Elöverkänslighet bör förstås utifrån den antenneffekt som artificiella radiofrekvent strålning åstadkommer på nervsystem och blodkärl

Öppet brev till Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Socialdepartementet och Skolverket samt kopia till andra berörda

Detta brev skall diarieföras hos respektive myndighet.
I november 1978 skriver FoA (nu FOI): Mikrovågor påverkar både fysiskt och psykiskt och på sista sidan, sista delen kan man läsa att antennaspekter kan uppstå och påverka nervsystemet citat: Ledande elektrolyter i nervceller kan t ex öka spänningsfallet över vissa nervmembran kraftigt och på samma sätt kan förhöjda spännings fall uppstå i synapsen, dvs i kontaktytorna mellan nervtrådar och nervändar. Här påverkas nervpulsen på olika sätt – fortplantas, blockeras osv.

Mikrovågor påverkar även blodkärlen citat: Dessutom kan blodkärl tänkas utgöra magnetiska dipolantenner som alstrar höga spänningsfall över olika organ. På dessa sätt kan den infallande mikrovågsstrålningen förstärkas så att den tillåtna strålningsintensiteten på l mW/’cm2 lokalt kan uppgå till 100 mW/ cm2.  Min kommentar: Att det kan ske en antenneffekt beror inte på effekttätheten utan på våglängden.

Jämför man med denna kända antenneffekt hos mikrovågor med den forskning på elöverkänsligas nervsystem som redovisas i kunskapsöversikten 1998:23 från Arbetslivsinstitutet citat: Glutamat- och kaliumupptagen minskar, då de elektriska egenskaperna hos astrogliacellerna är förändrade så att spänningen över cellmembranet minskar, dvs. då astrogliamembranet är depolariserad. Detta är vad som sker i betydande omfattning efter en hjärnskada, en infektion i nervsystemet eller vid kraftig psykologisk påverkan i form av långvarig stress och ångest men viss depolarisation av astrocyterna kan troligen även ske efter intensiv sensorisk stimulering i synnerhet om nervcellsaktiviteten är monoton. Min kommentar: Av denna anledning finns det skäl att beakta antennaspekten som en möjlig orsak till elöverkänslighet.

Eftersom artificiella strålningen borde betraktas som monoton i jämförelse med naturligt svagt elektromagnetiskt brus, bör orsaken till elöverkänslighet förstås utifrån den antenneffekt som den artificiella radiofrekventa moduleringen åstadkommer på nervsystemet och blodkärlen, samt även kunna förklara hur skadan kan uppkommer av artificiell strålning från trådlösa nätverk och mobiltelefoni. SSM och SoS påstår märkligt nog att den artificiella strålning från basstationer är svag och hänvisar då till ICNIRP:s referensvärde som enbart skyddar mot termiska effekter under 6 min och skyddar varken mot andra biologiska effekter och långtidseffekter.

I kunskapsöversikten från 1998:23 hänvisar man alltså till studier, som visar förändringar hos elöverkänsligas nervsystem, vilket överensstämmer med det man skriver i FoA:s vetenskapliga forskning 1978 att nervsystemet kan påverkas med antenneffekter. Ansvariga myndigheter har istället enbart hänvisat till dessa provokationsstudier (vars metodik knappast kan anses vara vetenskaplig på grund av alla felkällor) som bevis/belägg att det inte finns ett samband mellan elöverkänsligas symtombild och artificiell elektromagnetisk strålning.

Enligt redovisad forskning här ovan finns det alltså stöd för att det kan finnas ett samband mellan den ohälsa elöverkänsliga har och den artificiella mikrovågsstrålningen. Nervsystemet påverkar hela kroppsfunktionen på olika nivåer och som vi vet, är elöverkänsligas symtombild också mycket varierande. Vad är skälet till, att ni inom ansvariga myndigheten inte ställt krav på forskning kring antenneffekten på elöverkänsliga, då det hade varit en relevant forskning?

Det är dock anmärkningsvärt, att trots kända kunskaper om hälsorisker av antenneffekt prövas inte verksamheten med mobilstrålningen enligt miljöbalkens krav, utan socialstyrelsen uppmanade istället kommunerna att inte följa miljöbalken inför 3G-utbyggnaden. Varken tillståndsprövning enligt miljöbalken eller krav på en miljökonsekvensbeskrivning ställs på mobiloperatörerna.

Varför prövas inte mobilindustrins storskaliga verksamhet, enligt miljöbalkens krav, då verksamheten belastar befolkningen dygnet runt med artificiell mikrovågsstrålning när referensvärdet inte skyddar mot långtidseffekter och anda biologiska effekter?

Solveig Silverin, miljöingenjör