Det Tysta miljögiftet i vår livsmiljö

Uppdaterat 2012-12-29

Strålsäkerhetsmyndigheten: Radiofrekvent strålning omfattar mikrovågor, radiovågor och lågfrekventa elektromagnetiska fält. Större delen av denna typ av strålning är skapad på konstgjord väg.

Naturlig bakgrundsstrålning är mycket låg 0,000 000 5 µW/m2 vilket är den strålningsnivå vi är biologiskt anpassade till. Högre stråldos är skadligt. Mikrovågsområdet 1 GHz -3GHz tränger in i kroppen minst 12 cm och absorberas till 100 % i organen. Ref. Flygvapnets radadarskola.

SSM.s referensvärde för 3G, 4G, 4G, Wifi etc  är 10 w/m2 och skyddar enbart mot akut uppvärmning, inte mot långtidseffekter. Enligt Bioinitiativerapporten har man sett i flera studier att  30 µW/m2 ger akuta effekter, vilket betyder att stråldosen för långtidseffekter är långt mycket lägre. SSM ha mätt mikrovågsstrålningen från mobilbasstationerna 2013 och medelvärdet för stråldosen är olika för landsbygd och storstäder, men samman taget ligger stråldosen mellan 230 µW/m2 – 6700 µW/m2, stråldoser som varken människor eller annat biologiskt liv tål.

Man har också vetenskapligt sett, att det är inte intensiteten som enbart är avgörande för påverkan, det finns ”fönster” där mycket låg intensitet kan påverka kraftigt biologiska system. Bionitiativerapporten

Arbetsnamnet på min bok

Arbetsnamnet på min bok

Nu skriver jag äntligen  boken under arbetsnamnet Mobilstrålningen – Det Tysta Miljögiftet och Inledning är en presentation över den inriktning jag har. Vad som sedan händer på vägen vet jag inte. Men innehållsförteckningen är nedtecknad och den kommer jag att följa med vissa justeringar. Jag är väldigt klar över vad jag vill med denna bok. Demokrati och mänskliga rättigheter är en förutsättning för hållbar utveckling

MOBILSTRÅLNINGEN

DET TYSTA MILJÖGIFTET

 Ett brott mot mänskligheten och allt liv

Det går inte på skälig grund hänvisa till försiktighetsprincipen i miljöbalken när det gäller beslut om mobilbasstationer”, säger Bo G Pettersson vid Tillsynsavdelningen, enheten för hälsoskydd vid Socialstyrelsen.

 

Demokrati och mänskliga rättigheter – en förutsättning för hållbar utveckling

Solveig Silverin miljöingenjör

INLEDNING

Jag har sedan tjugo år tillbaka varit engagerad i hälsoriskerna med den nya sändartekniken som mobilindustrin nyttjar i den trådlösa kommunikationen. Efter alla år av engagemang har jag nu kommit till en punkt där det borde göras en utvärdering och sammanfattning över händelseförloppet fram till nu den siste december 2012. En dokumentation över hur det gick med miljötänkandet som stod inskrivet i miljöbalkens syfte och mål. En utvärdering, både för mig själv men också för vår nu unga generation som riskerar bli den mest strålskadade generationen någonsin.

Jag har därför bokat in året 2013 för att skriva denna angelägna faktabok till eftervärlden och har bland annat Naturvårdsverkets rapport 3886 ”Försurningen på dagordningen” av Lars J Lundgren  och journalisten Nils Lalanders bok, ”Svenska Miljöskandaler”, i åtanke. Men boken Vårt förakt för svaghet av Harald Ofstad har givit mig en del att fundera över i hur mobilindustrin nu kan styra hela vårt samhälle på alla plan. Framför allt kapitlet Nazismen i framtiden pekar på en igenkännande förklaringsmodell, när samhällets experter också är mobilindustrins lobbyister.

Orsaken till mitt engagemang var att jag själv blev bildskärmsskadad på min arbetsplats, länsstyrelsen i Kalmar län i början på 1990-talet, där jag arbetade på miljöenheten inom miljöövervakningsgruppen. I kapitlet Bildskärmsskadan redovisar jag vad som händer då många blev elöverkänsliga efter att de blivit strålskadade av datorns bildskärm.

Min kunskapsbakgrund som miljöingenjör, gjorde att jag relativt snabbt insåg att denna nya typ av artificiell elektromagnetisk strålning, som mobilindustrin storskaligt börjar bygger ut i början på 1990-talets, skulle kunna vara lika skadligt för biologiskt liv som ett kemiskt miljögift.

Både när det gäller kemiska miljögifter eller som artificiell elektromagnetisk strålning är det just energin som är den grundläggande faktorn som påverkar och stör biokemiska processer. Grunden för liv, materia och icke synliga faktorer är energin. Jag kommer att förklara detta samband lite närmre under kapitlet Vad är elektromagnetisk strålning.

Naturvårdsverkets rapport 3886 Försurning på dagordningen kom ut 1991 och ger en bild av händelseförloppet 1966 – 1968  då man hade upptäckt den storskaliga försurningen av mark och limniska vatten i Sverige. Just den storskaliga försurningsproblematiken ingick i mina arbetsuppgifter på länsstyrelsen i Kalmar län.  Det finns en intressant gemensam nämnare mellan mobilindustrin och försurningsproblematiken och det är att båda storskaligt påverkar hälsa och naturmiljö, men de är också varandras totala motsatser för svensk ekonomi. Denna ekonomiska faktor styr också hur myndigheterna och politikerna agerar. Mer om detta under kapitlet Miljöriskerna underordnas industrins vinstintressen.

