Brev till de svenska EU-parlamentarikerna

Detta brev står var och en fritt att nyttja och justera efter sin symtombild och situation

Den 15 maj 2012

Europaparlamentets Skriftliga Förklaring i enlighet med artikel 123 i arbetsordningen om erkännande av multipel kemisk känslighet och elöverkänslighet i den internationella statistiska klassifikationen av sjukdomar och relaterade hälsoproblem (ICD)

Den 12 mars skriver Raül Romeva i Rueda, Kriton Arsenis, Willy Meyer, Michèle Rivasi, Oreste Rossi under på Europaparlamentets skriftliga förklaring i enlighet med artikel 123 i arbetsordningen om erkännande av multipel kemisk känslighet och elöverkänslighet i den internationella statistiska klassifikationen av sjukdomar och relaterade hälsoproblem (ICD)

Jag uppmanar er svenska europaparlamentariker att även ni skriva under på denna skriftliga förklaring i enlighet med artikel 123, (se bilaga) anledningen är den svåra situation elöverkänsliga befinner sig i Sverige. Jag skriver till er för de elöverkänsligas sak eftersom det är deras situation jag har kunskap om, då jag själv är bildskärmsskadad och varit elöverkänslig i snart 20 år.

Enligt artikel 123 står det följande- Patienter som lider av multipel kemisk känslighet är känsliga för miljöföroreningar, medan patienter som lider av elöverkänslighet är känsliga för elektromagnetisk strålning. I båda fallen är det fråga om allvarliga risker på många olika områden som patienterna inte själva kan påverka, såsom luften de andas eller exponering för elektromagnetisk strålning.

Som strålskadad och elöverkänslig kan varken jag eller andra elöverkänsliga påverkar vår livsmiljö där vi bor och vistas, ej heller arbetsmiljön, då den elektromagnetiska strålningen ökat kraftigt de senaste åren. De första åren efter bildskärmsskadan återhämtade jag mig så sakteligen efter jag slutade nyttja dator och att inte vistas i för mig dåliga elmiljöer. Men 1995 upphör läkningen och andra symtom uppkom, vilket sammanfaller med mobiltelefonins utbyggnad. Idag tål jag vanlig el (50 Hz) någorlunda, men blir dålig av trådlösa nätverk allt från sändare till DECT-telefoner, billarm etc. De trådlösa nätverken är det största hälsoproblemet för alla elöverkänsliga, vilket visar ett tydligt samband oavsett forskningen inom området. De strålskadade elöverkänsliga blir ju också allt fler över hela världen, vilket föranleder denna skriftliga förklaring från Europarlamentet.

De senaste två åren har strålningen ökat kraftigt även av militära sändningar och många mår oerhört dåligt vilket är att likställa med tortyr dygnet runt. Det kanske är svårt som frisk att föreställa sig att vara sjuk av strålning, men det fungerar som en allergi även om det medicinskt inte betraktas som en allergi.

En del är mer allergiska än andra, så är det också för elöverkänsliga. Men det finns en stor skillnad när det gäller elöverkänslighet. Elöverkänsliga har ingen medicin som tar bort smärtan och de många gånger svåra neurologiska obehagen vi får av den nya teknikens elektromagnetiska strålning som är frekvensmodulerad, vilket inte alls kan jämföras med naturlig strålning. Vi kan inte på något sätt påverka vår situation då det är omgivningen som utsätter oss för strålningen från både sändare och grannars trådlösa nätverk.

De svåra symtom som elöverkänsliga får, är kramptillstånd i hela kroppen, muskelsvaghet så att man faller ihop samt får svårt att andas då andningsmuskulaturen också påverkas. Värk och kramp matstrupe och luftrör, gör det svårt att svälja, avdomningar i ansiktet, illamående, svåra problem med slemhinnorna i hals och näsa, ständigt svår huvudvärk allvarliga sömnproblem, tinnitus samt mer eller mindre svår hjärtarytmi och ständig trötthet, så svår att man inte kan ta hand om sig själv utan blir sängliggande.

Människor som oskyldigt drabbats av denna strålsjuka utsätts för ett stort lidande som de inte kan skydda sig emot. Mot sin vilja lever de i ständig ohälsa som tär både fysiskt och psykiskt eftersom lidandet blir allt värre då strålningen får öka okontrollerat. Post- och Telestyrelsen (PTS) vet inte hur många basstationer mobiloperatörerna satt upp eller var de sitter. Ingen kontrollmäter strålningen och blir folk sjuka får de ingen hjälp alls. Svårt drabbade personer tvingas flytta flera gånger, själv har jag flyttat totalt 7 gånger vilket utarmat mig ekonomiskt dessutom måste jag elsanera huset varje gång.

Om man beaktar de elöverkänsligas situation är detta inte förenligt med mänskliga rättigheter och svensk grundlag trots detta står denna grupp oskyldigt drabbade av mobilindustrins verksamhet helt utan samhällelig hjälp och lidandet är stort. Elöverkänsliga känner stor förtvivlan över den hjälplöshet de känner att inte kunna minska lidandet eller påverka sin situation och hälsa.

Den som själv är svårt allergisk skulle kanske kunna föreställa sig hur situationen skulle vara om det inte fanns medicin som lindrar eller att själv kunna påverka sin livsmiljö för att minska besvären.

Det är många som säger att de känner sig hotade till livet och samtidigt vet man att det kan bli än värre då utvecklingen varit sådan att strålningen fått öka okontrollerat.

Denna grupp utsätts inte enbart av stort fysiskt lidande utan diskrimineras av samhället och läkarvården. Trots att det finns elsanerade rum på lasaretten nekas ofta elöverkänsliga detta rum.

Massmedia kan utsätta denna oskyldigt, av strålning, drabbade grupp människor för djupt kränkande uttalande och utöva hatpropaganda och klappjakt på svårt sjuka människor. Alla förövarna går fria trots anmälningar. Diskrimineringsombuden skyddar heller inte de elöverkänsliga.

Socialstyrelsen påstår att elöverkänsliga och strålskadade inte är sjuka och har därför inte rätt till sjukersättning, trots att de är så sjuka av strålningen att de varken kan fungerar fysiskt och neurologiskt normalt. Samhällets bemötande av denna grupp miljöskadade människor som uppkommit i samband med utbyggnaden av mobiltelefonin (alltså en storskalig industriell verksamhet) är inte förenligt med en demokrati och mänskliga rättigheter, men ej heller med Miljöbalkens mål.

Jag ber er att skriva under och stödja denna skriftliga förklaring enligt artikel 123, så att drabbade elöverkänsliga och strålskadade får ett samhälleligt skydd och ett drägligt liv. Det är oskyldigt drabbade människor som inte på något sätt kan påverka sin egen situation eller förbättra sin hälsa då det är en yttre miljöpåverkan av industriell verksamhet.

I artikel 123 skriver Europaparlamentet även följande: Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas regeringar att strikt tillämpa försiktighetsprincipen om effektiva åtgärder i hälso- och miljöfrågor för att omedelbart skydda de drabbade, vars antal hela tiden drastiskt ökar.

Sverige har varit ett föregångsland att reducera miljöstörningar i vår livsmiljö och skall så förbli eftersom det i förlängningen gynnar hela vår planets framtid för biologiskt liv och god hälsa.

Vänligen

Solveig Silverin, miljöingenjör, f d handläggare på länsstyrelsen i Kalmar i miljöövervakningsgruppen, miljöenheten.

 

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s