tycker jag.

Motbilder

Det finns så klart helt olika bilder av villkoren för svensk forskning. Många av de professorer som svarat är nöjda, både med systemen för finansiering och med sin egen möjlighet att forska.

Konkurrens är bra, skriver många av de professorer som svarat på våra frågor. En professor ska inte få toffla runt på en institution år ut och år in med den akademiska friheten som ursäkt. Men det finns också en stark oro för vad den ökande andelen forskningsfinansiering utifrån innebär.

Varannan är politiskt styrd

Här följer de kanske mest uppseendeväckande resultaten av vår undersökning:

  • Hälften av de 2100 professorerna säger att de är mer eller mindre politiskt styrda i sin forskning, tex när det gäller vilka undersökningar som de kan få anslag till.
  • Över trehundra professorer, eller en av sex har upplevt etiska konflikter i förhållande till dem som finansierar forskningen; företag, myndigheter eller andra.

Här kan du läsa korta kommentarer från professorerna om politisk styrning. Några kommentarer är kortade / något ändrade för att skribenten ska kunna vara anonym. svar politisk styrning

Över 1000 professorer som alltså tycker att de är i olika grad politiskt styrda och inte kan forska fritt. Och över trehundra som hamnat i konflikt med dem som står för pengarna. Så här skriver några av dem till oss:

”Ett projekt som var på väg att ge ”fel” svar avbröts av finansiären.”

”Jag har känt att det resultat jag velat skriva om måst friseras för att falla den medelsgivande myndigheten på läppen.”

”Läkemedelsföretag är inte intresserade av att publicera resultat som inte är bra ur marknadsföringssynpunkt.”

”Företag har ibland varit nervösa över spetsiga slutsatser. Representanter för statliga myndigheter och departement likaså. Där finns alltid ett outtalat hot om repressalier.”

I svaren finns som sagt olika grad av politisk styrning, från det att man upplevt att ansökningar inte varit polititiskt korrekta – till det att tex myndigheter velat ändra i forskningsrapporter. De flesta forskare tolkar inte, ska vi påpeka, begreppet politiskt styrning – som partipolitisk styrning.

Docent Li Li Bennich-Björkman kommenterar:

– Ja, det är tragiskt. Det är helt emot hela idén om akademisk frihet. Tanken är ju att universiteten ska stävja politisk styrning.

– Vad kan politisk styrning av forskning leda till?

– Det kan leda till att man bara får fram den typen av kunskap som för tillfället är politiskt korrekt. Det tror jag är farligt. Forskarvärlden blir för homogen.

Och så här säger hon apropos de etiska konflikterna som många beskriver för oss:

– Ja, det säger mig att industrin förmodligen är den största bidragsgivaren bakom de här konflikterna. För den delen av forskningen är det väldigt, väldigt farligt.

– Vem har ansvar för att det blivit så här?

– Ja, det är ju en effekt av att fakultetsanslagen minskar. Då måste man ju söka medel på andra håll. Då riskerar man sådana här avvägningar. Det är ju flera i er enkät som pekar på att de inte kan säga nej, på grund av knappa resurser.

Exemplet Nobel Biocare

Ett aktuellt exempel är den pågående striden mellan Göteborgs Universitet och Nobel Biocare. Två professorer har skrivit kritiskt om ett nytt tandimplantat från bolaget. Konflikten är ännu inte över, men universitetet har avbrutit anslaget från Nobel Biocare vilket bland annat gått till den ene professorns lön.

Och flera liknande fall kommer fram i vår enkät. Till exempel har rapporter inom miljöforskning vattnats ur för att passa myndigheter eller branschorganisationer. Avsnitt ur rapporter har strukits.

Citat etiska konflikter

Men, sin fina titel till trots, vill flera professorer inte berätta om det här, öppet. Av rädsla för att stöta sig med bidragsgivarna.

När Kaliber frågar om intervjuer för att alla ska få ta del av dessa berättelser, drar sig flera professorer ur. De är helt enkelt rädda för att inte få nej på framtida ansökningar, att finansiärer ska dra sig ur samarbete eller bli ovän med kollegor som sitter i forskningsråd.

Tio års tystnad

Nära Strömstad på Västkusten ligger Tjärnö marinbiologiska laboratorium. Röda sjöbodar radas upp längs strandkanten utanför. I ett ljust undervisningsrum petar studenter i små akvarier med vatten, växter och djur. Per Jonsson är professor här.

