Österrikiska läkare vill diagnostisera elöverkänslighet, samt skydda dem från elektromagnetiska strålning enligt Europarådets rekomendationer

Guideline av den österrikiska Medical Association För diagnos och behandling av EMFrelated hälsoproblem och sjukdomar (EMF syndrom) Consensus papper av österrikiska Medical Associations EMF Working Group (AG-EMF)
Antagen vid mötet för miljömedicin tjänstemän i Regional Medical
Föreningens och den österrikiska Medical Association den 3 mars 2012 i Wien.

Inledning

Det har skett en kraftig ökning av ospecifika, ofta stress-hälsorelaterade problem som allt fler läkare presenterar som komplexa differentialdiagnos.

En orsak som hittills har fått liten uppmärksamhet är den ökade exponeringen av elektrosmog i hemmet, på arbetet och under fritiden, som förekommer vid sidan av kronisk stress både i privatlivet och arbetslivet. Den kan samverka med ett övrig levnadssituation som kronisk stress som kan leda till utbrändhet.

Hur kan läkare bevaka denna utveckling?

Den österrikiska Medical Association har utvecklat en riktlinje för differentiell diagnos och eventuell behandling av ospecifika stressrelaterade hälsoproblem associerad med elektrosmog. Dess kärnelement är en patient enkät bestående av en allmän bedömning av stress-symtom och en särskild bedömning av elektrosmog exponering.

Utvärderingen av enkäten är tänkt som en vägledningen och stöd i att diagnostisera och behandla EMF-relaterad hälsa problem.

Bakgrund

Många blir alltmer exponeras, i olika grader, för att en kombination av låg
och högfrekventa elektriska fält (EF), magnetiska fält (MF) och elektromagnetiska fält (EMF) av olika signalmönster, intensitet och tekniska tillämpningar under varierande tidsperioder, i dagligt tal benämnt elektrosmog. Läkare är ofta konfronteras med ospecifika besvär utan att tydligt identifierbara orsaker (Huss och Röösli 2006). Det har misstänkt att miljöförhållanden såsom ökad exponering av befolkningen radiovågor, som utgår t ex från trådlösa telefoner, mobiltelefoner basstationer, mobiltelefoner, GPRS, UMTS, datakort för bärbara datorer och bärbara datorer och trådlöst LAN (WLAN), men även exponering för elektriska och magnetiska fält som härrör från kraftledningar, apparater och utrustning, kan spela en kausal roll (Blake Levitt och Lai 2010). För den medicinska yrke, väcker nya utmaningar i diagnos och behandling. En central fråga för den kausala tilldelning av symtom är bedömningen av variationen i hälsoproblem beroende på tid och plats, vilket är särskilt relevant för miljö orsaker såsom exponering för elektromagnetiska fält.

I Österrike byggs just nu ut den fjärde generationens mobiltelefoni (LTE), som samt smart mätning (för el, gas och vatten förbrukning), vilket resulterar i ytterligare exponering för elektromagnetiska fält av befolkningen.

Ny radioteknik och tillämpningar har införts utan säkerhet om deras hälsoeffekter. Denna  nya miljöfaktor kan ge upphov till nya frågeställningar inom medicinen. Till exempel frågor av så kallade icke-termiska effekter och potentiella långtidseffekter av låg dos exponering har knappast undersökts före införandet. Vissa patienter misstänker ett samband mellan exponering för elektromagnetiska fält och deras hälsoproblem. Dessutom måste läkare
konfronteras med allt fler hälsoproblem med oidentifierade orsaker. Att ta fram en evidensbaserad behandlingsstrategi i detta sammanhang är en utmaning för dessa differentiell diagnos.
I Österrike finns inga demokratiskt legitimerade begränsningar för att skydda den allmänna befolkningen från exponering för elektromagnetiska fält.

Rekommendationerna från WHO, som sammanställts av Internationella kommissionen för icke-joniserande strålning (ICNIRP 1998), är baserat på en termisk modell. Dessa rekommendationer antogs av EU i dess
Rådets rekommendation av den 1999 (EU-Ratsempfehlung 1999) och av Österrike i sin pre-standard ÖVE / ÖNORM E 8850:2006 02 01 (ÖNORM 2006) utan att ta hänsyn konto långfristiga icke-termiska effekter.

I augusti 2007 publicerade BioInitiative, en internationell expertgrupp, en
omfattande rapport efterlyser förebyggande åtgärder som grundar sig mot exponering för elektromagnetiska fält på tillgängliga vetenskapliga bevis (BioInitiative 2007). Följaktligen, den europeiska Miljöbyrån jämförts elektrosmog andra miljörisker som asbest eller bensen (EES 2007).