Jag kommer även att göra en kort historisk tillbakablick i vår miljöhistoria så att vi blir påminda om varför de Allmänna hänsynsreglerna skrevs in i Agenda 21 och senare i Miljöbalken där försiktighetsprincipen skulle förhindra nya miljöskandaler som man hade erfarenhet av. Intressant är därför, att bara cirka två år efter Miljöbalken trädde i kraft 1999  uppmanar Socialstyrelsen kommunerna följande: ”Det går inte på skälig grund hänvisa till försiktighetsprincipen i miljöbalken när det gäller beslut om mobilbasstationer, säger Bo G Pettersson vid Tillsynsavdelningen, enheten för hälsoskydd vid Socialstyrelsen. ”

Det var med stor häpnad jag läste detta första gången i IT-företagarnas reklamtidning. Min reaktion var för det första att Socialstyrelsen företräder vissa företag i detta fall mobilindustrin, vilket är ett brott mot Förvaltningslagen, ( §§§§§),  för det andra uppmanar dessutom myndigheten kommunerna att bryta mot Miljöbalken som både Socialstyrelsen och kommunerna skall följa. Man måste därför ställa sig frågan vem är det som skall följa miljölagen om det inte är industrin och myndigheterna som skall göra det? Följden av Socialstyrelsens agerande måste därför innebära att myndigheterna, som skall skydda vår hälsa med hjälp av miljöbalken nu betraktar miljöbalken som ett hinder för en industriverksamhet. En verksamhet som storskaligt kommer att påverkar allt och alla och därigenom riskerar orsaka ohälsa hos hela befolkningen. Det torde också betyda att den i demokratisk ordning beslutade miljölagen i riksdagen, kan politiker, myndigheter och industri regelrätt strunta i. Intressant utveckling av vår svenska, i grundlagen inskrivna, demokrati. Men hur kunde detta ske? Vart tog miljöbalkens syfte och mål vägen?

Miljöbalkens syfte och mål presenteras på regeringskansliet webbsida (http://www.regeringen.se/sb/d/15934/a/187193)  och lyder som följer, citat:

 ”Balkens syfte och mål

Syftet med miljöbalken är framför allt att skydda människors hälsa och miljön, värdefulla natur- och kulturmiljöer och den biologiska mångfalden. Miljöbalkens regler ska också trygga en god hushållning med mark- och vattenresurserna och främja hushållning med råvaror, material och energi.

Vi och kommande generationer ska tillförsäkras en god miljö

Miljöbalkens mål är att främja en hållbar utveckling och på så sätt tillförsäkra levande och kommande generationer en hälsosam och god livsmiljö.”

Läs gärna dessa rader tills ni kan dem utantill och ha dem i åtanke när ni läser vidare i denna faktadokumentär. Men händelseförloppet och hur mobilindustrin, trots hälsoriskerna, kunnat bygga ut och tvångsbestråla en hel befolkning kan få en förklaring i Harald Ofstads bok Vårt förakt för svaghet. Han skriver i kapitlet Nazism och vår framtid, följande tänkvärda rader, citat:

”En annan faktor som verkar i samma riktning är det ökande inflytandet från icke folkvalda experter. Denna faktor är speciellt farlig för att den verkar så oskyldig i och med att det sägs att experterna bara skall reda ut fakta i saken, men inte syssla med de politiska värderingarna. I verkligheten har experterna inflytande också på värderingarna. Inom sin givna ram formulerar de själva sitt problem – – – – – Samma sak gäller lösningen: problemet kan rimligen lösas på olika sätt utan att vara låst när experterna har gjort sin utredning, ty en utredning kostar pengar – – – – Härtill kommer att de argument som en politiker måste framlägga för sin värdering i hög grad refererar till fakta, och då experterna behärskar fakta bättre än politikerna kan det bli svårt att försvara en värdering som skiljer sig från den som expertutredningen tycks stödja. Makten kommer därför ofta att vila hos de värderande instanser som har råd att skaffa sig de bästa experterna, vilket ofta betyder att makten vilar hos regeringen eller hos ekonomiskt starka företag”

Det som författaren Harald Ofstad skriver här ovan är exakt det som hänt och som gjort att mobilindustrin in faktum kan gå över lik för att driva igenom sin verksamhet och där myndigheterna och regering accepterar dessa lik eftersom de lyssnar och styrs av mobilindustrins experter tillika lobbyister. I kapitlet Experterna och lobbyisterna presentera jag hur allt hänger ihop.

Begrunda denna faktasammanställning i min bok Det tysta miljögiftet  i vår livsmiljö,  Mobilindustrins tvångsbestrålning, och ställ er frågan accepterar ni en regelrätt tvångsbestrålning där ingen kommer undan? Accepterar ni att våra myndigheter och deras tjänstemän skyddar i första hand mobilindustrins verksamhet och inte er som riskerar allvarlig ohälsa? Kort sagt accepterar ni att leva i en industridiktatur som detta in faktum är? Jag gör det inte och det är ytterligare en anledning till att jag skriver denna bok.

Solveig Silverin, miljöingenjör f d handläggare på länsstyrelsen i Kalmar län i miljöövervakningsgruppen, miljöenheten

Annonser

Varför prövas inte Mobilindustrins storskaliga och miljöfarliga verksamhet i Miljöbalken?

Galleri

Mobilindustrins extremt storskaliga och miljöfarliga verksamhet har inte på en enda punkt prövats i Miljöbalken då inte myndigheter och regering ställt samma krav på denna industriverksamhet som normalt gäller för annan industriverksamhet, trots att verksamheten berör hela befolkningens hälsa och … Läs mer

Mål för Folkhälsan – Regeringens Prop. 2002/03:35

Mål för Folkhälsan 2002

Sid 61 här är elöverkänslighet en sjukdomsdiagnos, vart tog den vägen?

Försiktighetsprincipen bör gälla vid införandet av ny teknik. Det är vidare angeläget att den ömsesidiga kopplingen mellan miljöfaktorer och hälsa uppmärksammas i det förebyggande arbetet. Forskning och kunskapsspridning är angelägen när det gäller nya sjukdomsdiagnoser som t.ex. elöverkänslighet och amalgam-skador. Sunda och säkra miljöer och produkter skall därför utgöra ett särskilt målområde. Säkra livsmedel behandlas dock under målområde.

Vart tog Försiktighetsprincipen vägen gällande införandet av ny tekn som WiFi i skolan?

Våglängden bestämmer inträngningsdjupet inte effekttätheten

Galleri

Strålsäkerhetsmyndigheten skriver på sin webbsida citat: Radiofrekvent strålning omfattar mikrovågor, radiovågor och lågfrekventa elektromagnetiska fält. Större delen av denna typ av strålning är skapad på konstgjord väg. Naturlig radiofrekvent strålning är väldigt låg 0,000 000 5 µW/m2. Frekvensområdet 1 GHz … Läs mer

Ny Teknik 1999 – Fiberoptik räddningen för miljön

Fiberoptik räddningen för miljön

När du pratar i en mobiltelefon passerar mikrovågor igenom din hjärna, men också genom byggnader på väg till en basstation som sedan skickar vidare mikrovågorna genom andra byggnader och kroppar till mottagaren som absorberar mikrovågor i sin hjärna.

