Oberoende forskning är bara ett skendrag – Ny Teknik strålforskare kringår avtal

Oberoende forskning är bara ett skendrag

”KI-forskarna Anders Ahlbom och Maria Feychting,  driver den svenska delen av mobilforskningsprojektet Cosmos. Anders Ahlboms integritet som forskare blev i fjol ifrågasatt av en arbetsgrupp i FN:s cancerforskningsorgan IARC. Maria Feychting är ensam i Icnirps kommission om att få forskningsmedel från telekom¬industrin. Övriga Icnirp-ledamöter har inga eller få industrikopplingar

(Uppdaterad version) Maria Feychting, professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, KI, blev nyligen vice ordförande i kommissionen Icnirp, International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection, som sätter gränsvärden för mobilstrålning och andra elektromagnetiska fält.
Samtidigt finansierar hon delvis sin forskning kring hälsorisker och mobiltelefoni via telekomindustrin, vilket hon öppet redovisar i sin jävsdeklaration till Icnirp. Telia Sonera, Ericsson och Telenor bidrar med 50 procent av kostnaden för den svenska delen av forskningsprojektet Cosmos (med över 50 000 mobilabonnenter), hittills cirka 7 miljoner kronor.
Maria Feychting ser ingen konflikt i att leda Icnirps verksamhet samtidigt som hon får industrimedel.”

Text Monica Kleja

Annonser

Daniel Olsson en journalist som nu utövar hets mot folkgrupp – ett uppdrag från mobilindustrin?

Journalisten Daniel Olsson GP  hoppas på att vinna guldspaden genom att skriva skit om elöverkänsliga, jag vågar påstås att det är ett uppdrag för mobilindustrin  via VoF vars strategi är att påverka via massmedia med hjälp av journalister med tvivelaktig politisk inriktning. som tur är fick han inte Guldspaden men han får väl Årets folkbildare av VoF istället? Det skulle  inte förvåna mig. Låg moral, empatilöshet, desinformation och lögner, samt girighet, samt ”bry dig bara om dig själv, skit i andra-mentaliteten” är högt värderade egenskaper inom mobilindustrin. Eftersom de tycks  styra hela samhället likt en diktaturstat med skrämsel och hot kan det med  andra ord bara gå åt ett håll för Sveriges utveckling, nedåt.

I GP:s papperstidning har denne Daniel Olsson angripet den enda läkare som hjälper elöverkänsliga att må  lite bättre. Så här står det i mejlet jag fick:

Dagens Göteborgs-Posten (26.5) finns en två-sidig artikel om Ulrika Åberg med stark kritik av  hennes verksamhet. Artikeln finns inte i nätupplagan av tidningen så jag kan inte länka till den.Göteborgs-Posten har tre dagar under veckan som gått (21-22-23.5) haft artiklar som direkt eller indirekt ifrågasatt elöverkänslighet. Alla artiklar är skrivna av samme journalist. Infallsvinkeln till artiklarna är att Göteborgs kommun har gjort ett avtal med en elöverkänslig som kostar kommunen 3 miljoner.  Mer skulle kunna sägas , men det här är en kortversion.Det här är det värsta angrepp i media som jag sett under åren. Läs GP om ni kan, ni som vill stödja Ulrika och har intresse av frågan.

I ett annat mejl fick jag detta: 

Hej!

I dagens nätupplaga av GP finns även en artikel där journalisten Christer Lövkvist intervjuar Daniel Olsson om varför han granskar elöverkänsliga så hårdhänt. Han försvara sig med att det är en granskning av hur kommuner och andra skattefinansierade verksamheter förhåller sig till Socialstyrelsens syn på frågan om elöverkänslighet.  Via länkar i anslutning till artikeln kommer man till de tre artiklar av Daniel Olsson som varit införda tidigare i veckan.

Artikeln i dagens papperstidning som förlöjligar Ulrika Åberg går att läsa i GP+ som är en extratjänst för prenumeranter. Jag undrar varför GP inte har den artikeln i dagens fria nätupplaga? Man hade inte heller de tre granskande artiklarna från papperstidningen mån-tis-ons införda i nätupplagan under onsdagen (jag sökte då). Idag finns de däremot tillgängliga via länkar från Christer Lövkvists artikel . Är det någon som vet varför de gör så här?

Eftersom jag inte hittade artiklarna i onsdagens nätupplagan bad jag om hjälp på biblioteket och fick veta att det är möjligt att läsa de fyra största svenska dagstidningarna på nätet i pappersformat. Med bibliotekskontot kan man logga in gratis på Library Press Display och läsa tidningar från hela världen i pappersformatet. Det går att bläddra sida för sida och förstora texten. En instruktionsfilm finns på webit . Har man inget bibliotekskonto kan man abonnera. Det finns även en gratisversion där man inte behöver bibliotekskonto.

Hälsningar

Viviann

Att erkännas som sjuk, enligt erkänd diagnos, av tekniskt producerad strålning – Ger ett samhälleligt skydd

Med anledning av att det grasserar ett rykte om att får elöverkänsliga en sjukdomsdiagnos kommer man inte att minska den tekniska elektromagnetiska strålningen i vår livsmiljö. Helt fel, det blir precis tvärt om.

Saken gäller att Europaparlamentet har i en skriftlig förklaring 123, uppmanat medlemsländerna att erkänna multipel kemisk känslighet och elöverkänslighet och klassificera dessa som sjukdomar enligt internationella statiska klassifikationen (diagnoser) av sjukdomar och relaterade hälsoproblem (ICD)

Vad händer om elöverkänslighet blir en diagnos och klassas som en sjukdom?

För de elöverkänsligas del framgår det tydligt i förklaringen att det är elektromagnetiska fält som är sjukdomsframkallande om man får elöverkänslighet som diagnos. Påståendet, som grasserar att det skulle vara till de elöverkänsligas nackdel att bli sjukförklarad och att vi skall tvingas äta medicin istället för att miljön åtgärdas är helt felaktig och grundlös.

Så här är situationen idag: Att åtgärda en funktionsnedsättning för en grupp personer som påstår att de är elöverkänsliga och endast har en diffus symtomdiagnos som lika väl enkelt skulle kunna bortförklaras vara inbillad, finns det ingen anledning att åtgärda miljön. Sådan är situationen idag. Vi är ju inte ens sjuka enligt Socialstyrelsen.

Får vi däremot en sjukdomsdiagnos blir det genast allvarligare eftersom diagnosen fastställer att denna grupp blir sjuk av elektromagnetiska fält, vilket inte enkelt kan bortförklaras med att det är psykiskt framkallat.

Samhälleligt miljö- och hälsomässigt väger det tyngre att den yttre miljön är sjukdomsframkallande speciellt när det är frågan om en industriell verksamhet som mobiltelefonin bevisligen är. Är man enbart funktionsnedsatt av miljön och detta inte är vetenskapligt bevisat att det just är elektromagnetisk strålning som är orsaken, kan samhället också bortse från att funktionsnedsättningen är relaterad till trådlösa nätverk. Därmed åtgärdas inte miljön. Situationen är exakt sådan idag och några vetenskapliga bevis som godkännes som välgjorda och bekräftar sambandet lär dröja.

En sjukdomsdiagnos som relaterar ohälsan till elektromagnetisk strålning preciserar orsaken

Får vi däremot en sjukdomsdiagnos som preciserar vad vår ohälsa beror på, då blir det också ett samhälleligt miljö- och hälsoproblem. Då går man också förbi de vetenskapliga kraven på bevis när man nu har stöd i Miljöbalken att tvinga fram av verksamhetsutövarna en minskning av mobilstrålningen i vår livsmiljö eftersom den artificiella strålningen nu blivit ett erkänt hälsoproblemet.

Slutligen gällande påstådd tvångsmedicinering om vi betraktas som sjuka, är ett absurt påstående som helt går emot Hälso- och sjukvårdslagen på flera punkter

För det första har ingen relevant forskning skett på elöverkänslighet därför finns heller ingen relevant medicinering. Att med hot om indragen sjukförsäkring, tvinga en elöverkänslig att ta oprövad medicinering bryter mot Hälso- och sjukvårdslagen. Här har man ett juridiskt skydd i lagen.

Vidare krävs det en vetenskaplig beprövad kunskap och erfarenhet, vilket Socialstyrelsen påpekat åtskilliga gånger när läkare försökt hjälpa patienter med ovetenskaplig och oprövad medicinering. Ingen kan påtvinga en sjuk person att experimentera med sin hälsa här råder total fri vilja vilket även här skyddar patienten i juridisk mening i lagrummet.

Men med en diffus symtomdiagnos är det lättare att utöva påtryckningar mot patienten med olika typer av s k nervmediciner. Har man en sjukdomsdiagnos som elöverkänslig klargöres tydligt hälsoproblemet att reducera den elektromagnetiska strålningen i den sjukes livsmiljö (boendemiljö, arbetsmiljö, skolmiljö) tills de får fram en medicin, vilket ju lär dröja. Under tiden kan läkare dokumentera  att allt fler blir sjuka, vilket tvingar fram en åtgärd oavsett krav på vetenskapliga bevis som ju ändå alltid bortförklaras av myndigheterna.

Jag hoppas detta klargörande brev övertyga vikten av att vi betraktas som sjuka och får en diagnos. Alla som haft diffusa hälsoproblem och som får en diagnos får genast hjälp, trygghet och blir bemötta på ett helt annat sätt i samhället. En funktionsnedsättning grundat på en diffus symtomdiagnos stöder inte vad som utlöser vår funktionsnedsättning.

En sjukdomsdiagnos som är relaterad till elektromagnetisk strålning/fält i vår miljö ger också tjänstemännen och politikerna stöd enligt miljöbalken att åtgärda miljö- och hälsoproblemet, att tvinga fram en minskning av artificiell strålning i vår livsmiljö och det är ju det vi vill.

 Solveig Silverin, miljöingenjör f d handläggare länsstyrelsen i Kalmar i miljöövervakningsgruppen, miljöenheten.

 

 

 

Svar från Axel Gustavsson, läkare, till en person

Svar från Axel Gustavsson, läkare, till en person

Du har ju rätt i detta att man måste komma fram till att ALLA skall skyddas och att det är av människan orsakad strålning som orsakar de drabbades besvär.

Jag tror att man i denna frågeställning är uppdelade i två läger som utgår från dels vad orsaken är, dels vad en officiell diagnos innebär och medför. Och båda sidorna vill komma åt och reducera de utlösande faktorerna (strålningen). Men om man skall komma åt orsaken genom att vägra ta in en diagnos och bara jobba för att strålningen skall reduceras (för helt lär vi ju inte få bort den) och den vägen få ordning på torpet så är det en otroligt svår och tung väg att gå och där det är lättare för motståndarna att förklara bort orsaken.

Att istället gå via ett erkännande av att detta är ett sjukdomsliknande tillstånd med av myndigheter erkänd symtomatologi, som kan mätas i olika variabler och som kan sättas i relation till strålningsförekomsten och dess variationer gör det betydligt lättare att få samhällets positiva gensvar på. Kan man alltså visa att skadorna reellt finns och kan relateras till strålning så fås en annan förståelse och ett annat genomslag så att reducering av strålning tvingas fram.

Sedan så förekommer i propagandan mot att få en erkänd diagnos flera osanna påståenden som vi måste förstå och inte låta oss styras av: Att om en diagnos blir verklighet så kommer man bara att behandla med mediciner och strunta i vad som orsakar skadorna. Så är historiskt inte sant för förlagorna till dagens elöverkänslighet allt ifrån 1930-talet och framåt, ställverkssjuka, radarsjuka och allt vad de har kallats, de människorna har bemötts av sjukvården lika engagerat som andra sjuka. Skadan har erkänts, och man har associerat den till utlösande orsak, rekommenderat försiktighet och i övrigt gjort vad man kunnat för att hjälpa de drabbade.

Vi har i svensk sjukvård dels diagnoser baserade på erkända sjukdomar och dels diagnoser baserade på rena symtom utan erkänd sjukdomsorsak. Båda ger samma effekter i samhällsbemötande: Finns ett erkänt diagnosnummer (dvs inte slasktrattsdiagnoser, alltså uppsamlingsdiagnoser ofta med högt nummer och med t ex ett X inblandat) så har det oftast gett lika omhändertagande t ex sjukpenning.

Kort sammanfattning: Ärliga och i denna fråga engagerade personer vill nå samma mål. Jag tror personligen utifrån den insikt jag haft i sjukvården att det är en snabbare och bättre väg att gå via ett erkänt diagnosförfarande, än att bara slå emot strålningsförekomsten utan att en erkänd sjukdomsrelation finns. Dessutom så hjälper det drabbade under den tid det tar att få ett erkännande av själva grundorsaken (strålning) till att få den hjälp och det stöd de behöver.

När EU och Europarådet har erkänt andra delsanningar i detta sammanhang så har det fört med sig att vi i Sverige fått mer stöd i vår kamp.

Jag tror att det som nu kommit upp och förts till torgs av bl a Per Segerbäck är kommet av våra motståndare som vill skrämma från att få underskrifter på artikel 123. För blir det en ordentlig diskussion och sedan en diagnosnummer så är det en motgång för strålningsproducerande verksamheter och industrier.

Svårt att formulera detta men hoppas att det blivit något tydligare. Jag har inte tid att försöka formulera mig bättre än så just nu.

Låt oss skilja på äpplen och päron och inte låta våra motståndare tvinga oss att äta  päron när vi bara kan äta äpplen (päron allergi.

Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation

 

1 kap. Allmänna bestämmelser

Inledande bestämmelser

1 § Bestämmelserna i denna lag syftar till att enskilda och myndigheter skall få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet.
Syftet skall uppnås främst genom att konkurrensen och den internationella harmoniseringen på området främjas. Samhällsomfattande tjänster skall dock alltid finnas tillgängliga på för alla likvärdiga villkor i hela landet till överkomliga priser.
Vid lagens tillämpning skall särskilt beaktas elektroniska kommunikationers betydelse för yttrandefrihet och informationsfrihet.

2 § Åtgärder som vidtas med stöd av denna lag får inte vara mer ingripande än som framstår som rimligt och skall vara proportionella med hänsyn till lagens syfte och de övriga intressen som anges i 1 §.

3 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall ta emot anmälningar, pröva ansökningar, besluta om skyldigheter och i övrigt pröva frågor och handlägga ärenden samt utöva tillsyn enligt denna lag eller enligt föreskrifter meddelade med stöd av lagen.

Lagens tillämpningsområde

4 § Denna lag gäller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster med tillhörande installationer och tjänster samt annan radioanvändning.
Lagen är inte tillämplig på innehåll som överförs i elektroniska kommunikationsnät med hjälp av elektroniska kommunikationstjänster.

5 § Bestämmelserna i denna lag ersätter inte föreskrifter om prövning enligt annan lag.

6 § Förutom bestämmelserna i denna lag finns det i radio- och tv-lagen (2010:696) bestämmelser om sändningar av ljudradio- och tv-program som är riktade till allmänheten och avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel.
Om utrustning finns bestämmelser i lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning. Lag (2010:720).

Definitioner

7 § I lagen avses medabonnent: den som har ingått avtal med en leverantör av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster om tillhandahållande av sådana tjänster,
abonnentupplysning: förvärvsmässig verksamhet för upplysning om abonnentuppgifter till allmänheten eller för förmedling av abonnentuppgifter för sådant ändamål,
allmänt kommunikationsnät: elektroniskt kommunikationsnät som helt eller huvudsakligen används för att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster och som stödjer informationsöverföring mellan nätanslutningspunkter,
användare: den som använder eller efterfrågar en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst,
elektronisk kommunikationstjänst: tjänst som vanligen tillhandahålls mot ersättning och som helt eller huvudsakligen utgörs av överföring av signaler i elektroniska kommunikationsnät,
elektroniskt kommunikationsnät: system för överföring och i tillämpliga fall utrustning för koppling eller dirigering samt passiva nätdelar och andra resurser som medger överföring av signaler, via tråd eller radiovågor, på optisk väg eller via andra elektromagnetiska överföringsmedier oberoende av vilken typ av information som överförs,
lokaliseringsuppgift: uppgift som behandlas i ett elektroniskt kommunikationsnät eller av en elektronisk kommunikationstjänst och som visar den geografiska positionen för terminalutrustningen för en användare,
nätanslutningspunkt: fysisk punkt vid vilken en abonnent ansluts till ett allmänt kommunikationsnät,
nödsamtal: samtal till samhällets alarmeringstjänst via ett nummer inom fastställd nummerplan för telefoni,
operatör: den som innehar eller på annat sätt råder över ett allmänt kommunikationsnät eller tillhörande installation,
radioanläggning: anordning som möjliggör radiokommunikation eller bestämning av position, hastighet eller andra kännetecken hos ett föremål genom sändning av radiovågor (radiosändare) eller mottagning av radiovågor (radiomottagare),
radiokommunikation: överföring, utsändning eller mottagning av tecken, signaler, skrift, bilder, ljud eller meddelanden av varje slag med hjälp av radiovågor,
radiovågor: elektromagnetiska vågor med frekvenser från 9 kilohertz till 3 000 gigahertz som breder ut sig utan särskilt anordnad ledare,
samtal: förbindelse för överföring av tal som medger tvåvägskommunikation,
samtrafik: fysisk och logisk sammankoppling av allmänna kommunikationsnät för att göra det möjligt för användare att kommunicera med varandra eller få tillgång till tjänster som tillhandahålls i näten,
skadlig störning: störning som äventyrar funktionen hos en radionavigationstjänst eller någon annan säkerhetstjänst, eller som på annat sätt allvarligt försämrar, hindrar eller upprepat avbryter en radiokommunikationstjänst som fungerar i enlighet med gällande bestämmelser, inbegripet störning av befintliga eller planerade tjänster på nationellt tilldelade frekvenser,
slutanvändare: användare som inte tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster,
telefonitjänst: elektronisk kommunikationstjänst som innebär möjlighet att ringa upp eller ta emot samtal via ett eller flera nummer inom en nationell eller internationell nummerplan,
tillhörande installation: anordning, funktion eller annat som har samband med en elektronisk kommunikationstjänst eller ett elektroniskt kommunikationsnät, och som möjliggör, stödjer eller kan stödja den tjänsten, eller tillhandahållande av tjänster via det nätet eller tjänsten,
vertikalt integrerad operatör: en operatör som tillhandahåller tjänster till företag som den konkurrerar med på marknader i efterföljande handelsled. Lag (2011:590).

Kommunikationsverksamhet i krig m.m.

8 § Är Sverige i krig eller krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen meddela de föreskrifter om elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster med tillhörande installationer och tjänster samt annan radioanvändning som behövs med hänsyn till landets försvar eller säkerhet i övrigt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den fredstida planeringen för totalförsvarets behov av elektroniska kommunikationer under sådana förhållanden som anges i första stycket.

9 § Den som tillhandahåller elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster av särskild betydelse från allmän synpunkt får förpliktas att på visst sätt beakta totalförsvarets behov av elektronisk kommunikation under höjd beredskap.

2 kap. Anmälan

1 § Allmänna kommunikationsnät av sådant slag som vanligen tillhandahålls mot ersättning eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster får endast tillhandahållas efter anmälan till den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten).

2 § För verksamhet som enbart består i att överföra signaler via tråd för utsändning till allmänheten av program i ljudradio eller annat som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen behöver någon anmälan enligt 1 § inte göras.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om ytterligare undantag från anmälningsplikten enligt 1 §.

3 § Den som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt 1 § ska tillämpa sådana standarder som Europeiska kommissionen angivit som obligatoriska i en förteckning som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Lag (2010:497).

4 § Den som är anmäld enligt 1 § är skyldig att utan dröjsmål anmäla om verksamheten upphör.

5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om erkännande av operatör enligt bestämmelser antagna av den internationella teleunionen.

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får besluta i fråga om registrering av maritima avräkningsorgan enligt bestämmelser antagna av den internationella teleunionen samt meddela de föreskrifter som behövs för registreringen.

3 kap. Rätt att använda radiofrekvenser och nummer

Radiosändare

Tillstånd att använda radiosändare

1 § För att här i landet eller på ett svenskt fartyg eller luftfartyg utomlands få använda radiosändare krävs tillstånd enligt detta kapitel. Ett tillstånd att använda radiosändare ska avse rätt att använda en viss radiosändare eller att använda radiosändare inom ett visst frekvensutrymme. Lag (2010:497).

2 § Om användningen av frekvensutrymme samt villkoren och förfarandet för beviljande av tillstånd att använda radiosändare har harmoniserats i enlighet med internationella avtal som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser antagna med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska den som har beviljats sådant tillstånd anses ha tillstånd enligt 1 §. Lag (2010:497).

3 § Krav på tillstånd enligt 1 § gäller inte för Polisen, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och Försvarets materielverk, vid verksamhet som verket bedriver på uppdrag av Försvarsmakten eller Försvarets radioanstalt.
Efter hörande av Försvarsmakten beslutar den myndighet som regeringen bestämmer om tilldelning av radiofrekvenser för Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt och Försvarets materielverk samt om de ytterligare villkor som behövs. När det gäller Polisen beslutar den myndighet som regeringen bestämmer i sådana frågor efter hörande av Rikspolisstyrelsen.

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från tillståndsplikt enligt 1 §. Därvid får det föreskrivas villkor om att den radioanläggning där sändaren ingår ska uppfylla bestämda tekniska krav samt i övrigt sådana villkor som anges i 11 § första stycket 1–7 och 9 samt 11 a § 1, 2 och 4. Villkor som innebär en begränsning av vilka elektroniska kommunikationstjänster eller vilka tekniker som får användas får meddelas endast i de fall som anges i 11 § andra och tredje styckena.
Undantag enligt första stycket får tidsbegränsas, varvid 12 § andra stycket har motsvarande tillämpning. Lag (2011:590).

