Den extremt höga mikrovågsstrålningen i vår livsmiljö

Har gjort en film och lagt in ett stort antal olika trådlösa nätverk som finns över allt i vår livsmiljö

Filmen i Engelsk version

Publicerad den 31 oktober 2013 på You tube

Jag har här lagt in ett stort antal olika inspelningar av de sändarsystem som finns omkring oss i vår livsmiljö. Denna artificiella mikrovågsstrålning fanns inte före 1995, Möjligen fanns GSM i storstäderna före 1995, men den fanns inte ute i naturen. Vi utsätts idag för en artificiell mikrovågsstrålning som är extremt hög i jämförelse med naturliga mikrovågor som vi är biologiskt anpassade till.
Våra myndigheter påstår att all mikrovågsstrålning är svag så länge den inte överstiger ICNIRPS riktvärden (10 Watt per kvadratmeter för de flesta mobil- och bredbandssystem) som enbart skyddar i 6 minuter mot uppvärmning. Riktvärdena skyddar inte alls mot långtidseffekter eller mot den antenneffekt som mikrovågor har på människans nervsystem och blodkärl. Dessutom förstärker frekvensmodulationen antenneffekten. Jag vill tillägga, att jag varit kontakt med Strålsäkerhetsmyndigheten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) samt Tekniska högskolan i Lund (som FOI hänvisade till) och frågat hur stark den naturliga mikrovågsstrålningen är. Något svar har jag inte fått, trots flera påstötningar. Uppgifterna om hur låg den naturliga mikrovågsstrålningen är har jag fått från annat håll. Jag har använt mikrovågsmätare HF 59B, som inte kan mäta det svaga naturliga mikrovågsbruset.

Annonser

Svårt att sova med mikrovågsstrålning i sovrummet? Det är inte konstigt

Trådlösa nätverk i sovrummet

Om vi hade hört de trådlösa nätverken, de artificiella mikrovågorna som sprids överallt i vår livsmiljö, även där vi sover hade vi blivit tokiga. Men våra öron hör det inte, men vår hjärna ”hör” ständigt detta  oljud, vilket leder till att stressjukdomarna ökar och till slut även bestående neurologiska skador som elöverkänslighet.

Den här artificiella mikrovågsstrålningen som jag mätte i ett sovrum i en lägenhet låg över 20 mikrowatt per kvadratmeter hela tiden dygnet runt. Naturliga mikrovågor är så svaga som 0,1 pikowatt per kvadratmeter till ungefär 0,1 mikrowatt per kvadratmeter under normala förhållanden. Att ha en så här hög strålningen från flera olika trådlösa system där man sover är inte ovanligt, men så blir folk alltmer sjuka av hjärnstress, som vid långtidseffekt skadar hjärna och nervsystem, vilket bland annat leder till elöverkänslighet. Mikrovågor har en antenneffekt på människans nervsystem och blodkärl, samt annat biologiskt liv då våglängden ligger mellan 1 m- 1mm. Eftersom artificiell mikrovågsstrålning är frekvensmodulera förstärks antenneffekt.

Naturlig mikrovågsstrålningen varierar under dygnet mellan mindre än 68 – 86 dB mikrovolt per meter, solstormar inberäknat. På natten ligger mikrovågsstrålningen en bit under 0,1 pikowatt per kvadratmeter, vilket betyder att kroppen får vila från den naturliga strålningen under natten. Jämför man med Strålsäkerhetsmyndighetens riktvärde (ICNIRP 10 watt/m2 för de flesta trådlösa nätverk) då ligger effekttätheten på 155 dB mikrovolt per meter, vilket definitivt inte är ett rimligt referensvärde vid långtidseffekter. Riktvärdet skyddar enbart mot termiska effekter under 6 minuter

Mätinstrumentet HF 59B

DSCN3264

Öppet brev till Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Socialdepartementet och Skolverket, samt kopia till andra berörda

Öppet brev till Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Socialdepartementet och Skolverket, samt kopia till andra berörda

Detta brev skall diarieföras hos respektive myndighet.

I november 1978 skriver FoA (nu FOI): Mikrovågor påverkar både fysiskt och psykiskt och på sista sidan, sista delen kan man läsa att antennaspekter kan uppstå och påverka nervsystemet citat: Ledande elektrolyter i nervceller kan t ex öka spänningsfallet över vissa nervmembran kraftigt och på samma sätt kan förhöjda spännings fall uppstå i synapsen, dvs i kontaktytorna mellan nervtrådar och nervändar. Här påverkas nervpulsen på olika sätt – fortplantas, blockeras osv.

Mikrovågor påverkar även blodkärlen citat: Dessutom kan blodkärl tänkas utgöra magnetiska dipolantenner som alstrar höga spänningsfall över olika organ. På dessa sätt kan den infallande mikrovågsstrålningen förstärkas så att den tillåtna strålningsintensiteten på l mW/’cm2 lokalt kan uppgå till 100 mW/ cm2.  Min kommentar: Att det kan ske en antenneffekt beror inte på effekttätheten utan på våglängden.

Jämför man med denna kända antenneffekt hos mikrovågor med den forskning på elöverkänsligas nervsystem som redovisas i ”Elektromagnetiska fält, elöverkänslighet och neurologisk sjukdom – en kunskapsöversikt 1998: 23 från Arbetslivsinstitutet citat: Glutamat- och kaliumupptagen minskar, då de elektriska egenskaperna hos astrogliacellerna är förändrade så att spänningen över cellmembranet minskar, dvs. då astrogliamembranet är depolariserad. Detta är vad som sker i betydande omfattning efter en hjärnskada, en infektion i nervsystemet eller vid kraftig psykologisk påverkan i form av långvarig stress och ångest men viss depolarisation av astrocyterna kan troligen även ske efter intensiv sensorisk stimulering i synnerhet om nervcellsaktiviteten är monoton. Min kommentar: Av denna anledning finns det skäl att beakta antennaspekten som en möjlig orsak till elöverkänslighet.

Eftersom artificiella strålningen borde betraktas som monoton i jämförelse med naturligt svagt elektromagnetiskt brus, bör orsaken till elöverkänslighet förstås utifrån den antenneffekt som den artificiella radiofrekventa moduleringen kan åstadkommer på nervsystemet och blodkärlen, samt även är en möjlig förklaring till hur skadan kan uppkommer av artificiell strålning från trådlösa nätverk och mobiltelefoni. SSM och SoS påstår märkligt nog att den artificiella strålning från basstationer är svag och hänvisar då till ICNIRP:s referensvärde som enbart skyddar mot termiska effekter under 6 min och skyddar varken mot andra biologiska effekter och långtidseffekter.