Talar du däremot i en vanlig telefon förvandlas dina ord till signaler eller ljus i en fiberoptisk kabel som blixtsnabbt skickas i en kabel till mottagaren. Du smutsar inte ned luften med dina mikrovågor. Du är miljövänlig. Du har ringt ett ”rent” samtal.

En gång i tiden ansågs asbest vara ett helt fantastiskt byggnadsmaterial. Idag höjer vi mobiltelefoner till skyarna. Om tio år kanske vi frågar oss hur vi kunde vara så blåögda, att vi på 1990-talet frivilligt höll en mikrovågssändare så nära viktiga organ som hjärna och ögon. När vi faktiskt mycket väl visste att mikrovågor skadar celler. Behövde vi verkligen mobiltelefonerna? Och all annan trådlös kommunikation när det fanns bättre alternativ?

Det talas om att ta bort den vanliga telefonen. Man försöker att få alltmer kommunikation med Internet att vara trådlös. Datorer ska kommunicera trådlöst med varandra. Men vad är det för fel på sladdar och nedgrävda kablar? Är det verkligen i vårt intresse att gå över till trådlöst? I synnerhet som vi inte vet om vi skadas på lång sikt.

Vår kärleksaffär med mobiltelefonen gör oss obenägna att acceptera att den kan vara farlig. Fastän det finns ett antal vetenskapliga rapporter som varnar oss. Är vi beredda på att acceptera att den ökade elektrosmogen kan vara orsaken till de ökade allergierna.

Vissa mobiltelefoners frekvenser dubblerar antalet allergiframkallande ämnen enligt John Holt i Australien. En intressant teori, för vad jag vet finns inga andra övertygande förklaringar till de ökande allergierna i västvärlden.

Tänk om det visar sig att mikrovågorna påverkar hjärnan så att vi lättare får Alzheimer? Hur vågar vi experimentera med oss själva, när djurförsök visar att djur skadas av mikrovågor? ( Min kommentar: Kliniska undersökningar på elöverkänsliga har konstaterat att elöverkänsliga har samma skador på hjärnan som förstadie till Alzheimer 2014)

Italien har en lag från årsskiftet med skärpta gränsvärden och EU-parlamentet diskuterar nya gränsvärden. I Australien har vissa kommuner infört skärpta regler. Men så länge mobiltelefonoperatörer och tillverkare styr forskningen, och gränsvärden för mikrovågor är befängt höga, kommer vi att få tillrättalagda rapporter och lugnande besked.

Liknande, lugnande besked om asbest, kan du gräva fram på vilket bibliotek som helst.

”Smutsig” trådlös kommunikation har också sina begränsningar. Bandbredden tar snart slut. Det kommer helt enkelt inte att finnas utrymme kvar för de olika frekvenserna som hamnar allt närmare varandra. ( Min kommentar: Kring 2002 bygger man ut 3G och strålningen ökar flera miljarder sedan 1990-talet)

Ett väl utbyggt fiberoptiskt nät är en bra investering på lång sikt. Luften blir inte nedsmutsad av mikrovågor.

Fiberoptik på och mellan företagen, och sedan i varje hem, då har vi en framtidssäker investering med hög kapacitet som är relativt sabotagesäker. En investering som klarar av telefoni, kabel-TV, tvåvägskommunikation, och snabba Internetförbindelser – utan att vräka ut energi och störningar som ska passera igenom våra kroppar. Allt sker tyst, lugnt och ”rent” i underjordiska kablar i form av oskyldiga ljussignaler.

I framtiden tror jag att miljövänliga företag kommer att deklarera hur mycket av deras kommunikation som är ”ren”, att de skippat trådlösa telefoner, att deras personal endast använder mobiltelefon i nödfall och att man installerat fiberoptiska nät på alla kontor. Fiberoptik kommer att bli ett modeord. Det kan gynna svensk industri som ligger långt framme inom detta område.

Likaväl som man idag diskuterar återvinning, kommer man i framtiden att diskutera ”miljövänlig kommunikation”. De heta aktierna kommer att finnas i fiberoptik branschen. (Nu 2014 bygger man ut fiberoptik, men det går sakta till hushållen och kostar runt 20 000 för de enskilda hushållen)

Leif Södergren

Detta är anledningen till att myndigheterna struntar i Hälsoskydd enligt Miljöbalken

Med tanke på att de visste att mikrovågsstrålning är farlig elektromagnetisk strålning, vilket är känt sedan man började nyttja mikrovågor i radar  1945. Trots att mikrovågsstrålningen är digital och helt miljöfrämmande EMF-strålning och att man placerar sändarna i vår närmiljö, samt ökar mikrovågsstrålningen flera miljarder i vår livsmiljö, samt att mobilindustrin visste att strålningen påverkar hjärnan och ger sömnproblem, struntade man i vår miljölag som är till för att skydda människors hälsa och vår naturmiljö.

Det är skandal att tvångsbestråla en hel befolkningen dygnet runt, dag efter dag, med extremt hör artificiell mikrovågsstrålning utan tillsyn av verksamheten, utan krav på miljö- och hälsokonsekvensbeskrivning.

När det gäller mobilmaster eller basstationer för mobiltelefoni krävs inte tillstånd, varken enligt strålskyddslagen (1988:220) eller miljöbalken. Detta är den enda storindustri som slipper prövas enligt miljöbalken krav.

Svar från Miljöförvaltningen i Stockholms stad:

Avdelningen för Hälsoskydd

Svar på brev om ”Sluta bryt mot miljöbalken (bl a 9 kap 3 §) och försiktighetsprincipen – stäng omgående av all hälsovådlig mikrovågsalstrande utrustning ”
Ett upprop tillsänt Stockholms kommun och dess miljöförvaltning med uppmaning om att omgående stänga av all hälsovådlig mikrovågsalstrande utrustning, besvaras härmed med denna skrivelse. Strålsäkerhetsmyndigheten, som är kommunens tillsynsvägledande myndighet i denna fråga har tillfrågats, och deras svar är kommunens svar till det tillsända brevet.