5 § Den som enligt 3 § eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 4 § är undantagen från tillståndsplikt skall vid tillämpning av denna lag anses ha tillstånd enligt 1 §.

Tillståndsförfarandet

6 § Tillstånd att använda radiosändare ska beviljas, om
1. det kan antas att radiofrekvenserna kommer att användas på ett sådant sätt att risk för otillåten skadlig störning inte uppkommer,
2. radioanvändningen utgör en effektiv användning av frekvensutrymmet,
3. det kan antas att radioanvändningen inte kommer att hindra sådan radiokommunikation som är särskilt viktig med hänsyn till den fria åsiktsbildningen,
4. radioanvändningen inte kommer att ta i anspråk frekvensutrymme som behövs för att upprätthålla en rimlig beredskap för utveckling av befintliga och nya radioanvändningar eller frekvensutrymme för vilket radioanvändningen har harmoniserats i enlighet med internationella avtal som Sverige har anslutit sig till eller bestämmelser antagna med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
5. det kan antas att radioanvändningen inte kommer att inkräkta på det frekvensutrymme som behövs för verksamhet som avses i 3 §, och
6. det inte med hänsyn till att sökanden tidigare har fått tillstånd återkallat eller något annat liknande förhållande finns skälig anledning att anta att radioanvändningen kommer att ske i strid med tillståndsvillkoren.

Tillstånd att använda radiosändare för utsändningar som kräver tillstånd enligt annan lag eller enligt bestämmelser meddelade med stöd av annan lag, får meddelas endast om sådant tillstånd finns.
Om tillståndet avser en viss radiosändare ska denna, tillsammans med avsedd radiomottagare, vara så beskaffad i tekniskt hänseende att den uppfyller rimliga krav på en effektiv frekvensanvändning och på möjligheten att verka i den miljö som den är avsedd för. Lag (2010:497).

7 § Antalet tillstånd som beviljas inom ett frekvensutrymme får begränsas, om det är nödvändigt för att garantera en effektiv användning av radiofrekvenser. Ett beslut att begränsa antalet tillstånd skall omprövas så snart det finns anledning till det.

8 § När antalet tillstånd har begränsats enligt 7 §, ska tillståndsprövningen ske efter allmän inbjudan till ansökan, om inte särskilda skäl föranleder annat.
Första stycket gäller inte sådan radioanvändning som
1. huvudsakligen avser utsändning till allmänheten av program i ljudradio eller annat som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen,
2. är avsedd för privat bruk, eller
3. behövs för verksamhet som bedrivs i syfte att tillgodose allmän ordning, säkerhet eller hälsa.

Prövning enligt första stycket ska ske efter ett jämförande urvalsförfarande, efter ett anbudsförfarande där det pris sökanden är villig att betala för tillståndet ska vara utslagsgivande eller efter en kombination av dessa förfaranden.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innehållet i en allmän inbjudan enligt första stycket, vilken radioanvändning som omfattas av undantaget i andra stycket 3 och om förfarande enligt tredje stycket. Lag (2010:497).

9 § Har upphävts genom lag (2011:590).

10 § Har upphävts genom lag (2011:590).

Villkor

11 § Tillstånd att använda radiosändare får förenas med villkor om
1. det frekvensutrymme som tillståndet avser,
2. vilken eller vilka elektroniska kommunikationstjänster eller slag av elektroniska kommunikationsnät eller tekniker som tillståndet avser,
3. täckning och utbyggnad inom landet,
4. det geografiska område som tillståndet avser,
5. skyldighet för sökanden att dela frekvensutrymme med annan,
6. sådant som i enlighet med beslut om en harmoniserad användning av radiofrekvenser ska uppställas som villkor när den som ska tilldelas radiofrekvens har utsetts i enlighet med internationella avtal eller bestämmelser antagna med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
7. skyldigheter som följer av tillämpliga internationella avtal i fråga om användning av frekvenser,
8. åtaganden som har gjorts i samband med beviljande av tillstånd enligt 8 §, samt
9. tekniska krav och annat som krävs för att säkerställa ett faktiskt och effektivt frekvensutnyttjande.

Villkor enligt första stycket som innebär en begränsning av vilka elektroniska kommunikationstjänster eller vilka tekniker som får användas, får meddelas endast om det krävs för att
1. undvika skadlig störning,
2. säkerställa ett effektivt frekvensutnyttjande,
3. skydda människors liv eller hälsa,
4. tillgodose det allmännas intresse av att vissa elektroniska kommunikationstjänster finns tillgängliga i vissa delar av landet, eller
5. tillgodose det allmännas intresse av att främja tillhandahållandet av radio- och tv-tjänster för vilka tillstånd meddelats enligt annan lag.

Villkor som innebär att endast en viss elektronisk kommunikationstjänst får tillhandahållas, får meddelas endast om det krävs för att säkerställa verksamhet som bedrivs i syfte att skydda människors liv eller hälsa, eller om det annars finns synnerliga skäl för det med hänsyn till ett allmänt intresse. Lag (2011:590).

11 a § Ett tillstånd att använda en viss radiosändare får, utöver det som anges i 11 §, förenas med villkor om
1. antennens och i övrigt radiosändarens beskaffenhet,
2. det geografiska område där en mobil radiosändare får användas,
3. var antennen till en fast radiosändare ska vara belägen, samt
4. kompetenskrav för den som ska handha radioanläggningen. Lag (2010:497).

Tillståndstid

12 § Tillstånd skall beviljas för en bestämd tid. Giltighetstiden för tillståndsvillkor får vara kortare än tillståndstiden.
När giltighetstiden för tillstånd och tillståndsvillkor bestäms skall särskilt beaktas
1. framtida förändringar i radioanvändningen,
2. den tid som sändaren är avsedd att användas,
3. den tekniska utveckling som kan väntas,
4. den tid som krävs för att uppnå ett rimligt ekonomiskt utbyte av utrustningen, och
5. sådant tillstånd som enligt 6 § andra stycket utgör förutsättning för tillstånd att använda radiosändare.

12 a § Tillstånd att använda en viss radiosändare ska vid giltighetstidens utgång förlängas med samma tid som tillståndet senast har gällt, dock längst med fem år vid varje tillfälle, om de förutsättningar för att meddela tillstånd som anges i 6 § är uppfyllda. Förlängning får ske endast om giltighetstiden för tillståndet överstiger sex månader.
Förlängning ska ske med en kortare tid än som anges i första stycket första meningen eller på ändrade villkor, om de förutsättningar för att meddela tillstånd som anges i 6 § därigenom kan uppfyllas eller om tillståndshavaren begär det.
Om tillståndshavaren begär det ska giltighetstiden inte förlängas. Lag (2010:497).

12 b § Giltighetstiden för ett tillstånd att använda radiosändare inom ett visst frekvensutrymme får inte förlängas. Lag (2010:497).

Användning av amatörradiosändare

12 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får överlämna till fysiska eller juridiska personer att anordna prov och utfärda bevis om att föreskrivna kompetenskrav för användning av amatörradiosändare är uppfyllda samt att tilldela anropssignaler för sådan användning.
Ett beslut om överlämnande enligt första stycket får återkallas, om anordnaren eller utfärdaren anordnar prov, utfärdar bevis eller tilldelar anropssignaler i strid med gällande föreskrifter eller på annat sätt visar sig olämplig att fullgöra uppgiften. Lag (2011:590).

Åtgärder mot störningar

13 § Om det uppkommer skadlig störning, skall tillståndshavaren omedelbart se till att störningen upphör eller i möjligaste mån minskar, om inte störningen är tillåten. Detsamma gäller den som använder en radiomottagare som stör användningen av en annan radiomottagare.

14 § Elektriska eller elektroniska anläggningar som, utan att vara radioanläggningar, är avsedda att alstra radiofrekvent energi för kommunikationsändamål i ledning eller för industriellt, vetenskapligt, medicinskt eller något annat liknande ändamål, får användas endast i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om förbud mot att inneha elektriska eller elektroniska anläggningar som inte omfattas av första stycket och som, utan att vara radioanläggningar, är avsedda att sända radiovågor.

Nummer

Nummerplaner

15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får fastställa nationella nummerplaner för elektronisk kommunikation och meddela föreskrifter om planerna och deras användning. Planerna skall vara utformade så att elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster kan nås på ett likvärdigt sätt.

16 § Den som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt 2 kap. 1 §, eller tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster i samtrafik med den som bedriver sådan verksamhet, är skyldig att följa fastställda nummerplaner.

17 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig telefonitjänst som ger möjlighet till internationella samtal, ska kunna hantera alla samtal till det europeiska nummerutrymmet 3883. De taxor som tillämpas för sådana samtal ska vara likartade med dem som tillämpas för samtal till och från andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2011:590).

18 § Den som fastställer nationella nummerplaner ska hålla dessa allmänt tillgängliga, utom i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:500).

Tillstånd att använda nummer

19 § Nummer ur en nationell nummerplan får användas endast efter tillstånd. Tillstånd skall avse serier av nummer eller enskilda nummer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om principerna för tilldelning av nummer.

20 § Den som har tilldelats en nummerserie får inte diskriminera andra som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster i fråga om vilka nummer som ger tillträde till tjänster i näten.

21 § Tillstånd att använda nummer får förenas med villkor om
1. vilket slag av tjänst som numret skall användas för,
2. faktiskt och effektivt utnyttjande av numret,
3. skälig giltighetstid med förbehåll för eventuella ändringar i den nationella nummerplanen,
4. åtaganden som har gjorts i samband med att tillstånd beviljats enligt 22 §, och
5. skyldigheter som följer av tillämpliga internationella avtal i fråga om användning av nummer.

Nummer av betydande ekonomiskt värde

22 § Tillstånd att använda nummer av betydande ekonomiskt värde får beviljas efter allmän inbjudan till ansökan. Ett sådant tillstånd skall beviljas efter
1. ett jämförande urvalsförfarande,
2. ett anbudsförfarande där det pris sökanden är villig att betala för tillståndet skall vara utslagsgivande,
3. ett förfarande med slumpmässig tilldelning, eller
4. en kombination av förfaranden enligt 1-3.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innehållet i en allmän inbjudan och om förfarande enligt första stycket.

Överlåtelse och uthyrning av tillstånd

23 § Tillstånd eller del av tillstånd att använda radiosändare eller nummer får överlåtas efter medgivande från den myndighet som meddelat tillståndet. Sådant medgivande ska lämnas, om
1. förvärvaren uppfyller de krav som ställts på sökanden i samband med att tillståndet meddelades,
2. det inte finns skäl att anta att överlåtelsen inverkar menligt på konkurrensen,
3. överlåtelsen inte leder till ändrad användning av radiofrekvenserna, om denna är harmoniserad enligt bestämmelser antagna med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och
4. det inte finns något annat särskilt skäl mot det.

Förvärvaren övertar överlåtarens rättigheter och skyldigheter enligt denna lag för tiden efter medgivandet. Vid överlåtelse av del av tillstånd ska den överlåtna delen anses som ett nytt tillstånd.
Vid medgivandet får myndigheten meddela de nya eller ändrade villkor som överlåtelsen föranleder.
En överlåtelse i strid med denna paragraf är utan verkan. Lag (2010:497).

24 § Bestämmelserna om överlåtelse av tillstånd eller del av tillstånd i 23 § första stycket, andra stycket första meningen och fjärde stycket ska också tillämpas på uthyrning av tillstånd eller del av tillstånd att använda radiosändare.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från kravet på medgivande vid uthyrning som avser en kortare period eller annars är av begränsad omfattning. Lag (2010:497).

4 kap. Samtrafik och andra former av tillträde m.m.

Skyldighet att förhandla om samtrafik m.m.

1 § En operatör av ett allmänt kommunikationsnät är skyldig att förhandla om samtrafik med den som tillhandahåller eller avser att tillhandahålla allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster.

2 § Den som i samband med förhandling som avses i 1 § får del av uppgifter om ett annat företags affärs- och driftförhållanden får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja det han eller hon har fått del av eller tillgång till. I det allmännas verksamhet tillämpas offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:500).

Särskilda skyldigheter

3 § Den som kontrollerar tillträde till slutanvändare får förpliktas att mot marknadsmässig ersättning bedriva samtrafik eller vidta annan åtgärd som krävs för att säkerställa att slutanvändare kan nå varandra.
En förpliktelse enligt första stycket får även avse skyldighet att göra tjänster kompatibla med andra operatörers tjänster. Lag (2011:590).

4 § En operatör som enligt 8 kap. 7 § har ett betydande inflytande på en viss marknad, ska i enlighet med 8 kap. 6 § åläggas en eller flera av de skyldigheter som anges i 5–12 §§. Operatören får också åläggas en skyldighet enligt 12 a §. Av 12 c § följer att en operatör frivilligt kan åta sig en förpliktelse enligt 12 a § och att detta är att likställa med en skyldighet. Förpliktelser enligt detta kapitel ska syfta till att skapa effektiv konkurrens.
En sådan operatör får även i andra fall än som anges i detta kapitel åläggas en skyldighet om tillträde, om det finns synnerliga skäl för det och åtgärden godkänns av Europeiska kommissionen. Lag (2010:497).

5 § En operatör som avses i 4 § får förpliktas att i ett referenserbjudande eller på annat sätt offentliggöra specificerade uppgifter om
1. redovisning,
2. tekniska specifikationer,
3. nätegenskaper,
4. villkor för tillhandahållande och användning, inbegripet villkor som begränsar tillträde till eller användning av vissa tjänster,
5. prissättning, eller
6. andra förhållanden som behövs för insyn i fråga om samtrafik och andra former av tillträde.

Ett beslut om förpliktelse enligt första stycket ska innehålla besked om vilka uppgifter som ska tillhandahållas, hur detaljerade dessa ska vara samt på vilket sätt de ska offentliggöras.
Operatören får förpliktas att ändra en uppgift, om det är nödvändigt för att den ska stämma överens med en skyldighet som har beslutats enligt detta kapitel.
Ett beslut enligt första eller tredje stycket får förenas med vite. Lag (2011:590).

6 § En operatör som avses i 4 § får förpliktas att tillämpa icke-diskriminerande villkor i sin verksamhet. En sådan skyldighet skall särskilt säkerställa att
1. operatören under likvärdiga omständigheter tillämpar likvärdiga villkor mot andra som tillhandahåller likvärdiga tjänster, samt
2. de tjänster och den information som operatören erbjuder andra tillhandahålls på samma villkor och med samma kvalitet som gäller för operatörens egna tjänster eller för dotterbolags eller samarbetspartners tjänster.

7 § En operatör som avses i 4 § får förpliktas att särredovisa och rapportera specificerad verksamhet med anknytning till samtrafik och andra former av tillträde. En sådan skyldighet kan avse att operatören skall tillämpa en öppen prissättning för andra operatörer och för intern överföring eller tillhandahålla en myndighet sin redovisning, inbegripet uppgifter om intäkter från annan.

8 § En operatör som avses i 4 § får förpliktas att uppfylla rimliga krav på tillträde till och användning av nät och tillhörande installationer i syfte att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster. En sådan skyldighet kan avse att operatören ska
1. ge annan tillträde till specificerade nätdelar och tillhörande installationer, inbegripet sådant tillträde som krävs för att möjliggöra val och förval av operatör samt erbjudanden om återförsäljning av abonnemang,
2. förlänga ett redan beviljat tillträde till tillhörande installationer,
3. erbjuda andra operatörer specificerade tjänster för återförsäljning,
4. bevilja tillträde till tekniska gränssnitt, protokoll och annan nyckelteknik som är nödvändig för samverkan mellan tjänster,
5. erbjuda samlokalisering eller andra möjligheter till gemensamt utnyttjande av tillhörande installationer,
6. erbjuda specificerade tjänster som krävs för att säkerställa samverkan mellan tjänster ända fram till slutanvändarna,
7. erbjuda tillträde till driftstödssystem eller liknande programsystem som krävs för att garantera en sund konkurrens när det gäller tillhandahållande av tjänster,
8. erbjuda tillträde till sådana tjänster som möjliggör, stödjer eller kan stödja tillhandahållande av tjänster via elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster,
9. bedriva samtrafik eller i övrigt vidta åtgärder så att nät eller tillhörande installationer kan förbindas.
Beslut enligt första stycket får förenas med de villkor som behövs för att säkerställa normal nätdrift. Villkor om att följa särskilda tekniska standarder eller specifikationer får dock endast gälla sådana standarder som Europeiska kommissionen har angett som obligatoriska i en förteckning som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Lag (2011:590).

9 § En förpliktelse enligt 8 § som avser tillträde till ett allmänt kommunikationsnät mellan en korskoppling eller likvärdig anslutningspunkt och en fast nätanslutningspunkt ska förenas med skyldighet att offentliggöra ett sådant referenserbjudande som anges i 5 §. Erbjudandet ska innehålla de uppgifter som avses i artikel 9.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektiv), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/140/EG. Beslutet om skyldighet att offentliggöra ett referenserbjudande får förenas med vite. Lag (2011:590).

10 § Vid tillämpning av 8 § ska särskilt beaktas
1. den tekniska och ekonomiska bärkraften för användning och installation av alternativa nätdelar eller tillhörande installationer, med hänsyn tagen till marknadsutvecklingen samt art och typ av samtrafik och andra former av tillträde,
2. den tillgängliga kapaciteten,
3. de risker som en nyinvestering medför för ägaren till nät eller tillhörande installationer,
4. behovet av att värna konkurrensen på lång sikt,
5. berörda immateriella rättigheter, och
6. intresset av gränsöverskridande tjänster inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2011:590).

11 § En operatör som avses i 4 § får förpliktas att iaktta kostnadstäckning eller tillämpa kostnadsorienterad eller annan prissättning för specificerade typer av samtrafik och andra former av tillträde. Detta får ske om en marknadsanalys enligt 8 kap. 6 § visar att en brist på effektiv konkurrens innebär att operatören kan ta ut överpriser eller använda prispress på ett sätt som missgynnar slutanvändarna.
En förpliktelse enligt första stycket kan även avse skyldighet för operatören att tillämpa en viss kostnadsredovisningsmetod. En sådan förpliktelse skall förenas med skyldighet att göra en beskrivning av metoden tillgänglig för allmänheten. Kostnadernas huvudkategorier och reglerna för kostnadsfördelningen skall framgå av beskrivningen.
Den som har förpliktats att kostnadsorientera sin prissättning skall visa att priserna är rättvisa och skäliga med hänsyn till kostnaderna och får åläggas skyldighet att justera sina priser.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om den metod som skall tillämpas för beräkning av kostnadsorienterade priser, om vilka faktorer som skall läggas till grund för beräkningen och på vilket sätt detta skall ske. Lag (2006:26).

12 § Vid tillämpning av 11 § skall hänsyn tas till den investering som gjorts av operatören. En sådan skyldighet som anges i 11 § skall utformas så att operatören får en rimlig avkastning på kapitalinvesteringen.

Funktionell separation

12 a § Om det finns synnerliga skäl för det får en vertikalt integrerad operatör, som med stöd av 4 § första stycket första meningen ålagts en skyldighet att lämna tillträde, förpliktas att organisatoriskt avskilja de verksamheter som har anknytning till beslutet om skyldigheten. Avskiljandet ska ske på ett sådant sätt att verksamheterna bedrivs av en oberoende affärsenhet och särskilt syfta till att säkerställa icke- diskriminering och insyn. Lag (2011:590).

12 b § En förpliktelse enligt 12 a § får förenas med villkor som syftar till att säkra de avskilda verksamheternas oberoende i förhållande till operatörens egen försäljningsverksamhet i slutkundsledet. Villkoren får innefatta krav på att operatörens inflytande över verksamheterna inskränks genom organisatoriska åtgärder eller på att verksamheterna ska drivas av en separat juridisk person. Villkor om att verksamheterna ska ställas under oberoende ledning får också uppställas. Lag (2008:473).

12 c § Om en operatör som avses i 12 a § åtar sig att avskilja sådana verksamheter som där anges i syfte att säkerställa icke- diskriminering och insyn, får åtagandet godtas. Ett beslut om att godta åtagandet får fattas endast om det finns synnerliga skäl. Beslutet är att likställa med en skyldighet för operatören att följa åtagandet. Beslutet får avse en bestämd tid. Så länge beslutet gäller får någon förpliktelse enligt 12 a § inte meddelas i de avseenden som åtagandet omfattar.
Ett beslut enligt första stycket får återkallas om
1. de omständigheter som låg till grund för beslutet har förändrats i något väsentligt avseende,
2. den som beslutet gäller bryter mot någon del av åtagandet, eller
3. beslutet grundades på ofullständiga, oriktiga eller vilseledande uppgifter som operatören har lämnat. Lag (2008:473).

Övriga bestämmelser

13 § En operatör får inte förpliktas att tillämpa olika villkor för likvärdiga tjänster.
En skyldighet som gäller tillträde ska vara knuten till de tjänster som faktiskt tillhandahålls, om inte annat följer av villkor som beslutats enligt 3 kap. 11 eller 11 a §. Lag (2010:497).

13 a § En operatör, eller någon som äger ledningar i ett allmänt kommunikationsnät som operatören råder över, får efter ansökan av annan förpliktas att mot marknadsmässig ersättning tillhandahålla gemensamt utnyttjande av ledningarna i en byggnad eller fram till första utlopps- eller förgreningsstället.
En skyldighet enligt första stycket får åläggas endast om anläggning av ytterligare infrastruktur bedöms olönsam eller fysiskt ogenomförbar. Lag (2011:590).

