Strålsäkerhetsmyndighetens nya vetenskapliga råd består av utländska lobbyister för mobilindustrin

Information uppdaterat med Heikki Hämeläinens jävsdeklaration 2012-08-08

Strålsäkerhetsmyndighetens nya vetenskapliga råd som träder i kraft 1 mars 2012:

Leif Moberg ordförande

Lars Mjönes är sekreterare. 

Ledamöter

  • Doktor Eric van Rongen, Health Council of the Netherlands, Nederländerna
  • Professor Martin Röösli, University of Basel, Schweiz
  • Doktor Emilie van Deventer, World Health Organization, Schweiz
  • Professor Heikki Hämäläinen, Turku Universitet, Finland
  • Doktor Bernard Veyret, Université de Bordeaux, Pessac, Frankrike

Presentation av ledamöterna:

Doktor Eric von Rongen, Nederländerna:

Professor Martin Röösli, Schweiz: Martin Röösli sitter i styrelsen för en mobilindustrifinansierad schweizisk stiftelse. HÄR

Doktor Emeilie van Deventer WHO:

Professor Heikki Hämäläinen, Finland: Info Här Nokiafinansierad studie Här Publicerade studier i Pubmed HÄR

Doktor Bernard Veyret, Frankrike: Bernard Veyret uteslöts både från Frankrikes expertgrupp och från IARC  inom WHO  på grund av intressekonflikt till mobilindustrin.

Heikki Hämeläinens jävsdeklaration:

LOFAR och LOIS- projektet – Världens mesta högteknologiteleskop i Småland

Sverige är sista spjälan i USA:s järnstaket Skrevs 12 december 2007 av Agneta Norberg

hPHISP – PHYSICS IN SPACE ttp://www.physics.irfu.se/

Bo Thidé:s information om LOIS- oc h LOFAR_ projektet

Redan 1987  förslag till ett obegripligt experiment genom spridning av chemtrails och att utsätta det för stark elektromagnetisk strålning (USA)

ESA: http://www.esa.int/esaCP/SEMXCN59CLE_Sweden_0.html 9 mars 2006
I södra Sverige växer ett unikt radioteleskop fram. Det är LOIS, som med banbrytande radioteknik ska revolutionera vårt sätt att observera rymden omkring oss. Men det kommer inte att vara en jätteparabol, utan en massa smarta småantenner utspridda på den sydsvenska landsbygden.I södra Sverige håller svenska forskare och svenskt näringsliv på att bygga ett unikt radioteleskop. Teleskopet är en del av det europeiska LOFAR-projektet (LOFAR=Low Frequency Array) och går under namnet LOIS (LOFAR Outrigger in Scandinavia).

Bionic Gate, intressant webb-sida men har inte haft tid att kolla vem som står bakom sidan: http://www.bionicgate.com/lois-sveriges-bidrag-till-ett-transeuropeiskt-sensornatverk-for-studier-av-jorden-och-rymden/

Uppsala Universitet: http://www.uu.se/press/pressmeddelanden/pressmeddelande-visning/?id=1346&area=&typ=pm&na=vanligt&lang=sv

Uppsalaforskare i stort radioprojekt för rymdforskning

[Publicerad 2001-10-16]Ett anslag till Uppsalaforskare blir ett startskott för svenskt deltagande i ett stort europeiskt radio- och IT projekt för rymdforskning som också blir en testanläggning för framtidens tekniker inom radio-, tele- och datorkommunikation