Ang. elektromagnetisk strålning från mobilmaster och basstationer – miljöbalkens tillämpning, försiktighetsprincipen och tillsynsansvar

Miljöbalkens tillämpning
När det gäller mobilmaster eller basstationer för mobiltelefoni krävs inte tillstånd, varken enligt strålskyddslagen (1988:220) eller miljöbalken. Däremot krävs bygglov enligt plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Eftersom det är kommunerna som beviljar bygglov är det dessa som har ansvar för var mobilmaster och basstationer för mobiltelefoni får placeras. Telemaster behöver normalt bygglov, praxis är dock att enskilda antenner samt låga master på hustak undantas1.

Försiktighetsprincipen
Den s.k. försiktighetsprincipen framgår av 2 kap 3 § miljöbalken tillämpas emellertid inte vid prövning enligt PBL. Däremot anses mobilmaster och basstationer utgöra miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 3 § miljöbalken. Som nämnts ovan krävs emellertid inte något särskilt tillstånd enligt miljöbalken. Den omständigheten att mobilmaster och basstationer ändå omfattas av balken innebär att bl.a. försiktighetsprincipen ska tillämpas på dessa. Den som har installerat mobilmasten och basstationen är således skyldig att beakta den principen.

Tillsynsansvar
När det gäller olägenhet av strålning är Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) tillsynsmyndighet både enligt strålskyddslagen (1988:220) och miljöbalken SSM:s tillsyn enligt miljöbalken gäller emellertid enbart för tillståndspliktig verksamhet2. Det innebär att SSM inte har tillsynsansvar för mobilmaster och basstationer enligt miljöbalken.
För sådan verksamhet som omfattas av miljöbalken men som inte kräver tillstånd är kommunen ansvarig för tillsyn. Det är således kommunen som i sin tillsyn av mobilmaster och basstationer ska bedöma om innehavaren av mobilmasten eller basstationen har iakttagit försiktighetsprincipen enligt miljöbalken.

Information om strålning
Vi är ständigt omgivna av elektromagnetisk strålning. En liten del av denna strålning ligger inom det frekvensområde som kallas elektromagnetiska fält. Elektromagnetiska fält är den mest lågfrekventa delen av strålningsspektrumet. Dessa fält alstras av yttre källor som närliggande kraftledningar och järnväg, samt inre källor som påslagna hushållsapparater och hemelektronik. Även trådlösa nätverk och mobiltelefoner bidrar till strålningen i vår omgivning, i och med att de avger radiovågor (ibland kallade mikrovågor) – en typ av elektromagnetiska fält.

SSM:s riskbedömning
SSM:s bedömning, baserad på det samlade vetenskapliga kunskapsläget, är att radiovågor från basstationer, radio/TV-sändare eller andra fasta sändare som normalt finns i samhället inte medför några hälsorisker för allmänheten, förutsatt att mobilmaster och basstationer placeras korrekt. På SSM:s hemsida står mer att läsa om strålning från mobilmaster och exponering från antenner.
Detta svar har utarbetats i samråd med SSMs verksjurist Johanna Alterman.

Referenser
1http://www.stockholm.se/ByggBo/Bygglov/Verksamheter/3G-master/
2Enligt 2 kap 26 § Miljötillsynsförordningen (2011:13) som trädde i kraft den 2011-01-20  har Strålsäkerhetsmyndigheten, när det gäller olägenheter från joniserande strålning och icke-jonierande strålning, ansvar för tillsynen i fråga om verksamheter som är tillstånds-pliktiga enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) och är kärntekniska verksamheter enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller verksamheter med strålning enligt Strålskyddslagen (1988:220).

Med vänliga hälsningar
Pia Winbladh Högfors

28 November 2014 Europeiska ekonomiska och sociala kommittén – Elöverkänslighet

Originalversionen: eesc-2014-05117-00-00-apa-tra-en

(Googleöversättning)

TEN / 559 – EESK-2014-05117-00-00-APA-TRA (ES) 1/11
SV
Rue Belliard / Belliardstraat 99-1040 Bruxelles / Brussel – BELGIQUE / BELGIË
Tel. +32 25469011 – Fax +32 25134893 – Internet: http://www.eesc.europa.eu

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
TEN / 559
Elektroöverkänslighet
Bryssel 28 November 2014
UTKAST TILL YTTRANDE
av Sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
på elöverkänslighet (initiativyttrande)
_____________
Föredragande: Bernardo Hernández Bataller
_____________
Till medlemmarna i studiegruppen om Elöverkänslighet
(Sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället)
OBS! Detta dokument kommer att diskuteras vid sammanträdet den 5 December 2014 börjar klockan 09:30
Dokumentet lämnat för översättning: 24 November 2014.
Administratör: Martin Schneider
TEN / 559 – EESK-2014-05117-00-00-APA-TRA (ES) 2/11
Studiegrupp: Ordförande: Mr Stantič (SI-I) (artikel 62 – Mr Csuport)
Föredragande: Bernardo Hernández Bataller (ES-III)
medlemmar:
Elektroöverkänslighet
Mr Curtis (UK – II)
Herr Hadjiysky (BG-I)
Raymond Hencks (LU-II)
Herr Kokalov (BG-II)
Mr Longo (IT-III) (artikel 62 – Pavel Trantina)
André Mordant (BE-II)
Herr Morkis (LT-I)
Herr Páleník (SK-III)
Jorge Pegado Liz (PT-III)
Herr Pigal (FR-III)
Herr Polica (IT-II)
Jan Simons (NL-I)
Herr Stoev (BG-I)
expert:
Alejandro Salcedo (för föredraganden)
TEN / 559 – EESK-2014-05117-00-00-APA-TRA (ES) 3/11
On … den … beslutat att rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, i enlighet med artikel … i
Fördraget om upprättandet av Europeiska unionen, om
elöverkänslighet
(initiativyttrande).
Sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället, som svarat
för det förberedande arbetet, antog sitt yttrande den ….
Vid sin … plenarsession den … (sammanträdet den …) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén antog följande yttrande med … röster för, … … nedlagda röster.
*
* *

1. Slutsatser och rekommendationer
1.1 Fler och fler människor lider av elektromagnetiska och miljö överkänslighet
syndrom på grund av exponering för elektromagnetiska fält, efter utbyggnaden av teknik
under senare år. Förutom sina hälsoproblem, människor i denna växande grupp ofta möter diskriminering när du anger många offentliga eller privata inrättningar (bibliotek, sjukhus eller till kollektivtrafik), särskilt i byggnader där enheter har installerats för att sända trådlös teknik.