14 § En operatör får, efter ansökan av en annan operatör, även i annat fall än enligt 8 § första stycket 5 eller 13 a § förpliktas att mot marknadsmässig ersättning tillhandahålla sökanden samlokalisering eller andra möjligheter till gemensamt utnyttjande av egendom eller annat, om det
1. är av betydelse för att skydda miljön eller för att uppnå mål för fysisk planering, eller
2. krävs för att skydda folkhälsa eller allmän säkerhet.

Ett förpliktande enligt första stycket får innefatta en skyldighet för den förpliktade att mot ersättning för uppkomna kostnader genomföra stagning eller påbyggnad av en mast för elektronisk kommunikation eller andra liknande åtgärder som krävs för att ett tillhandahållande ska kunna ske. Förpliktandet får inte innebära en skyldighet att byta ut en befintlig mast mot en ny. Lag (2011:590).

5 kap. Tjänster till slutanvändare m.m.

Samhällsomfattande tjänster

1 § Om det behövs för att nedanstående samhällsomfattande tjänster ska finnas tillgängliga till överkomliga priser, får den som bedöms lämplig för det förpliktas att till överkomligt pris
1. uppfylla rimliga krav på anslutning till ett allmänt kommunikationsnät i en fast nätanslutningspunkt i stadigvarande bostad eller fast verksamhetsställe,
2. uppfylla rimliga krav på tillgång till allmänt tillgängliga telefonitjänster i en fast nätanslutningspunkt i stadigvarande bostad eller fast verksamhetsställe åt var och en som efterfrågar denna tjänst,
3. i en abonnentförteckning, som ska uppdateras årligen, göra uppgifter om samtliga telefonabonnemang tillgängliga i den utsträckning de inte omfattas av sekretess eller tystnadsplikt enligt lag,
4. tillhandahålla en fullständig upplysningstjänst avseende telefonabonnemang i den utsträckning uppgifterna som tillhandahålls inte omfattas av sekretess eller tystnadsplikt enligt lag,
5. tillhandahålla telefonautomater eller andra ställen med allmän tillgång till taltelefoni i en omfattning som i fråga om kvalitet, antal och geografisk utbredning tillgodoser allmänhetens behov, eller
6. tillhandahålla personer med funktionsnedsättning tillgång till tjänster enligt 2–5 i samma utsträckning och på likvärdiga villkor som för andra slutanvändare och tillgodose de behov som personer med funktionsnedsättning har av särskilda sådana tjänster.

Tillgång till samhällsomfattande tjänster ska tillförsäkras genom upphandling av staten om det är särskilt påkallat med hänsyn till kostnaderna för tillhandahållande av tjänsten eller nätet. Lag (2011:590).

2 § Den som enligt 1 § ska tillhandahålla en tjänst får åläggas skyldighet att inom viss tid nå särskilda prestandamål. Denna tid får inte understiga tre månader.
En anslutning enligt 1 § första stycket 1 ska vara utformad så att den stöder röst- och telefaxkommunikation samt datakommunikation med en viss angiven lägsta datahastighet som medger funktionell tillgång till Internet.
Regeringen får meddela föreskrifter om datahastighet enligt andra stycket. Lag (2011:590).

3 § Den som enligt 1 § första stycket 3 eller 4 ska tillhandahålla abonnentförteckningar och upplysningstjänster ska behandla erhållen information på ett icke-diskriminerande sätt. Lag (2008:484).

3 a § Lag (2011:590).

4 § Den som enligt 1 § ska tillhandahålla en tjänst får åläggas skyldighet att
1. tillämpa gemensamma taxor för hela landet eller tillämpa ett visst högsta pris,
2. göra det möjligt för konsumenter att på förhand betala för anslutning till det allmänna kommunikationsnätet och för användning av allmänt tillgängliga telefonitjänster,
3. tillåta konsumenter att betala för anslutning till det allmänna kommunikationsnätet genom betalningar som är fördelade över tiden, och
4. på en abonnents begäran upplysa om alternativa taxor som ger en lägre kostnad.

Taxor som avses i första stycket 1 ska göras allmänt tillgängliga. Lag (2011:590).

5 § En tjänst enligt 1 § får inte tillhandahållas på villkor som innebär att abonnenterna tvingas att betala för något som inte är nödvändigt för tjänsten.

6 § Den som enligt 1 § skall tillhandahålla en viss tjänst skall hålla information om de prestanda som har uppnåtts vid tillhandahållandet av tjänsten allmänt tillgänglig, om inte annat följer av bestämmelser om sekretess eller annat integritetsskydd.
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om information enligt första stycket.

Allmänna skyldigheter

6 a § Den som enligt 1 § ska tillhandahålla en tjänst och som avser att avhända sig en betydande del av eller samtliga sina tillgångar i accessnätet, ska i god tid före åtgärden underrätta tillsynsmyndigheten om sin avsikt. Lag (2011:590).

6 b § Den som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att verksamheten uppfyller rimliga krav på driftsäkerhet. De åtgärder som vidtas ska vara ägnade att skapa en säkerhetsnivå som, med beaktande av tillgänglig teknik och kostnaderna för att genomföra åtgärderna, är anpassad till risken för störningar och avbrott. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten ska fullgöras och om undantag från skyldigheten. Lag (2011:590).

6 c § Den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst ska utan onödigt dröjsmål till tillsynsmyndigheten rapportera störningar eller avbrott av betydande omfattning.
Tillsynsmyndigheten får, om det ligger i allmänhetens intresse, förplikta den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst att informera allmänheten om inträffade störningar eller avbrott.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten enligt första stycket ska fullgöras och om undantag från skyldigheten. Lag (2011:590).

6 d § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om krav på lägsta tjänstekvalitet för företag som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät, om det behövs för att förebygga förhindrad eller långsam trafik i nätet eller försämring av kvaliteten på allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster. Lag (2011:590).

6 e § Den som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster ska ta hänsyn till de behov som slutanvändare med funktionsnedsättning har av att
1. få tillgång till elektroniska kommunikationstjänster i samma utsträckning som flertalet slutanvändare, och
2. kunna dra nytta av det utbud av företag och tjänster som flertalet slutanvändare har tillgång till.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten ska fullgöras. Lag (2011:590).

7 § Den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig telefonitjänst ska
1. medverka till att nödsamtal utan avbrott kan förmedlas avgiftsfritt för användaren,
2. avgiftsfritt lämna lokaliseringsuppgifter till den som tar emot nödsamtal,
3. på villkor som är rättvisa, kostnadsorienterade och ickediskriminerande tillgodose varje rimlig begäran om att lämna ut abonnentuppgifter som inte omfattas av sekretess eller tystnadsplikt enligt lag till den som bedriver eller avser att bedriva abonnentupplysning,
4. avgiftsfritt tillhandahålla en abonnent specificerade telefonräkningar som gäller användningen av ett allmänt kommunikationsnät eller därtill hörande allmänt tillgängliga telefonitjänster, om inte abonnenten har begärt att räkningen ska vara ospecificerad, och
5. se till att slutanvändare kan nå samtliga nummer som tillhandahålls inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart och den uppringde abonnenten inte av kommersiella skäl har valt att begränsa tillträdet för uppringande från vissa geografiska områden.

Samtal som är avgiftsfria för den uppringande abonnenten får inte anges på dennes telefonräkning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. på vilket sätt skyldigheterna ska fullgöras,
2. undantag från skyldigheterna,
3. i fråga om första stycket 2–4, vilka uppgifter som omfattas av skyldigheterna, och
4. i fråga om första stycket 2, de krav som ska uppfyllas vid tillhandahållandet av uppgifterna. Lag (2011:590).

7 a § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig telefonitjänst ska på begäran av en abonnent avgiftsfritt spärra vissa nummer eller typer av utgående samtal eller sms- meddelanden med förhöjd taxa.
En abonnent ska i samband med att avtal träffas om tillhandahållande av en allmänt tillgänglig telefonitjänst informeras om sin rätt enligt första stycket och ska under löpande avtalsperiod ha rätt att avgiftsfritt ändra spärrningen.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten ska fullgöras och om undantag från skyldigheten. Den som har förpliktats att tillhandahålla en tjänst enligt 1 § första stycket 2 får inte undantas från skyldigheten. Lag (2011:590).

7 b § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig telefonitjänst ska avgiftsfritt ge abonnenten en möjlighet att få tjänsten spärrad vid ett belopp som abonnenten anger på förhand. När fordran mot abonnenten överstiger det angivna beloppet ska tjänsten avgiftsfritt avbrytas, om abonnenten inte begär att tjänsten ändå ska tillhandahållas.
Att tjänsten avbryts ska inte hindra abonnenten från att ringa nödsamtal eller andra avgiftsfria samtal.
En abonnent ska i samband med att avtal träffas om tillhandahållande av en allmänt tillgänglig telefonitjänst informeras om sin rätt enligt första stycket och ska under löpande avtalsperiod ha rätt att avgiftsfritt ändra angivet belopp.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten ska fullgöras och om undantag från skyldigheten. Lag (2008:484).

7 c § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig telefonitjänst ska erbjuda abonnenter möjlighet att på annat sätt än som anges i 7 § första stycket 4, 7 a § eller 7 b § kontrollera sina kostnader för användningen av tjänsten. Lag (2011:590).

8 § Den som tillhandahåller telefonautomater som är tillgängliga för allmänheten skall se till att nödsamtal från automaterna förmedlas avgiftsfritt och utan krav på betalningsmedel.

9 § Den som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster ska se till att en abonnent med nummer ur en nationell nummerplan kan behålla sitt nummer vid byte av tjänsteleverantör. Om abonnenten begär det, ska nummer som används för en sådan tjänst överlämnas till annan för att denne ska tillhandahålla tjänsten. Ett nummer vars sifferstruktur har geografisk betydelse behöver överlämnas endast för tillhandahållande av elektroniska kommunikationstjänster inom samma geografiska område (riktnummerområde).
Första stycket gäller inte överlämnande av nummer mellan nät som tillhandahåller tjänster till en fast respektive en mobil nätanslutningspunkt.
Överlämnande av nummer ska ske så snart som möjligt. Den mottagande tjänsteleverantören ska tillhandahålla tjänsten senast en arbetsdag efter det att överlämnandet har skett.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten får meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheterna ska fullgöras och om undantag från skyldigheterna samt får, i enskilda fall, medge undantag från skyldigheterna, om det finns särskilda skäl. Lag (2011:590).

10 § Ersättning för att överlämna nummer enligt 9 § får grundas endast på driftskostnaden för överlämnandet.
Den som har överlämnat ett nummer har endast rätt till ersättning för den driftskostnad som utgörs av ökade trafikkostnader för ett meddelande till numret. Sådan ersättning får tas ut endast från den som den anropande abonnenten har ingått avtal med om förmedling av meddelandet.
Den som överlämnar nummer har inte rätt till ersättning från abonnenten för överlämnandet. Lag (2011:590).

11 § Den som överlämnar ett nummer enligt 9 § ska till den som tillsynsmyndigheten bestämmer genast lämna de uppgifter som är nödvändiga för dirigering av meddelande till numret. Andra uppgifter som kan vara direkt eller indirekt hänförliga till en fysisk person än uppgifter om nummer och om den som tillhandahåller berörda allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster får inte lämnas utan samtycke från personen.
Myndigheten får utse någon att i en databas sammanställa sådana uppgifter som avses i första stycket och lämna dem till den som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster, i den mån denne behöver uppgifterna för dirigering av kommunikation, och till andra som myndigheten bestämmer. Den utsedda databasoperatören ska i förhållande till den som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster tillämpa villkor som är konkurrensneutrala och får ta ut den ersättning som är skälig med hänsyn till kostnaderna.
Bestämmelserna i denna lag gäller i tillämpliga delar för den databasverksamhet som avses i andra stycket. Lag (2011:590).

Särskilda skyldigheter för företag med betydande inflytande på en marknad

12 § Har upphävts genom lag (2011:590).

13 § Den som enligt 8 kap. 7 § har ett betydande inflytande på en viss slutkundsmarknad får, om skyldighet enligt 12 § eller skyldigheter som kan åläggas enligt 4 kap. 3 och 4 §§ är otillräckliga, i enlighet med 8 kap. 6 § förpliktas att vidta en lämplig åtgärd. En sådan förpliktelse kan avse att
1. tillämpa ett visst högsta eller lägsta pris,
2. inte vidta konkurrenshindrande åtgärder, eller
3. inte göra en tjänst som kan tillhandahållas fristående beroende av att även någon annan tjänst tillhandahålls.

14 § Har upphävts genom lag (2011:590).

Särskilda rättigheter för abonnenter m.m.

Avtal m.m.

15 § Ett avtal mellan en konsument och den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster ska innehålla tydliga, heltäckande och lättillgängliga uppgifter om
1. leverantörens namn och adress,
2. de tjänster som tillhandahålls,
3. tillgången till nödsamtal och tillhandahållandet av lokaliseringsuppgifter,
4. villkor som begränsar tillgången till eller användningen av andra tjänster och tillämpningar än som avses i 3,
5. den lägsta kvalitetsnivå som erbjuds,
6. leveranstiden,
7. de åtgärder som vidtagits för att mäta och styra trafiken i syfte att undvika överbelastning av nätet och hur åtgärderna kan påverka tjänsternas kvalitet,
8. de underhålls- och kundstödstjänster som erbjuds,
9. begränsningar när det gäller användningen av terminalutrustning,
10. abonnentens valmöjligheter när det gäller att föra in sina personuppgifter i en abonnentförteckning,
11. detaljerade priser och taxor,
12. hur betalning kan ske och prisskillnaden mellan olika betalningssätt samt hur information om gällande taxor och underhållsavgifter kan erhållas,
13. avtalets löptid,
14. villkoren för förlängning och upphörande av tjänsten,
15. villkoren för förlängning och uppsägning av avtalet,
16. vilka åtgärder som kan komma att vidtas vid säkerhetsbrister,
17. villkoren för ersättning om tjänster inte tillhandahålls enligt avtalet, och
18. hur ett tvistlösningsförfarande för konsumenter utanför domstol inleds.
Första stycket ska också gälla för andra slutanvändare som begär det.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om innehållet i avtalet. Lag (2011:590).

15 a § Den som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster ska erbjuda slutanvändare att ingå avtal med en längsta giltighetstid om 12 månader. Ett avtal mellan en konsument och den som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster får inte ha en längre inledande bindningstid än 24 månader.
Första stycket andra meningen ska också gälla för andra slutanvändare som begär det. Lag (2011:590).

16 § Om den som tillhandahåller abonnenter ett elektroniskt kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster vill ändra avtalet ska abonnenten underrättas om ändringen minst en månad innan den träder i kraft. En abonnent som inte godtar de nya villkoren får säga upp avtalet utan att därvid drabbas av någon kostnad, avgift eller annan förpliktelse. I underrättelsen ska abonnenten upplysas om sin rätt att säga upp avtalet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om underrättelsens utformning. Lag (2011:590).

Insyn och offentliggörande av information

17 § Den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst, ska hålla tydlig, jämförbar, adekvat och aktuell information om gällande priser, taxor och allmänna villkor för tillgång till och användning av nätet eller tjänsten allmänt tillgänglig.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om sådan information. Lag (2011:590).

17 a § Den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst får förpliktas att tillhandahålla abonnenter information om
1. tillämpliga taxor för nummer eller tjänster som omfattas av särskild prissättning,
2. ändringar när det gäller abonnenters tillgång till nödsamtal eller lokaliseringsuppgifter,
3. åtgärder som begränsar tillgången till eller användningen av tjänster och tillämpningar,
4. åtgärder som vidtagits för att mäta och styra trafiken i syfte att undvika överbelastning av nätet och hur åtgärderna kan påverka tjänsternas kvalitet, och
5. abonnentens valmöjligheter när det gäller att föra in sina personuppgifter i en abonnentförteckning.

Ett beslut om en förpliktelse enligt första stycket 1 får förenas med krav på att information om en viss typ av tjänst ska tillhandahållas omedelbart innan ett samtal kopplas.
Den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst får förpliktas att regelbundet tillhandahålla abonnenter med funktionsnedsättning detaljerad information om produkter och tjänster som är riktade till dem. Lag (2011:590).

18 § Den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät eller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster får förpliktas att för slutanvändarna offentliggöra jämförbar, adekvat och aktuell information om tjänsternas kvalitet och om vilka åtgärder som vidtagits för att ge slutanvändare med funktionsnedsättning tillträde till tjänsterna i likvärdig utsträckning som andra slutanvändare. Lag (2011:590).

Åtgärder vid utebliven betalning

19 § Om en abonnent inte betalar för tillhandahållandet av ett allmänt kommunikationsnät eller för en allmänt tillgänglig telefonitjänst får tillhandahållandet av tjänsten avbrytas först sedan abonnenten uppmanats att betala inom viss skälig tid, med upplysning om att tillhandahållandet annars kan komma att avbrytas. Betalas tjänsten inom angiven tid, får tillhandahållandet inte avbrytas.
Om en abonnent vid upprepade tillfällen har betalat för sent, får tillhandahållandet avbrytas omedelbart. Den som tillhandahåller tjänsten ska i sådant fall genast underrätta abonnenten om avbrytandet och under en tid av lägst tio dagar från avbrytandet ge abonnenten möjlighet att ringa nödsamtal och andra avgiftsfria samtal.
Gäller utebliven eller upprepad för sen betalning en viss tjänst ska avbrottet begränsas till den tjänsten, om det är tekniskt möjligt och abonnenten inte tidigare har fått en betalningsuppmaning eller har vilselett tjänsteleverantören. Lag (2011:590).

6 kap. /Rubriken upphör att gälla U:2012-05-01/ Integritetsskydd

6 kap. /Rubriken träder i kraft I:2012-05-01/ Behandling av trafikuppgifter samt integritetsskydd

Särskilda definitioner

1 § /Upphör att gälla U:2012-05-01/ I detta kapitel avses medelektroniskt meddelande: all information som utbyts eller överförs mellan ett begränsat antal parter genom en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst, utom information som överförs som del av sändningar av ljudradio- och TV- program som är riktade till allmänheten via ett elektroniskt kommunikationsnät om denna information inte kan sättas i samband med den enskilde abonnenten eller användaren av informationen,
integritetsincident: en händelse som leder till oavsiktlig eller otillåten utplåning, förlust eller ändring, eller otillåtet avslöjande av eller otillåten åtkomst till uppgifter som behandlas i samband med tillhandahållandet av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster,
trafikuppgift: uppgift som behandlas i syfte att befordra ett elektroniskt meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller för att fakturera detta meddelande.

Begreppen behandling, personuppgiftsansvarig och samtycke har i kapitlet samma innebörd som i personuppgiftslagen (1998:204). Lag (2011:590).

1 § /Träder i kraft I:2012-05-01/ I detta kapitel avses medelektroniskt meddelande: all information som utbyts eller överförs mellan ett begränsat antal parter genom en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst, utom information som överförs som del av sändningar av ljudradio- och tv- program som är riktade till allmänheten via ett elektroniskt kommunikationsnät om denna information inte kan sättas i samband med den enskilda abonnenten eller användaren av informationen,
integritetsincident: en händelse som leder till oavsiktlig eller otillåten utplåning, förlust eller ändring, eller otillåtet avslöjande av eller otillåten åtkomst till uppgifter som behandlas i samband med tillhandahållandet av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster,
internetåtkomst: möjlighet till överföring av ip-paket som ger användaren tillgång till internet,
meddelandehantering: utbyte eller överföring av elektroniskt meddelande som inte är samtal och inte heller är information som överförs som del av sändningar av ljudradio- och tv- program,
misslyckad uppringning: uppringning som kopplas fram utan att nå en mottagare,
trafikuppgift: uppgift som behandlas i syfte att befordra ett elektroniskt meddelande via ett elektroniskt kommunikationsnät eller för att fakturera detta meddelande.

Begreppen behandling, personuppgiftsansvarig och samtycke har i kapitlet samma innebörd som i personuppgiftslagen (1998:204). Lag (2012:127).

Förhållande till annan lag

2 § I fråga om behandling av personuppgifter vid tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster samt vid abonnentupplysning gäller personuppgiftslagen (1998:204), om inte annat följer av denna lag.
Bestämmelserna i personuppgiftslagen om rättelse och skadestånd gäller även vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.
I det allmännas verksamhet ska offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) tillämpas i stället för 20–23 §§. Lag (2009:500).

Säkerhet

3 § Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att uppgifter som behandlas i samband med tillhandahållandet av tjänsten skyddas. Den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla detta skydd i nätet. Åtgärderna ska vara ägnade att säkerställa en säkerhetsnivå som, med beaktande av tillgänglig teknik och kostnaderna för att genomföra åtgärderna, är anpassad till risken för integritetsincidenter.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyddsåtgärder enligt första stycket. Lag (2011:590).

3 a § /Träder i kraft I:2012-05-01/ Den som är skyldig att lagra uppgifter enligt 16 a § ska vidta de särskilda tekniska och organisatoriska åtgärder som behövs för att skydda de lagrade uppgifterna vid behandling.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om skyddsåtgärder enligt första stycket.
Föreskrifter som regeringen meddelar med stöd av denna paragraf ska snarast underställas riksdagens prövning. Lag (2012:127).

4 § Om det vid tillhandahållande av en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst finns särskild risk för bristande skydd av behandlade uppgifter, skall den som tillhandahåller tjänsten informera abonnenten om risken. Om den som tillhandahåller tjänsten inte är skyldig att enligt 3 § avhjälpa risken, skall abonnenten informeras om hur och till vilken ungefärlig kostnad risken kan avhjälpas.