I april 2009, en så kallad resolution från Europaparlamentet för en översyn av EMF gränser i EU-rådets rekommendation från 1999 som var baserad på
riktlinjer ICNIRP, med hänvisning till BioInitiative rapport (EU Parlamentet
2009). I maj 2011 antog Europarådets parlamentariska församling för Europa
rapporten ”potentiella farorna med elektromagnetiska fält och deras inverkan på miljön ”(PACE 2011). I betänkandet krävs ett antal åtgärder för att skydda
människor och miljön, i synnerhet från högfrekventa elektromagnetiska fält.
En av rekommendationerna är att ”vidta alla rimliga åtgärder för att minska exponeringen för elektromagnetiska fält, särskilt för radiofrekvenser från mobiltelefoner och särskilt exponering till barn och ungdomar som verkar vara mest i riskzonen för hjärntumörer ”.

Även i maj 2011 en expertgrupp vid Internationella byrån för forskning om
Cancer, ett organ inom WHO, klassificeras radiofrekventa elektromagnetiska fält som möjligen cancerframkallande (grupp 2B) för människor (IARC 2011).

En representativ telefonundersökning (n = 2048, ålder> 14 år) som genomfördes under 2004 Schweiz gav en frekvens av 5% (95% Cl 4-6%) för ett själv beror- ”Diagnos” av elöverkänslighet (Schreier et al. 2006).
I en annan undersökning som genomfördes i Schweiz år 2001, tillskriven 394 svarande specifika hälsoproblem till EMF-exponering. Bland annat följande symtom rapporterades som förekommer ofta: sömnproblem (58%), huvudvärk (41%), nervositet (19%), trötthet (18%) och koncentrationssvårigheter (16%). Den svarande noterat mobilbasstationer (74%), mobiltelefoner (36%), sladdlösa telefoner (29%) och högspänningsledningar (27%) som orsaker. Två tredjedelar av respondenterna hade vidtagit åtgärder för att minska sina symtom, den vanligaste åtgärden är att undvika exponering. Anmärkningsvärt hade endast 13% har hört deras läkare (Röösli et al. 2004). Medan en undersökning från 2006 av Regel et al. beskrivs inga exponeringsdata effekter, två provokation studier om exponering av ”elöverkänsliga” individer och kontrollpersoner till mobil
telefon basstationer signaler (GSM, UMTS eller båda) fann en signifikant minskning av välbefinnande

Efter UMTS exponering i enskilda rapporteringen känsligheten (Zwamborn et al. 2003, Eltiti et al. 2007). Analys av tillgängliga data om exponering av människor som lever nära mobiltelefon basstationer har gett tydliga indikationer för negativa hälsoeffekter effekter (Santini et al. 2002, Navarro et al. 2003, Hutter et al. 2006, Abdel-Rassoul et al. 2007, Blettner et al. 2008).

Baserat på vetenskapliga litteraturen om interaktioner av EMF med biologiska system, flera mekanismer av interaktion är möjliga. En trolig mekanism på
intracellulära och intercellulär nivå, till exempel, är växelverkan via bildningen av fria radikaler eller oxidativ och nitrosative stress (Friedmann et al. 2007, Simko 2007, Pall 2007, Bedard och Krause 2007, Pacher et al. 2007, Desai et al. 2009). Den kretsar kring den ökade bildningen av peroxinitrit (ONOO) från en reaktion av kväve kolmonoxid (NO) med superoxid (O2-). På grund av sin relativt lång halveringstid, peroxynitrit skadar ett stort antal viktiga metaboliska processer och celler komponenter.

Detta tillvägagångssätt kan tjäna som en rimlig förklaring till många av de hälsoproblem, symptom och deras progression observeras i samband med exponering för elektromagnetiska fält. Det finns ökande tecken på att EMF syndrom (EMF) bör räknas till Multisystem sjukdomar (Pall 2007) såsom kronisk trötthetssyndrom (CFS), multipel Kemisk känslighet (MCS), fibromyalgi (FM) och Post Traumatic Stress Disorder
(PTSD).

I Sverige är EMF syndrom betecknas som elöverkänslighet (EHS),
betraktas som en fysisk funktionsnedsättning och redovisas som ett funktionshinder. Med hänvisning till FN: s resolution 48/96, bilaga, av den 20 december 1993 (UN 1993), lokala myndigheter bevilja stöd till personer med EHS. Anställda med EHS har rätt till stöd från sina arbetsgivare så att de kan arbeta trots denna försämring. Några sjukhus i Sverige ger rum med lågt EMF-exponering.