1.2 Dessa människor brukar behöva lida av oförståelse och skepsis av läkare som är
omedvetna om detta syndrom existens och därmed misslyckas med att erbjuda korrekt diagnos och behandling. Detta är utan tanke på alla dessa andra människor som kan vara omedvetna om möjliga orsaker till sina nuvarande hälsoproblem.

1.3 På grund av brist på konsensus i vetenskaplig mening, för att inte tala om det föreligger
intressekonflikter bland medlemmarna i de vetenskapliga organ som deltar i upprättandet
gränsvärden för exponering, måste oberoende av dessa organ förstärkas.
1.4 Elöverkänslighet syndrom är ett komplext problem som måste lösas
genom en kombination av lagstiftning och andra åtgärder. När det gäller de grundläggande rättigheterna, där är en konflikt mellan rättigheter drabbade, deras fysiska integritet och hälsa, å ena sidan och rätten till fri kommunikation, å andra sidan. Dessa rättigheter måste beaktas innan lagstiftningen kan antas i denna fråga. EESK är positiv till
anta bindande lagstiftning som minskar eller minimerar exponeringen för elektromagnetiska fält. TEN / 559 – EESK-2014-05117-00-00-APA-TRA (ES) 4/11

1.5 EU bör bistå närvarande drabbade grupper och begränsa fält exponering mot bakgrund av rekommendationerna i detta yttrande, särskilt med avseende på att erkänna denna exponering som en orsak till funktionshinder. Åtgärder bör också vidtas för att förhindra att antalet drabbade från successivt ökar i framtiden på grund av utbyggnaden av enheter som använder dessa teknologier.

1.6 EESK betonar behovet av att intensifiera tillämpningen av försiktighetsprincipen,
med tanke på risken för icke-termiska biologiska effekter av elektromagnetisk strålning. den EESK ställer sig positiv till att säkerställa en hög hälsoskyddsnivå för arbetstagare genom att tillämpa förbättringar som finns till en rimlig kostnad och bör inkludera denna princip i EU-lagstiftningen.

2. Inledning

2.1 Under de senaste åren har negativa hälsoeffekter skrivits växande exponering för
elektromagnetiska vågor i våra hem.

2.2 Det är nu trott att elöverkänslighet syndrom (vilket VärldshälsoOrganisationen (WHO) hänvisar också till som idiopatisk miljö intolerans (IEI)), tillskrivs
elektromagnetiska fält (EMF) från sådana vardagliga anordningar som mobiltelefoner, kan leda till bestående men eftersom det finns rimliga indikationer på att de orsakar anatomiska oc funktionsstörningar för sjuka till den grad att den begränsar eller förhindrar deras förmåga att arbeta. Dessutom har vissa internationella organisationer redan känna igen den som en yrkessjukdom.

2.3 Genom sina rekommendationer, internationella organisationer som Europarådet1 eller
WHO har konstaterat förekomst av elöverkänslighet som hälso-
tillstånd som kan hindra människor från att utöva en yrkesverksamhet.

2.4 Sedan 1930 har så många studier publicerad av universitet från hela världen som i
2011 WHO erkände högfrekventa elektromagnetiska fält som potentiella cancerrisker,
eftersom det redan hade gjort för lågfrekventa magnetfält.

2.5 Detta är trots det faktum att Europaparlamentet2 upp problemet i sin
resolutioner den 2 april 2009 och 27 maj 2011 av kräver starkare skyddsåtgärder än
de som för närvarande är i kraft.

2.6 Det finns domstolsbeslut i vissa medlemsstater erkänner elektromagnetiska och
miljö överkänslighet som skäl för att förklara fullständigt och permanent arbetsoförmåga.
Vissa länder anser att det är en yrkessjukdom medan andra behandla det som en funktionell funktionshinder.
1
Resolution 1815 av Europarådets parlamentariska församling.

2
Resolutioner från 2 april, 2009 och 27 maj 2011.
TEN / 559 – EESK-2014-05117-00-00-APA-TRA (ES) 5/11

2.7 Dessutom den 3 mars 2012, den österrikiska Medical Association publicerade riktlinjer för diagnos och behandling av elöverkänslighet, inom ramen för ”EMF-relaterade
hälsoproblem och sjukdomar ”.

2.8 Inte bara är det fler och fler människor som lider av detta syndrom, men dessutom de
brukar behöva lida av oförståelse och skepsis av läkare som är omedvetna om sitt
existens och misslyckas därför att erbjuda korrekt diagnos och behandling. Detta är utan
med tanke på alla de andra personer som kan vara omedvetna om de möjliga orsakerna till deras aktuella hälsoproblem.

3. Elektromagnetisk överkänslighet som diagnos

3.1 Symptomen är huvudvärk, kronisk trötthet, återkommande infektioner, svårigheter
koncentrera, minnesförlust, oförklarlig olycka, dermatologiska symtom, irritabilitet
eller sömnlöshet, hjärtproblem, dålig blodcirkulation, desorientering, nästäppa,
minskad libido, sköldkörtelrubbningar, ögonbesvär, tinnitus, ökat behov att urinera,
håglöshet, kapillär bräcklighet, kalla händer och fötter, och stela muskler. Dessa kan förekomma eller få sämre i närheten av elektriska apparater, transformatorer, antenner till mobiltelefoner och andra strålkällor.

3.2 Men människor som drabbats av elektromagnetiska vågor visar inga symptom alls när
inte utsätts för elektriska fält. Detta leder till slutsatsen att eventuella återkommande radiationinduced förhållanden som minskar eller försvinner när den sjuke rör sig bort från källan utgör elöverkänslighet.