4 a § Den som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster ska utan onödigt dröjsmål underrätta tillsynsmyndigheten om integritetsincidenter. Om incidenten kan antas inverka negativt på de abonnenter eller användare som de behandlade uppgifterna berör, eller om tillsynsmyndigheten begär det, ska även dessa underrättas utan onödigt dröjsmål.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om på vilket sätt skyldigheten ska fullgöras och om undantag från skyldigheten. Lag (2011:590).

4 b § Den som tillhandahåller allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster ska löpande föra en förteckning över integritetsincidenter.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om innehållet i en sådan förteckning. Lag (2011:590).

Behandling av trafikuppgifter

5 § /Upphör att gälla U:2012-05-01/ Trafikuppgifter som avser användare som är fysiska personer eller avser abonnenter och som lagras eller behandlas på annat sätt av den som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt 2 kap. 1 §, skall utplånas eller avidentifieras när de inte längre behövs för att överföra ett elektroniskt meddelande, om de inte får sparas för sådan behandling som anges i 6 eller 13 §.

5 § /Träder i kraft I:2012-05-01/ Den som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig enligt 2 kap. 1 § ska utplåna eller avidentifiera lagrade eller på annat sätt behandlade trafikuppgifter som avser användare som är fysiska personer eller som avser abonnenter, när uppgifterna inte längre behövs för att överföra ett elektroniskt meddelande. Det gäller dock inte om uppgifterna sparas för sådan behandling som anges i 6, 13, 16 a eller 16 c §. Lag (2012:127).

6 § Trafikuppgifter som krävs för abonnentfakturering och betalning av avgifter för samtrafik får behandlas till dess att fordran är betald eller preskription inträtt och det inte längre lagligen går att göra invändningar mot faktureringen eller avgiften.
Om den som uppgifterna rör har samtyckt till det, får den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst behandla de uppgifter som avses i 5 § för att marknadsföra elektroniska kommunikationstjänster eller för att tillhandahålla andra tjänster där uppgifterna behövs, i den utsträckning och under den tid som är nödvändig för tjänsten eller marknadsföringen. Ett samtycke kan när som helst återkallas.
Den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst skall informera den uppgiften rör om vilken typ av trafikuppgifter som behandlas och hur länge uppgifterna behandlas för sådana ändamål som anges i första och andra stycket. Informationen skall lämnas innan samtycke inhämtas.

7 § Behandling av trafikuppgifter enligt 5 och 6 §§ får utföras endast av den som fått i uppdrag av den som bedriver verksamhet som är anmälningspliktig att sköta fakturering, trafikstyrning, kundförfrågningar, marknadsföring av elektroniska kommunikationstjänster eller tillhandahållande av andra tjänster där uppgifterna behövs. Behandlingen skall begränsas till vad som är nödvändigt för verksamheten.

8 § Bestämmelserna i 57 §§ gäller inte
1. när en myndighet eller en domstol behöver tillgång till sådana uppgifter som avses i 5 § för att lösa tvister,
2. för elektroniska meddelanden som befordras eller har expedierats eller beställts till eller från en viss adress i ett elektroniskt kommunikationsnät som omfattas av beslut om hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, tekniskt bistånd med hemlig teleavlyssning eller med hemlig teleövervakning, eller
3. i den utsträckning uppgifter som avses i 5 § är nödvändiga för att förhindra och avslöja obehörig användning av ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst. Lag (2005:493).

Lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter

9 § Lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter och som rör användare som är fysiska personer eller abonnenter får behandlas endast sedan de har avidentifierats eller användaren eller abonnenten gett sitt samtycke till behandlingen. Behandlingen får endast ske i den utsträckning och under den tid som krävs för tillhandahållandet av en tjänst där uppgifterna behövs.
Innan samtycke lämnas skall den som tillhandahåller tjänsten informera om
1. vilken typ av uppgifter som kommer att behandlas,
2. behandlingens syfte och varaktighet, samt
3. huruvida uppgifterna kommer att vidarebefordras.

Användaren eller abonnenten har rätt att när som helst återkalla sitt samtycke.
En användare eller en abonnent skall, trots att samtycke lämnats, på ett enkelt och kostnadsfritt sätt i enskilda fall kunna motsätta sig behandling av uppgifter vid uppkoppling eller överföring av ett elektroniskt meddelande.

10 § Endast den som handlar på uppdrag av den som tillhandahåller ett allmänt kommunikationsnät eller en allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst, eller av den som tillhandahåller den tjänst där uppgifterna behövs, får behandla uppgifter i enlighet med 9 §.

Diagnostisera elöverkänslighet

Diagnostisera elöverkänslighet Denna länk är borttagen

Guideline of the Austrian Medical Association ( ) for the diagnosis and treatment of EMFrelated health problems and illnesses (EMF syndrome)Consensus paper of the Austrian Medical Association’s EMF Working Group ( AG-EMF)

Adopted at the meeting of environmental medicine officers of the Regional Medical Association´s and the Austrian Medical Association on 3rd March 2012 in Vienna.

Introduction
There has been a sharp rise in unspecific, often stress-associated health problems that increasingly present physicians with the challenge of complex differential diagnosis.
A cause that has been accorded little attention so far is increasing electrosmog exposure at home, at work and during leisure activities, occurring in addition to chronic stress in personal and working life. It correlates with an overall situation of chronic stress that can lead to burnout can physicians respond to this development?

The Austrian Medical Association has developed a guideline for differential diagnosis and potential treatment of unspecific stress-related health problems associated with electrosmog. Its core element is a patient questionnaire consisting of
a general assessment of stress symptoms and a specific assessment of electrosmog exposure.
The guideline is intended as an aid in diagnosing and treating EMF-related health problems.

Background
Many people are increasingly exposed, to various degrees, to a combination of low and high frequency electric fields (EF), magnetic fields (MF) and electromagnetic
fields (EMF) of different signal patterns, intensities and technical applications for varying periods of time, colloquially referred to as electrosmog.

Physicians are often confronted with unspecific complaints without clearly identifiable causes (Huss and Röösli 2006). It has been suspected that environmental conditions such as increasing exposure of the population to radio waves, emanating
e.g. from cordless phones, mobile phone base stations, cell phones, GPRS, UMTS, data cards for laptop and notebook computers and wireless LAN (WLAN), but also exposure to electric and magnetic fields emanating from power lines, devices and equipment, may play a causal role (Blake Levitt and Lai 2010). For the medical profession, this raises new challenges in diagnosis and treatment. A central issue for the causal attribution of symptoms is the assessment of variation in health problems
depending on time and location, which is particularly relevant for environmental causes such as EMF exposure.

Austria is currently rolling out the fourth generation of mobile telephony (LTE), as well as smart metering (for electricity, gas and water consumption), resulting in additional EMF exposure of the population.

New radio technologies and applications have been introduced without certainty about their health effects, raising new challenges for medicine. For instance, the issues of so-called non-thermal effects and potential long-term effects of low-dose
exposure were hardly investigated at all prior to introduction. Some patients suspect a link between EMF exposure and their health problems. Moreover, physicians are increasingly confronted with health problems with unidentified causes. Pursuing an evidence-based treatment strategy in this context is a challenge for differential diagnosis.

In Austria, there are no democratically legitimized limits to protect the general population from EMF exposure. The recommendations of the WHO, compiled by the
International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection (ICNIRP 1998), are based on a thermal model. These recommendations were adopted by the EU in its
Council Recommendation of 1999 (EU-Ratsempfehlung 1999) and by Austria in its pre-standard ÖVE/ÖNORM E 8850:2006 02 01 (ÖNORM 2006) without taking into account long-term non-thermal effects.

In August 2007, the BioInitiative, an international group of experts, published a comprehensive report calling for preventive measures against EMF exposure based on the scientific evidence available (BioInitiative 2007). Consequently, the European
Environment Agency compared electrosmog to other environmental hazards such as asbestos or benzene (EEA 2007).
In April 2009, a resolution of the European Parliament called for a review of the EMF limits in the EU Council Recommendation of 1999, which was based on the guidelines of the ICNIRP, with reference to the BioInitiative Report (EU Parliament
2009).

In May 2011, the Parliamentary Assembly of the Council of Europe adopted the report “The potential dangers of electromagnetic fields and their effect on the environment” (PACE 2011). The report calls for a number of measures to protect
humans and the environment, especially from high-frequency electromagnetic fields.

One of the recommendations is to “take all reasonable measures to reduce exposure to electromagnetic fields, especially to radio frequencies from mobile phones, and particularly the exposure to children and young people who seem to be most at risk
from head tumours”.

Also in May 2011, a group of experts at the International Agency for Research on Cancer, an agency of the WHO, classified radiofrequency electromagnetic fields as possibly carcinogenic (Group 2B) for humans (IARC 2011).

A representative telephone survey (n=2048, age >14 years) carried out in 2004 in
Switzerland yielded a frequency of 5% (95% CI 4-6%) for a self-attributed “diagnosis” of electrosensitivity (Schreier et al. 2006).
In another survey carried out in Switzerland, in 2001, 394 respondents attributed specific health problems to EMF exposure. Among others, the following symptoms were reported as occurring frequently: sleep problems (58%), headaches (41%),
nervousness (19%), fatigue (18%) and difficulty concentrating (16%). The respondents listed mobile phone base stations (74%), cell phones (36%), cordless phones (29%) and high-voltage lines (27%) as causes. Two thirds of respondents had taken measures to reduce their symptoms, the most frequent measure being to avoid exposure. Remarkably, only 13% had consulted their physicians (Röösli et al. 2004).

While a 2006 study by Regel et al. described no exposure effects, two provocation studies on exposure of “electrosensitive” individuals and control subjects to mobile phone base station signals (GSM, UMTS or both) found a significant decline in wellbeing after UMTS exposure in the individuals reporting sensitivity (Zwamborn et al.
2003, Eltiti et al. 2007). Analysis of the data available on exposure of people living near mobile phone base stations has yielded clear indications of adverse health effects (Santini et al. 2002, Navarro et al. 2003, Hutter et al. 2006, Abdel-Rassoul et al.
2007, Blettner et al. 2008).
Based on the scientific literature on interactions of EMF with biological systems, several mechanisms of interaction are possible. A plausible mechanism at the intracellular and intercellular level, for instance, is interaction via the formation of
free radicals or oxidative and nitrosative stress (Friedmann et al. 2007, Simkó 2007, Pall 2007, Bedard and Krause 2007, Pacher et al. 2007, Desai et al. 2009). It centres on the increased formation of peroxynitrite (ONOO-) from a reaction of nitrogen
monoxide (NO) with superoxide (O2-). Due to its relatively long half-life, peroxynitrite damages a large number of essential metabolic processes and cell components.
This approach can serve as a plausible explanation of many of the health problems, symptoms and their progression observed in the context of EMF exposure. There are increasing indications that EMF syndrome (EMFS) should be counted among multisystem disorders (Pall 2007) such as Chronic Fatigue Syndrome (CFS), Multiple Chemical Sensitivity (MCS), fibromyalgia (FM) and Post Traumatic Stress Disorder
(PTSD).

In Sweden, EMF syndrome is designated as electrohypersensitivity (EHS), considered a physical impairment and recognized as a disability. With reference to UN Resolution 48/96, Annex, of 20 December 1993 (UN 1993), local governments grant support to individuals with EHS. Employees with EHS have a right to support from their employers so as to enable them to work despite this impairment. Some hospitals in Sweden provide rooms with low EMF exposure.

The Austrian Medical Association considers it its duty and its mission to provide members of the medical profession with a compilation of the current state of the scientific and political debate from a medical perspective and with specific
recommendations for action in this first guideline. The guideline can only be improved by suggestions, criticism and amendments. Due to the rapid development of various technologies, the recommendations need to be adapted on an ongoing
basis. We therefore invite all medical professionals to send contributions to the next edition of the guideline to the following email address: post@aerztekammer.at

What to keep in mind when dealing with patients and EMF
In the case of unspecific health problems (see patient questionnaire) for which no clearly identifiable cause can be found, EMF exposure should in principle be taken
into consideration as a potential cause, especially if the patient suspects that it may be the cause.

How to proceed if EMF-related health problems are suspected
The recommended approach to diagnosis and treatment is intended as an aid and should, of course, be modified as each individual case requires.
1. History of health problems and EMF exposure
2. Examination and findings
3. Measurement of EMF exposure
4. Prevention or reduction of EMF exposure
5. Diagnosis
6. Treatment

Diagnos elöverkänslighet enligt Europaparlamentet artikel 123 – klassas som sjukdom – Det ger oss ett samhälleligt skydd

Diagnos elöverkänslighet enligt Europaparlamentet artikel 123  – klassas som sjukdom.

Det går ett rykte att vi inte skall ha en diagnos och att elöverkänslighet inte skall klassas som sjukdom, för då kommer vi att tvingas äta mediciner och man kommer inte att åtgärda miljön.

Jag har talat med läkare. Som exempel, Nickelallergi är klassat som sjukdom och vad har man gjort? Tvingat dessa personer äta medicin? Nej de har fått hjälp och man har plockat bort nickel i massor av produkter för att inte fler skall bli nickelallergiker. Glutenintolerans, idag finns massor av produkter utan gluten osv osv

Vad händer om elöverkänslighet blir klassat som sjukdom, jo vi får ett samhälleligt skydd och man kommer att minska strålningen så att inte fler blir sjuka av strålningen. Vi kommer att få rätt till sjukersättning, vi kan ställa krav på lågstrålande zon, vi kan ställa krav på lågstrålande sjukhusmiljö, äldreomsorg och i skolor blir man tvingade till att minska strålningen så att inte fler barn blir sjuka.

Man skall också skilja på lagar. Vid sjukdom gäller Hälso- och sjukvårdslagen, vid yttre miljöpåverkan som mobilstrålningen är gäller Miljöbalken och när det gäller skolmiljö och arbetsmiljö gäller arbetsmiljölagen och det är skilda myndigheter som handlägger dessa frågor.

Bli folk sjuka av strålningen då kommer man också att reducera strålningen i vår livsmiljö. Läkare får nu dokumentera att folk blir sjuka av mobilstrålning, vilket kommer att leda till att man tvingas sänka strålningsnivån i samhället, eftersom det då blir erkänt att mobilstrålningen är ett hälsoproblem. Allt annat som sägs lobbyistpropaganda!

I texten klargöres att elöverkänsliga är känsliga för elektromagnetisk strålning vilket skall jämföras med att en nickelallergiker är känslig för nickel. Enligt artikel 123 står det följande – –  – patienter som lider av elöverkänslighet är känsliga för elektromagnetisk strålning. I båda fallen är det fråga om allvarliga risker på många olika områden som patienterna inte själva kan påverka, såsom luften de andas eller exponering för elektromagnetisk strålning.

Det är oerhört olyckligt om drabbade inte säger ifrån om sin situation.

Solveig Silverin

 

Socialstyrelsen – Definition av sjukdom

Bästa Solveig,

Tack för din fråga om sjukdom. Det är inte säkert att jag är rätt person på Socialstyrelsen att besvara den och det kanske inte ens är säkert att du kan få ett fullständigt svar från en myndighet. Vad som är sjukt och friskt, normalt och onormalt har nog inget enkelt svar. På engelska skiljer man på illness och disease dvs på det som subjektivt, hos den drabbade, upplevs som ohälsa och det som den medicinska vetenskapen kan diagnosticera. Det kan således föreligga illness utan disease t.ex. när det inte går att fastställa en bakomliggande sjukdom trots omfattande utredning av patientens symptom. Ibland talar man om allmän miljökänslighet och räknar där in tillstånd som luktkänslighet, elkänslighet eller problem relaterat till inomhusmiljön. I sådana fall används ofta symptomdiagnoser i sjukvården.

 Vänliga hälsningar Martin Tondel

Föredragande läkare

Enheten för hälsoskydd och smittskydd

Socialstyrelsen

Från: Solveig Silverin

Skickat: den 5 mars 2012 20:13
Till: Socialstyrelsen
Ämne: Defination av sjukdom

Hej!
Hur definierar man sjukdom hos allergiker och överkänslighetsreaktioner och intolerans etc?.

Tidigare hade man ett begrepp för sjukdom och det var när man inte hade en normal kroppsfunktion. Men hur bedömer man om personer har återkommande nedsatt hälsa som vid allergier och överkänslighetsreaktioner då allmäntillståndet går ner, man blir trött, får ont i huvudet, besvär med luftrören, yr etc. Betraktas man som sjuk vid dessa tillfällen när besvären blossar upp då man belastas med något man inte tål i omgivningen. Är luktöverkänslighet inräknat som väl inte är vetenskapligt bekräftat att det finns ett samband mellan lukt och de mer neurologiska kroppsliga besvär som uppkommer hos denna grupp, betraktas även de som sjuka när de får besvär?

Mvh
Solveig Silverin

Brev till de svenska EU-parlamentarikerna

Detta brev står var och en fritt att nyttja och justera efter sin symtombild och situation

Den 15 maj 2012

Europaparlamentets Skriftliga Förklaring i enlighet med artikel 123 i arbetsordningen om erkännande av multipel kemisk känslighet och elöverkänslighet i den internationella statistiska klassifikationen av sjukdomar och relaterade hälsoproblem (ICD)

Den 12 mars skriver Raül Romeva i Rueda, Kriton Arsenis, Willy Meyer, Michèle Rivasi, Oreste Rossi under på Europaparlamentets skriftliga förklaring i enlighet med artikel 123 i arbetsordningen om erkännande av multipel kemisk känslighet och elöverkänslighet i den internationella statistiska klassifikationen av sjukdomar och relaterade hälsoproblem (ICD)

Jag uppmanar er svenska europaparlamentariker att även ni skriva under på denna skriftliga förklaring i enlighet med artikel 123, (se bilaga) anledningen är den svåra situation elöverkänsliga befinner sig i Sverige. Jag skriver till er för de elöverkänsligas sak eftersom det är deras situation jag har kunskap om, då jag själv är bildskärmsskadad och varit elöverkänslig i snart 20 år.

Enligt artikel 123 står det följande- Patienter som lider av multipel kemisk känslighet är känsliga för miljöföroreningar, medan patienter som lider av elöverkänslighet är känsliga för elektromagnetisk strålning. I båda fallen är det fråga om allvarliga risker på många olika områden som patienterna inte själva kan påverka, såsom luften de andas eller exponering för elektromagnetisk strålning.

Som strålskadad och elöverkänslig kan varken jag eller andra elöverkänsliga påverkar vår livsmiljö där vi bor och vistas, ej heller arbetsmiljön, då den elektromagnetiska strålningen ökat kraftigt de senaste åren. De första åren efter bildskärmsskadan återhämtade jag mig så sakteligen efter jag slutade nyttja dator och att inte vistas i för mig dåliga elmiljöer. Men 1995 upphör läkningen och andra symtom uppkom, vilket sammanfaller med mobiltelefonins utbyggnad. Idag tål jag vanlig el (50 Hz) någorlunda, men blir dålig av trådlösa nätverk allt från sändare till DECT-telefoner, billarm etc. De trådlösa nätverken är det största hälsoproblemet för alla elöverkänsliga, vilket visar ett tydligt samband oavsett forskningen inom området. De strålskadade elöverkänsliga blir ju också allt fler över hela världen, vilket föranleder denna skriftliga förklaring från Europarlamentet.

De senaste två åren har strålningen ökat kraftigt även av militära sändningar och många mår oerhört dåligt vilket är att likställa med tortyr dygnet runt. Det kanske är svårt som frisk att föreställa sig att vara sjuk av strålning, men det fungerar som en allergi även om det medicinskt inte betraktas som en allergi.

En del är mer allergiska än andra, så är det också för elöverkänsliga. Men det finns en stor skillnad när det gäller elöverkänslighet. Elöverkänsliga har ingen medicin som tar bort smärtan och de många gånger svåra neurologiska obehagen vi får av den nya teknikens elektromagnetiska strålning som är frekvensmodulerad, vilket inte alls kan jämföras med naturlig strålning. Vi kan inte på något sätt påverka vår situation då det är omgivningen som utsätter oss för strålningen från både sändare och grannars trådlösa nätverk.

De svåra symtom som elöverkänsliga får, är kramptillstånd i hela kroppen, muskelsvaghet så att man faller ihop samt får svårt att andas då andningsmuskulaturen också påverkas. Värk och kramp matstrupe och luftrör, gör det svårt att svälja, avdomningar i ansiktet, illamående, svåra problem med slemhinnorna i hals och näsa, ständigt svår huvudvärk allvarliga sömnproblem, tinnitus samt mer eller mindre svår hjärtarytmi och ständig trötthet, så svår att man inte kan ta hand om sig själv utan blir sängliggande.

Människor som oskyldigt drabbats av denna strålsjuka utsätts för ett stort lidande som de inte kan skydda sig emot. Mot sin vilja lever de i ständig ohälsa som tär både fysiskt och psykiskt eftersom lidandet blir allt värre då strålningen får öka okontrollerat. Post- och Telestyrelsen (PTS) vet inte hur många basstationer mobiloperatörerna satt upp eller var de sitter. Ingen kontrollmäter strålningen och blir folk sjuka får de ingen hjälp alls. Svårt drabbade personer tvingas flytta flera gånger, själv har jag flyttat totalt 7 gånger vilket utarmat mig ekonomiskt dessutom måste jag elsanera huset varje gång.

Om man beaktar de elöverkänsligas situation är detta inte förenligt med mänskliga rättigheter och svensk grundlag trots detta står denna grupp oskyldigt drabbade av mobilindustrins verksamhet helt utan samhällelig hjälp och lidandet är stort. Elöverkänsliga känner stor förtvivlan över den hjälplöshet de känner att inte kunna minska lidandet eller påverka sin situation och hälsa.