I kunskapsöversikten från 1998:23 hänvisar man alltså till studier, som visar förändringar hos elöverkänsligas nervsystem, vilket överensstämmer med det man skriver i FoA:s vetenskapliga forskning 1978 att nervsystemet och blodkärl kan påverkas med antenneffekter. Ansvariga myndigheter har istället enbart hänvisat till provokationsstudier (vars metodik knappast kan anses vara vetenskaplig på grund av alla felkällor) som bevis/belägg att det inte finns ett samband mellan elöverkänsligas symtombild och artificiell elektromagnetisk strålning.

Enligt redovisad forskning här ovan finns det alltså stöd för att det kan finnas ett samband mellan den ohälsa elöverkänsliga har och den artificiella mikrovågsstrålningen. Nervsystemet påverkar hela kroppsfunktionen på olika nivåer och som vi vet, är elöverkänsligas symtombild också mycket varierande. Vad är skälet till, att ni inom ansvariga myndigheten inte ställt krav på forskning kring antenneffekten på elöverkänsliga, då det hade varit en relevant forskning?

Det är dock anmärkningsvärt, att trots kända kunskaper om hälsorisker av antenneffekt prövas inte verksamheten med mobilstrålningen enligt miljöbalkens krav, utan socialstyrelsen uppmanade istället kommunerna att inte följa miljöbalken inför 3G-utbyggnaden. Varken tillståndsprövning enligt miljöbalken eller krav på en miljökonsekvensbeskrivning ställs på mobiloperatörerna. Varför prövas inte mobilindustrins storskaliga verksamhet, enligt miljöbalkens krav, då verksamheten belastar befolkningen dygnet runt med artificiell mikrovågsstrålning när referensvärdet inte skyddar mot långtidseffekter och anda biologiska effekter?

Solveig Silverin, miljöingenjör

Jag tillförde ärendet denna text nedan efter att det diarieförts hos Arbetsmiljöverket:

Till Arbetsmiljöverket, kopia till Skolverket

Tack för svar! Jag vill tillföra information, i ärendet, om hur hög den naturliga mikrovågsstrålningen är i vår livsmiljö, vilket är den strålningsnivå som vi är biologiskt anpassad till. Jag har försökt få Strålsäkerhetsmyndigheten att själva nämna det, men har ännu inte fått svar.
Det är ju mikrovågor man nyttjar i den trådlösa, civila kommunikationstekniken.

Naturlig bakgrundsstrålning i mikrovågsområdet ligger effekttätheten i medeltal dagtid på 0,5 pikowatt per kvadratmeter och upp till cirka 1 mikrowatt per kvadratmeter vid solstormar.  På natten ligger mikrovågsstrålningen en bit under 0,1 pikowatt per kvadratmeter.
Naturlig mikrovågsstrålningen varierar alltså under dygnet mellan < 68  –  86 dB mikrovolt per meter.

Från bara WiFi i skolmiljön kan strålningen ligga mellan 89 – 96 dB mikrovolt per meter om inte mer, då strålningen varierar mycket.

Detta betyder att skall man mäta strålningen korrekt bör man utgå från fältstyrkan (mätkänslighet) minst 60 dB mikrovolt per meter. Det är den enda rimliga mätnivån vid kontinuerlig strålning för att minska antenneffekten, då man även skall beakta att frekvensmoduleringen förstärker antenneffekten. Antenneffekten beror ju på våglängden som är 1m – 1mm för mikrovågor. Det är ju mikrovågor man nyttar i tex WiFi.   Så här kan det se ut i skolmiljön.

Om man utgår från det riktvärde (ICNIRP 10 watt/m2 för de flesta trådlösa nätverk) som Strålsäkerhetsmyndigheten hänvisar till, då ligger känsligheten och effekttätheten på 155 dB mikrovolt per meter, vilket definitivt inte är ett rimligt referensvärde vid långtidseffekter. Riktvärdet skyddar ju enbart mot termiska effekter under 6 minuter.

Barn är känsligare än vuxna för miljögifter och strålning, därför anser jag att ni inom Arbetsmiljöverket bör göra mätningar i skolorna och utgå från minst 60 dB mikrovolt/m. För barnens hälsas skull måste ni få ner strålningen när de i flera timmar nyttjar sina trådlösa laptop eller läsplattor, i annat fall skall barnen nyttjar trådbundet. Strålningen i barnens övriga livsmiljö kan vara mycket hög (i jämförelse med naturlig mikrovågsstrålning)  även där de sover och det är med stor sannolikhet risk, att det är dessa barn som först blir elöverkänsliga.

Mvh
Solveig Silverin, miljöingenjör

Miljööverdomstolen fastslår sedan 2005 mobilindustrins verksamhet är miljöfarlig verksamhet

Svea Hovrätt Miljööverdomstolens dom Mål nr M 7485-04

                                      DOM                                                         Sid 1(3)

2005-10-12

                                                                                                          Mål nr M 7485-04

 

SVEA HOVRÄTT

Miljööverdomstolen

Stockholm

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid

Box 2290 08-700 34 00 08-21 93 27

103 17 Stockholm

Birger Jarls Torg 2

E-post: svea.hovratt@dom.se

http://www.svea.se

måndag – fredag

09:00-11:30

12:30-15:00

 

 

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom den 13 september 2004 i mål nr M 3411-04,

se bilaga

KLAGANDE

Miljönämnden i Landskrona kommun, Stadshuset, 261 80 Landskrona

 MOTPART

Svenska UMTS-nät AB, Årstaängsvägen 1 A, 117 43 Stockholm

Ombud: Kerstin Brunnström, Box 9122, 400 93 Göteborg

 SAKEN

Föreläggande att inkomma med uppgifter om master och antenner för mobiltelefoni

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen upphäver miljödomstolens dom och fastställer länsstyrelsens

beslut.

___________________

                                                                                                                              Sid 2

 

SVEA HOVRÄTT                                                                                          M 7485-04

Miljööverdomstolen

 

                                                       DOM

 

YRKANDEN M M I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Miljönämnden i Landskrona kommun (miljönämnden) har – som det får förstås – yrkat att Miljööverdomstolen skall upphäva miljödomstolens dom och fastställa länsstyrelsens beslut. Miljönämnden har därvid anfört att Miljööverdomstolen bör fastslå, i första hand, att antenner och master för mobiltelefoni är miljöfarlig verksamhet och att miljönämnden därmed är tillsynsmyndighet och har rätt att begära de uppgifter som behövs för tillsynen samt, i andra hand, att miljöbalken omfattar allt som motverkar miljöbalkens mål, inklusive påverkan på den psykiska hälsan. Svenska UMTS-nät AB (bolaget) har bestritt ändring. Målet har med stöd av 23 kap. 6 § miljöbalken tagits till avgörande utan förhandling. Parterna har anfört i huvudsak detsamma som vid miljödomstolen.