3.3 Elektromagnetiska överkänslighets drabbade upplever en allvarlig försämring av deras kvalitet av livet, inte bara på grund av de fysiska symptom det oftast innebär, men också för att deras liv är helt störs av behovet att undvika exponering. I praktiken innebär det att de inte bara måste undvika nästan alla offentliga lokaler som transport, sjukhus och bibliotek, men även deras egna hem, för att undkomma negativa hälsoeffekter, vilket är ett brott mot rätten som är inskrivna i EU: s stadga om de grundläggande rättigheterna.

4. Källor för elöverkänslighet

4.1 Det är viktigt att vidta förebyggande åtgärder genom att identifiera och minimera exponeringen i hemmet och på jobbet för att gå mot målet att leva på platser som är fria från elektromagnetisk förorening (vita områden). De vanligaste källorna till elektromagnetiska föroreningar är mobilmaster, trådlösa telefoner och Wi-Fi-routrar, för att inte tala vissa hushållsapparater eller apparater (TV, datorer, etc.) i hemmen.

4.1.1 Dessa alla avger mikrovågor på permanent basis (24 timmar om dygnet och sju dagar i veckan) oavsett var de är installerade. Vad mera är, den nuvarande användningen av teknik för dataöverföring TEN / 559 – EESK-2014-05117-00-00-APA-TRA (ES) 6/11
genom smarta telefoner, leder till höga nivåer av exponering för Wi-Fi och Bluetooth
elektromagnetiska fält vid alla tillfällen.

5. Effekter av elöverkänslighet

5.1 Effekterna av strålning är kumulativa. Det finns olika nivåer av elektromagnetisk
överkänslighet. De reversibla formerna är de milda former av elektriska känslighet. Långsiktig exponering kan öka människors känslighet för de första frekvenserna (t.ex. telefonmaster).

5.2 Därefter och som syndromet utvecklar de också blir känslig för andra källor till
elektromagnetisk strålning (t.ex. Wi-Fi-routrar, datorer eller lysrör).

5.3 Det är viktigt att komma ihåg att många fall är resultatet av kontinuerlig exponering för elektromagnetiska vågor, med symtom växande på lång sikt. Detta innebär att
åtgärder för att motverka dessa effekter bör intensifieras eftersom studier och forskning kan ge större säkerhet om problemet.

5.4 När det gäller hälsa, är det viktigt att inte utesluta någon kategori av arbetstagare och
kryphål i EU-lagstiftningen som rör yrkesmässig exponering för elektromagnetiska fält
måste stängas. Grupper som inte tidigare exponerats för dessa risker blir
alltmer berörda på grund av ökningen av trådlösa installationer i kontorsbyggnader, vilket gör det är nödvändigt att vidta åtgärder för att mildra effekterna av kontinuerlig exponering. De flesta av dagens fall av elöverkänslighet syndrom är arbetsrelaterad.

5.5 Skydda arbetstagarnas hälsa från risken för långtidseffekter är ett bekymmer: i brist på
vad som kallas ”avgörande vetenskapliga data” – även om vissa vetenskaplig forskning bekräftar att EMF har negativa biologiska effekter på arbetstagarnas – de offentliga myndigheterna måste vidta åtgärder för att undvika dem. Mer öppenhet och oberoende krävs om verksamhet vetenskapsmän som tillhör de organ som ansvarar för att fastställa maximal exponering nivå för att garantera deras objektivitet.

6. Elektromagnetiska fält inom mobiltelefoni

6.1 Mobila eller mobiltelefoner är nu en integrerad del av moderna telekommunikations. I många länder, över hälften av befolkningen använder mobiltelefoner och marknaden växer snabbt. I slutet av 2009 fanns det uppskattningsvis 6,9 miljarder mobilabonnemang i världen. i vissa delar av världen, mobiltelefoner är de mest tillförlitliga eller de enda telefoner tillgängliga.

6.2 Med tanke på det stora antalet mobiltelefonanvändare är det viktigt att undersöka, förstå och övervaka eventuella inverkan på folkhälsan.

6.3 Mobiltelefoner är låga drivna radiofrekvenssändare, som arbetar vid frekvenser
mellan 450 och 2700 MHz med topp befogenheter i intervallet 0,1 till 2 watt.
TEN / 559 – EESK-2014-05117-00-00-APA-TRA (ES) 7/11
6.3.1 Förutom att använda ”hands-free” enheter, som håller mobiltelefoner bort från huvudet och kropp under telefonsamtal, är exponeringen även minskas genom att begränsa antalet och längden på samtalen.

6.3.2 Andra trådlösa nätverk som tillåter höghastighetsinternet och tjänster, såsom trådlösa
lokala nätverk (WLAN), är också allt vanligare i hemmen, kontor, och många
allmänna utrymmen (Wi-Fi och WiMAX-nätverk på flygplatser, skolor, bostadsområden och tätorter).

7. Elektromagnetiska fält i samband med EU: s regelverk
På EU-nivå har följande rättsakter antagits på området elektromagnetiska fält.

7.1 Rådets rekommendation 1999/519 / EG av den 12 juli 1999 om begränsning av exponeringen av allmänheten att elektromagnetiska fields3 är utformad för att komplettera den nationella politiken för förbättra hälsan. Dess syfte är att skapa en ram för att begränsa allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, på grundval av bästa tillgängliga vetenskapliga bevis och för att ge underlag för att övervaka situationen.

7.1.1 Det ger också en referensram för EU: s lagstiftning om produkter och enheter som
avger elektromagnetiska fält.

7.1.2 Medlemsstaterna är ansvariga för att skydda sin befolkning från de eventuella riskerna för exponering för elektromagnetiska fält och kan föreskriva strängare gränsvärden än de som
i rekommendationen.

7.2 De viktigaste bindande åtgärder anges nedan.

7.2.1 Direktiv 1999/5 / EG4 om radioutrustning och teleterminalutrustning och
ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse, och därmed harmoniserade säkerhetskrav för
mobiltelefoner och basstationer.

7.2.2 Direktiv 2013/35 / EU5 om minimi hälso- och säkerhet vid
exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (elektromagnetiska fält).