Det österrikiska läkarförbundet anser att det är deras plikt och deras uppdrag att ge medlemmar av den medicinska professionen en sammanställning av det aktuella läget i vetenskaplig och politisk debatt ur ett medicinskt perspektiv och med särskild rekommendationer till åtgärder enligt dessa första riktlinjen. Riktlinjen kan endast förbättras genom förslag, kritik och ändringar. På grund av den snabba utvecklingen av olika tekniker, rekommenderar läkarna att den basala riktlinjen  måste  anpassas kontinuerligt. Vi inbjuder därför alla läkare att skicka bidrag till nästa upplaga av riktlinjer till följande e-postadress: post@aerztekammer.at

Vad skall man tänka på när man hanterar patienter och EMF

När det gäller ospecifika hälsoproblem (se patienten frågeformulär) för vilka ingen klart identifierbar orsak kan hittas, bör exponering för elektromagnetiska fält i princip tas i betraktande som en potentiell orsak, särskilt om patienten misstänker att den kan vara orsaken.
Så här gör du om EMF-relaterade hälsoproblem misstänks

Den rekommenderade metoden för diagnos och behandling är tänkt som ett stöd och bör, naturligtvis, ändras vid varje enskilt fall kräver.
1. Historia av hälsoproblem och exponering för elektromagnetiska fält
2. Examination och resultat
3. Mätning av exponering för elektromagnetiska fält
4. Förebyggande eller minskning av exponering för elektromagnetiska fält
5. Diagnos
6. Behandling

_______________________________

Guideline of the Austrian Medical Association ( ) for the diagnosis and treatment of EMFrelated health problems and illnesses (EMF syndrome) Consensus paper of the Austrian Medical Association’s EMF Working Group ( AG-EMF) Adopted at the meeting of environmental medicine officers of the Regional Medical
Association´s and the Austrian Medical Association on 3rd March 2012 in Vienna.
Introduction There has been a sharp rise in unspecific, often stress-associated health problems that increasingly present physicians with the challenge of complex differential diagnosis.

A cause that has been accorded little attention so far is increasing electrosmog
exposure at home, at work and during leisure activities, occurring in addition to
chronic stress in personal and working life. It correlates with an overall situation of
chronic stress that can lead to burnout.

How can physicians respond to this development?
The Austrian Medical Association has developed a guideline for differential
diagnosis and potential treatment of unspecific stress-related health problems
associated with electrosmog. Its core element is a patient questionnaire consisting of
a general assessment of stress symptoms and a specific assessment of electrosmog
exposure. The guideline is intended as an aid in diagnosing and treating EMF-related health problems.

Background
Many people are increasingly exposed, to various degrees, to a combination of low
and high frequency electric fields (EF), magnetic fields (MF) and electromagnetic
fields (EMF) of different signal patterns, intensities and technical applications for
varying periods of time, colloquially referred to as electrosmog.
Physicians are often confronted with unspecific complaints without clearly
identifiable causes (Huss and Röösli 2006). It has been suspected that environmental
conditions such as increasing exposure of the population to radio waves, emanating
e.g. from cordless phones, mobile phone base stations, cell phones, GPRS, UMTS,
data cards for laptop and notebook computers and wireless LAN (WLAN), but also
exposure to electric and magnetic fields emanating from power lines, devices and
equipment, may play a causal role (Blake Levitt and Lai 2010). For the medical
profession, this raises new challenges in diagnosis and treatment. A central issue for
the causal attribution of symptoms is the assessment of variation in health problems
depending on time and location, which is particularly relevant for environmental
causes such as EMF exposure.
Austria is currently rolling out the fourth generation of mobile telephony (LTE), as
well as smart metering (for electricity, gas and water consumption), resulting in
additional EMF exposure of the population.
New radio technologies and applications have been introduced without certainty
about their health effects, raising new challenges for medicine. For instance, the
issues of so-called non-thermal effects and potential long-term effects of low-dose
exposure were hardly investigated at all prior to introduction. Some patients suspect
a link between EMF exposure and their health problems. Moreover, physicians are
increasingly confronted with health problems with unidentified causes. Pursuing an
evidence-based treatment strategy in this context is a challenge for differential
diagnosis.
In Austria, there are no democratically legitimized limits to protect the general
population from EMF exposure. The recommendations of the WHO, compiled by the
International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection (ICNIRP 1998), are
based on a thermal model. These recommendations were adopted by the EU in its
Council Recommendation of 1999 (EU-Ratsempfehlung 1999) and by Austria in its
pre-standard ÖVE/ÖNORM E 8850:2006 02 01 (ÖNORM 2006) without taking into
account long-term non-thermal effects.
In August 2007, the BioInitiative, an international group of experts, published a
comprehensive report calling for preventive measures against EMF exposure based
on the scientific evidence available (BioInitiative 2007). Consequently, the European
Environment Agency compared electrosmog to other environmental hazards such as
asbestos or benzene (EEA 2007).
In April 2009, a resolution of the European Parliament called for a review of the EMF
limits in the EU Council Recommendation of 1999, which was based on the
guidelines of the ICNIRP, with reference to the BioInitiative Report (EU Parliament
2009).
In May 2011, the Parliamentary Assembly of the Council of Europe adopted the
report “The potential dangers of electromagnetic fields and their effect on the
environment” (PACE 2011). The report calls for a number of measures to protect
humans and the environment, especially from high-frequency electromagnetic fields.
One of the recommendations is to “take all reasonable measures to reduce exposure
to electromagnetic fields, especially to radio frequencies from mobile phones, and
particularly the exposure to children and young people who seem to be most at risk
from head tumours”.
Also in May 2011, a group of experts at the International Agency for Research on
Cancer, an agency of the WHO, classified radiofrequency electromagnetic fields as
possibly carcinogenic (Group 2B) for humans (IARC 2011).