– Jag efterlyser en intensivare diskussion om hur mycket av verksamheten som ska bestämmas inifrån universiteten. Om all forskning blir av uppdragsnatur så försvinner de traditionella värdena; fritt kunskapsutbyte, fri forskning.

Den ekonomiska verkligheten på Tjärnö liknar på många vis den på KTH. Forskningen bygger på att Per Jonsson och hans kollegor hittar externa finansiärer. Stiftelser, fonder, myndigheter, vetenskapsråd, företag.

Per Jonsson har flera gånger varit med om just etiska konflikter, att forskarrollen krockat med finansiärernas viljor.

– Jag har varit med om företag som krävt kanske tio års tystnad innan publicering, eller att resultaten inte publiceras alls.

– Kan man säga nej till såna krav?

– Ja, men då kanske de vänder sig någon annanstans.

Det är just det här de flesta etiska konflikter handlar om – rätten att som forskare få berätta vad man kommit fram till. Rätten att publicera och det även om resultatet inte är helt kul för den som betalat. Rätten att få publicera resultat är en av de viktigaste principerna för forskning – och står inskrivet i högskolelagen.

Andra ger vika

Per Jonsson gick inte med på kravet om tio års tystnad, men flera andra professorer som svarat på Kalibers frågor har sett sig pressade att gå med på såna krav.

”Diskussioner om vem som äger ett forskningsresultat dyker allt oftare upp och då får universiteten ge vika för att få fortsatt finansiering.”

”Jag har just lämnat Sverige eftersom jag inte kan få anslag annat än för kortsiktig industristödd forskning som jag inte kan publicera.”

”Det har hänt att forskningsresultat inte släpptes av marknadsmässiga ekonomiska skäl.”

”Finansiären beställde liksom ett resultat, inte forskning.”

Slutet oredigerat

Per Jonsson ger ett annat konkret exempel på vad etiska konflikter med externa finansiärer kan handla om. Det handlade om ett internationellt eu-projekt om en slags vågbrytare och forskningen på Tjärnö kom fram till att såna vågbrytare påverkade den biologiska miljön. Men den kunskapen fick inte vara med i slutrapporten.

– Våra resultat kom inte in i rapporten.

– Då blev den inte sann och fullständig, då?

– Nej, ett viktigt perspetiv saknas ju. Man kan ju känna sig lite maktlös som deltagare i ett sånt program.

Ändå är det inte de etiska krockarna som oroar Per Jonsson mest. Det är att forskning i projekt blir förutsägbar forskning.

Nobelpristagarens syn

eh Nobelpris – När man ska göra verkligt nya upptäckter, ska man inte ha någon piska, säger Sveriges senaste nobelpristagare, professor emeritus Arvid Carlsson. Då ska man vara helt fri, fortsätter han, och låta tankarna löpa. Nu måste man istället lägga stickspår åt sidan för att de inte stämmer med den alltför strikta målinriktningen i verksamheten.

Arvid Carlsson är en av landets absolut mest meriterade professorer och nobelpristagare i medicin. Och han är oroad över det han upplever som en minskad respekt för fri forskning.

Arvid Carlsson. Foto: Göteborgs Universitet Arvid Carlsson. Foto: Göteborgs Universitet – Målsättningarna inom näringslivet och inom den akademiska världen sammanfaller inte. De behöver varandra, men ska inte blandas ihop. I det ena fallet söker man förutsättningslöst ny kunskap, i det andra söker man målmedvetet viss kunskap för att nå ett bestämt mål. Verksamheterna ska samarbeta, men inte sammanblandas. När sponsorernas distinkta mål implanteras i det akademiska livet är det störande för forskningen.

-Men ska inte lärosätet hävda sin syn då?

– Jo, men vad har man för redskap? Det är ju bara ord man har, det är pengar som bestämmer.

Det är framför allt just alltmer forskning i projektform som Arvid Carlsson vänder sig mot. Den blir mindre kreativ, menar han. Och alltför mycket av forskarens tid ägnas åt att söka finansiärer.

Samarbete med industrin är i sak inte fel, anser han. De båda behöver varandra. Men det förutsätter att företagen helt respekterar forskarens roll som den som fritt ska söka ny kunskap. Och så är det långt ifrån alltid numera.