 

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Alla typer av verksamheter, som kan påverka de mål som anges i 1 kap. 1 § miljöbalken,omfattas av miljöbalken. Ingripanden kan göras – av myndigheter som är därtill befogade – mot sådana verksamheter med stöd av balkens regler (jfr. Miljöbalken, En kommentar. Del I, Bengtsson m.fl., sid. 9:2) .

Miljönämndens befogenhet att utöva tillsyn enligt miljöbalken omfattar endast miljö- och hälsoskyddet enligt 9 kap. miljöbalken, med undantag för sådan miljöfarlig verksamhet som kräver tillstånd, hanteringen av kemiska produkter enligt 14 kap. miljöbalken samt avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken (26 kap. 3 § tredje stycket miljöbalken). Miljönämndens befogenhet att utöva tillsyn i aktuellt fall förutsätter således att det är fråga om en miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken.

En verksamhet som faller in under någon av de punkter som anges i 9 kap. 1 § miljöbalken är att beteckna som miljöfarlig, även om verksamheten inte är farlig för miljön.

Det är tillräckligt att det, beträffande anläggningar av i målet aktuellt slag, förekommer en användning av fast egendom som kan medföra olägenhet för omgivningen för att en miljöfarlig verksamhet definitionsmässigt skall förekomma. Någon påverkan behöver inte förekomma. Det räcker med en risk för påverkan (jfr. Miljöbalken, En kommentar. Del I, Bengtsson m.fl., sid. 9:3).

Strålning av den art som kommer från mobilmaster – radiovågor eller icke-joniserande strålning – kan, enligt vad som framkommit vid djurförsök, orsaka beteendeförändringar och störningar i olika kroppsfunktioner hos djuren. Gränsvärden har tagits fram för att förhindra skadliga hälsoeffekter (Strålning från mobiltelesystem, 2002, utgiven av Elsäkerhetsverket, Boverket, Post & Telestyrelsen, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Statens Strålskyddsinstitut, sid. 9). I skriften ”Strålning från basstationer för mobiltelefoni” (i 2001:3, augusti 2001) anger Statens Strålskyddsinstitut att gränsvärdena överskrids på enstaka meters håll rakt framför antennens strålande yta. Även om risken för hälsovådliga effekter orsakade av strålningen från mobilmaster är mycket liten måste den, mot bakgrund av det anförda, anses utgöra en sådan risk för påverkan på omgivningen som avses i 9 kap. 1 § 3 miljöbalken.

                                                                                                                        Sid 3

SVEA HOVRÄTT                                                                                      M 7485-04

Miljööverdomstolen

DOM

 Vidare finns det risk för att mobilmasterna ger upphov till psykisk oro hos närboende, vilket i sig är tillräckligt för att masterna skall kunna anses medföra olägenhet för omgivningen enligt 9 kap. 1 § 3 miljöbalken.

Mobilmaster av det i målet aktuella slaget får mot bakgrund av det sagda anses omfattas av miljöbalkens definition på miljöfarlig verksamhet. Miljönämndens befogenhet att utöva tillsyn omfattar således bolagets verksamhet. Miljödomstolen borde inte ha upphävt besluten med motiveringen att föreläggandet föll utanför ramen för miljönämndens tillsynsbefogenhet. I stället borde miljödomstolen ha prövat huruvida de begärda uppgifterna behövdes för tillsynen (26 kap. 21 § miljöbalken).

Miljööverdomstolen anser sig oförhindrad att här pröva huruvida de begärda uppgifterna behövs för tillsynen och om således föreläggandet är motiverat. Tillsynsmyndigheten kan begära in, förutom uppgifter som är av betydelse för den löpande tillsynen, uppgifter som den behöver för övergripande, samordnande och uppföljande strategiskt miljöarbete (prop. 1997/98:45 Del 2, sid. 282). De uppgifter som miljönämnden begärt in får anses behövas för ett sådant övergripande tillsynsarbete.

Mot bakgrund av det anförda skall miljödomstolens dom upphävas och länsstyrelsens beslut fastställas. Miljööverdomstolens dom får inte överklagas (23 kap. 8 § miljöbalken). I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljörådet Rolf Svedberg, hovrättsrådet Marinette Andersson samt tf. hovrättsassessorn Per Lindblom, referent. Enhälligt.

5G vad är det? Och IoT?

Mobilindustrin rena rama vilda västern – Miljölagarna gäller tydligen inte

”Redan nu, i gryningen av 4G-nätens globala utbyggnad, har termen 5G så sakteliga börjat figurera trots att ingen egentligen definierat den. Det råder delade meningar om huruvida etiketten någonsin kommer att användas.

Inom tio år kan det vara dags för 5G-nätens intåg, i alla fall om man ser till den historiska utvecklingen av mobilnäten med lanseringen av NMT 1981, GSM 1992, 3G 2003 och 4G 2009.  Under januari månad i år godkände Internationella Teleunionen (ITU) specifikationen IMT-Advanced och ITUs Generalsekreterare Hamadoun Touré gjorde ett uttalande som satte fart på 5G-diskussionerna: “I jämförelse med IMT-Advanced kommer dagens smarttelefon att kännas som en gammal uppringd Internetförbindelse. Internetåtkomst, strömmande video och dataöverföring kommer blir möjlig överallt och närsomhelst och med en högre kapacitet än en de flesta fast uppkopplade pc har idag”.

Den nya standarden är emellertid inte 5G utan snarare en uppdatering inom ramen för 4G. Under 2012 förväntas 4G baserat på LTE att vara den gällande tekniken för nya mobilnät. De operatörer som för närvarande har 3G-nät i drift kommer inom några år att tvingas uppgradera till 4G för att hantera den ökande mängden trafik i näten. År 2020 är det rimligt att tänka sig att LTE är den gällande standarden globalt, och att 3G-näten till stor del pensionerats.

LTE är avstampsteknik för 5G

LTE står för Long Term Evolution med målet att vara ett mobilnät som utvecklas över tid. En slutsats är därmed att en eventuell övergång till 5G kommer att behöva ta sitt avstamp i 4G och utgöras av en uppdatering av de befintliga näten.

Ett annat faktum som talar för det är tillgången på frekvenser. ITU är det FN-organ som handlägger internationella radioreglementet. Dess handläggningstid från idé till att tekniken rullas ut till användare är 10-12 år. Att avsätta nya frekvensband för 5G känns inte rimligt, så nästa generation mobilnät kommer sannolikt att dela frekvenser med dagens mobilnät.

En ytterligare faktor som talar för en mjuk övergång är modulationstekniken OFDMA som sannolikt kommer vara den rådande tekniken även i framtiden. Detta pekar också på att vi kan utgå från att steget från 4G till 5G inte kommer att utgöras av en total omstrukturering av infrastrukturen likt den som skett från 1G via 2G och 3G till 4G. Generationsutvecklingen har hittills drivits av basstationstillverkarna, där en ny generation – ett nytt ”G” – inneburit ny teknik, högre hastigheter och per automatik nyförsäljning av basstationer och terminaler.