LOFAR är ett planerat 400 kilometer stort europeiskt digitalt radioteleskop, hundra gånger större och känsligare än någon annan liknande anläggning i världen. LOIS – LOFAR Outrigger In Scandinavia – är den skandinaviska delen av projektet och som planeras byggas i Sydsverige. Växjö universitet blir centrum på grund av geografisk belägenhet – lägre än 57 graders latitud vilket har betydelse för jonosfärens inverkan på radiovågornas passage. Det vetenskapliga arbetet kring LOIS sker i samarbete mellan Institutet för Rymdfysik, Uppsala universitet, Nationellt Superdatorcentrum/Linköpings universitet, Lunds universitet, Växjö universitet, Onsala Rymdobservatorium/Chalmers Tekniska Högskola, samt det Danska Meteorologiska Institutet i Köpenhamn. LOFAR/LOIS-systemet, som byggs efter helt nya designprinciper som suddar ut gränsen mellan forskningsanläggning, nätverk och dator, är så avancerat och flexibelt att det kan användas för allt från kosmologi till klimatologi. De extrema vetenskapliga målen gör att LOFAR/LOIS dessutom blir en testbädd för framtidens tekniker inom radio-, tele- och datorkommunikation. Datahanteringen i LOFAR/LOIS kommer att bli en utmaning utöver det vanliga. Behovet av datahastigheten i systemet uppgår nämligen till 25 000 Gigabit/s och processeringsbehovet on-line i realtid är 40 Tflop/s. För att utveckla datahanteringen har Verket för innovationssystem, VINNOVA, nu tilldelat professor Tore Risch, föreståndare för Uppsala Databaslaboratorium vid Uppsala universitet och professor Bo Thidé, programdirektör för forskningsprogrammet ‘Fysik i rymden’ vid Institutet för Rymdfysik, Uppsala, och koordinator för LOIS-projektet, ett forskningsanslag på 3.6 miljoner. Ericsson Business Innovation AB bidrar med ytterligare 3 miiljoner för samma projekt. Professor Thidés grupp kommer att bidra med rymdfysikalisk kompetens, speciellt när det gäller studiet av solens och jordens atmosfärer med avancerade radiometoder. Projektet tar fasta på den så kallade `tredje uppgiften’ om universitetens samverkan med omgivande samhälle och bygger därför redan från början in kapacitet som gör att inte bara forskare utan även lärare, elever, journalister, politiker, amatörastronomer, miljöintressenter och andra garanteras fri och omedelbar tillgång till rådata i realtid. Detta ska man åstadkomma genom att data kommer att distribueras via World Wide Grid, den efterföljare till World Wide Web som just nu byggs upp och där LOIS är ett svenskt nyckelprojekt. Såvitt man vet är det första gången som designen av en stor, avancerad forskningsanläggning styrs av målet att uppnå direkt delaktighet med allmänheten. I förlängningen finns en intressant möjlighet i att enskilda personer eller organisationer aktivt matar in forskningsdata genom att ansluta speciella mottagare till sin egen dator som i sin tur är kopplad till ett datanät. LOFAR/LOIS strävar alltså efter att införa ett nytt ‘öppenhetsparadigm’ när det gäller att operera avancerade fors kningsfaciliteter. För ytterligare information, kontakta professor Bo Thidé på telefon 018-471 59 14 alt 0705-613670 eller e-post bt@irfu.se Se också http//:www.wavegroup.irfu.se/LOIS

Jon Hogdal

Minnesanteckningar  se punkt 2 på dagordningen:

Minnesanteckningar från arbetsmöte om LOFAR/LOIS

Söndagen den 23 september (årtal framkommer inte) Länsstyrelsen, Växjö

Närvarande:

Anders Franzén, Växjö kommun

Anders Haggren, Växjö Universitet
Inge Falk, Aerotech Telub

Björn Hedin, Länsstyrelsen

Bo Thidé, Uppsala Universitet

Börje Nilsson, Växjö Universitet

Hans Gleisner, Lunds  Universitet

Kenneth Eriksson, InternetCity

Thomas Friis Konst, Stockholmsregionens Brysselkontor

Per Brolin, Växjö Universitet

Peter Hogla, Europakontoret

Ulla Rolf, Euro Info Centre

Ulrika Johansson, Europakontoret

Sammankallande inför mötet och ordförande under mötet var Björn Hedin.

– Syftet med mötet var att :

Avstämma nuläget

Undersöka möjligheter till ekonomiskt stöd från EU

Diskutera vem som ska göra vad för att arbetet ska gå framåt.

– Tryckt material delades ut, alla presenterade sig och dagordningen godkändes.

Punkt 1 på dagordningen: Att ”rigga” EU-forskningsprojekt med fokus på 6:e ramprogrammet, Thomas Friis Konst.