Den som själv är svårt allergisk skulle kanske kunna föreställa sig hur situationen skulle vara om det inte fanns medicin som lindrar eller att själv kunna påverka sin livsmiljö för att minska besvären.

Det är många som säger att de känner sig hotade till livet och samtidigt vet man att det kan bli än värre då utvecklingen varit sådan att strålningen fått öka okontrollerat.

Denna grupp utsätts inte enbart av stort fysiskt lidande utan diskrimineras av samhället och läkarvården. Trots att det finns elsanerade rum på lasaretten nekas ofta elöverkänsliga detta rum.

Massmedia kan utsätta denna oskyldigt, av strålning, drabbade grupp människor för djupt kränkande uttalande och utöva hatpropaganda och klappjakt på svårt sjuka människor. Alla förövarna går fria trots anmälningar. Diskrimineringsombuden skyddar heller inte de elöverkänsliga.

Socialstyrelsen påstår att elöverkänsliga och strålskadade inte är sjuka och har därför inte rätt till sjukersättning, trots att de är så sjuka av strålningen att de varken kan fungerar fysiskt och neurologiskt normalt. Samhällets bemötande av denna grupp miljöskadade människor som uppkommit i samband med utbyggnaden av mobiltelefonin (alltså en storskalig industriell verksamhet) är inte förenligt med en demokrati och mänskliga rättigheter, men ej heller med Miljöbalkens mål.

Jag ber er att skriva under och stödja denna skriftliga förklaring enligt artikel 123, så att drabbade elöverkänsliga och strålskadade får ett samhälleligt skydd och ett drägligt liv. Det är oskyldigt drabbade människor som inte på något sätt kan påverka sin egen situation eller förbättra sin hälsa då det är en yttre miljöpåverkan av industriell verksamhet.

I artikel 123 skriver Europaparlamentet även följande: Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas regeringar att strikt tillämpa försiktighetsprincipen om effektiva åtgärder i hälso- och miljöfrågor för att omedelbart skydda de drabbade, vars antal hela tiden drastiskt ökar.

Sverige har varit ett föregångsland att reducera miljöstörningar i vår livsmiljö och skall så förbli eftersom det i förlängningen gynnar hela vår planets framtid för biologiskt liv och god hälsa.

Vänligen

Solveig Silverin, miljöingenjör, f d handläggare på länsstyrelsen i Kalmar i miljöövervakningsgruppen, miljöenheten.

 

Diverse länkar om vad som hänt under dryga ett år (2009 – 2010)

Tyvärr fungerar inte länkarna nedan i denna pappersversion, men du kan komma åt dem via motionen på internet: http://www.cogitate.se/index.asp?sida=stralning3

 

26 januari 2010, USA: GQ Magazine: Varning: Din mobiltelefon kan vara skadlig. Jim, VD på ett Wall Street företag, fick diagnosen hjärntumör vid 35 års ålder. Flera av hans kollegor har de senaste åren dött i hjärntumörer. De har alla använt mobilen intensivt sedan början av 90-talet. När han frågade sin hjärnkirurg om det kunde ha samband med intensiv mobiltelefonanvändning svarade läkaren att han träffade allt fler liknande fall, unga, relativt friska affärsmän som hade använt mobilen mycket under längre tid.

21 januari 2010, Tyskland: Ny studie bekräftar att människor har ökad förekomst av mikrovågsyndroms-symtom inom 400 meter från masten jämfört med kontrollgrupp med lägre strålning: sömnstörningar, depression, nedsatt hjärnfunktion, ledbesvär, infektioner, hudskador, sjukdomar i hjärta, den auditiva och visuella och endokrina systemet och mag-tarmkanalen. Den radiofrekventa strålningen i en 200-meters cirkel runt anläggningen var i genomsnitt 1,17 volt per meter, mellan 200 och 400 meter 0,7 V / m och 400 m från 0,18 V / m. Artikel ur Frankenpost med Google-översättning från tyska.

18 januari 2010, Spanien: 100 cancerfall runt mobilmast i Sevilla. I skolan intill masten har flera barn fått cancer: ögoncancer, lymfkörtelcancer och sköldkörtelcancer. Flera andra har fått tumörer i sköldkörteln. Lärare har också drabbats av cancer, bland annat bröstcancer. I kvarteret runt masten är det svårt att hitta en enda familj som inte drabbats av sjukdom. Engelsk text. Spanska.

13 januari 2010, Frankrike: Grannar till mobilbasstationsanläggning på vattentorn lider av huvudvärk och kan inte sova. Kommentar: ett exempel på symtom som alltför ofta rapporteras världen över från människor som exponeras dygnet runt för mobilstrålning. Symtomen kallas mikrovågssyndromet eller radiofrekvenssjukan och beskrevs redan på 60-70-talet.

11 januari 2010: Dr Magda Havas öppna brev om riskerna med trådlöst datanätverk, WiFi i skolor.

6 januari 2010, USA: Flera barn har fått cancer i skola med många mobilbasstationer på vattentorn i direkt närhet (video). 3 barn har dött i leukemi. Nu tas frågan till domstol. ”We believe as much as 30 percent of the teachers, administrative staff and employees have been diagnosed with some type of illness, cancer, leukemia and things of that nature,” said Attorney Andrew Campanelli. Kommentar: detta är långt ifrån det första fallet av cancer-kluster i skolor med många mobilbasstationer i närhet. År 2000 fick 3 barn i en och samma skola cancer enbart under loppet av ett år. Skolan hade 60 antenner 40 m från skolan.

1 januari 2010, Storbritannien: Brittiska poliser går till domstol och stämmer polismyndigheten på grund av att de utvecklat olika symtom av det nya radiokommunikationssystemet Tetra som introducerades för nio år sedan. De lider av yrsel, huvudvärk, hudutslag och magsmärtor. Även Sverige beslöt att införa Tetra trots att det redan förekom rapporter från Storbritannien om svåra symtom av strålningen från systemet, som pulserar vid 17 Hz.

30 december 2009, Sverige: Man blir sjuk av trådlöst bredband och kan inte bo i sin lägenhet. Han får huvudvärk. Mannen har klagat till länsstyrelsen som avslår hans begäran med det vanliga argumentet att Strålsäkerhetsmyndigheten anser att nivån är långt under gränsvärdet. Kommentar: Upprörande att människor om och om igen blir helt rättslösa på grund av strålsäkerhetsmyndighetens lögner. Gränsvärdet skyddar enbart mot effekter som uppstår av kort tids exponering (6 minuter) och har alltså ingen relevans för exponeringen i fråga. Dessutom är symtomen som mannen lider av kända och beskrivna sedan 60-talet.

25 december 2009, Kina: China Daily om riskerna med mobiltelefonerna ”Mobile-boro-man”. I dag ses ofta män i Kina med cigaretten i ena handen och mobilen i andra. Budskapen från den gamla tobaksreklamen är slående lika med dagens mobiltelefonreklam. Mobiltelefonbolagen har samma intresse som tobaksbolagen att förneka riskerna. ”Enligt studier har personer som lever nära mobilbasstationer högre risk för leukemi och hjärntumörer”, säger Dr Chiu Kwok Wing.

21 december 2009, Spanien: Kommunen Léganes sänker gränsvärdet till 1 mW/m2 för tillåten strålning från basstationer för mobiltelefoni (0,1mikroW/cm2). Gränsvärdet gäller platser där människor vistas längre än 6 timmar (hem, skolor arbetsplatser mm). Detta är enligt tidningsartikeln den första kommun i Spanien som fattar ett så långtgående beslut. I Spanien har det funnits omfattande protester mot mobiltelefonbasstationer alltsedan 4 barn fick cancer i en skola inom loppet av ett år sedan 60 basstationer etablerats 40 meter från skolan Garcia Quintana.

16 december 2009, Italien: Man som fick hjärntumör får ersättning på grund av arbetsskada. Domstolen fastslår att det finns ett samband mellan mannens omfattande användning av mobiltelefon och trådlös telefon i arbetet under mer än tio år. Tumören var inte elakartad men operationen har ödelagt hans livskvalitet.

15 december USA: San Fransisco överväger att lagstifta om varningstext på mobilen. Dessutom föreslås förbud för reklam för mobiler riktat till barn.

14 december 2009, USA: TV-program om mobilens cancerrisker. Fick hjärntumör efter 20 års användning.

11 december, 2009 Sverige: Kritisk granskning av studien som påstods visa att mobilen inte ökade risken för hjärntumör. Inom 5-10 år. Men det som inte poängterades var att det är väl känt att det tar minst 10-15 år för tumörer att utvecklas. Trots det har faran blåsts över. Medial berusning över gammal statistik.

9 december 2009, Sverige: En av fyra lider av sömnbrist. Återigen en artikel om de utbredda sömnproblemen. Återigen sägs inget om den ökande strålningen i miljön som orsak.

8 december, 2009, USA: Den stora TV-kanalen Fox News om riskerna med mobiltelefonin: ”Alla har ju hört talas om någon som använt mobilen och fått en hjärntumör”

7 december 2009, Frankrike: Bouygues Telecom, en av de största operatörerna i Frankrike, erbjuder sig att sänka gränsvärdet för den strålning som människor kan exponeras för i bostäderna till 6 V/m (gällande gränsvärde i Frankrike såväl som Sverige är 41-61 V/m). 6V/m är identiskt med det värde som gäller i Italien  (förutom enstaka regioner med betydligt lägre gränsvärde). Ansvarig fransk statssekreterare anser att det är ett bra första steg men att man måste sänka ytterligare.

4 december 2009, Sverige/int.: Debatt om ”den nya stora studien” som påstår att mobilen inte ökar risken för hjärntumörer i Sveriges Radio mellan  Lennart Hardell och Lars Klaeboe. – Det tar normalt mer än tio år för en hjärntumör att utvecklas. BBC News om den nya studien som visar att det inte finns någon ökad trend av hjärntumörer i den sammanlagda nordiska statistiken inom fem – tio år (tom 2003) efter att mobiltelefonanvändandet ökade i mitten av 90-talet. Kommentar:  I dag talar svenskarna i mobilen nära fem gånger mer än i slutet av 90-talet och tre gånger mer än 2003. Ingen analys av statistik över mobiltelefonanvändningen har gjorts i den aktuella statistiksammanställningen. Hade författarna gjort det hade de upptäckt att mobiltelefonanvändningen ökat brant efter 2003.

4 december 2009, Sverige: Mobiltelefoner påstås inte öka risken för hjärntumörer efter att en grupp gjort en analys av Nordisk statistik över hjärntumörformerna gliom och meningiom fram till 2003.-Det är betryggande, säger Maria Feychting. Statistik-artikeln här.

3 december 2009, Spanien: 110 personer har dött i cancer de senaste åren i närhet av mobilbasstationsanläggning. Kommunen beslutar att anläggningen ska bort.

3 december 2009, Sverige: Försvaret håller på att montera 48 radarstationer längs den svenska kusten efter krav från Schengenavtalet.

29 november 2009, Sverige: Sveriges Radio: Ungas sömnproblem har tredubblats. – – Det verkar öka och det verkar vara större problem hela tiden. Vi upplever att problemen ökat de sista åren, säger Romana Stejlik, överläkare. Kommentar: Sömnproblemen ökar i takt med den ökande mobilstrålningen. Och de kommer att fortsätta att öka så länge inget görs åt problemen, det vill säga att informera befolkningen om att strålning från mobiltelefonin orsakar sömnlöshet, sömnproblem samt kraftig reducering av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält. Om och om igen har forskning visat att strålningen påverkar sömnen. Men så länge de utvalda monopolexperterna tiger, fortsätter en mycket stor del av befolkningen att lida och så småningom utveckla allvarliga sjukdomar.

25 november 2009, Sverige: Experten som har monopol på att expertisera om risker med mobiltelefoner, Anders Ahlbom, säger till DN i dag att ”det egentligen inte finns någon grund att tro att mobilen ska ha några hälsorisker”. Genom uttalandet måste Anders Ahlbom ha diskvalificerat sig för att fortsätta att påstått opartiskt ”utreda” riskerna med mobiltelefonin. Artikeln finns inte att tillgå på internet därför hänvisas till den tryckta upplagan. Artikeln heter ”Mobilers hälsorisker kartläggs”. Men med den förutbestämda uppfattningen är den telekomfinansierade mobilstudie som också omtalas i artikeln, Cosmos, extremt förutsägbar. syftet kan enbart vara ett: att försvara mobilprodukterna och tjänsterna och en fortsatt biljonrullning av vinster och omsättning.

24 november 2009, Int.: Microwave News: Pseudovetenskapen om risker med elektromagnetiska fält. Läs om hur industrilojala forskare ljuger om forskningsresultat och förföljer och baktalar de forskare och den forskning som visat risker. Dessa ”vetenskapsmän” finns även i SSMs vetenskapliga råd alltsedan det tillsattes, i WHO och i ICNIRP. De vill nu stoppa fortsatt forskning. Läs även om De ”oberoende experterna” samt Experter tiger om mobilstrålning

24 november 2009, Spanien: 43 döda i närhet av en mobilmast i Malaga i Spanien i ett kvarter med 350 invånare. På franska. På spanska En kvinna berättar om att hennes man har fått cancer i struphuvudet, systern bröstcancer och systersonen malignt melanom.

23 november 2009, Norge: Strålskyddsmyndigheten har ett problem: 4 av tio norrmän tror inte på myndighetens försäkringar om att trådlösa nätverk inte innebär några hälsorisker.Myndighetsrepresentanten talar om skrämselmaskineri för att sprida rädsla om de forskare som nu varnar för mobiltelefonriskerna.

23 november 2009, Norge: Stor medial uppmärksamhet kring forskarkonferensen i Stavanger. Förbjud mobilanvändning bland barn, kräver forskarna bland dem Devra Davis från USA. NRK; Mobilen.no;  NettavisenDagbladet. Det var just en sådan  uppmärksamhet kring strålningsriskerna som de nordiska strålskyddande myndigheterna var oroade för. Därför sände de ut ett pressmeddelande (se 16 november) om att de står eniga mot försiktighet med mänskligheten och barnen samt att de är för skyddet av strålningen.

17 november 2009, USA: Dr Oz Show i USA om risken för hjärntumör av mobilen. Deltar gör forskare och en drabbad familj. Pappan fick hjärntumör efter flitigt mobiltelefonanvändande. Del 1. Del 2

16 november 2009, Sverige: Oroliga strålsäkerhetsmyndigheter gör gemensam sak: sänder ut pressmeddelande 1 dag före Stavangerkonferensen för att mota Olle i grind. Myndigheterna fortsätter sitt grova svek: ”nivån för den exponering vi utsätts för är en tusendel av rekommendationerna från den internationella strålskyddskommissionen för icke-joniserande strålning (ICNIRP)” skriver de i ett uppenbart uppsåt att luras. Det myndigheterna inte berättar är att rekommendationerna enbart skyddar mot akuta omedelbara effekter av kort tids exponering (30 minuters exponering) och inte den form av exponering (under längre tid) som vi alla i allt högre utsträckning utsätts för. Läs själva ICNIRPs artikel från 1998 som ligger till grund för bestämmelserna. En halv sanning är en hel lögn. Mängder av människors erfarenheter och en enorm hög forskning visar att dessa rekommendationer är alldeles uppåt väggarna, alldeles för höga och ett grovt brott mot mänskligheten. När strålningen är tiotusen gånger lägre än ICNIRPs värden är de i själva verket hälsovådliga.

15 november 2009, Finland/Frankrike: Strålningens offer. En dokumentärfilm om strålningssamhällets offer av den finske regissören Jussi Eerola. På TV-kanalen Arte. Finsktalande, fransk text.

15 november 2009, USA: Män som exponeras för elektromagnetiska fält som är över 0,16 mikrotesla har sämre spermier.

9 november 2009, USA: Män som har mobilen i fickan får sämre spermier. Över tolv studier från forskarlag över hela världen har visat samma sak: mobilstrålning skadar spermier.

2009, Tyskland: Tyska strålsäkerhetsmyndigheten, BFS, har gett ut följande rekommendationer för användning av mobiltelefon. De skiljer sig avsevärt från de SSMs rekommendationer. BFS anser att fast telefon ska väljas i första hand, att samtalen ska hållas så korta som möjligt och att mobilen inte bör användas i bil, såvida en extern antenn utanpå bilen finns (detta gäller förstås också användning i buss, tåg och tunnelbana). Råden är särskilt viktiga för barn, eftersom de är känsligare och eftersom deras mindre huvuden absorberar mer strålning. BFS rekommenderar att barn ska använda mobilen så lite som möjligt.  Kommentar: Råden skiljer sig avsevärt från de som den svenska myndigheten SSM ger, som påstår att ”det inte finns vetenskapligt stöd för att avråda från mobiltelefonanvändning” (www.ssm.se 7 november 2009). Dessutom hävdar SSM att barn inte är känsligare (se startsidan) och att det därför inte finns skäl att avråda barn för mobiltelefonanvändning. De svenska barnen är snart de enda i världen som inte är känsligare för Ericsson, 3- och Tele2-strålningen.

3 november 2009, Storbritannien: Daily Mail: Beläggen allt fler för ökad risk för tumörer. Neurolog berättar att han träffar allt mer unga patienter med hjärntumörer. Neil Whitfield fick en hjärntumör efter år av mobiltelefonanvändning i sitt arbete som försäljningschef. Elisabeth Cardis, projektledare för Interphone säger att barn är känsligare för mobiltelefoner: ‘Children have thinner skulls so more of the radiation is absorbed, the composition of the brain tissue is more conductive and their cells are dividing more quickly, so damage gets quickly replicated.’ 

31 oktober 2009, Frankrike: Staden Stains inför moratorium, liksom Herouville (se nedan) för nya mobilbasstationer.

29 oktober 2009, Storbritannien: Eileen O’Connor som arbetar för att sprida information om riskerna med mobilstrålning: – Jag anser att jag fick bröstcancer av mobilen. I en 500-meters radie runt masten led 77% av de boende av allvarliga sjukdomar, inklusive bröstcancer och prostatacancer. Vi anser att detta är kopplat till strålningen och att regeringen stoppar huvudet i sanden om farorna.

29 oktober 2009, Frankrike: Präst efter präst kan inte sova. Biskopen misstänker mobilbasstationen och vill få bort den.

29 oktober 2009, Frankrike: Kommunen Herouville i västra Frankrike accepterar inga nya mobilbasstationer, inför moratorium, och förbjuder alla trådlösa datanätverk i skolorna.

28 oktober 2009, Australien: Hjärnkirurgen Charlie Teo: hjärntumörer ökar och är nu bland de tio vanligaste cancersjukdomarna. Han varnar för mobiltelefoner och andra källor till elektromagnetisk strålning.

28 oktober 2009, Sverige: Strålsäkerhetsmyndigheten har till slut korrigerat informationen på sin webb-plats om mobiltelefonriskerna och meddelar från och med den 19 oktober att ”en studie”även sett ökad risk för hjärntumörformen gliom. Men myndigheten redovisar inte att gliom oftast är dödlig. Den tidigare informationen angav enbart hörselnervstumören. Samma dag som ändringen gjordes hade jag sänt ett mail till Generaldirektör Ann-Louise Eksborg där jag påpekade att Lars Mjönes redan för fyra månader sedan (juni 2009) hade medgett att studier inte bara sett ökad risk för hörselnervstumör av mobilanvändning, utan även gliom. Problemet är att det fortfarande inte är rätt information från SSM: det är inte enbart ”en studie” som konstaterat ökad risk för gliom, upprepade studier har gjort det: flera Interphone-studier (Lahkola et al., Takebayashi et al., Schuz et al., Hours et al.), har sett ökade risker trots att Interphone undervärderar risken. Hardell-studierna ser det också. Dessutom hävdar myndigheten fortfarande felaktigt att ”Idag finns inget vetenskapligt stöd för att avråda från att använda mobiltelefon”.

27 oktober 2009, Storbritannien: Anställd vid British Telecom fick stor tumör just där han brukade hålla mobiltelefonen, dog. – Det utvecklades en knöl precis där han hade mobilen, berättar hans fru. Mannen använde mobilen flera timmar om dagen.

24 oktober 2009, Indien: Både bin och gråsparvar påverkas negativt av mobilstrålning, även i Indien, har forskare konstaterat. Forskning såväl från Tyskland som Indien har konstaterat att bin inte hittar tillbaka till bikupan när de utsätts för strålningen.

24 oktober 2009, Sverige: Aftonbladet skriver i dag om att en ”ny studie”, Interphone, kommer att visa att långvarig användning av mobilen ökar risken för hjärntumör. De resultat som nu presenteras som nya är redan redovisade i oktober 2008 på IARCs hemsida. Det är således sedan länge känt att mobilen ökar risken för cancer i de delstudier som har latenstider över 10 år. Nu kommer snart alla resultat av den kraftigt försenade Interphone att publiceras och dessa underskattar  tveklöst risken eftersom Interphone är behäftat med ett risk-handicap genom flera allvarliga metodbrister (DECT-användare uteslutna, högt bortfall bland kontroller mm). Interphone visar genomgående en minskad risk för hjärntumör av mobiltelefonanvändning av regelbunden användning.

22 oktober 2009, Kina: Även i Kina rapporterar människor samma symtom av strålningen från mobilmaster; sömnproblem, håravfall mm.

16 oktober 2009, Frankrike: Om den franska expertrapporten på engelska: Begränsa allmänhetens exponering. – Tiden då vi inte gjorde något är över, säger AFSSETs direktör Martin Guespereau. Vi får inte vänta på att indikationerna visas tydligt i ökade sjukdomar innan vi begränsar exponeringen, sade han.