Operatörerna vill säga sitt

Operatörerna har i stor utsträckning serverats färdiga förutsättningar, men i allt större utsträckning vill de nu göra sin röst hörd. Operatörsinitiativet Next Generation Mobile Network (NGMN) vill driva utvecklingen av nästa generation mobilnät. Den japanska operatören NTT Docomo, är en av de flitigaste NGMN-medlemmarna i diskussionen om 5G. Operatören arbetar med något man kallar NMN, Next Mobile Network som enligt NTT Docomo är det sista steget innan 5G. NMN kan enligt NTT Docomo standardiseras 2014 och lanseras 2018, åtföljt av 5G som börjar utvecklas 2018 och lanseras 2020.

Företagets Networking Research Group (NRG) ansvarar för forskningen i de tekniker man menar utgör de framtida mobilnätens arkitektur. Systemen skall kunna leverera hög uppkopplingshastighet och tillgänglighet överallt där användaren för stunden behöver den. Näten skall vara skalbara, kostnadseffektiva plattformar för mobila nätverk som effektivt och dynamiskt kan lastbalansera kapaciteten i näten varefter efterfrågan på tjänster ändras över dygnet.

En av NTT Docomos visioner med NMN är att leverera den kapacitet som krävs för att användaren inte skall känna begränsningarna i nätet – att den upplevda hastigheten skall vara lika oavsett teknik eller geografisk plats. NTT Docomos version av kommande mobilnät stämmer ganska bra med den utveckling som kan skönjas på marknaden i stort, även om frågan om framstegen skall etiketteras med termen 5G eller inte, får anses som öppen.

För att kunna hantera kommande trafikanstormning i mobilnäten kommer näten att behöva förtätas jämfört med nuvarande nät i kombination med att mer frekvensspektrum behövs. Arbetet med nätverksarkitekturen kommer att vara mer avgörande än utvecklingen av radiogränssnitten. Oavsett när eller om 5G lanseras, kommer behovet av kapacitet knappast avmattas. Utvecklingen och nya applikationer kommer att kräva en ökad hastighet i mobilnäten. En uppskattning är att vi varje år kan förvänta oss ett fördubblat kapacitetsbehov.

Wifi en lösning

Antalet basstationer i 4G-nätet kan inte ökas i oändlighet. Det som istället är en rimlig utveckling är att en ny modell av basstationer kommer att användas inomhus och en annan modell utomhus för att klara kapacitetsbehoven. Dessa så kallade HETNETs är blandade nät som bygger på flera olika trådlösa tekniker med traditionella basstationer baserade på en viss teknik, till exempel LTE, och så kallade picobasstationer baserade på en annan standard (detta system kallas idag för IoT, Internet of Things. ).

Ett första trevande steg till en picobasstationsstandard är nätverksstandarden 802.11u som skall kunna använda trådlösa nätverk för handover från mobilnäten. 802.11u kommer sannolikt att återfinnas i produkter som sätts på marknaden redan i år.

Picobasstationer är en potentiell jättemarknad. Antalet picobasstationer kommer sannolikt att kraftigt överskrida antalet vanliga basstationer. Picobasstationerna skall kunna kopplas direkt till fibernät eller cat5-nätverk och etablera lokala mobilnätverk för hem, kontor och gallerior. Tack vare dessa lokala inomhusbasstationer kan resten av mobilnäten – utomhusnäten – effektivt avlastas.

En öppen fråga är vilket frekvensspektrum som skall användas för pico-basstationer. 5,6 GHz är en väg. En annan är sekundär spektrumanvändning. Med whitespaceteknik kan delar av frekvensspektrum återanvändas inomhus för kortdistanssändning. Whitespace bygger på så kallad kognitiv radio med dynamisk spektrumaccess som själv fattar beslut om vilket frekvensband som kan användas. Fördelen är att tekniken inte förbrukar mer av naturtillgången frekvensspektrum. En av nackdelarna är att man inte i förväg vet hur mycket spektrum som finns tillgänglig för varje plats.Andra frekvensband, som 60 GHz, finns reserverade för framtida kortdistanssändning men skulle knappast lämpa sig för mobilnät inomhus.

Heterogena net: HETNET

HETNET är viktigt för kommande mobilsystem. En egenskap som vi kommer att få se mer och mer är att näten blir heterogena – den för tillfället bästa kommunikationslänken används oavsett teknologi. Slutsatsen är att HETNET sannolikt kommer att omdana mobilbranschen rejält. Frågor som vem som bygger infrastrukturen, vem som bygger basstationerna inomhus och hur operatörerna ska ta betalt från den som har basstationen hemma, är intrikata. Om man skulle definiera 5G utifrån påverkan av branschens affärsmodeller och sättet vi definierar mobilnät, då är HETNET sannolikt definitionen av 5G.

Om nu inomhusnäten baseras på picobasstationer så kommer utomhusbasstationerna i framtidens mobilnät vara beroende av en förenklad drift, enklare nätverkshantering och högre energieffektivitet. Kostnaden för varje överfört paket måste minska. Redan till LTE-Advanced kommer CO-MIMO att introduceras, en teknik som skall få basstationerna att samverka i högre grad än tidigare. CO-MIMO, kooperativ MIMO, bygger på att signalen delas upp mellan flera celler – användbart när en terminal befinner sig i en sektor som täcks av två basstationer. Signalerna kan delas mellan basstationerna för att maximera kapaciteten, fördela belastningen i nätet och minska störningarna.

Tekniker som CO-MIMO anses vara av mycket stor vikt i kommande generations mobilsystem. Dessa tekniker ställer stora krav på synkronisering mellan basstationer och en väl tilltagen bakomliggande infrastruktur. Det som talar emot att tekniken kommer att byggas ut överallt är att den kräver dedikerade stomnät – IP-baserade nät har helt enkelt för stor latens för att klara av tekniken. Framtida mobilnät kommer sannolikt att delvis bygga på teknik som CO-MIMO i de delar av näten där kapacitetskraven är stora, medan andra delar av nätet kommer bygga på en distribuerad infrastruktur via IP för att pressa kostnaderna och öka kapaciteten.

Adaptiva antennsystem

Adaptiva antenner är en viktig komponent för att nå de ökade bandbreddskraven. Adaptiva antenner används för att öka spektraleffektiviteten i näten – med andra ord för att öka datahastigheten utan att öka samtidigt öka behovet av bandbredd.  Adaptiva antenner i MIMO-system inkluderar terminaler med adaptiva antenner, dock med färre antennelement än basstationerna.  Ett intressant spår i framtida nät är distribuerade antennsystem, där man sprider ut ett stort antal antennelement över en yta och sedan länkar signalerna från respektive antennenhet till en centraliserad processenhet. Det kan dock diskuteras om tekniken förtjänar att kallas 5G eller bara är en vidareutveckling inom 4G. Ett annat intressant spår är kommunikation med stora antennarrayer med hundratals antennelement på basstationssidan och enkla antenner på terminalsidan. Teoretiskt har man visat att sådana system kan erbjuda nätkapaciteter i klass med större MIMO-system.