Myndigheten reagerar

Sigbrit Franke är chef för Högskoleverket. Vi visar henne resultaten av vår undersökning; att mer än hälften av de 2100 professorerna bedriver sin forskning till 2/3 med pengar utifrån.

– Det är inte bra. En balans mellan intern finansiering och externa medel är önskvärd.

– Har ni misslyckats med att få gehör för det då?

– Ja, det kan man kanske säga, eftersom det ser ut så här.

Balansen har rubbats och det är inte bra, säger Sigbrit Franke. Men det ligger utanför högskoleverkets ansvarsområde, menar hon. Frågorna om fri forskning har fallit mellan stolarna.

– Där finns det inget tydligt myndighetsansvar. Det är synd. Det behövs. problematiken har funnits tidigare, men nu är den uppenbar och berör fler, då måste man fundera över kontrollen. Kanske måste befogenheterna utökas.

Tillbaka på KTH

Professor Stefan Jonsson tar med oss in i laboratorierna och hallarna mittemot de tömda förråden. Vi har just sett några platsannonser på högskolans hemsida. Där söks professorer med vetenskapliga och pedagogiska meriter. Och så ska de kunna dra in externa medel. När blev det så, undrar vi, att det är ett av kraven för att få jobb som professor att kunna dra in pengar utifrån?

per Johnsson. Foto: Anna Jaktén Stefan Jonsson. Foto: Anna Jaktén – Jag minns att det gick upp för mig under ett möte, svarar han. Man diskuterade KTH:s utvecklingsplan. Vi skulle bli ett av de tio bästa universiteten i Europa, attrahera de bästa forskarna som kan dra in medel. Då insåg jag att ”det är inte mig de talar om, de ska ha forskare utifrån som kan DRA IN MEDEL, annars avstannar det”.

Med tiden har Stefan Jonsson ändrat sitt förhållningssätt till de nya förutsättningarna.

– Förr var jag rädd. Jag tänkte att det kommer ju en dag när börsen går dåligt och det är tomt på pengar. Det året måste många institutioner slå igen, tänkte jag, med massavsked. Nu tänker jag att det inte lönar sig att vara rädd. Man lever i en osäker värld, så nu planerar jag ett år i taget. Man kommer att vara som en kork – upp och ner. Det som skrämmer mig fortfarande är väl att det inte finns någon förbättring i sikte.

anna jaktén Anna Jaktén. foto: Maria Olsson Reporter: Anna Jaktén

Svar från Elsäkerhetsverket om strålningen från läsplattor. SSM hänvisade mig dit för att få dessa uppgifter

Hej Solveig

Vi har inga mätresultat av strålning från elektriska produkter.

Elsäkerhetsverket utför marknadskontroll av elektriska produkter under LVD, direktivet för elektriska produkter inom vissa spänningsgränser, 50 – 1000 V ac och 75 – 1500 V dc.

Direktivet är implementerat i förordningen (1993:1068) om elektrisk materiel och ELSÄK FS 2000:1.

De säkerhetstester som utförs på produkter vi hittar i vår marknadskontroll är i enlighet med säkerhetskraven i förordningen §§4-7  och harmoniserad standard för produkten.

Läsplattor faller utanför direktivets spänningsgränser, som produkt är den närmast att betrakta som mobiltelefon eller liknande kommunikationsenheter och borde vara en del av direktivet R&TTE.

LVD och R&TTE är konsumerande direktiv dvs direktivet tar hand om alla säkerhetsrisker för produkten.

För elektriska produkter som faller under LVD är ansvaret för att en den uppfyller alla säkerhetskrav enbart tillverkarens, utför han sin produkt i enlighet med harmoniserad standard anses han uppfylla regelverket. (§ 8 i förordningen.)

Det finns inga krav på tester av strålning utöver UV, laser och joniserande strålning i standarden SSEN60950 , läsplattor torde falla in under denna standard .

I våra tester av säkerhet av produkter testar vi inte strålning, vi kontrollerar att tillverkaren av produkten har deklarerat sin produkt i enlighet med kraven i standarden avseende tex laserklasser och LED, UV-strålning mm

Vi har inga mätresultat av strålning från elektriska produkter.