16 oktober 2009, Frankrike: Sömnstörningar, cancer, trötthet, strokes mm ohälosproblem plågar de boende nära en antennanläggning på ett vattentorn på den franska orten Villeneuve-de-la-Raho. Le Monde berättar om de närboendes lidande och kamp mot mobilindustrin. En läkare på orten bekräftar att leukemier, cancer och andra sjukdomar har ökat i området. Kommentar:Samma symtom och allvarliga livshotande ofta dödliga sjukdomar rapporteras om och om igen över hela världen. Samma symtom beskrevs redan på 60- 70-talet som effekter av exponering under lång tid för mikrovågor. Det måste börja betecknas som kriminellt att tvångsexponera människor för mikrovågor i deras egna hem. Bevisen och vittnesmålen är överväldigande. Den ansvariga måste börja ställas till ansvar.

15 oktober 2009, Frankrike: Paris stads miljöborgarråd anser att AFSSETs rekommendation att minska allmänhetens exponering medför att de folkvalda och regeringen bör gå till omedelbar handling och genomföra en lagändring innebärande att gränsvärdet sänks till 0,6 V/m (1 mW/m2). AFSSETs direktör anser att de effekter som forskningen visat leder till behovet att minska allmänhetens exponering. ”Om man kan sänka allmänhetens exponering ska man göra det. Det är framsynt”, säger Martin Guespereau

15 oktober 2009, Frankrike: Franska statliga expertrapporten från AFSSET presenterad. Huvudrekommendationen är att minska allmänhetens exponering på grund av det osäkra läget och att intensifiera forskningen om långtidseffekter. Mätningar skall genomföras för att identifiera platser som utsätter allmänheten för strålning som är högre än genomsnittet och epidemiologiska studier, även runt basstationer ska genomföras för att identifiera hälsorisker.

14 oktober 2009, USA: Los Angeles Times: Svenska forskargruppen under ledning av cancerläkaren Lennart Hardell har gjort 7 av de 8 studier som bedöms vara av hög kvalitet i analys av all forskning som gjorts på mobiltelefoner och hjärntumörer. Studien är publicerad i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Journal of Clinical Oncology. Interphone-studierna, som till hälften är finansierade av mobiltelefonindustrin är av sämre kvalitet. JCO-artikeln pekar särskilt på problemet att Interphone visar genomgående en skyddande effekt av mobiltelefonanvändning, vilket tyder på allvarliga metodfel eftersom det är osannolikt att mobilen skulle skydda mot hjärntumörer. Kommentar: Detta är ytterligare en bekräftelse på att Interphone har allvarliga kvalitetsproblem och att industrifinansieringen är ett problem. Vi behöver nu får en verkligt oberoende expertutredning om riskerna med mobiltelefonin, utan inblandning av jäviga experter som har bindningar till gällande gränsvärden och därmed indirekt till mobiltelefonindustrin. Anders Ahlbom och Maria Feychting måste lämna sitt expertmonopol. De har inte varit trovärdiga på länge och detta stärker än mer deras trovärdighetsproblem.

12 oktober 2009: Tyska naturskyddsföreningen BUND varnar för den ökade strålningen av nya mobilbasstationer. BUND bildades på 70-talet och har nästan 500 000 medlemmar i Tyskland och är en av de största miljöorganisationerna i landet.

11 oktober 2009: USA: Om risken för barn med trådlös teknik, i synnerhet barn med inlärningssvårigheter. Många expertinstanser har de senaste åren uppmanat till fast trådbunden teknik i stället för trådlös i miljöer där barn vistas.

9 oktober 2009, Sverige: Expertmyndigheten på strålning hade fått strålning från radio/TVmaster helt om bakfoten. Det stod fel i expert-organisationens rapport. En artikel i Miljömagasinet.

9 oktober 2009, Frankrike: Första lågstrålande flyktingområdet för elöverkänsliga i Frankrike. Tre miljöflyktingar berättar lite om sin situation i artikeln på franska från AFP, bland dem en ingenjör från ett tyskt mobiltelefonföretag.

8 oktober 2009, Frankrike: Kostnaden för mobiltelefonföretagen blir mellan 3,6 och 7 miljarder Euro i Frankrike om regeringen sänker gränsvärdet. Till det ska läggas upp till 1,6 miljarder Euro i underhållskostnader per år. Allt enligt ett konsultbolag. Den 15 oktober lämnar den franska expertgruppen sin rapport om riskerna med mobilmaster. Kommentar: Detta är enbart en förklaring till varför gränsvärdet inte får sänkas. De övriga förklaringarna handlar om att inte medge att tidigare värden varit skadliga samt att relativt fritt kunna utnyttja tekniken.

7 oktober 2009, Sydafrika: Hudutslag, huvudvärk, yrsel, hjärtklappning plågar grannarna sedan en mobilmast sattes upp. Kommentar: Samma symtom som rapporteras av hundratusentals människor oberoende av varandra över hela världen och som visats av forskning sedan 60-70-talet där människor exponerats under längre tid för mikrovågor.

7 oktober 2009, Österrike: Österrikes läkarsällskap uppmanar Österrike att följa Franska senatens beslut att förbjuda mobilen i skolan.

6 oktober 2009, Int.: The Porto Alegre Resolution. En grupp vetenskapsmän kräver försiktighetsåtgärder och är mycket oroade över den mängd belägg som visar att exponeringen påverkar grundläggande biologiska mekanismer och kan öka risken för cancer och andra sjukdomar. ICNIRPs gränsvärde är föråldrat och baserat på akuta effekter som upptäcktes för femtio år sedan.

28 september 2009, Frankrike: 24:e självmordet hos France Telecom på 18 månader.; 14 oktober 2009: 25:e självmordet.

25 september 2009, USA: Europeiska miljöbyrån EEA: beläggen för hjärntumör är allt starkare.

21 september 2009, Sverige: Anders Ahlbom uppmanar journalister att fråga honom: – Man ska ringa till någon som begriper området, till exempel till mig eller någon av mina kollegor när det gäller strålning från mobiltelefoner. Det gör seriösa journalister. Anders Ahlbom pekar även ut ICNIRP som en bra källa. Det är en internationell organisation med experter som används av bland andra WHO. Artikeln på sajten Second Opinion är genomförd på uppdrag av Mobiltelebranschen, MTB, som också betalat artikeln. Den är Mobiltelefonbranschens svar på den kritiska rapportsom lämnades den 25 augusti och som Computer Sweden därpå hade mage att skriva om, med rubriken ”Mobiltelefoner ökar risken för cancer”.

17 september 2009, Frankrike: Franska regeringen inbjuder kommuner att anmäla sitt intresse för att sänka gränsvärdet. Regeringen kommer att välja ut mellan 10 och 20 kommuner för en testsänkning. Testen kommer att äga rum mellan november 2009 och april 2010. Några test kommer att göras i områden med enbart GSM och andra i områden med både 3G och GSM.

15 september 2009, Sverige: 5 har drabbats av hjärntumör i en enda skola. Nu grävs kraftledningen intill ned. De anställda och boende befarar att fallen har med strålningen från kraftledningarna att göra. Socialstyrelsen meddelar att ”ungefär ett fall av barnleukemi vartannat år skulle kunna vara orsakat av magnetfält främst från kraftledningar”. Socialstyrelsens uppgift baseras emellertid inte på någon mätning av hur hög magnetfälten är i de svenska hemmen, utan på en bedömning av de magnetfält som kan uppstå i närhet av kraftledningar mellan 1960-1996. Ingen hänsyn har i dessa bedömningar tagits till den pyttipanna av andra EMF-källor som alla i dag utsätts för, exempelvis radar, Radio/TV-master, mobiltelefonbasstationer, trådlösa DECT-telefoner, vagabonderande strömmar. Socialstyrelsens uppgift är en vild chansning, och har ingen seriös vetenskaplig grund.

15 september 2009, Frankrike: Ytterligare en anställd hos France Telecom försökte begå självmord (se även 13 september).

14 september 2009, USA: Hearing i amerikanska senaten om risken för hjärntumör av mobilen. Hela utfrågningen kan ses här. Under utfrågningen ges ett helt annat besked om riskerna som visas i Interphone än de som de svenska myndigheternas experter ger. Den enda som ger samma besked som de svenska myndigheterna är representanten för mobiltelefon-industrin, Linda Erdreich från konsultbolaget Exponent.

13 september 2009, Frankrike/Reuters: 23 självmord hos mobiloperatören France Telecom inom loppet av 18 månader. Aftonbladet om händelserna. Kommentar: risk för självmord är en väl beskriven effekt av exponering för höga nivåer av elektromagnetiska fält. Här är en länk till en lista över en lång rad studier som visar detta. Här en epidemiologisk studie som visar detta. De som arbetar inom telekomindustrin utsätts för höga nivåer av strålningen.

9 september 2009, USA: Los Angeles Times: Mobiltelefoner och hjärntumörer. En grupp kallad International EMF Collaborative har lämnat en rapport som varnar för att mobilanvändning kan leda till signifikant ökad risk för hjärntumörer.

2 september 2009, Sverige: Samvetslöst mot barnen, Tele 2. Debattartikel av Mona Nilsson.

1 september 2009, GB: Brittiska regeringen går mot strömmen. Från att tidigare gett rådet att barn under 16 enbart ska använda mobilen i nödfall, står det i en nyutgiven broschyr att det ”för närvarande inte finns biologiska eller vetenskapliga belägg för att strålningen orsakar cancer”. -Regeringen är mer intresserad av de skatteintäkterna från mobiltelefonmarknaden än skyddet av medborgarnas hälsa, kritiserar Alasdair Phillips från Powerwatch. Kommentar: Det är nästan komiskt hur en regering på fullt allvar kan hävda att det som finns inte finns: belägg för att mobilstrålning orsakar cancer. Det är medicinskt väletalberat att oxidativ stress och DNA-skada kan leda till cancer. Mobilstrålning har i upprepade studier (se enbart det som publicerats under maj – augusti 2009)  visats orsaka båda och dessutom i epidemiologiska studier öka risken för cancer.

augusti 2009, SR Jönköping. Debatt Mona Nilsson och Jimmy Estenberg, SSM. inslaget kommer 11.10 Här är ”de enstaka studier” som Jimmy Estenberg anser att vi inte ska behöva bry oss om 1. Salama et al 2008; möss sämre spermier 2. Agarwal et al 2008; oxidativ stress spermier , 3. Falzone et al 2008; manliga spermier påverkas negativt; 4 Wdowiak et al 2007; sämre spermier mobilanvändare ; 5.  Yan et al 2007; möss sämre spermier ; 6. Agarwal et al 2006; sämre spermier hos mobilanvändare ; 7. Erogul et al 2006; manliga spermier påverkas negativt; 8.Fejes et al 2005; sämre spermier mobilanvändare; 9. Aitken et al 2005; möss spermier skador DNA ; 10. Mailankot et al (2009); möss sämre spermier ; 11.  Davoudi 2002: manliga spermier påverkas negativt ; 12. Panagopoulos 2006: bananflugors ägg dör

26 augusti 2009, Frankrike: Ännu en domstol anser att närboende till mobilbasstationer utsätts för hälsorisker. Orange förbjuds därför att installera en antenn 15 meter från en bostad i Paris:Även om forskningen inte är samstämmig över faran med den strålning som avges från basstationer för mobiltelefoni, finns det en risk för hälsan för de personer som bor i närheten” skriver domstolen i sin motivering. Detta är en i raden av domstolar Frankrike som tillämpat försiktighetsprincipen och endera beordrat bortmontering eller förbjudit etablering av mobilmaster och basstationer det senaste året. Le Parisien.

25 augusti 2009, GB/Int.: Rapport om mobiltelefoner och hjärntumörer. Rapporten visar att industrifinansierad forskning mörklägger riskerna och berättar varför den stora Interphone-studien underskattar riskerna. Business Week. och Computerworld.

22 augusti 2009, Washington, USA: Konferens 13-15 september i USA om risker med mobiltelefonin. Samtidigt hålls en hearing om frågan i Senaten.

24 augusti 2009, Österrike: Österrikiska försäkringsbolaget AUVA beställde forskning om effekter av mobilstrålning av Wiens Medicinska Univerisitet. Celler reagerade redan vid 0,1 W/kg (tillåten strålning från mobiler är 20 ggr högre) med effekter som tyder på att cellerna stressas av strålningen. Resumé av rapporten på engelska.

24 augusti 2009, GB: En femtedel av Storbritanniens bin försvann senaste vintern. – ”Bina är hotade. Miljontals försvinner och ingen vet varför”. Bi-kollapsen kan kosta miljarder.

22 augusti 2009, Frankrike/GB: Brittiska The Times om Next-Ups läger för elöverkänsliga i Frankrike. Även utanför Sverige finns miljöflyktingar som måste fly undan den ökande strålningen i samhället.

21 augusti 2009, Indien: 60% av bina i delstaten Kerala i Indien har försvunnit. Försök har visat att mobilstrålning leder till att arbetsbina försvinner. Den pågående kollapsen av bin som sker world-wide skylls ofta på sjukdomar och virus. -Men bin och andra insekter har utvecklat ett komplext immunsystem under miljontals år. Varför skulle de plötsligt dö ut på grund av parasiter och sjukdomar? – Vi introducerar en ny faktor i miljön so stör deras immunsystem, säger Sainudeen Pattazhy som utfört experimentet på bina.

21 augusti 2009, Sverige: Mobilstrålning skadar spermiers DNA.

21 augusti 2009, Sverige: Skadade träd i Varberg runt mobilbasstationer. Robert Sjunnesson från mobilsmog.se har ännu en gång dokumenterat skador på träd av mobilsändare. Denna gång i Varberg.

18 augusti 2009, Sverige: Huvudlöst byte till osäker teknik kan ge allvarlig baksmälla

16 augusti, Sverige: 7-åringar får erbjudande om gratis mobilkontantkort hemsänt från Tele 2. Oetiskt enligt cancerläkare. Även i Expressen. Kommentar: Mobilföretagens marknadsföring riktad till barn kommer i framtiden att ses på med avsmak och avsky. Redan i dag finns forskning som visar att de som börjar använda mobilen före 20 års ålder löper 8 ggr ökad risk att drabbas av hjärntumör. I framtiden kan den risken komma att visa sig vara underskattad….

14 augusti, 2009, Indien: ”Ovetenskaplig spridning av mobilmaster har skadlig effekt på gråsparvar”. Pressmeddelande från Indiens Miljödepartement.

11 augusti 2009, Spanien: I kommunen Arrecife på Lanzarote monteras mobilbasstationer som inte uppfyller kommunens krav på ett avstånd på 200 m till sk känsliga platser (skolor, sjukhus, äldreboende, daghem mm). Mobiloperatörerna  har klagat på kommunens beslut till domstol men domstolen har gett kommunen rätt. Kommunen monterar nu bort alla master som inte uppfyller avståndskraven. På spanska.

7 augusti 2009, Sverige: Träden skadas och dör av mobilstrålning. Men myndigheterna har inte sett eller hört något. Även i andra länder har trädskador i närhet av mobilmaster uppmärksammats. Mycket lite forskning har gjorts på effekter av mobilstrålning på växter.

4 augusti 2009, Finland/Sverige: Finska motsvarigheten till SSM, STUK, har gett ut en broschyr (på engelska) om strålning. I den anger STUK att strålningen från mobilmaster är klart högre än från radio/TV-master (se tabell sidan 8) vilket även stämmer med mobilsmog.se’s mätningar samt också den schweiziska studien som kartlagt strålningen från olika strålningskällor . STUK anger att mobilbasstationer kan utsätta oss för strålning upp till 1% av gränsvärdet (vilket är 100 mW/m2 för 3G exempelvis och också i nivå med gränsvärdet i Ryssland). Radio/TV-master utsätter oss för 0,001-0,1% av gränsvärdet. STUK anger också att radio/TV-master normalt är mycket höga. Därför sprids strålningen ut vilket medför att strålningen trots den mycket höga uteffekten är lägre än från mobilbasstationer. Svenska SSM/SSI ger däremot i sin broschyr ”Strålning från mobiltelesystem” sken av att radio/TV-master utsatt oss för betydligt högre strålning sedan länge: ”En TV-sändare kan ha mer än 1 000 gånger högre effekt än en basstation för mobiltelefoni”, utan att liksom STUK förklara att sändarna är betydligt färre och sitter på betydligt större avstånd än mobilbasstationerna. Strålning från Radio/TV är dessutom av en annan karaktär (frekvens, modulation). Dessvärre har även radio/TV-master visats öka risken för cancer och sömnproblem. STUK anger också att barn är känsligare på grund av att de fortfarande utvecklas och rekommenderar därför begränsad användning av mobiltelefonen. SSM däremot fortsätter att vägra medge att barn är känsligare och vägrar rekommendera begränsad användning, trots att den enda studie som studerat risker för unga användare visar upp till 8 ggr ökad risk för hjärntumör. Risken är betydligt högre för unga än vuxna, något som gäller även för andra cancerogena ämnen. Ericsson, Telia, Tele2 och 3 är förstås nöjda med SSMs agerande.

27 juli 2009, Österrike: Österrikiska läkarförbundet kräver mobilförbud för barn under 6 år. Uppmanar regeringen att agera omedelbart, i likhet med den Franska. Barn och ungdomar bör begränsa mobilanvändandet till nödsamtal.

17 juli 2009, Int.: Mobiltelefoner orsakar allvarliga störningar på flygplans elektriska utrustning. Bland annat har en mobiltelefon orsakat att flygplanet ändrat kurs. Hur påverkade mobiltelefoner de nyligen inträffade allvarliga flygplansolyckorna med Airbus?

15 juli 2009, Israel: Kraftig ökning av spottkörtelcancer i Israel de senaste fem åren. Mellan 1980 och 2002 låg antalet fall stadigt runt 25 per år men därefter har antalet fall stigit kraftigt till runt 70 fall per år. Och det är just den  spottkörtel som ligger nära örat som drabbats av ökningen, det vill säga där mobiltelefonen hålls. Och just den här formen av muncancer är nu ovanligt vanligt förekommande bland unga under 20 år. Cancerformen har en hög dödlighet. Den Israeliska delen av Interphone har konstaterat en förhöjd risk för spottkörtelcancer av mobiltelefonanvändning.Sadetzki et al. 2008

14 juli 2009: Mobilstrålning orsakar oxidativ stress och försämrar spermiers rörlighet hos möss. Mailankot et al. 2009. Kommentar: detta är enbart en i raden av studier som visat samma sak om och om igen: mobilstrålning skadar spermier och äggceller, hos insekter, hos djur, hos människa, långt under gällande gränsvärden. Ändå tillåts myndigheterna och industrin att fortsätta påstå att ”trots omfattande forskning har forskarna inte lyckats påvisa några hälsoeffekter under gränsvärdet”: Salama et al 2008Agarwal et al 2008Falzone et al 2008Wdowiak et al 2007Yan et al 2007Agarwal et al 2008Erogul et al 2006Fejes et al 2005Aitken et al 2005Batellier et al 2008Grigoriev 2003Panagopoulos 2007Ye et al 2007Weyandt 1996;

14 juli, Sverige: Sjöfågeldöden orsakas av B-vitaminbrist. Vissa arter har minskat med 80%. Det börjar blir tyst och tomt i våra vatten……

14 juli 2009, Storbritannien: Bin försvinner i en alarmerande takt.  The Independent skrev 2007 om bin som försvinner när de exponeras för mobilstrålning. Även i USA noteras enorma förluster av bin. Andrew Goldsworthy om kopplingen mellan bins och fåglars försvinnande och den ökande strålningen.

12 juli 2009, Sverige: Mobilstrålning dödar träden och fåglarna. Peter Wahlbeck i Aftonbladet.

9 juli 2009, Frankrike: Franska senaten beslutar att mobilen skall förbjudas i skolan, även i ”college”, det vill säga till och med högstadiet. Senaten röstade även för att reklam för mobiltelefoner riktat till barn under 14 år skall förbjudas, villet är högre än den franska regeringens förslag om förbud till och med 12 år. I september skall det franska parlamentet ta ställning till lagförslaget.

7 juli 2009, USA: Malignt melanom nu vanligaste cancerorsaken bland kvinnor 25-29 år i USA. Trenden är alarmerande. I El Paso har det skett en ”enorm ökning” Malignt melanom ökar nu även bland mörkhyade, sjukdomen har fördubblats bland Spanjorer enbart de senaste 5 åren. Det börjar blir allt tydligare att malignt melanom är inte enbart en solskenshistoria. Det finns en faktor i vår miljö som ökat samtidigt med malignt melanom: den radiofrekventa strålningen.

6 juli 2009, Frankrike: Le Conseil de Paris (motsvarande kommunfullmäktige) beslutar enhälligt att Paris skall genomföra försök i syfte att sänka strålningsnivån från mobilmaster och antenner till maximalt 1 mW/m2 (10 000 ggr lägre än det svenska gränsvärdet). Paris hade redan ett betydligt lägre gränsvärde (10 mW/m2), men detta upplevs således inte tillräckligt. Beslutet är ett resultat av dels de runda-bords-samtal som ägde rum i maj mellan regering och miljöorganisationerna samt den medborgarutredning som lämnade sitt förslag om sänkt gränsvärde i mitten av juni till Paris beslutande politiker.

4 juli 2009, Storbritannien: Hjärntumör vanligaste dödsorsaken bland unga. På en avdelning i London har antalet fall av hjärntumörer fördubblats enbart det senaste året. Antalet barn som dog i hjärntumör ökade 33% mellan 2001 och 2007.