Fördelningen av kapaciteten i mobilnäten är också viktig i framtidens mobilnät – det handlar om att maximera den upplevda kvaliteten på tjänsten och tilldela varje uppkoppling rätt resurser på rätt plats. Ett steg på vägen kan till exempel vara att använda predictive caching, en teknik för att förutsäga vilken information som användarna kommer att efterfråga och lagra informationen redan i förväg.  Tekniken testas redan nu och låter terminalerna lagra information under tider då påkänningarna i nätet är små, till exempel under natten eller när de är anslutna till trådlösa nätverk. Genom att mer information lagras i terminalerna kan mindre data hämtas de tider när belastningen är hög, tester visar att så mycket som 30 procent av kapaciteten skulle kunna sparas med denna teknik.

Att definiera 5G

Ett försök att definiera 5G skulle kunna vara ”intelligent trådlös teknik som kan sammankoppla världen utan gränser”.  Den stora frågan är om termen 5G överskuggas av den intressanta teknikutveckling som ligger framför oss? I framtiden lär 4G eller 5G ta steget från alternativ uppkopplingsväg mot omvärlden till primär uppkopplingsväg. Picobasstationen hemma kan mycket väl ersätta vårt behov av wlan, och vi kan mycket väl komma att betrakta mobilnätet som vår primära och enda trådlösa uppkopplingsväg. Framtidens tekniska generationsskiften i mobilnäten kommer antagligen inte att vara av den digniteten att de orsakar samma uppståndelse som idag. Därmed kommer vi inte att definiera generationer på samma sätt som tidigare. Fokus från operatörernas sida ligger på att skapa mer kapacitet i nätet snarare än att etikettera tekniken man använder. Benämningen av mobilnäten som ”4G” eller ”5G” är kanske därmed inte en lika viktig fråga.

Stort tack till:
• Jens Zander, Professor i radiosystemteknik vid KTH
• Fredrik Tufvesson, docent i radiosystem vid LTH, institutionen för elektro- och informationsteknik
• Urban Landmark, Chef för PTS spektrumavdelning.

Artikeln publicerades i Elektroniktidningen nummer 3 2011.”

Naturlig bakgrundstrålning – Mobilindustrins sändarsystem

Den naturliga bakgrundsstrålningen har i medelvärde en elektrisk fältstyrka 6 dB mikrovolt per meter

Vi har i Sverige 20.104.696 sändare  oktober 2012 övervägande CDMA-system (Code Division Multiple Access = GPS).  OBS 4G-sändarna är inte inräknade. Inget militärt ej TV, radio, ej radar utan endast de system enligt nedan.

LTE 18 876  = är lite mer än 3G men inte 4G
CDMA 20 00 1 296 = GPS
GSM 35 539 = GSM 900 och 1800
UMTS 48 982 = 3G

Jag har gjort en mycket generell beräkning eftersom jag inte har några beräknade mätvärden från respektive sändare. Jag har utgått från ett grovt tillyxat medelvärde 17 mikrowatt per kvadratmeter, vilket motsvarar 98 dB mikrovolt per meter per  sändare. Eftersom strålningen varierar oerhört både i avstånd till sändaren och i loberna och mellan loberna, samt topografi, vegetation och hur många uppkopplingar från mobiler och trådlösa laptop den vid tillfället har, så är detta värde mycket grovt, men ger lite hum om skillnaden mellan den naturliga bakgrundsstrålningen vi är anpassade till och den strålningsmängd av mikrovågor vi nu utsätts förr.

Med ovanstående  mätvärden och endast ovanstående sändar-system har vi idag i medelvärde från dessa, en elektrisk fältstyrka i vår livsmiljö 1.970.260.208 dB mikrovolt per meter. Jämför med 6 dB mikrovolt per meter i medeltal som naturlig bakgrundsstrålning och då är den inte pulsad.

Min beräkning är mycket grov, jag väntar på svar från PTS så att jag förhoppningsvis får mer exakta siffror.

Elöverkänslighet är det största hotet mot mobilindustrin, risk för stora skadeståndskrav om det erkänns

Galleri

Mobilindustrins lobbyister försöker med alla medel få igenom inom sjukvården att elöverkänslighet är av psykisk/mental orsak som grundar sig på rädsla för tekniken. Det är bakåtsträvare som är emot en samhällsutveckling med trådlös teknik. Den psykiska ohälsan har ökat dramatiskt … Läs mer

Sovjetisk Studie 1960 – Academy of Medical Sciences USSR

Sovjetiska Studier

År 1960 Academy of Medical Sciences USSR publicerat en översikt av människors och djurs forskning kallas biologiska verkan av ultrahöga frekvenser identifiera effekter av UHF (historiskt, frekvenser över 300 MHz) .2 Medan termisk (värme) biologiska effekten av hög intensitet radio / mikrovågsfrekvenser accepteras som konventionen av både österländska och västerländska forskare, har icke-termiska biologiska effekter av olika EMF frekvenser vid lägre intensiteter hittades inte acceptans och uppmärksamhet här som sovjetiska och östeuropeiska forskare tillägnad dessa hälsoproblem. Detta förbiseende har kostat oss ordentlig bekräftelse av elektrisk känslighet (ES) i det här landet och möter oss med de nya normer för strålning från FCC.

I förordet till den sovjetiska översikten, konstaterade en av redaktörerna ”… särskild uppmärksamhet har ägnats åt problemet med icke-termisk påverkan av ultrahöga frekvenser.” Intensiteten i UHF där de hittade en detekterbar termisk effekt i djur var 10 mW/cm2. Deras studier i denna bok är i första hand sysslar med effekter under 10mW/cm2.