3
EGT L 199, 30.7.1999, s. 59-70.

4
Direktiv Europaparlamentets och rådets den 9 mars 1999, EGT L 91, 1999/03/07, s. 10.

5
Direktiv av Europaparlamentets och rådets av den 26 juni 2013 EGT L 179, 2013/06/29, s. 1.
TEN / 559 – EESK-2014-05117-00-00-APA-TRA (ES) 8/11

7.2.3 Direktiv 2006/95 / EG6 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande elektrisk utrustning avsedd för användning inom vissa spänningsgränser ser till att allmänheten, inklusive arbetare, inte utsätts för nivåer än dem som fastställts av 1999 rekommendationen.

7.2.4 Beslut nr 243/2012 / EU7 om inrättande av ett flerårigt radiospektrumpolitik lägger
ner ”allmänna regleringsprinciper”, definierar de tekniska villkoren för användning av
spektrum och tar full hänsyn till relevant EU-lagstiftning, i synnerhet på att begränsa
allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält.

7.3 När det gäller forskning, EU: s program för social förändring och innovation (PSCI)
integrerar befintliga program med allmänna mål som är inriktade på att främja
överensstämmelse med EU: s mål för sysselsättning, sociala och arbetsförhållandena och till stödja utvecklingen av det sociala skyddet och lämplig, tillgänglig och effektiv arbetsmarknad marknader.

7.4 Detta påverkar inte den åttonde ramprogrammet för forskning instrument för
forskning om elektromagnetiska fält, eller programmet Horisont 2020.

7.5 EESK har uttalat sin oro kring dessa frågor och uttryckte sitt stöd för
minska exponeringen för icke-joniserande strålning i opinions8 publiceras på dessa regler medan de var under utarbetande.

7.6 I Spanien finns det en kampanj driver för presentationen av en europeiska medborgarinitiativet (ECI) uppmanar EU att ta ett lagstiftningsstrategi för skydd av personer med elöverkänslighet syndrom, så att de kan tillerkännas en
funktionshinder. EESK ser fram emot presentationen av denna ECI och uppmanar civila
grupper samhället för att använda den som ett medel för att delta.

8. Allmänna kommentarer

8.1 Elöverkänslighet syndrom är ett komplext problem som måste lösas
genom en kombination av lagstiftning och andra åtgärder. När det gäller de grundläggande rättigheterna, där är en konflikt mellan mänsklig värdighet och fysiska integritet och rätten till frihet och säkerhet, å ena sidan, vilket även påverkar rätten till arbete, yrkesfrihet och rätten till icke-diskriminering och skydd av personer med detta syndrom hälsa och, å andra sidan,
frihet kommunikation och näringsfrihet. En balans måste hittas mellan dessa två uppsättningar av rättigheter, beroende på deras relativa betydelse för samhället.

6
Direktiv Europaparlamentets och rådets 12 december 2006, EGT L 374, 27.12.2006, s. 10.

7
Beslut av Europaparlamentets och rådets av den 14 mars 2012, EGT L.

8
Se, bland annat, yttrande TEN / 308; yttrande TEN434-435 (CES 362-2011), som antogs i plenum den 16 februari 2011, EGT C 107,
6.4.2011, s. 53, eller EESK: s yttrande som offentliggjordes i EUT C 43, 15.2.2012, s. 47.
TEN / 559 – EESK-2014-05117-00-00-APA-TRA (ES) 9/11

8.1.1 EESK anser att EU bör hjälpa nuvarande drabbade och vidta åtgärder för att begränsa exponeringen områdena, i syfte att förhindra att antalet drabbade från gradvis ökar i framtiden på grund av till utbyggnaden av enheter med dessa tekniker.

8.1.2 Ur ett juridiskt perspektiv, ger FEUF för EU att komplettera den nationella politiken i det folkhälsoområdet genom att underlätta samordningen eftersom det i enlighet med artikel 168, är det inte möjligt att anta bindande lagstiftning som regel. Om emellertid
politisk vilja fanns och samtliga medlemsstater var övertygade om behovet av EU-åtgärder till säkerställa en hög hälsoskyddsnivå, förebygga mänskliga sjukdomar och undvika källor till fysisk hälsorisker, skulle det även vara möjligt att gå så långt som att anta en förordning på grundval av Artikel 352 i EUF-fördraget.

8.1.3 Andra EU-politik som miljö- eller konsumentskyddspolitiken, som är fullt
konsoliderad idag, grundades under sådana bestämmelser. Med tanke på aktuella problem
(potentiella spridningen av sjukdomar som ebola, etc.), möjlighet att anta vissa typer av
folkhälsoåtgärder bör övervägas vid nästa översyn av fördragen.

8.1.4 Alla EU-lagstiftningen bör innehålla följande princip:
• ALARA-principen, som föreslagits av Europarådet, där den termiska
effekter och atermiska eller biologiska effekter av elektromagnetisk strålning eller strålning hålls Som låg som möjligt. Detta är en variant av försiktighets
principle9, vilket gör det möjligt att vidta effektiva förebyggande åtgärder och
granska nuvarande gränser utan att behöva vänta på total vetenskaplig och teknisk konsensus, vilket är viktigt för de mest utsatta grupperna.

8.2 Eftersom folkhälsan är ett övergripande värde, EU-åtgärder skulle också kunna antas på grundval av reglerna för den inre marknaden (artikel 114 (3) i EUF-fördraget), människors hälsa som ett mål för miljöpolitiken (artikel 174) och annan politik som omfattar åtgärder som skulle kunna ha återverkningar på detta område (t.ex. konsumentpolitik , ekonomisk och social sammanhållning, etc). Exempel på dessa åtgärder anges nedan.

8.2.1 Ett tydlig och graderad märkningssystem – liknande det som för energieffektivisering – kan vara skapas, varna för förekomsten av mikrovågor eller elektromagnetiska fält, enhetens sändareffekt, specifik absorptionshastighet och eventuella hälsorisker i samband med dess användning.

8.2.2 Försäkringar innehåller ofta en klausul exklusive dessa risker. Som ett resultat, lagen bör antingen ändras för att förhindra att lämpliga konkurrensrättsliga ärenden denna uteslutning eller bör inledas för att ta reda på om det finns en kartell inom sektorn.