Thomas är jurist och statsvetare och har arbetat många år i bl.a. Bryssel med EU-frågor. Sedan ett par månader ansvarar Thomas för Stockholmsregionens kontor i Bryssel. Med hjälp av OH-bilder guidade Thomas oss genom den process som det innebär att söka bidrag genom EU. Det finns nu en vitbok för hur Bryssel ska behandla regionernas ansökningar. Antalet ansökningar är väldigt ojämnt fördelat på medlemsländerna inom EU. Thomas gav exemplet att danskarna är mycket mer aktiva än vad svenskarna är. När det gäller EU:s programstruktur har svenskar ofta problem med den internationella delen, vi måste tänka mer europeiskt.

Thomas behandlade problematiken med den svårighetsgrad som olika program har. Svårast är de stora ramprogrammen som har flera internationella partners och som handlar om mycket pengar. Vi fick även information om antalet ansökningar som kan inkomma inom ett program och hur stor del som godkänns. Det finns vissa moment som är extra viktiga att tänka på, det är inte bara en ansökans kvalitet som räknas utan även hur väl man lyckas marknadsföra projektet. Det är här som många nordeuropéer har problem. Thomas menar att processen från en idé till ett genomfört projekt är till 90 % densamma oberoende vilket tema projektet handlar om.

I projekt är det ofta bra att ha med flera kandidatländer, men det är svårt att veta hur detta arbete ska inledas. I partnerskap med 8 partners kan 1-2 kandidatländer finnas med. Sverige har arbetat mycket mot Baltikum, vilket inte alltid är så lyckat eftersom bara 20 % av kommissionens budget avsätts för det området och 80 % till övriga kandidatländer.

Punkt 2 på dagordningen: Läget beträffande LOFAR/LOIS, Bo Thidé.

Bo är professor vid Uppsala universitet och har mycket stor erfarenhet på området rymdforskning. Bo har värdefulla kontakter med Drente i Holland och kontakter med viktiga personer i Sverige. Han har även erfarenheter från flera tidigare forskningsprojekt.

Bo redogjorde att det är många tillfälligheter som gör att just Växjö och Kronobergs län lämpar sig utmärkt för de planerade forskningsprojekten. När man arbetar med rymdprojekt är det svårt att befinna sig norr om 57:e breddgraden för där störs atmosfären av ex norrsken. Samtidigt vill man arbeta så långt norr ut som möjligt för att det är låg störning och glest befolkat. Detta är bara några få ex på varför Kronobergs län passar alldeles utmärkt.

Att arbeta med rymdforskning är en utmaning både vetenskapligt och politiskt:

–         Folk är oroliga efter att ha hört olika rapporter om farliga radiovågor och man måste kunna ta fram fakta som visar att forskningen är ofarlig.

–         Människor har alltid varit intresserade av vårt ursprung, genom forskning av universum kan förståelsen för vetenskap öka.

–         Projektet kan ge ett ökat samarbete mellan universitet, samhälle och industrier.

–         Vår region kan bli ledande inom teknologi och forskning.

Bo pratade om olika ansökningar som han har förberett. Exempelvis ska Strategiska Stiftelsen ha ett möte om några veckor för att ta beslut som rör detta projekt. En önskan är att regionen bör skicka brev för att verkligen visa intresse för genomförandet av projektet.

Samarbetet kring projektet kommer att vara väldigt viktigt och de planerade aktörerna är än så länge: Svenska Rymdinstitutet, universiteten i Växjö, Uppsala och Lund, Chalmers, Norrköping, Linköping, Ryssland, Danmark och Holland. Det ska även ske ett nära samarbete med exempelvis Länsstyrelsen och regionens företag.

Investeringarna kan uppgå till 100-500 miljoner kr. Dessutom tillkommer en driftbudget som brukar beräknas till 10 % av kostnaderna.

Thomas kommentar på diskussionen är att svenskarna inte får vara för blyga för att ta kontakt inom EU och vi måste utnyttja holländarnas kontakter.

Punkt 3 på dagordningen: Projektets betydelse för Växjö Universitet, Börje Nilsson.

Växjö har ett nära samarbete med universitetet i Lund och det finns även en internationell strategi som universitetet arbetar efter. Det finns 3-4 docenter och andra duktiga personer inom området. Projektet är viktigt för trådlös kommunikation och matematisk modellering.