Elsäkerhetsverket utför marknadskontroll när det finns skäl att tro att produkten inte uppfyller regelverket.

Vi gör även marknadskontroller på elektriska produkter utanför direktivet när vi får indikationer på att de har säkerhetsbrister gentemot kraven i förordningen.

Vill du veta mer om marknadskontroll och Nya metoden direktiv så finns det information på vår webb www.elsakerhetsverket.se   under länken Produktsäkerhet och CE-märkning.

www.marknadskontroll.se ger dig information om andra myndigheters ansvar och direktiv.

Vänligen/ Best regards

____________________________________

SUSANNE SUNDSTRÖM
Inspektör marknadskontroll

Avdelningen för Produkter
ELSÄKERHETSVERKET
Box 4, 681 21 Kristinehamn
TEL  0550-851 42
VXL 0550-851 00

Fråge-ID: 20710
Fråga:
SSM hänvisade mig till er för att få uppgift om hur hög strålningen är från läsplattor. Jag begär därför att få mätresultat från olika läsplattor.

Mvh Solveig Silverin

R&TTE

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
SP Mätteknik
Box 857, 501 15 Borås
Telefon: 010-516 50 00, Telefax: 033-13 55 02
E-post: info@sp.se, http://www.sp.se
R&TTE-direktivet omfattar all radiokommunikationsutrustning och teleterminalutrustning som skall placeras på den europeiska marknaden. För att man skall få CE-märka sin produkt enligt detta direktiv
måsta produkten uppfylla de väsentliga krav som finns listade i artikel 3 i 1999/5/EC.

De väsentliga kraven består i dagsläget av i huvudsak 3 delar som skall vara uppfyllda:

Har ställt följande frågor till SSM angående om de tar hänsyn till långtidseffekter när de förnekar hälsoriskerna med strålningen

Till Strålsäkerhetsmyndigheten

IARC har ju klassat all tekniskt producerad radiofrekvent strålning som möjlig cancerrisk klass 2b. IARC:s bedömningen grundar sig på den samlade vetenskapliga kunskapen från ett stort antal studier.

ICNIRP:s referensvärden gäller enbart för skydd mot termiska effekter i ungefär 50 minuter. ICNIRP:s referensvärden gäller inte för andra biologiska effekter eller långtidseffekter. Jag hoppas vi överens så långt?

SSM har ju skrivit till kommunerna och påstått att det inte finns någon seriös forskning som visar att tekniskt producerad strålning är en hälsorisk och uppmanar i princip att  kommunerna sätter in trådlöst i skolorna. Exakt uttryckt skriver SSM till kommunerna följande:Det finns inga misstankar grundade på seriös vetenskap om att radiovågor från trådlösa nätverk skulle innebära några hälsoproblem. – – – Det finns därför ingen anledning att av strålsäkerhetsskäl undvika att installera trådlösa datornätverk, vare sig på skolor eller i hemmiljö.”

Fråga 1. Anser SSM att IARC:s bedömning av cancerrisken inte grundar sig på seriös forskning?

Fråga 2. Beaktar SSM långtidseffekterna i sin bedömning av hälsorisken för barn respektive vuxna? Om SSM inte gör det vad är anledningen till det?

Fråga 3. Barn växer fort men organen och andra biologiska funktioner fungerar också annorlunda hos barn än hos vuxna. Det är också vetenskapligt konstaterat att barn är mycket känsligare för olika negativa miljöfaktorer i sin livsmiljö, just på grund av att de växer fort och har hög celldelning. Det finns därför större risk för DNA-skador hos barn och cancer uppkommer ju på grund av DNA-skador. Tar SSM med dessa aspekter i sin bedömning att barn är känsligare än vuxna när det gäller exploatering med teknisk producerad mikrovågsstrålning  i deras skol- och daghemsmiljöer?

Fråga 4. Pulsmoduleringen i artificiell mikrovågsstrålning är en faktor som SSM tycks bortse ifrån? Jag vill påstå att den faktorn har troligen den största betydelse för en hälsopåverkan eftersom det är den största faktor som skiljer tekniskt producerad strålning från naturlig strålning. Tekniskt producerad strålning är en fullständigt miljöfrämmande elektromagnetisk strålning. Håller SSM med om att teknisk elektromagnetisk strålning är miljöfrämmande? Om inte:
a) består då, solens elektromagnetiska strålning av ettor och nollor?
b) Innehåller solens elektromagnetiska strålning modulation?
c) Är den pulsmodulerad som teknisk strålning?
d) Är solstrålningen lika stark oavsett latitud, moln, årstid och nattetid?
e) Är solens strålning alltid starkare än strålningen från sändare?

