Öppet brev till Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Socialdepartementet och Skolverket, samt kopia till andra berörda

Öppet brev till Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Socialdepartementet och Skolverket, samt kopia till andra berörda

Detta brev skall diarieföras hos respektive myndighet.

I november 1978 skriver FoA (nu FOI): Mikrovågor påverkar både fysiskt och psykiskt och på sista sidan, sista delen kan man läsa att antennaspekter kan uppstå och påverka nervsystemet citat: Ledande elektrolyter i nervceller kan t ex öka spänningsfallet över vissa nervmembran kraftigt och på samma sätt kan förhöjda spännings fall uppstå i synapsen, dvs i kontaktytorna mellan nervtrådar och nervändar. Här påverkas nervpulsen på olika sätt – fortplantas, blockeras osv.

Mikrovågor påverkar även blodkärlen citat: Dessutom kan blodkärl tänkas utgöra magnetiska dipolantenner som alstrar höga spänningsfall över olika organ. På dessa sätt kan den infallande mikrovågsstrålningen förstärkas så att den tillåtna strålningsintensiteten på l mW/’cm2 lokalt kan uppgå till 100 mW/ cm2.  Min kommentar: Att det kan ske en antenneffekt beror inte på effekttätheten utan på våglängden.

Jämför man med denna kända antenneffekt hos mikrovågor med den forskning på elöverkänsligas nervsystem som redovisas i ”Elektromagnetiska fält, elöverkänslighet och neurologisk sjukdom – en kunskapsöversikt 1998: 23 från Arbetslivsinstitutet citat: Glutamat- och kaliumupptagen minskar, då de elektriska egenskaperna hos astrogliacellerna är förändrade så att spänningen över cellmembranet minskar, dvs. då astrogliamembranet är depolariserad. Detta är vad som sker i betydande omfattning efter en hjärnskada, en infektion i nervsystemet eller vid kraftig psykologisk påverkan i form av långvarig stress och ångest men viss depolarisation av astrocyterna kan troligen även ske efter intensiv sensorisk stimulering i synnerhet om nervcellsaktiviteten är monoton. Min kommentar: Av denna anledning finns det skäl att beakta antennaspekten som en möjlig orsak till elöverkänslighet.

Eftersom artificiella strålningen borde betraktas som monoton i jämförelse med naturligt svagt elektromagnetiskt brus, bör orsaken till elöverkänslighet förstås utifrån den antenneffekt som den artificiella radiofrekventa moduleringen kan åstadkommer på nervsystemet och blodkärlen, samt även är en möjlig förklaring till hur skadan kan uppkommer av artificiell strålning från trådlösa nätverk och mobiltelefoni. SSM och SoS påstår märkligt nog att den artificiella strålning från basstationer är svag och hänvisar då till ICNIRP:s referensvärde som enbart skyddar mot termiska effekter under 6 min och skyddar varken mot andra biologiska effekter och långtidseffekter.

I kunskapsöversikten från 1998:23 hänvisar man alltså till studier, som visar förändringar hos elöverkänsligas nervsystem, vilket överensstämmer med det man skriver i FoA:s vetenskapliga forskning 1978 att nervsystemet och blodkärl kan påverkas med antenneffekter. Ansvariga myndigheter har istället enbart hänvisat till provokationsstudier (vars metodik knappast kan anses vara vetenskaplig på grund av alla felkällor) som bevis/belägg att det inte finns ett samband mellan elöverkänsligas symtombild och artificiell elektromagnetisk strålning.

Enligt redovisad forskning här ovan finns det alltså stöd för att det kan finnas ett samband mellan den ohälsa elöverkänsliga har och den artificiella mikrovågsstrålningen. Nervsystemet påverkar hela kroppsfunktionen på olika nivåer och som vi vet, är elöverkänsligas symtombild också mycket varierande. Vad är skälet till, att ni inom ansvariga myndigheten inte ställt krav på forskning kring antenneffekten på elöverkänsliga, då det hade varit en relevant forskning?

Det är dock anmärkningsvärt, att trots kända kunskaper om hälsorisker av antenneffekt prövas inte verksamheten med mobilstrålningen enligt miljöbalkens krav, utan socialstyrelsen uppmanade istället kommunerna att inte följa miljöbalken inför 3G-utbyggnaden. Varken tillståndsprövning enligt miljöbalken eller krav på en miljökonsekvensbeskrivning ställs på mobiloperatörerna. Varför prövas inte mobilindustrins storskaliga verksamhet, enligt miljöbalkens krav, då verksamheten belastar befolkningen dygnet runt med artificiell mikrovågsstrålning när referensvärdet inte skyddar mot långtidseffekter och anda biologiska effekter?

Solveig Silverin, miljöingenjör

Jag tillförde ärendet denna text nedan efter att det diarieförts hos Arbetsmiljöverket:

Till Arbetsmiljöverket, kopia till Skolverket

Tack för svar! Jag vill tillföra information, i ärendet, om hur hög den naturliga mikrovågsstrålningen är i vår livsmiljö, vilket är den strålningsnivå som vi är biologiskt anpassad till. Jag har försökt få Strålsäkerhetsmyndigheten att själva nämna det, men har ännu inte fått svar.
Det är ju mikrovågor man nyttjar i den trådlösa, civila kommunikationstekniken.

Naturlig bakgrundsstrålning i mikrovågsområdet ligger effekttätheten i medeltal dagtid på 0,5 pikowatt per kvadratmeter och upp till cirka 1 mikrowatt per kvadratmeter vid solstormar.  På natten ligger mikrovågsstrålningen en bit under 0,1 pikowatt per kvadratmeter.
Naturlig mikrovågsstrålningen varierar alltså under dygnet mellan < 68  –  86 dB mikrovolt per meter.

Från bara WiFi i skolmiljön kan strålningen ligga mellan 89 – 96 dB mikrovolt per meter om inte mer, då strålningen varierar mycket.

Detta betyder att skall man mäta strålningen korrekt bör man utgå från fältstyrkan (mätkänslighet) minst 60 dB mikrovolt per meter. Det är den enda rimliga mätnivån vid kontinuerlig strålning för att minska antenneffekten, då man även skall beakta att frekvensmoduleringen förstärker antenneffekten. Antenneffekten beror ju på våglängden som är 1m – 1mm för mikrovågor. Det är ju mikrovågor man nyttar i tex WiFi.   Så här kan det se ut i skolmiljön.

Om man utgår från det riktvärde (ICNIRP 10 watt/m2 för de flesta trådlösa nätverk) som Strålsäkerhetsmyndigheten hänvisar till, då ligger känsligheten och effekttätheten på 155 dB mikrovolt per meter, vilket definitivt inte är ett rimligt referensvärde vid långtidseffekter. Riktvärdet skyddar ju enbart mot termiska effekter under 6 minuter.

Barn är känsligare än vuxna för miljögifter och strålning, därför anser jag att ni inom Arbetsmiljöverket bör göra mätningar i skolorna och utgå från minst 60 dB mikrovolt/m. För barnens hälsas skull måste ni få ner strålningen när de i flera timmar nyttjar sina trådlösa laptop eller läsplattor, i annat fall skall barnen nyttjar trådbundet. Strålningen i barnens övriga livsmiljö kan vara mycket hög (i jämförelse med naturlig mikrovågsstrålning)  även där de sover och det är med stor sannolikhet risk, att det är dessa barn som först blir elöverkänsliga.

Mvh
Solveig Silverin, miljöingenjör