Thomas kommenterade: Enligt hans kriterier verkar projektet bra. Vi fick även en genomgång av ett projektschema. Vi kan få kritik för att det bara är länder från Nordeuropa som deltar i projektet och för att förklara detta ritades ett schema där alla väderstreck prioriterades och dessutom fördelningen mellan industri, forskning/utveckling och samhället. Det är viktigt att redan från början visa att man har tänkt på spridningseffekterna och att projektet ska nå medvetenhet hos så många som möjligt. En fördel med att lägga projektets centrum i Växjö är att det är en mindre känd universitetsstad.

Punkt 4 på dagordningen: Lokala och regionala mervärden, Peter Hogla. Även fast vi ska söka finansiering genom det nya ramprogrammet, så kan vi söka pengar ur ex Interrreg för kompletterande och angränsande projekt. Det kan bli aktuellt att söka ur Interreg III B. En ansökan kan lämnas inom Interreg i september 2002 och ramprogrammet senhösten 2002.

Kronobergs intresse i LOFAR/LOIS:

–        Knyta investeringar i kunskap och regional utveckling och sprida dessa kunskaper till samhället och näringslivet.

–         Tvärsektoriellt arbetssätt, infrastruktur, utbildning, turism, företagsutveckling.

–         Visa kopplingen mellan forskning / teknik och ekonomisk tillväxt och utveckling.

 Europas intresse i LOFAR/LOIS:

–         Skapa nätverk av specialister och forskningscentra.

–         Virtuella centrum, utveckling av databaser.

–         Samla pengar från olika parter till ett projekt.

–         Stärka regionernas roll i den europeiska forskningen.

–         Uppmuntra till nya former av dialog mellan forskare och samhället.

Kommentar från Bo att vi verkligen måste ta samhällets oro på allvar och kunna presentera fakta, att forskningen inte är farlig. En bidragande orsak till att ett rymdintresse förknippas med Växjö är projektet ”Vintergatan 5B” som ska drivas av Experimenthuset. Detta är en fortsättning på Växjö TV:s populära program om rymden.

Vad vi behöver göra är tvärsektoriella nätverk, SWOT-analyser och mer utbyte av erfarenheter. Det som vi vill uppnå är strategier, nätverk med bland annat företag, större förståelse för forskning/teknik och ekonomisk tillväxt.

Punkt 5 på dagordningen: Strategi för det fortsatta arbetet.

Anders F. Undrade hur Växjö kommun på bästa sätt kan bidra till utvecklingen.

Bo påpekade att vi måste arbeta med flera olika institutioner.

Per tyckte att en arbetsgrupp bör tillsättas redan nu så att arbetet kommer igång och att all information samlas där.

Thomas sa att man kan fråga kommissionen vad de tycker om ett projekt, ifall idén passar för deras kriterier.

Flera personer, däribland Inge, tyckte att vi måste börja göra reklam för projektet redan nu!

Diskussionerna påbörjades angående hur ett eventuellt kontor skulle kunna upprättas.

Thomas påpekade att ifall det finns ett etablerat kontor med personer som har ansvar för projektet så ger detta en tyngd och förankring som verkligen är positiv när det gäller att få ansökningar godkända.

Bo tyckte att vi borde försöka börja med ca 10 antenner och se hur utvecklingen går. De investeringar som krävs i början består till stor del av infrastruktur och här kan vi ha stor hjälp av Drenthe. Militären har visat intresse för projektet och då brukar alltid samhället följa efter.

Av en kostnadskalkyl framkom att:

Infrastruktur: 25 %

Management: 25 %

Development: ca 20 %

Prototype: ca 10 %

Hardware: ca 20 %

Bo förklarade att LOFAR/LOIS förbereder för samarbete över hela världen i ett längre perspektiv. Först handlar det om att EU får en framstående position.

Avslutningsvis bestämdes att universitetet ska vara sammankallande för nästa möte som bör hållas snarast. I partnerskapet ska, förutom de närvarande, också landstinget och Experimenthuset delta. Peter fick i uppdrag att skriva upp stolpar angående vad som bör göras inom den närmaste framtiden.

Kvällen avslutades med en välsmakande måltid på Länsstyrelsen.