3 juli 2009, Sverige: Mobilstrålningen är den största källan till exponering för radiofrekvent strålning. Mobiltelefonin utsätter oss för långt mer strålning än Radio/TV-master – trots att myndigheterna påstår motsatsen. På punkt efter punkt vilseleder Strålsäkerhetsmyndigheten beslutsfattare och allmänheten om mobilstrålningen. Läs min artikel i Miljömagasinet.

29 juni 2009, Frankrike: Kommunen Seine St Denis utanför Paris inför moratorium för nya mobilbasstationer. Kommunen kommer att genomföra mätningar av strålningen för att säkerställa att strålningen inte överskrider 1 mW/m2, vilket rekommenderades av en medborgarutredning vid Paris stad (se 21 juni).

28 juni 2009, Sverige. Den framgångsrike entreprenören dog av en hjärntumör. Han hade skapat av lågprisvaruhuset Gekås i Ullared som omsätter miljarder varje år. Nu står han som en staty utanför entrén till varuhuset, avbildad så som han brukade se ut – med mobilen mot huvudet. Mobilen blev hans självmordsvapen.

26 juni 2009, Sverige: Mobilen ökar risken för hjärntumör upp till 8 gånger hos unga användare. 

21 juni 2009, Frankrike: Medborgargrupp tillsatt av Paris stad uppmanar staden att sänka gränsvärdet till 1 mW/m2: Paris skall bli ett föredöme för andra när det gäller trådlös teknik: gränsvärdet ska sänkas, mobilen ska förbjudas på skolor upp till gymnasiet, inga trådlösa system skall finnas på offentliga lokaler såsom exempelvis bibiliotek, invånarna skall ges bra och objektiv information om strålningsriskerna och inga mobilmaster skall placeras nära sjukhus och skolor. Detta är exempel på de tio förslag som en grupp medborgare lämnade den 18 juni till den politiska ledningen i Paris. De har under två månader, på uppdrag av Paris, satt sig in i frågan, hört såväl operatörer, miljöorganisationer, forskare och därpå dragit dessa slutsatser. Paris vice borgmästare säger att nu är det upp till Paris stad att verkställa förslagen.

15 juni 2009, USA: Publicerat brev från Universitetsledare till Mobiloperatörern US Cellular: Big Tobacco and Big Cellular.

14 juni 2009, USA: Paul Raymond Doyon som blev sjuk av mobilmaster berättar sin historia: hans symtom som först diagnostiserades som utbrändhet, stämde överens med de som beskrevs av ryska forskare redan på 70-talet: mikrovågssjukan (sömnstörningar, sänkt immunförsvar, koncentrationsproblem, hjärtarytmier, nedstämdhet, svullna lymfkörtlar mm). Läs hans berättelse här.

12 juni 2009, Indien: Larmklockan ringer för gråsparven. Mobilmaster orsakar gråsparvens försvinnande. En miljögrupp har studerat gråsparven under ett år. Gråsparvar som fanns där master satts upp försvann inom en vecka. Gråsparavarna försvinner mycket hastigt i Indien och i vissa områden finns de inte alls kvar. Även Europeiska forskare har konstaterat att gråsparvar minskar i antal i närhet av mobilmaster: Balmori and Hallberg, samt Everaert and Bauwens. Det har inte gjorts någon undersökning om gråsparvens tillstånd i de svenska städerna. Vill ingen veta?

9 juni 2009, Belgien: Inte bara i Frankrike: Belgisk domstol anser att en mobilmast kan utsätta närboende för en hälsorisk och förbjuder masten. Domstolen tog även hänsyn till att masten utgör en visuell störning och sänker fastighetsvärdena. Miljöorganisationerna konstaterar att denna dom utgör ett genombrott för ett erkännande om att mobilmaster kan skada människors hälsa.

4 juni 2009, Frankrike: Borgmästarna från de stora städerna kräver att sänkta gränsvärden testas och att regeringen ser till att åtgärder redan nu vidtas för at ge en kraftfull signal till hela folket. Grenobles borgmästare, som undertecknat pressmeddelandet, meddelar att Grenoble är redo att testa sänkt gränsvärde.

4 juni 2009, Frankrike: Borgmästare kräver sänkt gränsvärde till 1 mW/m2. Om inte operatörna godtar kravet  – så gäller fortsatt stopp (moratorium) för nya mobilantenner och master.

4 juni 2009, Frankrike: Kommunen Château-Thierry i ‘Aisne. beslutar att dra Orange inför domstol för att få en mobilmast som står nära en skola flyttad. Operatören vägrar i förhandlingar. Kommunen har redan låtit stänga skolan eftersom den anser att eleverna utsätts för risker. Kommunstyrelsen hänvisar till tidigare domar som dömt mobiloperatörer att ta bort mobilmaster och till försiktighetsprincipen som är inskriven i den franska grundlagen.

3 juni 2009, Schweiz: Strålningen mångfaldigad de senaste åren enligt Schweizisk studie där 166 personer burit en strålningsmätare under en tid.. Vi utsätts för mest strålning från mobiltelefonbasstationer, därefter mobiltelefoner och trådlösa telefoner som är de faktorer som ligger bakom att allmänhetens strålningsexponering skjutit i höjden. Enligt undersökningen står mobilbasstationer (32%), mobiltelefoner (29%) och DECT-teloner f(22%) ör drygt 80% av expnoeringen medan Radio- och TV-sändare står för drygt 10 %. Detta ska ställas i relation till Strålsäkerhetsmyndighetens ”information”  att ”Radio- och TV-sändare sänder med betydligt högre effekt” vilket ger sken av att vi exponeras betydligt mer för dessa sändare. Det är missvisande eftersom människor är intresserade av hur de faktiskt blir bestrålade, inte vilken utsänd effekt som sändarna har.

26 maj 2009, frankrike: Pappa till två läkarstudenter vittnar om hur hans barn (21 och 23 år) tvingats avsluta sina studier  på grund av utvecklade symtom av mobiltelefonin. Universitetet hade wifi och vid bostaden fanns en mobilmast.

25 maj 2009, Frankrike: Regeringen testar sänkt gränsvärde (1 mW/m2) i några kommuner och vill förbjuda mobilen i skolan upp till 6:e klass. Mijlöorganisationerna är däremot inte nöjda: de vill ha 1 mW/m2 som maxvärde i hela Frankrike och ett moratorium för nya mobilantenner. De uppmanar därför människor och kommuner att fortsätta att protestera och de kommer även att fortsätta att vända sig till domstolar, vilka hittills förbjudit tre mobilmaster enbart detta år.

maj 2009, Storbritannien: Eileen O’Connor fick bröstcancer som misstänks ha samband med mobilmasten. På denna video från 2005, berättas hennes historia, från det att hon drabbats av cancer till att ha blivit en av förgrundsfigurerna i Storbritannien för kampen för rättvisa och information om riskerna med mobiltelefontekniken. Eileen O’Connor organiserade en internationell konferens i London i september och har startat Radiation Research Trust.

20 maj 2009, Frankrike: Mobilen dödar – snart på mobiltelefonerna? Enligt en rapport från regeringen är ett förslag som läggs fram i samband med runda-bordssamtalen att mobiltelefoner skall förses med varningstexter. Dessutom blir reklam riktad till barn under 12 år förbjuden samt även eventuellet användning inom skolor. Exponeringen från mobilmaster skall ligga på en ”så låg nivå som möjligt” (ALARA-principen = as low as reasonbly possible). Men oroganisationen Robin des Toits nöjer sig inte med det utan vidhåller kravet på 1 mW/m2.

20 maj 2009, Frankrike: Många kommuner vill sänka gränsvärdet till 1 mW/m2. Organisationen Robin des Toits publicerar en lista på kommuner, bland dem staden Pau, som vill införa 1 mW/m2 (10 000 gånger lägre än i Sverige). Robin des Toits meddelar att i mängder av kommuner läggs nu förslag om att kommunen skall sänka gränsvärdet och vara ”test-kommuner” för 1 mW/m2.

19 maj 2009, Frankrike: Borgmästare stänger av mobilbasstation på en kommunal byggnad i Clamart och hänvisar till försiktighetsprincipen.  Mobiloperatören hade ålagts sedan 3 år att finna en ny plats eftersom kontraktet gått ut och kommunen vägrade förnya det. Då bolaget inte agerat efter tre år tog borgmästaren saken i egna händer och beslutade att stänga av basstationen. Kommunen har sedan 2001 en princip att inga basstationer får stå närmare än 100 m från en skola eller daghem. Inga basstationer tillåts längre på kommunala byggnader eller kommunala fastigheter.

18 maj 2009: Skadade och döda träd i mobilmasters antennriktningar. Se bilder. Text även på engelska. Kommentar: skadade och döda träd ses även i Sverige i antennriktningarna.

15 maj 2009, EU-kommissionen svarar EU-parlamentariker: : “En sänkning av gränsvärdet har ekonomiska konsekvenser för branschen och ska enbart införas om det finns tydliga belägg för en positiv effekt på folkhälsan”. Samtidigt öppnar kommissionen för att experterna i SCENIHR (däribland Anders Ahblom) kan ha intressekonflikt i och med sitt tidigare medlemskap i ICNIRP som fastställt gränsvärdet. Här är frågorna från den danska parlamentarikern Schaldemose

15 maj 2009, Sverige: Peter Wahlbeck: – Det är märkligt att man inte ens på Kalla Fakta, Uppdrag granskning eller Debatt ställer sig frågan – hur kommer det sig att vi har två så olika läger med riskförnekare och antagonister utan att de får ventilera sina åsikter offentligt inför allmänheten? Kan det vara så att medierna indirekt är påverkade av riskförnekande, styrd av starka kapitalkrafter? Om svaret är ja – vad lever vi då i för samhälle, frågar jag dig? Ditt svar måste bli ett fascistiskt samhälle.

14 maj 2009, Frankrike: Universitetet Sorbonne i Paris stänger av det trådlösa datanätverket på grund av hälsoriskerna. Inför moratorium. Personal har klagat på symtom som illamående, yrsel mm.

12 maj 2009, Sverige: ”Utvecklingen av hudcancer i Sverige är alarmerande.…Antalet nya fall accelererar, även bland yngre”. Debattartikel av Socialstyrelsens och SSMs generaldirektörer. Svår hudcancer ökar snabbt i Sverige på 2000-talet.

11 maj 2009,  USA: Den stora Interphonestudien som är tre år försenad på grund av att de inblandade forskarna inte kan komma överens kommer till slut att publiceras inom kort. Det är den nya chefen för IARC som tvingat fram en publikation och han har själv deltagit i den grupp om tre personer som skrivit manuset. Flera forskare inom Interphone anser att resultaten visar ökad risk för malign hjärnumör medan den nordiska gruppen, med bland andra Anders Ahlbom, Maria Feychting och Joachim Schuz från Danmark hävdar att den ökning som visats inte är något att bry sig om. Microwave News avslöjar att konflikten är så djup att forskarna inte ens kan komma överens om tider för möten. Det är förstås bra att vi i Sverige enbart förlitar oss på Anders Ahlbom och Maria Feychting, som har monopol på att expertisera om frågan i Sverige, eftersom regering och industri då enbart får glädjebesked och slipper de tråkiga.

9 maj 2009, USA: Boston stad förbjuder chaufförer i tunnelbana, buss, tåg att använda mobiltelefoner i yrket. Orsak: en chaufför orsakade en olycka med 49 inblandade när han sände ett sms och då körde mot rött ljus. I Californinen dödades 25 personer förra året och 135 skadades då en tågförare sände ett sms. Kommentar: I Sverige anser infrastrukturminister Åsa Torstensson att mobilanvändning i trafiken inte skall förbjudas eftersom ”det är innehållet i  samtalet som är farlig, inte mobilen i sig”. Sverige är det enda land i Europa tillsammans med Albanien och Malta som inte har restriktioner för mobilanvändning vid bilkörning. Åsa Torstensson bryr sig mer om mobiloperatörernas omsättning än svenska folkets säkerhet på vägarna. Industrilobbying kan knappast bli tydligare än så här. Israeliska forskare har exempelvis visat att reaktionstiden försämras vid mobilelefonanvändning.

8  maj 2009, Frankrike: Moratorium för nya basstationer i Nimes i Frankrike. Medborgarorganisation blockerar etablering av en ny basstation. Borgmästaren förklarar att moratoriet varar tills dess att en överenskommelse nåtts med operatörerna om en ”uppförandekod” och även tills dess utfallet av runda-bordssamtalen i regeringen är klart.

7 maj 2009, Frankrike: Runda-bordssamtalen om mobilstrålningens risker: flera franska kommuner är beredda att testa gränsvärdet 1 mW/m2 efter förslag av organisationen Robin des Toits.”I egenskap av borgmästare har vi skyldigheter gentemot invånarna. så länge som mobiloperatörerna inte garanterar att strålningen är ofarlig för hälsan måste vi tillämpa försiktighetsprincipen, säger borgmästaren från Hérouville-Saint-Clair.

6 maj 2009, Frankrike: Runda-bordssamtalen om mobilstrålningens risker: Fransk läkarorganisation för miljön, som har 1000 läkare som medlemmar, vill att hänsyn tas till särskilt känsliga personer, barn och gravida kvinnor i debatten om strålnignens risker. Föreningen vill därför inte acceptera det föreslagna gränsvärdet 1 mW/m2, som är även det för högt för känsliga grupper, utan vill i stället lyfta hela det ”bad av elektromagnetisk strålning som hela tiden ökat de senaste åren”.

6 maj 2009, Frankrike: Eva Joly, tidigare biträdande chef för ekobrottsåklagarmyndigheten i Paris och känd för sitt arbete mot korruption, anser att mobilstrålningsriskerna är den största hälsofrågan i dag. Eva Joly ställer upp i EU-parlamentsvalet för ”Europe-Ecologie pour les européennes”, och ansera tt de nära relationerna mellan mobilindustrin och regeringen är skadlig för folkhälsan. Eva Joly har skrivit flera böcker och kan ses här i en videointervju.

5 maj 2008, Sverige: 13000 namnunderskrifter mot att riva det fasta telenätet lämnas till infrastrukturministern. Interphones projektledare Elisabeth Cardis har uppmanat barn att använda fast telefon.

4 maj 2009, Frankrike: Borgmästare inför restriktioner: mobilmaster får inte stråla mer än 1 mW/m2 på skolor eller daghem (10 000 gånger lägre än SSMs ”referensvärde”)

30  april 2009, Sverige: Skrämmande ökning av malignt melanom i Blekinge: en ökning med 80% på ett år. Örjan Hallberg, tidigare miljö- och kvalitetschef inom Ericsson, har en förklaring till ökningen. Malignt melanom är nu den vanligaste dödsorsaken i cancer bland unga kvinnor i 20-årsåldern i Storbritannien. Men är solen egentiligen den största boven som vi fått veta av alla medier? Malignt melanom har inte ökat bland de som exponeras mest, det vill säga de som arbetar utomhus, utan enbart bland dem som arbetar inomhus, enligt amerikanska FDA: trots att utomhusarbetare får 3-9 ggr mer UV-strålning än inomhusarbetare har ökningen av malignt melanom enbart skett bland inomhusarbetare.

28 april 2009, Storbritannien: Hjärntumörer bland barn har ökat med 33% mellan 2001 och 2007. Hjärntumörer är den största orsaken till dödsfall av cancer bland personer under 40 år. Oroande statistik visar att sjukdomen ökar.

26 april 2009, Storbritannien: Kevin O’Neill, hjärnkirurg vid Imperial college i London säger att på hans avdelning har antalet fall av barn med hjärntumör fördubblats enbart det senaste året.”

27 april 2009, Fankrike: Borgmästare stänger av trådlöst datanätverk i samtliga skolor. – Vi tillämpar försiktighetsprincipen. Vår roll är att skydda invånarna, säger borgmästaren i  Hérouville-Saint Clair. Kommunen kommer även att låta genomföra mätningar av strålning från mobilbasstationer för att säkeerställa att strålnignen inte är för hög. Om den skulle visas vara för hög kommer kommunen att kräva att operatören omplacerar antennerna, och vid behov går kommunen till domstol. Kommunen kommer även att genomföra en informationskampanj riktad till invånarna om vilka åtgärder de kan vidta för att skydda sig mot riskerna.

24 april 2009, Sverige: Kirurger varnar för hjärntumörepidemi. Men Miljöministern vill inte informera om riskerna utan lutar sig mot opålitliga experter.

23 april 2009, Frankrike: Regeringen öppnar för sänkning av gränsvärdet och ett moratorium för nya mobilmaster tills dess att en ny utredning om riskerna med mobiltelefonin är klar efter sommaren. Runda-bordssamtal med miljöorganisationer och industrin kommer att pågå under en månad. Vetenskapsmän kommer att bjudas in för att ge sin syn på riskerna.

23 april 2009, Frankrike: Musiker 41 år, i Paris, tappade helt sömnen sedan en mobilbasstation satts upp i närheten. Mätningar visade upp till 4 V/m i hans lägenhet (Sverige tillåter upp till 61 V/m).  I dag hålls de första runda-bordssamtalen mellan regering, industri och organisationer om riskerna med mobiltelefonin. Organisationerna kräver sänkning av gränsvärdet till 0,6V/m = 1 mW/m2.

14 april 2009, Sverige: Svenska folket utsätts för ännu mer fullskaleexperiment: 4G skall byggas ut och täcka 99% av människorna i deras egna hem. Kommentar: Ingen forskning har studerat vad dessa mycket stora dataöverföringshastigheter har för effekter på vare sig celler, djur eller människor. Detta omtalas utan kritik av samtliga svenska medier. Däremot har inga medier skrivit om de australiensiska hjärnkirurgernas varningar för att allt fler barn får hjärntumörer, EU-parlamentets resolution om omprövning av gränsvärdet, de många internationella experternas allt högljuddare varningar. Medias delansvar för det brott mot mänskligheten som pågår är mycket mycket stort.

14 april 2009, Frankrike: föräldrar till barn i en skola i Lyon med mobilbasstationer drar operatören Bouygues Telecom inför domstol för att få operatören att ta bort antennerna. Barnen lider av illamående, huvudvärk och näsblod (vanliga effekter av mikrovågsstrålning – min komm.). I slutet av år 2007 drabbades två barn i en och samma klass i en annan skola i Lyon av leukemi, vilket ledde till att mobilbasstationerna som fanns på mycket kort avstånd från elevernas klassrum bortmonterades.

8 april 2009, Storbritannien: Brittisk lärararorganisation vill stoppa Wi-Fi i skolor på grund av osäkerheten om hälsoriskerna. The Association of Teachers and Lecturers, som representerar 160 000 lärare, vill att skolor skall använda kabelbunden teknik tills dess det är visat att WiFi inte orsakar cancer eller sterilitet. Organisationen uppmanar även till en omfattande studie av effekterna av Wi-Fi.

7 april 2009, Frankrike: Paris stad har antagit ett förslag från de gröna och begär att gränsvärdet sänks i Frankrike. Begäran är lämnad till regeringen inför rundabordssamtalen den 23 april om frågan.

6 april 2009, Sverige: SSM fortsätter att vilseledamen får svar på tal. Se även kommentarer under artikeln. Lars Mjönes: ”Referensvärdet skyddar med väl tilltagen marginal mot alla säkerställda hälsoeffekter från elektromagnetiska fält, både akuta och långsiktiga effekter.” Kommentar: Det påståendet är en grov lögn. I ICNIRPs artikel om gränsvärdet står det tydligt att gränsvärdet skyddar mot akuta omedelbara effekter och inte mot långtidseffekter eftersom forskningen om långtidseffekter var för otillräcklig för att sätta gränsvärden. Se sidan 3 ”Basis for limiting exposure”.

6 april 2009, Frankrike: Bouygues Telecom, som dömdes att ta bort en mobilmast i överprövningsdomstolen (5 februari) överklagar till Högsta Domstolen.

3 april 2009, Sverige: 25 åring fick grå starr av solen. – Jag tror att solvanan har förändrats vilket gör att allt yngre människor får problem. Kommentar: det som verkligen har förändrats är människors mobilvanor. Redan på 40-talet visades att mikrovågor kan orsaka grå starr, även vid icke-termiska nivåer, dvs nivåer som är under den termiska effekt som gränsvärdet för mobiltelefonerna är baserade på (Robert O. Becker, Cross Currents, s 191-192). Senare års forskning har även visat att mobilens strålning skadar ögats lins

2 april 2009, Australien: Australisk TV om mobilriskerna. Devra Davis, amerikansk cancerepidemiolog:  Vi har låtit oss luras att tro att det enda bevis som verkligen räknas när det gäller skador på människors hälsa är tillräckligt många sjuka och döda människor. Det synsättet måste förändras”. Intressant är också att programmet säger att mobilindustrin vill föra fram budskapet att mobilen inte ökar risken för hjärntumör inom 10 år. Det är precis samma budskap Anders Ahlbom, KI, vill förmedla (SVT Vetenskapsmagasin 23/2/09). Ahlbom sade å ”att alla som gör bedömningar av frågan är ense att mobilen inte innebär ökad cancerrisk”. Australisk TV visar tydligt något helt annat.

2 april 2009, Frankrike: Le Monde skriver om en studie publicerad i Occupational & Environmental Medicine som visar att exponeringen från mobilmaster kan vara som högst 1 km från en mast på landsbygden och 280 m från en mast i tätort. Studien  genomfördes genom att 200 personer hade en mätare som mätte den strålning de utsattes för vilket sedan jämfördes med avståndet till master. Anledningen till att strålningen kan vara högre på längre avstånd beror på att strålningen på dessa avstånd når markytan, beroende på antennernas vinkling och mastens höjd. Detta omkullkastar SSMs vanliga information om att strålningen ”avtar snabbt med avståndet”.