De humana studier av arbetare exponerade för UHF är mest avslöjande. I en studie (Sadchikova), 525 arbetare (män och kvinnor) utsätts för UHF på jobbet delades in i tre kategorier beroende på deras nivå av exponering. Majoriteten av dem hade varit anställd i denna egenskap i minst fyra år. En medicinsk utvärdering av varje arbetare fann en högre förekomst av liknande symptom bland varje grupp korrelerar med den gruppens exponeringsnivån. Bland arbetare totalt, var de vanligaste symtomen som de nämnde huvudvärk, trötthet, extrem irritabilitet och sömnighet på arbetsplatsen. Den medicinska utvärderingen av arbetstagare grupp fann dessa vanligaste symtom:

Grupp 1-184 anställda (mest utsatta) historia av återkommande exponering för UHF upp till flera mW/cm2
73% Bradykardi (hjärta långsammare)
27% arteriell hypotension
20% Trötthet

Grupp 2-263 anställda
historia av återkommande exponering för UHF upp till 1mW/cm2 (Notera:. 1mW/cm2 är den kontinuerliga maximala gränsvärdet enligt de nya FCC strålning standarder för den amerikanska allmänheten)
39% Huvudvärk
37% Sköldkörtel utvidgningen
35% Trötthet

Grupp 3-78 arbetare
historia av kontinuerlig exponering för UHF upp till tiondels mW/cm2
52% Sköldkörtel utvidgningen
38% Bradykardi (hjärta långsammare)
36% Huvudvärk

Kontrollgrupp – 100 oexponerade arbetare (lärare)
14% arteriell hypotension
14% Sköldkörtel utvidgningen
10% Trötthet

I en annan studie, undersökte Sokolov och Arievich blod förändringar i UHF-exponerade arbetare. Arbetarna delades in i samma tre typer av kategorier som använts tidigare, baserat på deras exponeringsgrad.

Förhöjda nivåer av leukocyter fanns bland alla grupper, med den mest utsatta har en högre incidens:
Leukocyter Above 7400 celler per kubikmillimeter
Grupp 1-197 anställda (mest utsatta): 31,6%
Grupp 2-132 anställda: 18,2%
Grupp 3-69 anställda: 28,9%
Kontrollgrupp – 100 oexponerade arbetare: 16,0%

Den mest utsatta gruppen hade 29 arbetare (14,7%) med en leukocyter över 8000. (Ett överskott antal leukocyter i blodet är en egenskap av leukemi.)

Gel’fon och Sadchikova undersökte blodet av 57 UHF arbetare, 47 med en historia av konstant exponering och 10 med periodisk exponering. I 33 av de undersökta, var en hög histamin innehåll kunde hittas i blodet. Forskarna sammanfattade sina resultat genom att rapportera att konstant exponering för UHF fält kan orsaka både en ökning i blod histamin nivå och totalt blodprotein nivå.

Sovjetiska forskare undersökte också UHF arbetstagarnas känslighet för lukter som en indikator på centrala nervsystemet störningar från UHF exponering (Lobanova och Gordon). Lukt känslighet till tjära, kamfer, tymol och rosmarin bedömdes med en kontrollgrupp för jämförelse. Denna studie fann de UHF-exponerade arbetare hade mindre känslighet för lukter, något som förklarades med en minskning i centrala nervsystemet retbarhet på grund av sin historia UHF exponering.

I denna bok sammanfattande avsnitt beskriver rekommendationer för medicinsk bedömning av UHF arbetare, de uppger ”… är sjuka efter påverkan av UHF kännetecknas främst av funktionella störningar i nerv-och kardiovaskulära systemen, manifesterad i developmentof en astenisk symtomkomplex, symtom på vaskulär hypotension, bradykardi, och dystrofi i hjärtmuskulaturen, och förändringar i den kristallina linsen (katarakt) i fallet med en avsevärd intensitet av påverkan. ”

Den sista artikeln i boken, som kallas ”Tillfälliga hälsobestämmelserna i Arbeta med Generatorer av centimetervågor” (centimetervågor intervall mellan 3-30 GHz,. Dessa normer rekommenderades också för decimeter vågor (300-3000 MHz)), beskrivs dessa föreskrifter godkända av Chief State sanitära inspektör i Sovjetunionen, V. Zhdanov, den 26 november, 1958
”Hygienisk StandardsThe Bestrålningsstyrkan på platser där arbetare med generatorer för centimetervågor återfinns inte bör överstiga följande högsta tillåtna värden:
a) i fråga om bestrålning under hela arbetsdagen-högst 0.01m watts/cm2 (10 microwatts/cm2);
b) i fråga om bestrålning under högst två timmar per arbetsdag-inte mer än 0,1 m watts/cm2 (100 microwatts/cm2);
c) när det gäller bestrålning under inte mer än 15 till 20 min. per arbetsdag-högst 1 m watts/cm2 (1000 microwatts/cm2), under förhållanden med en obligatorisk användning av skyddsglasögon. ”(Observera att exponeringen enligt punkt c är den nya FCC-strålning gräns för allmänhetens exponering 24 -timmar dagligen för sin livstid.)

Referenser:

Ett. Federal Register. Vol. 61, nr 153. Onsdag, augusti 7, 1996, sid 41.006-41.019.

2. Letavet, AA och ZV Gordon, red. Den biologiska verkan av ultrahöga frekvenser. USSR: Academy of Medical Sciences, 1960. (Engelsk utgåva av den amerikanska Joint Publications Research Service.)

Del 2

1958 Soviet yrkesmässig strålning standard .01 mW/cm2 (milliwatt per kvadratcentimeter) för frekvensområdet 300 MHz – 30GHz byggde på en säkerhetsfaktor på tio, deras standard var en tiondel av strålningsintensiteten vid vilka symtom var kända att uppträda på den tiden (1 mW/cm2 exponering under en timme delat med en
tio timmars arbetsdag är lika med 0,1 mW/cm2 exponeringsnivå, dividerat med en säkerhetsfaktor på 10) .1,2 Kliniska medicinska utvärderingar av mikrovågsugn arbetare började vid Moscow Institute of Labor Hygien och arbetssjukdomar i 1948,2 Resultaten från denna kliniska erfarenhet delvis bidragit till utvecklingen av den 1958 sovjetiska företagshälsovård strålning standards.2

Före anställning medicinska utvärderingar av potentiella strålning arbetare krävdes enligt lag under 1957 Beställning av hälsoministern – USSR ”… för att förebygga arbetssjukdomar.” 1

Enligt denna ordning och lagt förslag från Moskva Institute, var sökande som hade blodsjukdomar, epilepsi, grå starr, det centrala nervsystemet, endokrina sjukdomar, sår, glaukom, kardiovaskulära skador etc. anses arbetsoförmögen med ultrahög frekvens (300 MHz – 3000 GHz) generatorer som strålning kan förvärra dessa conditions.1 Men genom 1973 en forskare (Gordon) vid Moscow Institute of Labor Hygien och arbetssjukdomar rapporterade att gruppen av mikrovågsugnar exponerade arbetare som började sysselsättningen efter 1960 inte var kliniskt friska-efter före anställning medicinsk utvärdering lag och 1958 standarder strålning var force.3 Föreslagna orsaker arbetarna var ohälsosamma fokuserade på möjligheten att de 1958 normer för strålning, som fortfarande är i kraft, var otillräckliga eller att hälsan problemen berodde på intermittent strålning typisk för work.3 sovjetiska studier hade tidigare bestämt att intermittent exponering för strålning var mer biologiskt skadliga än kontinuerlig strålning, då energi-och exponeringstiden var same.3