Intervju av oberoende forskaren Barrie Trower om den trådlösa teknikens baksida

http://www.youtube.com/playlist?list=PLEF47E5563AA26446

Julius intervjuar Barrie Trower i England. Barrie känner vi igen bl a genom att han var den oberoende forskaren som gjorde den från början hemligstämplade utredningen om Tetrarisker för engelska polisen. Här får Barrie tala fritt ur hjärtat om den trådlösa teknikens baksida och han redogör på ett mycket tydligt sätt (talar lugnt och tydligt så det är enkelt att förstå även för oss svenskar som ev inte är experter på språk).

Tillräckligt många studier gällande strålningen från mobiltelefonin visar på betydande hälsorisker för barn och gravida kvinnor

http://www.prweb.com/releases/2012/2/prweb9153096.htm

EHHI (Invironment amd Human Health, Inc)  är en ideell organisation som grundades 1997 av läkare, hälso- och sjukvårdspersonal samt experter för påverkar beslutsfattare i samhället att minska miljörelaterade hälsorisker för att skydda människors hälsa och miljö .

I en rapport: CELL PHONES  har man sammanställt och utvärderat den samlade forskningen som visar på allvarliga hälsorisker för barn och gravida kvinnor och vill nu att politiker tar beslut om strängare normer för spridning av elektromagnetisk strålning i vår livsmiljö.

Goggle-översättning

Miljön och människors hälsa, Inc. (EHHI) har idag släppt en ny rapport som ställer krav på strängare normer för att minska strålningen från trådlös teknik särskilt för barn och gravida kvinnor.

Det finns tillräckligt med vetenskapliga studier  som visa att strålningen från trådlös teknik innebär betydande hälsorisker för barn och gravida kvinnor ”, sade Yale University professor John Wargo, Ph.D., huvudförfattare EHHI s report.

North Haven, Conn (PRWEB) 1 feb 2012

Miljön och människors hälsa, Inc. (EHHI) släpper en ny rapport som kräver strängare normer för att reglera strålningen från trådlös teknik, särskilt för barn och gravida kvinnor. Denna rapport är den första delen av ett projekt som forskar om hälsoeffekterna av mobiltelefon användning. EHHI har granskat hundratals vetenskapliga studier som har undersökt potentiella hälsorisker förknippade med användande av mobiltelefoner utifrån de referensvärde som antagits av USA och andra nationer. Denna rapport är ramen för andra delen av projektet: djurstudie med syftet att undersöka hälsoeffekter på avkomman av mobilens exponeringar under graviditet.

John Wargo, Ph.D., professor i Environmental Risk and Policy vid Yale University, huvudförfattare till rapporten, sade: ”Det vetenskapliga underlaget är tillräckligt tydligt och visar att strålningen från trådlös teknik innebär betydande hälsorisker för barn och gravida kvinnor. De vetenskapliga studierna stöder att regeringar omedelbart beslutar om en förebyggande reglering. Det mobilindustrin bör vidta omedelbara åtgärder för att minska utsläpp av elektromagnetisk strålning (EMR) från telefoner och undvika att marknadsföra sina produkter till barn. ”

EHHI President Nancy Alderman förklarade hur genomgripande mobiltelefoner i USA. ”Det finns nästan 276 miljoner mobiltelefoner abonnenter i landet idag, en ökning från 97 miljoner abonnenter år 2000”, sade hon. ”Mer än 75 procent av tonåringarna egna mobiltelefoner, och en tredjedel av dem texten mer än 100 meddelanden per dag. Barn i åldern 8-18 tillbringar i genomsnitt 7,5 timmar per dag, nästan halva sin vakna tid med smarta telefoner, datorer, tv-apparater eller andra elektroniska enheter. Exponering för elektromagnetisk strålning ökar snabbast bland de yngsta i vårt samhälle, som tjänsteleverantörer fokusera sin reklam på barn och utbildning marknader. ”

Hugh Taylor, MD, medförfattare till rapporten sammanfattade sin oro för neurologiska effekter från mobiltelefon strålning. ”Den mänskliga hjärnan är särskilt mottaglig för många miljö föroreningar som kan ge obotliga skador under känsliga perioder under nervsystemets utveckling mellan befruktningen och full mognad. Ett antal fackgranskade studier rapporterade förändringar i nervsystemet hos råttor, möss och människa efter exponering för mobiltelefon strålning. Dessa inkluderar minskat lärande, minskad reaktionstid, försämrad motorisk funktion, minskad minne noggrannhet, hyperaktivitet och nedsatt kognition. ”