Fråga 5. Är strålningen tillsammans från alla sändare svagare i vår livsmiljö,  än den kroppsegna bioelektriciteten hos människor och annat biologiskt liv.

Fråga 6. EU-kommissionen och mobiloperatörerna har sagt att vi enbart haft denna typ av strålning sedan 1990-talet. SSM har alltid hävdat att vi haft denna strålning i 100 år? Anser SSM att vi haft denna digitala mobilstrålning i 100 år? Om i så fall, Vilka elektroniska apparater nyttjade digital mobilstrålning för 100 år sedan?

Mvh
Solveig Silverin

Vetenskapliga studier behöver inte vara välgjorda bara för att de är publicerade i respekterade vetenskapliga tidskrifter

I The Wachington Times

In Peer-Review we trust? Do peer-review journals perpetuate bad science by Dariusz Leszczynski

Jag håller helt med artikelförfattaren Dariusz Leszczynski. Jag är dock säker på att industrin mycket väl känner till detta och jag misstänker att även personerna som läser och bedömer forskningen för de vetenskapliga tidskrifterna kan köpas för pengar. Pengar har ju mobilindustrin gott om.

Jag har ofta påpekat att det är metodiken som är begränsningen för de vetenskapliga  forskningsresultaten därför är heller inte resultaten den enda sanningen. Som artikelförfattaren säger kan metodiken vara mindre välgjord, och nästa problem är hur forskarna vill tolka resultaten, vilket ju oftast kan ses som subjektivt om man har ett visst syfte med resultaten.

Jag anser inte att de vetenskapliga studierna skall väga tyngst när det gäller miljöpåverkan, eftersom det tar tid att utveckla metoder som kan beskriva en miljöstörning. Av den anledningen är det iakttagelser och företeelser i verkligheten som skall vara vägledande för Försiktighetsprincipen inte Vetenskapliga bevis som mobilindustrin och ansvariga myndigheter nu ställe krav på.

Svar från SSM om läsplattor – De betraktas som trådlösa datorer ur strålningssynpunkt

Hej Solveig,

Den elektromagnetiska påverkan som en trådlöst uppkopplad läsplatta kan alstra är liknande den som en trådlöst uppkopplad dator alstrar. Den brittiska myndigheten, Health Protection Agency (HPA), har noggrant utrett trådlösa datornätverk och då speciellt när nätverken varit uppkopplade i skolor, se http://www.hpa.org.uk/Topics/Radiation/UnderstandingRadiation/UnderstandingRadiationTopics/ElectromagneticFields/WiFi/. De mätningar och beräkningar som HPA gjort har indikerat SAR-värden under 1 % av gränsvärdet vid bruk av dator i miljöer med ett trådlöst datornätverk. Strålsäkerhetsmyndigheten har också utfört mätningar i skolmiljö med trådlöst datornätverk och de visar att exponeringsnivåerna är låga, långt under gällande referensvärden, se mätrapporten under länken http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Nyheter/2011/Mätprotokoll%20WLAN%20Hällsviks%20bycenter.pdf.

Om du vill ha resultat från SAR- mätningar för läsplattor är det till Elsäkerhetsverket (http://www.elsakerhetsverket.se/) du ska vända dig. Elsäkerhetsverket är ansvarig myndighet när det gäller marknadskontroll av konsumentprodukter som omfattas av lågspänningsdirektivet.

Vänliga hälsningar

Torsten Augustsson

Beskrivning: cid:image001.gif@01CAF73A.C14C7E20

Torsten Augustsson
Strålsäkerhetsmyndigheten
Swedish Radiation Safety Authority

Utredare, Elektromagnetiska fält

Analyst, Electromagnetic fields

Avd. för strålskydd
Dept. of Radiation Protection

SE-171 16 Stockholm
Solna strandväg 96

Tel: + 46 8 799 44 80
Fax: + 46 8 799 40 10
Web: stralsakerhetsmyndigheten.se