9
KOM (2000) 1.
TEN / 559 – EESK-2014-05117-00-00-APA-TRA (ES) 10/11

8.2.3 Reklam och konsumentupplysning regler bör antas för att ge bättre skydd
för grupper som kan vara mer sårbara. Dessa åtgärder kan:
• begränsa reklambudskap och förbjuda annonser för mobiltelefoner som huvudnummer ungdomar eller minderåriga;

• förbjuda all publicitet, oavsett vilket medium som används, är det direkt tänkt att marknaden eller göra mobiltelefoner tillgängliga för :

• förbjuda gratis leksaker eller prylar för som liknar mobiltelefoner;

• begränsa användningen av mobiltelefoner i skolor och deras användning under läraktiviteter och i alla områden som varje skola;

• kräver att varje mobiltelefon som säljs för att komma med ett tillbehör som skyddar användarens huvud från exponering för elektromagnetiska emissioner under samtal.

8.2.4 Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt ”elöverkänsliga” personer som lider av en EMF-intolerans syndrom och särskilda åtgärder bör införas för att skydda dem, t.ex.
erkännande av sjukdomen i olika sektorer, nämligen:
• hälsosektorn: erkännande av sjukdom elöverkänslighet som en EMF
intolerans-syndrom;

• arbetsmarknadssektorn: erkännande av överkänslighet som en sjukdom och anpassningsåtgärder;

• sociala sektorn: erkännande av funktionshinder.

8.2.5 Studier och forskning på detta område skulle kunna främjas. Forskning om nya typer av antenn, mobiltelefoner och mobila enheter måste prioriteras för att minska kostnaderna, spara energi och skydda miljön och människors hälsa, och forskningen bör uppmuntras att utveckla telekommunikation baserade på annan teknik som är lika effektiv men har färre negativa miljö- och hälsoeffekter. Till exempel, övervakning och dosimetri system skulle kunna utvecklas för en mer exakt förståelse av eventuella negativa effekter.

8.2.6 System för utvärdering, förebygga och hantera risker på arbetsplatsen på grund av
elektromagnetiska föroreningar måste också förbättras genom proaktiv anta
lämpliga åtgärder för att mildra, neutralisera eller utrota den där så behövs.

8.2.7 Informations- och spridningsåtgärder för allmänheten kan omfatta:
• inrättande av ett register över varor som medför elektromagnetiska risker, med tanke på deras potential för att ha elektromagnetisk överkänslighet;
• utforma information och upplysningskampanjer om förebyggande och
hantering av problem i samband med detta villkor som huvudsakligen riktas mot människor med kompatibla profiler och särskilt långtids sårbarhet för elektromagnetiska fält och vilket förklarar de potentiella negativa långsiktiga biologiska risker för miljön och
människors hälsa, med särskild hänvisning till barn;
TEN / 559 – EESK-2014-05117-00-00-APA-TRA (ES) 11/11
• öka medvetenheten om de potentiella riskerna med DECT trådlösa telefoner, babymonitorer hälsa, och andra hushållsapparater som ständigt avger mikrovågspulser, såsom elektriska utrustning som är kvar permanent på standby, och rekommendera användningen av fasta sladd telefoner hemma.

8.3 Tillräckliga protokoll för förebyggande, tidig diagnos och behandling bör inrättas för att minimera sjukvård och relaterade arbetskostnader.

8.4 Riktlinjer för bästa metoder bör utarbetas i näringslivet på mildra utsläpp
av elektromagnetiska vågor samt vidta åtgärder för att förebygga, hantera eller neutraliserar någon hälsa konsekvenser.

8.5 Tillgång till kartor exponerings identifiera de relevanta installationer och utsläppsnivåer bör underlättas och främjas, och erbjuder enkel tillgång till databaser dessa kartor.

8.6 Elektromagnetiska säkerhetströsklar för användning av produkter bör regleras och regler om planering av elektriska kraftledningar och reläantenn basstationer bör vara
inrättades genom lagstiftning på:
• ett säkert avstånd mellan högspänningsledningar och andra elektriska installationer och
hem;
• högsta tillåtna exponeringsnivåer och effektiva och öppna kontrollmekanismer;
• krav på fysisk planering verktyg för att inkludera offentliga och privata EMF fria zoner (dvs. ”vita” zoner, som skulle behöva innefatta bostäder och offentliga utrymmen som var fri från elektromagnetiska föroreningar, till exempel vårdcentraler, sjukhus, bibliotek, arbetsytor, etc.).

8.7 Tillräckliga protokoll för förebyggande, tidig diagnos och behandling bör inrättas för att minimera sjukvård och relaterade arbetskostnader, i synnerhet genom att använda biokompatibla teknologier.

8.8 Det behövs åtgärder för att ta itu med privat användning av mobiltelefoner, DECT-typ trådlösa telefoner som inte är Full Eco, Wi-Fi-system, WLAN och WiMAX för datorer och annan trådlös enheter som barnvakter. Det bör också säkerställas att standardläget på enheter för trådlösa system är ”off”.

Mikrovågsstrålningen från mobiltelefonin absorberas i luften och värmer därför upp luften

1975: I Focus Materien reviderad upplaga 1975 Radar (men även mobilstrålningen som också) nyttjar frekvensområde 10 – 12 cm.  Radartekniken är den äldsta sändartekniken som nyttjar mikrovågor. Man nyttjar våglängder 1 meter och kortare som ligger inom mikrovågsområdet. Inom detta våglängdsområde börjar luftens absorption bli besvärande. Man blir därför hänvisad att använda våglängdsband där transmissionsförmågan är relativt god. Speciellt två band. Ett omkring 10 cm och ett omkring 3 cm, utnyttjas i radartekniken.

Våglängder under 1 cm ner till några tiondels mm används bland annat i radar med doppler effekt som är känsligt för rörliga föremål vilkas hastighet skall bestämmas.

Sedan 1990-talet har mikrovågsstrålningen ökat flera miljarder. Tillsätter man då partiklar i luften som chemtrails ökar absorptionen och uppvärmningseffekten. Klimatförändringarna är en ren bluff för att gynna teknikindustrin.

Det syns tydligt i klimatkurvan att att temperaturen ökar i takt med utbyggnaden av mobiltelefonin

Temperaturökningen klar 2