Under årens lopp, sovjeterna utvärderas medicinskt mer än 1000 mikrovågsugn workers.2 förordningar fanns på plats med 1958 kräver strålning arbetstagare ges minst en årlig läkarundersökning för att bedöma sina health.1 Arbetstagare som utvecklade en sjukdom som förvärrades av strålning vid Arbetet fick tjänstledigt eller ett arbete transfer.1

Den yrkesmässiga mikrovågsugn standard .01 mW/cm2 var den dagliga gränsen för utsatta sovjetiska arbetarna. Den sovjetiska allmänhetens strålningsexponering gränsen var .001 mW/cm2.2, 3 Däremot är den nya amerikanska allmänhetens strålningsexponering gränsvärde enligt Federal Communications Commission (FCC) normer i augusti 1996 1 mW/cm2.4 sovjeterna mer konservativ i sina normer bedömning, de ansåg variabler såsom pre-existerande hälsoproblem som kan öka en persons risk att utveckla icke-termisk strålning-inducerad sjukdom och tillät en säkerhetsmarginal i sina normer för att minska denna risk.

Skillnaden mellan de 1958 sovjetiska normer för strålning och de amerikanska normerna vid den tiden förklarades av en sovjetisk forskare så enkelt att de amerikanska normerna enbart byggde på skydd från termiska (värme) effekt, ignorera icke-termisk effects.3 ett brev nyligen från US Environmental Protection Agency (EPA) att den nuvarande amerikanska FCC strålning normer också enbart bygger på överväganden om en termisk effekt. Den nuvarande FCC offentlig exponering på 1 mW/cm2 rekommenderades av Bell Telephone Laboratories för arbetstagare i 1950s.2, 5 Bells beräkningar ansåg miljömässiga variabler som kan öka värmeeffekten (luftrörelser, temperatur och fuktighet) samt fysisk arbeta. Deras riktlinjer var att undvika strålning exponeringar utöver 10 mW/cm2, bara ibland blir utsatta för nivåer mellan 1-10 mW/cm2, och tillåta obegränsad exponering enbart på strålningsnivåer under 1 mW/cm2.2

Omvänt var sovjeterna särskilt oroad över de kumulativa effekterna av icke-termiska stråldoser över tiden, inklusive reproduktiv och genetiska effects.2, 3,6 Vid 1973, rapporterade en sovjetisk forskare som i djurstudier, var icke termiska mikrovågor intensiteter hittades att ”… framkalla störningar i spermatogenes, minskade degenerativa förändringar i äggstockarna, fortplantningsförmåga, minskat antal avkommor, och skador på Feti.” 3

Sovjet använde också djurstudier att kontrollera och belysa deras kliniska resultaten av ohälsa bland mikrovågsugn arbetare. Till exempel undersökte Tolgskaya och Gordon mikrovågsugn-inducerade förändringar i nervsystemet hos kaniner och råttor exponerade för 1 mW/cm2 under en timme dagligen under 100-200 days.1 Även djuren verkade friska efter denna exponering, förtjockning och snedvridning av nerver hittades. Senare neurologiska fynd från Tolgskaya och Gordon rapporterades i sin 1973 bok patologiska effekterna av Radio Waves.7 Dessa experiment använde en fördjupad utvärdering av nervsystemet förändringar för att undersöka vad som annars inte skulle vara uppenbart.

Forskarna studerade förändringar i nerv synapser och receptorer, med en kontrollgrupp med friska djur för jämförelse.

I en studie hade råttor som bestrålats med mikrovågor mellan 4-10 mW/cm2 under 30 minuter under 35-40 sessioner deformerade dendriter i hjärnbarken, visas som en minskning av antalet av bihang (ryggar) på dendriterna samt tjockare och kortare Dendrite ryggar. Pavlov konditionering av djuren påverkades. Eftersom experimentet fortsatte, försvann ryggar på dendriter. Vid denna tid, Pavlov konditionering svar försvann också. Dessa förändringar var mer uppenbar när man använder pulsade mikrovågor än vid användning av icke-pulsade (kontinuerlig) mikrovågor. Ytterligare studier visade att både ”axo-dendritiska synapser” och ”axo-somatiska synapser” av hjärnan särskilt påverkades av mikrovågsugn exposure.7 Dessa förändringar i hjärnbarken ansågs liknande förändringar när djuren utsattes för giftiga chemicals.1 , 7

En trend Sovjet upptäckt i många studier var de ofta märkt fluktuerande symptom under loppet av strålning experiment med animals.1, 2 När exponeras först, blev djuren mer nervösa och deras blodtryck ofta ökat. Då, som Sovjet förklarade, sätter en period av anpassning och symptomen avtar, till exempel, kan blodtrycket sedan minska under det normala. Denna period kan pågå under hela experimentet. Anpassning har även studerats inom området för multipel kemisk känslighet (MCS) research.8, 9,10

Enligt en artikel av William J. Rea, MD, et al, ”Anpassning är en akut överlevnad mekanism där individen` vänjer sig ”en konstant toxisk exponering för att överleva, samtidigt drabbas av en långsiktig minskning i praktiken fungerar och kanske livslängd. ”8 Tydligen, i allmänhet, när denna andra fas har avslutats, sätter slutfasen av utmattning, enligt stress-anpassning-trötthet sekvens föreslås av Selye klassiska work.2, 7, 10

Intressant, är hypothalamus nödvändigt att modulera svar till stress.7, är 11 Ännu mer intressant forskning Sovjet gjorde att undersöka förändringar i hypotalamus under strålning. I en multi-fas djurstudie har tre stadier av blodtrycket fann att sammanfalla med tre separata faser av hypotalamus neurosekretion när strålning exponerade: 3,7

Fas 1 – blodtrycksstegringar.
Under detta skede, hypothalamus sekretion ökar och binjure ökar aktiviteten.

Fas 2 – blodtryck normaliserar.
Aktiviteten hos hypotalamus och binjuren normaliseras.

Fas 3 – blodtrycket sjunker under normal nivå.
Denna period anses vara ett tillstånd av utmattning där neurosekretion minskar markant åtföljs av en ökning av hypotalamus celldöd och en minskning i RNA, DNA och lipider i binjurebarken.