Taylor förklarade skillnader i exponering mellan barn och vuxna, ”Den tunnare skallar av småbarn tillåter mobiltelefon strålning att tränga in i hjärnan vävnader djupare än förekommer hos vuxna. Mobiltelefoner som ligger i byxfickor i viloläge kan utsätta snabbt växande reproduktionsorganen för radiofrekvent strålning. Lagring i skjortfickor kommer öka exponeringen för bröstvävnad. Barn och foster ”utvecklas snabbt nervsystem, snabbare andelen celldelning, längre potentiell livstidsexponering, och längre genomsnittlig användning per dag Alla öka deras risker för negativa hälsoeffekter.”

Wargo varnade, ”Mobiltelefoner har haft exceptionella frihet från statlig övervakning och kontroll för att skydda mot hälso-och miljöfarlighet innan mobilen enheter marknadsförs. Det finns inga bindande normer för att begränsa människors exponering för mobiltelefon strålning. Medan USA inte kräver några regler för att begränsa reklam eller varningar mot användandet av cellulära enheter av gravida kvinnor eller barn, många andra nationer gör. ”

Mobiltelefoner avge icke-joniserande elektromagnetisk strålning som varierar i intensitet på modell av telefon, antenn konfiguration och signalstyrka. De flesta användare är omedvetna om att nya telefoner innehåller varningar om behovet av att hålla apparater på säkert avstånd från kroppen, ofta fem åttondelar som en tum. Eftersom intensiteten av exponering sjunker exponentiellt med avståndet mellan telefonen och ökar kroppens kan användaren begränsa sin exponering dramatiskt med hjälp av högtalartelefon.

Världshälsoorganisationen under 2011 klassificeras radiofrekventa elektromagnetiska fält som ”möjligen cancerframkallande för människor,” baserat på en ökad risk för gliom, en elakartad form av hjärncancer, förknippade med att använda mobiltelefoner. Men vissa typer av tumörer ta ett decennium eller längre för att utveckla, och om orsakas av cellulära enheter, skulle bara upptäckas genom epidemiologiska studier som ofta tar ett decennium att lösa. Eftersom den genomsnittliga livslängden för någon enhet är nu två år, skulle dessa resultat vara irrelevant att guida ledningen av dagens teknik eller mönster användning.

Summera en växande litteratur inom psykologi, förklarade Wargo, ”Cellular enheter kan skapa känslor av psykologiskt beroende. Vanliga biverkningar som rapporterats i litteraturen bland annat distraktion, isolering, hyperaktivitet, oförmåga att fokusera på komplexa och långsiktiga uppgifter och en ökad känsla av ångest. ”

Den mest omedelbara hotet mot folkhälsan är den ökande graden av motorvägen dödsfall och skador i samband med användning av mobila enheter vid körning. Den federala regeringen rapporterar att vid en viss tidpunkt, är cirka 11 procent av alla förare att använda sina mobiltelefoner. Mobil enhet under körning utgör ett allvarligt och undvika hot mot människors hälsa och säkerhet. National Safety Council attribut 23 procent av alla trafikolyckor med mobiltelefon använda, minst 1300 tusen kraschar per år. Nästan 1,2 miljoner av dessa är förknippade med telefonsamtal, medan 100 tusen är förknippade med textning. Författarna denna förlust av liv är helt undvikas.

Återvinning av mobiltelefoner är också ett allvarligt problem för författarna. År 2012 nästan 220 miljoner mobiltelefoner kommer att kastas i USA, och färre än 10 procent av dessa kommer att återvinnas. Detta avfall är speciellt farligt vid förbränning på grund av utsläpp av dioxiner från några plast polymerer, och olika metaller som inte bryts ner.

Nancy Alderman, vd för EHHI sammanfattade gruppens rekommendationer. ”Regeringen måste ta ett större ansvar för att testa mobila tekniker innan de marknadsförs för att garantera deras säkerhet, deras korrekt avfallshantering och för att utbilda allmänheten om säker mönster av användning.”