2 april 2009, EU: EU-parlamentet antog Ries-resolutionen om elektromagnetiska fält med 559 röster mot 22 innebärande att EU-parlamentet punkt 1 ”uppmanar kommissionen att se över den vetenskapliga grunden för gränsvärdena” samt punkt 2 ” begär att särskild hänsyn tas till biologiska effekter vid bedömningen av de potentiella hälsoeffekterna av elektromagnetisk strålning, särskilt eftersom man i vissa studier påträffat de skadligaste effekterna på de lägsta nivåerna.”

1 april 2009, EU: 60 vetenskapsmän, inom ICEMS, uppmanar EU-parlamentet att rösta ja till resolutionen om bland annat revidering av gränsvärden den 2 april och inte begära att SCENIHR (Ahlbom mfl)  skall få göra revideringen. Gränsvärden måste sättas med etiska hänsyn, som beaktar att individer har olika känslighet, exempelvis barn, gravida, elöverkänsliga.

april 2009, Frankrike: France 2 om risker med mobiltelefonin. 2 tonåriga systrar drar operatör inför domstol med hjälp av advokat Forget eftersom de har fått hjärtarytmier sedan en mobilmast installerades i närheten av hemmet. Nästan alla övriga i byn har sömnproblem. En man som fått spottkörteltumör som han hänför till mobilanvändningen går till domstol och kräver ersättning. Professor Servan-Schreiber bakom de 20 cancerläkarnas appell juni 2008, förklarar cancerriskerna med mobilen. Efterföljande studio-debatt.

31 mars 2009, CH: Schweizisk TV om mobilriskerna. Elisabeth Cardis, Interphones projektledare: Barn ska minimera användningen av mobiler: Den största nordiska studien indikerar en förhöjd risk för hjärntumör efter 10 års latens.

30 mars 2009, Frankrike: Familj lider av mobilantenner 10 m från lägenheten. Sonen 9 år har näsblod och huvudvärk. Pappan kan inte sova. De drar nu operatören inför domstol med hjälp av advokat Forget, som vann målet i appellationsdomstolen i Versailles (se 5 februari 2009). Familjen lider således av de typiska symptomen på mikrovågssyndromet, som visats om och om igen sedan 60-70-talet. Totalt fem nya mål lämnades i dag in till domstolarna i Frankrike av organisationen Robin des Toits och advokat Forget. Den prejudicerande domen i Frankrike gäller att det finns hälsorisker med mobilantenner och att därför har de nya ärendena goda utsikter att vinna.

27 mars 2009 – delvis annat ämne: Kina har avrättningsbussar som kör runt i landet och avrättar fångar. 10 000 människor beräknas avrättas enbart i år. Efter avrättningen tas många organ ut och säljs vidare. Också  nazi-tyskland hade avrättningsbussar. Ericssons Vd Svanberg och Wallenbergs-familjen bjöd in Kina-ledarna till de finaste salongerna i Haga slott. Affärskontrakt om 7 miljarder undertecknades.

27 mars 2009, Belgien: Inte alls bara ett svenskt problem. 6% av belgarna är elöverkänsliga. Här berättar en man, 37 år, sin historia: välutbildad hade han ust börjat vad som kunde blivit en framgångsrik karriär inom en internationell organisation. Men den ökade strålningen från mobiltelefonin gjorde honom sjuk.

26 mars 2009, Frankrike:: 60% av invånarna i Lyon vill begränsa antalet mobilmaster i närhet av bostadsområden. Lika många anser att mobilmaster är endera farliga eller utgör en risk. TidningenLe Progrès har gjort en enkät.

25 mars 2009, Sverige: Ungas hälsa försämras dramatiskt de senaste åren. Självmordsförsöken ökar, oro och ångest, sömnproblemen. Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm anser att man bör börja arbeta för att unga får bättre hälsa redan på dagis och i skolan. – Vi behöver lista ut på vilket sätt vi kan hjälpa unga och sedan sprida den kunskapen till bland andra skolnämnden, skolan och barnavårdscentralerna. Kommentar: Lars-Erik Holmär i högsta grad personligen ansvarig för denna utveckling. Han var tidigare Gd för SSI och tillsatte 2002 ett vetenskapligt råd av experter från ICNIRP som avfärdat alla rapporter som pekar på att EMF under deras eget allt för höga gränsvärde är förenat med hälsorisker. Den ökning som nu ses av sömnproblem, depressioner, oro/ångest och självmordsförsök kan härledas till den explosivt ökande strålningen från mobiltelesystem de senaste åren. Holm har vägrat att lyssna på de kritiska forskarna som varnat allt ihärdigare för en folkhälsokatastrof. Exempelvis så sent som den 23 mars i franska senaten.

24 mars 2009: Råd från experter förvirrar hjärnan och får oss att förlora omdömet.Det visar att den normala mekanismen som vi har när vi kalkylerar risker och belöningar inte används när du har en expert som säger åt dig vad du ska göra.  Enligt min åsikt, ska beslutsfattande inte lämnas över till andra, experter eller inte, säger Gregory Berns.

23 mars 2009, Frankrike: AFP: Seminarium i franska senaten: fyra experter: det finns en risk för degenerativa sjukdomar och cancer. Det finns således en risk att det är ett stort folkhälsoproblem” enligt en undersökning vill 80% av fransmännen att regeringen bättre reglerar mobilmaster och antenner.

23 mars 2009, GB: Miljoner barn och ungdomar använder mobilen 6 timmar varje dag, enligt färsk undersökning i GB. Trots att Stewart-rapporten redan år 2000 rekommenderade att barn under 16 år inte skulle använda mobiler har regeringen i GB inte agerat. Kommentar: Användningen har exploderat bland barn inte bara i GB utan även i Sverige de senaste åren. Sveket mot barnen är enormt: Barn och deras föräldrar har fått höra av media, regering, myndigheter och deras experter och industri att mobilen är säker eftersom inga hälsoeffekter visats trots omfattande forskning – ett grovt lögnaktigt budskap som spritts enbart för pengars skull. Så falskt. Så cyniskt. Så omänskligt. Så rentav kriminellt…….

21 mars 2009, EU-parlamentet: Intervju med Frédérique Ries, EU-parlamentariker, som skrivit en rapport för EU-parlamentet. Hon har aldrig tidigare fått ett så elakt brev från en en berörd industri, som efter den rapporten. (Eng. text)

19 mars 2009, Frankrike: Två förskolebarn 5 och 4 år har fått hjärntumör inom loppet av två år, vid samma lilla skola. Föräldrar till barnen kräver mätning av strålning. Skolan ligger intill flera sändarantenner för mobiltelefoni. Tidigare har canceranhopningar bland små barn föranlett bortmontering av mobilmaster/antenner i Frankrike vid åtminstone tre tillfällen: Paris, Lyon samt en liten by i norra Frankrike. I Spanien fick 4 barn cancer inom loppet av ett år sedan 60 sändarantenner monterats 40 meter från skolan.

19 mars 2009, GB: Underrapporterad hjärntumörstatistik. Många hjärntumörfall ingår inte i den officiella statistiken: ”There are probably around 1,500 patients with high grade brain tumours missing from the official statistics as well as thousands of patients with lower grade and benign tumours.”

17 mars 2009, Sverige: Juristen Mats Dämvik och docent Olle Johansson kräver att SSM slutar vilseleda myndigheter, politiker och allmänheten och i stället ”tydligt tillkännager att referensvärdet endast säger vid vilken nivå vetenskapligt säkerställda akuta hälsoeffekter p.g.a. uppvärmning uppkommer, och därför saknar relevans vid prövningar av långtidseffekter samt icke-termisk påverkan enligt FP. ”

14 mars 2009, Sverige: Ännu en studie bekräftar sömnstörningsepidemin:  51 procent av 1000 tillfrågade har ett eller flera slags problem med sin sömn, som att de vaknar till under natten, har svårt att somna in eller inte känner sig utvilade på dagen. Studien visar även att kvinnor sover sämre än män. De söker läkarhjälp och förbrukar sömnhjälpmedel och medicin och hypnos i dubbelt så hög utsträckning som män. Finns det ett samband med en miljöfaktor som ökat dramatiskt under de senaste 10 åren och som dessutom i upprepade studier visats påverka sömn, sömnhormon och hjärnans aktivitet?

13 mars 2009, Belgien: Bryssel-regionen inför gränsvärdet 3 V/m. Det nya gränsvärdet är en följd av en ny lag för att ”skydda miljön mot möjliga skadliga effekter av icke-joniserande strålning”. Det motsvarar drygt 20 mW/m2 och är flera tusen gånger lägre än gränsvärdet i Sverige, som SSM felaktigt påstår är ”satt med god marginal till nivåer som ger påvisade direkta hälsoeffekter”.Mobilindustrin sätter emellertid käppar i hjulet och har fått anstånd med införandet till den 15 september 2009. Den nya lagen innebär att varje ny mobilbasstation måste ha ett miljötillstånd. Borgmästaren i Brysselkommunen Auderghem, Didier Gosuin, tidigare miljöminister, inför emellertid redan i dag kravet att varje ny mobilbasstation måste ha ett tillstånd av kommunen.I nget tillstånd ges förrän mätningar visat att strålningen inte överstiger 3V/m. Auderghems kommun har genomfört en rad mätningar som visar att 3V/m överskrids kraftigt vid en tredjedel av basstationerna i kommunen.

12 mars 2009, Sverige: Exklusiviteten i expertisen. Anders Ahlbom, och hans kollegor, har monopol på expertisen om risker med elektromagnetiska fält i  Sverige. Han har tillsammans med Maria Feychting och Lena Hillert producerat flera rapporter den senaste tiden, för Socialstyrelsen, för regeringen och för EU. Snart kommer även deras rapport för SSM. Ahlbom har även fastställt gränsvärdet som han med ensamrätt utvärderar risker av. Så förvånande att riskerna i rapport efter rapport avfärdas. Här kan du läsa Socialstyrelsens rapport. Sid 189 osv. Här kan du läsa FAS-rapporten. Här kan du läsa EU-rapporten. Juristen Mats Dämvik har i olika sammanhang pekat på att denna exklusiva ordning strider mot EU-direktivet om tillämpning av försiktighetsprincipen, som klart anger att olika synpunkter på riskbedömningarna skall framhävas på ett objektivt och sakligt sätt. Inte som nu: om de ens nämns, nedvärderas och smutskastas (se exempelvis FAS-rapporten sidan 22-23)

7 mars 2009, Sverige: Olle Johansson, Karolinska Institutet ryter till: ”Blindbocksleken med vår hälsa måste en gång för alla stoppas! Jag kräver därför att Strålsäkerhetsmyndigheten tydligt tillkännager att referensvärdet endast säger vid vilken nivå vetenskapligt säkerställda akuta hälsoeffekter på grund av uppvärmning uppkommer – och därför helt saknar relevans vid prövningar av långtidseffekter samt icke-termisk påverkan enligt Försiktighetsprincipen (FP).”

6 mars 2009, Frankrike: AFP. Panik i mobilindustrin. En tredje domstol tillämpar på kort tid försiktighetsprincipen på mobilbasstationer i Frankrike. Domstolen i Angers skriver att mot bakgrund av  att det finns en skola som ligger mindre än 100 meter från de tänkta antennerna och det osäkra läget om riskerna av strålningen, skall försiktighetsprincipen tillämpas och inga antenner tillåtas på den tänkta platsen (ett kyrktorn). Se även info här. Mobiloperatören Orange som inte får sätta upp sina antenner i närhet av skolan reagerar med att hänvisa till myndigheterna samt till Medicinska Akademin, M.A, som gick ut och talade om för media att mobilmasterna minsann inte innebar några hälsorisker, kort efter den tredje domen. Här tolkas M.A.av Raymond Devos (på franska). Det visar sig att Professor Aurengo i Medicinska Akademin sitter på många stolar: han finns även mobiloperatören Buygues Telecoms vetenskapliga råd (tillsammans med Bernard Veyret, som i sin tur finns i SSMs vetenskapliga råd), samt i franska elbolaget EDFs styrelse. Samma dag som MA gjorde sitt mediala utspel, hänvisade högste chefen för Bouygues Telecom till M.A. liksom franske premiärministern, som också han, samma dag uttalade att det inte fanns några risker med mobilmasterna. Samtidigt möblerade han om i regeringsansvaret för de runda-bords-samtal som hålls om frågan den 26 mars.

5 mars 2009, Frankrike: Panik i mobilindustrin. Franska Medicinska Akademin rycker ut till försvar för industrin med anledning av två domar som fastställer att mobilmaster utsätter närboende för hälsorisker och som nu leder till en lavin av andra rättsprocesser.  Även för knappt ett år sedan prövades detta trick efter att 20 cancerläkare undertecknat en appell om mobilens risker för barnen. Advokat Forget, som drev den vinnande domen i Versailles (se 5 februari)  berättar att Akademin är grovt okunnig och känner inte ens till att strålningen innehåller lågfrekventa komponenter.  Akademins utspel är ett strålande exempel på tredje-parts-tekniken. Se även under Manipulation.

3 mars 2009, Schweiz: Reportage om elöverkänslighet som ökar även i Schweiz. Elöverkänsliga i Schweiz såväl som Sverige berättar. Docent Olle Johansson deltar också. På franska.

3 mars 2009, Sverige: Kvinna sjuk sedan många år av mobilmast. Med bara 100 meter till mobilmasten blev Judith Skörsemo sju redan något år efter det att mobilmasten kom på plats. Hon lider av domningar i armar och ben. huvudvärk och ögon som kliar och svider, samtidigt som hennes tinnitus har förvärrats.
– Det enda som hjälper är att då och då resa bort ett tag. Då försvinner besvären, säger hon.

2 mars 2009, Frankrike: Krav på erkännande av mikrovågssyndromet. Professor Le Ruz kräver att man erkänner ett syndrom som beror på elektromagnetiska fält. Professorn och cancerläkaren Belpomme har utarbetat ett protokoll som skall ge möjlighet att klassa elöverkänslighet som en sjukdom.

1 mars 2009, Frankrike: Lång artikel om de omfattande protesterna i Frankrike mot mobilmaster. Dr Pierre Le Ruz: Exponering för mobilbasstationer leder till att risken ökar för mikrovågssyndromet, som är väl känt bland militärer eftersom det är samma frekvenser som sedan länge använts av militären. Det är sömnproblem, beteendestörningar, aggressivitet, minnesstörningar etc. Vid analyser av drabbade finner man onormalt låga melatoninnivåer och för höga nivåer av stressmarkörer, vilket är hormonella rubbningar. Man ser också immunstörningar. T-lymfocyterna, som ska skydda organismen, är nästan helt försvunna. Vi finner leukemier och hjärntumörer.  

26 februari 2009, Sverige: Av 1300 elever mellan 13 och 17 år har 40% haft sömnproblem de senaste 3 månaderna.

26 februari 2009, Sverige: I Sverige får en man med typiska symtom för mikrovågssjukan (sömnproblem, balanssvårigheter, muskelvärk, domningar, muskelkramper, sämre korttidsminne, sveda och brännande känsla i ögonen, torra ögon och tinnitus) inte ens gehör för en mätning av strålningen från 3G-masten hos Miljööverdomstolen. Motiveringen är att det ”inte finns någon risk för att referensvärdet för strålning överskrids”. Jämför med domen i Frankrike den 24 februari och 5 februari.

25 februari 2009, Frankrike: Han fick spottkörtelcancer av mobilen. Mannen tar nu sitt fall till domstol med hjälp av advokat Forget som framgångsrikt drev ärendet mot Bouygues Telecom (se 5 februari). ”Mobilen är ett ofrivilligt självmord” säger den drabbade. ”Mobiloperatörerna lägger ett redskap i dina händer som bombarderar dig med strålning och som skadar dig.”

25 februari 2009, USA: The Epoch Times: Cell phones, the new cigarettes.

19 februari 2009, Norge: Norska Aftenposten om den franska domen mot Bouygues Telecom.

18 februari 2009, Schweiz: Såväl människor som kor och svin mår bättre sedan radiomasten stängdes av. sömnproblemen försvann, korna mjölkar bättre med mera. (på tyska)

17 februari 2009, Frankrike: Den historiska domen från Versailles (se 5 februari) leder nu till en rad andra processer i domstolar. Le Parisien om en man som nu går till domstol för att få bort mobilantennerna över sin lägenhet. Sedan de etablerades lider hans fru av hjärtproblem, huvudvärk, näsblod, sömnstörningar, minnesstörningar, yrsel. Typiska symtom för mikrovågssyndromet vilket beskrevs redan i östeuropeisk vetenskaplig litteratur på 60- 70-talet. Över hela västvärlden rapporterar människor om samma symtom.

16 februari 2009, Frankrike: Ännu en domstol, domstolen i Carpentras, dömer en mobiloperatör att ta bort mobilmasten eftersom det tveklöst kan finnas hälsorisker: ”det finns ifrågasättanden, som är mycket serösa, som pekar på den möjliga skaderisken av liknande installationer, som kan betecknas som möjlig, till och med sannolik”….”de klagande har inte kunnat garanteras av operatören att de inte utsätts för hälsorisker av masten som installerats nära deras hem”, skriver domstolen. Här är hela domen (på franska). Inom kort kommer den översatt till engelska

10 februari 2009, Schweiz: Dr Rau Medical Director of the world renowned Paracelsus Clinic in Lustmühle, Switzerland says he is convinced ‘electromagnetic loads’ lead to cancer, concentration problems, ADD, tinnitus, migraines, insomnia, arrhythmia, Parkinson’s and even back pain. At Paracelsus (www.paracelsus.ch), cancer patients are now routinely educated in electromagnetic field remediation strategies. Läs mer.

6 februari 2009,Frankrike: domen i Versailles den 5 februari (se nedan) leder till en våg av andra processer, där närboende till mobilmaster kräver rättvisa. I Boulogne har 7 personer fått cancer i de översta våningarna på ett höghus där 9 mobilbasstationer etablerades 2004. 2 av personerna har dött. Andra klagar över mikrovågssyndroms-symtom: huvudvärk, yrsel, hörselstörningar mm.

5 februari 2009, Frankrike: Överdomstolen i Versailles (Cour d’Appel) bekräftar domen mot mobiloperatören Bouygues Telecom: masten innebär en påtvingad risk för de närboende och skall monteras bort. De klagande får skadestånd och operatören döms att betala 500 Euro för varje dag som masten inte monterats bort. Kommentar: Detta är första gången en mobiloperatör döms att betala skadestånd för att ha utsatt närboende för påtvingade risker och att ta bort masten. Det är första gången som domen står sig i högre instans. Bouygues Telecom och mobilindustrins lobbyingorganisation är chockade och hänvisar till WHO, som sedan länge agerar i mobilindustrins intresse. Domstolen har tagit fasta på osäkerheten i forskningsläget och att osäkerheten om riskerna är reell och faktabaserad. Domstolen i Frankrike gör således en helt annorlunda bedömning än svenska domstolar, som hittills enbart förlitat sig på Strålsäkerhetsmyndighetens och Socialstyrelsens svepande formuleringar. Det är hög tid att lägga alla korten på bordet även i Sverige.

5 februari 2009, Danmark: Ny undersökning från gänget från Danska cancerfonden påstår: ”Mobilen orsakar inte demens”. Kommentar: Denna ”nyhet” visar än en gång att samhället och jounalistiken måste vakna upp. Vetenskapen har blivit ett redskap för mäktiga ekonomiska intressen. Med statistik kan vilken miljörisk som helst trollas bort. Den danska gruppen trollade på samma sätt bort hjärntumörriskerna.

4 februari 2009, Bryssel: ny EU-rapport: ”cancer av mobilen inte sannolik”. Här är hela rapportenKommentar: Det är inte längre möjligt att ta dessa rapporter, signerade Anders Ahlbom och de övriga i ett litet nätverk av experter på allvar. Det är enbart ett ordspel under vetenskaplig täckmantel, vars syfte är att ge industrin fortsatt lots. På bekostnad av människors hälsa och liv.

3 februari 2009, GB: 34 har fått cancer i närhet av enorm mobilantennanhopning. Docent Olle Johansson från KI och Europaparlamentariker ger sitt stöd åt de boendes protester.

29 januari 2009, Sverige: Allt fler unga får sömnproblem”Sömnproblemen växer enormt snabb, särskilt bland unga”.

28 januari 2009, Sverige: Studenterna lider allt mer av sömnproblem, huvudvärk, hjärtklappning, yrsel och ont i magen. Kommentar: de beskrivna symtomen stämmer överens medmikrovågssyndromet. Men studenterna får inte veta, när de söker hjälp för sina problem, att hög exponering för strålning från mobilmaster, trådlösa telefoner och trådlösa datanätverk kan vara boven.

26 januari 2009, Frankrike: Ilskans antenner. 1 timmas dokumentär av franska kanal 5 om de ökande protesterna i Frankrike mot mobilbasstationer. Två kvinnor har gjort en hälsoenkät i ett höghus som har ett stort antal antenner mitt emot. 80 % av de boende har någon sjukdom. vittnen redovisar de vanliga symtomen: hjärtproblem, sömnproblem, cancer, mm.

23 januari 2009, Sverige: Var tionde svensk har sömnproblem och allt fler företag tjänar stora pengar på sömnbristen. Kommentar: Aldrig någonsin nämns att det finns ett tydligt samband mellan de ökande sömnproblemen och den ökande strålningen i samhället. Att strålning från mobiltelefoni stör sömnen har visats om och om och om igen. Exempel här.

januari 2009, Spanien: Sammanställning av spanska tidningsartiklar om cancer och sjukdomar i närhet av mobilmaster 2000-2007. (engelska)[6]