I en annan studie, forskare utvärderade påverkan av en mW/cm2 mikrovågsfrekvenser på pressure.1 gnagare blod trettio minuters daglig exponering orsakade en tendens till ökat blodtryck under de första 14 veckorna av exponering följt av en minskning till subnormala nivåer under andra kursen av 14 veckor. När mikrovågsugn exponeringen upphört, återupptog blodtrycket inom det normala intervallet. Detta mönster liknar andra studier där djuren fick återhämta sig efter strålningen del av ett experiment, de var ofta kunna återställa normalt blodtryck och symptom skulle avta. Men ju längre exponeringen för strålning intervall, var den mindre sannolikt djuret att göra en fullständig återhämtning. Detta fynd var också riktigt av sovjetiska radar arbetare som hade en lång historia av exponering för mikrovågor och vars symtom inte normalisera ens efter avslutad arbete. De klassificerades som ”arbetssjukdomar invalider” .3

Särskild uppmärksamhet tilldelades hypotalamus tidigt i det sovjetiska forskning på grund av det faktum att hypotalamus är viktigt för reglering av kroppens kardiovaskulära systemet, temperatur, dygnsrytm, autonoma nervsystemet, och det endokrina systemet, kan var och en påverkas av strålningsexponering .7,11 sovjetiska forskare rapporterade att hälsoproblem relaterade till låg intensitet, icke-termisk exponering för mikrovågor har ”… en bestämd kliniska form …” betecknas med »… autonom asteni, neurocirculatory dystoni, och funktioner i diencephalic insufficiens.” 7 En av dessa forskare avslöjas vidare att ”… disfunction i hypotalamus-hypofys-binjurebark-system är uppenbarligen ansvarig för de kliniska syndromen av sjukdom. ”3,7

De funktionella störningar och skador som finns under de sovjetiska djurstudier strålning var flera gånger som identifierats som inte är unikt för strålning, de nämnde hur lika några av de resultat som matchade skador de hade sett från andra toxiner-arsenik, bly, etc.In särskilt flera forskares studier funnit förändringar i utsöndringen av hypotalamus och neurohypophysis under exponeringarna andra än mikrovågor: ljud, ljus, kemikalier, röntgen och electricity.3 mer nyligen, har amerikanska forskare föreslagit att studera hypotalamus förändringar som en viktig del i att förstå kemiska känslighet (MCS) .9,10,12,13 Enligt Dr William Rea bok, kemisk känslighet, volym 3, eftersom hypotalamus fungerar med hypofysen, tallkottkörteln, luktnerven, hjärnstammen, etc, toxisk stimulering av hypothalamus kunde påverka någon av these.13 Och vissa symtom på MCS som trötthet och myalgi, han föreslår, skulle kunna härledas från denna hypotalamus stimulation.13 Trötthet är också ett vanligt symptom av elektrisk känslighet, särskilt under exponering för mikrovågor och andra elektromagnetisk strålning. (För en fördjupad teknisk analys av nervsystemet och förändringar hypotalamus enligt strålning, översyn särskilt referenserna 3 och 7.)

– Del 2 av en serie –

Referenser

Ett. Letavet, AA och ZV Gordon, red. Den biologiska verkan av ultrahöga frekvenser. USSR: Academy of Medical Sciences, 1960.
(Engelsk utgåva av den amerikanska Joint Publications Research Service.)

2. Baranski, S. och P. Czerski. Biologiska effekter av mikrovågor.
Stroudsburg PA: Dowden, 1976.

Tre. Gordon, ZV, ed. Biologiska effekter av radiofrekventa elektromagnetiska fält. Arlington VA: US Joint Publications Research Service, 1974.

4. Federal Register. Vol. 61, nr 153. Onsdag, augusti 7, 1996, sid 41.006-41.019.

Fem. Marha, Karel, Jan Musil, och Hana Tuha. Elektromagnetiska fält och Life Miljö. San Francisco: San Francisco Press, Inc., 1971.

6. Biologiska effekter och hälsorisker av mikrovågsstrålning. Warszawa: Polska Medical Publishers, 1974.

7. Tolgskaya, MS och ZV Gordon. Patologiska effekterna av radiovågor. New York: Consultants Bureau, 1973.

8. National Research Council. Flera kemisk känslighet: Tillägg till Biologiska markörer i immuntoxikologi. Washington DC: National Academy Press, 1992, sid. 170.

9. Miller, Claudia S., MD, MS ”tänkbara modeller för multipel kemisk känslighet:. Konceptuella frågor och roll det limbiska systemet” Toxicology and Industrial Health, Vol. 8, nr 4, (1992), sid 181-202.

10. Ashford, Nicholas A., Ph.D., JD och Claudia S. Miller, MD, MS kemisk känslighet: en rapport till New Jersey State Department of Health. NJ: Nationellt Centrum för Miljö-Vård Strategies, 1989.

11. Grays Anatomy. 38th ed. NY: Churchill Livingstone, 1995.

12. Bell, Iris R. ”Vitbok: Neuropsykiatriska aspekter av känsligheten på låg nivå Chemicals-A Neural sensibilisering Model.” Toxicology and Industrial Health, Vol. 10, nr 4/5, (1994), sid. 277-312.

13. Rea, William J., MD kemisk känslighet, Vol. Tre. Boca Raton FL: CRC Press, 1996, sid 1600, 1729 till 1731.

ESN Hem

Diagnoskod för funktionsnedsättningen elöverkänslighet


http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/koderfunktionstillstandicf#2

Brev till Socialstyrelsen

Enligt Socialstyrelsen är det viktigt att få en sjukdomskod eller  diagnoskod för att få rätt behandling och rehabilitering. Men elöverkänsliga nekas detta och det är symtombilden som läkaren får utgå ifrån. Men elöverkänslighet är ju en erkänd funktionsnedsättning och varför har elöverkänsliga inte fått en sådan kod, önskar svar på detta. Det hade  ju givit elöverkänsliga en möjlighet till rätt behandling samt vetenskapligt kunna följa upp elöverkänslighet som funktionshinder? Men också  ett skydd i sjukvården. Enligt SoS har en kod betydelse enligt er citat:

Klassifikationerna ICF och ICF-CY kompletterar ICD-10, som ger diagnoser på sjukdomar, då två personer med samma sjukdom kan ha olika nivåer av funktionstillstånd. ICF-CY är en vidareutveckling av huvudklassifikationen ICF för att, förutom vuxna, även täcka barnets utveckling i spädbarnsålder, barndom och tonårstid upp till och med 17 år samt barnets omgivning. Klassifikationerna är svenska versioner av WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) och International Classification of Functioning, Disability and Health – Children & Youth Version (ICF-CY).

Syftet med ICF och ICF-CY:

  • Ge en vetenskaplig grund för att förstå och studera hälsa och hälsorelaterade tillstånd, dess konsekvenser och bestämningsfaktorer.
  • Skapa ett gemensamt språk för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd i syfte att förbättra kommunikation mellan olika användare såsom hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänst, forskare, politiker och allmänhet inklusive människor med funktionshinder.
  • Möjliggöra jämförelser av data mellan länder, mellan olika delar av hälso- och sjukvården, service- och tjänsteverksamheter över tid.
  • Skapa ett systematiskt kodschema för hälsoinformationssystem.

Mvh
Solveig Silverin