A representative telephone survey (n=2048, age >14 years) carried out in 2004 in
Switzerland yielded a frequency of 5% (95% CI 4-6%) for a self-attributed
“diagnosis” of electrosensitivity (Schreier et al. 2006).
In another survey carried out in Switzerland, in 2001, 394 respondents attributed
specific health problems to EMF exposure. Among others, the following symptoms
were reported as occurring frequently: sleep problems (58%), headaches (41%),
nervousness (19%), fatigue (18%) and difficulty concentrating (16%). The respondents listed mobile phone base stations (74%), cell phones (36%), cordless phones (29%) and high-voltage lines (27%) as causes. Two thirds of respondents had taken measures to reduce their symptoms, the most frequent measure being to avoid exposure.

Remarkably, only 13% had consulted their physicians (Röösli et al. 2004).
While a 2006 study by Regel et al. described no exposure effects, two provocation
studies on exposure of “electrosensitive” individuals and control subjects to mobile
phone base station signals (GSM, UMTS or both) found a significant decline in wellbeing after UMTS exposure in the individuals reporting sensitivity (Zwamborn et al. 2003, Eltiti et al. 2007). Analysis of the data available on exposure of people living
near mobile phone base stations has yielded clear indications of adverse health
effects (Santini et al. 2002, Navarro et al. 2003, Hutter et al. 2006, Abdel-Rassoul et al.
2007, Blettner et al. 2008).
Based on the scientific literature on interactions of EMF with biological systems,
several mechanisms of interaction are possible. A plausible mechanism at the
intracellular and intercellular level, for instance, is interaction via the formation of
free radicals or oxidative and nitrosative stress (Friedmann et al. 2007, Simkó 2007,
Pall 2007, Bedard and Krause 2007, Pacher et al. 2007, Desai et al. 2009). It centres on
the increased formation of peroxynitrite (ONOO-) from a reaction of nitrogen
monoxide (NO) with superoxide (O2-). Due to its relatively long half-life,
peroxynitrite damages a large number of essential metabolic processes and cell
components.
This approach can serve as a plausible explanation of many of the health problems,
symptoms and their progression observed in the context of EMF exposure. There are
increasing indications that EMF syndrome (EMFS) should be counted among multisystem disorders (Pall 2007) such as Chronic Fatigue Syndrome (CFS), Multiple
Chemical Sensitivity (MCS), fibromyalgia (FM) and Post Traumatic Stress Disorder
(PTSD).
In Sweden, EMF syndrome is designated as electrohypersensitivity (EHS),
considered a physical impairment and recognized as a disability. With reference to
UN Resolution 48/96, Annex, of 20 December 1993 (UN 1993), local governments
grant support to individuals with EHS. Employees with EHS have a right to support
from their employers so as to enable them to work despite this impairment. Some
hospitals in Sweden provide rooms with low EMF exposure.

The Austrian Medical Association considers it its duty and its mission to provide
members of the medical profession with a compilation of the current state of the
scientific and political debate from a medical perspective and with specific
recommendations for action in this first guideline. The guideline can only be
improved by suggestions, criticism and amendments. Due to the rapid development
of various technologies, the recommendations need to be adapted on an ongoing
basis. We therefore invite all medical professionals to send contributions to the next
edition of the guideline to the following email address: post@aerztekammer.at
What to keep in mind when dealing with patients and EMF
In the case of unspecific health problems (see patient questionnaire) for which no
clearly identifiable cause can be found, EMF exposure should in principle be taken
into consideration as a potential cause, especially if the patient suspects that it may
be the cause.

How to proceed if EMF-related health problems are suspected
The recommended approach to diagnosis and treatment is intended as an aid and
should, of course, be modified as each individual case requires.
1. History of health problems and EMF exposure
2. Examination and findings
3. Measurement of EMF exposure
4. Prevention or reduction of EMF exposure
5. Diagnosis
6. Treatment

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s