Folkhälsan blir allt sämre – Storskaliga skador på både växt- och djurliv dokumenteras, vad gör experterna på myndigheterna?

Professor Lennart Balk  skriver om den ökande sjöfågeldöden och älgsjukan som tycks bero på B-vitaminbrist , men vad beror B-vitaminbristen på? HÄR

Varför reagerar inte ornitologerna eller jägarförbundet? Vad har hänt de senaste 15 åren? Först sätter man igång en bestrålningsverksamhet av flera miljarder högre mikrovågsstrålning enligt Strålsäkerhetsmyndighetens mätningar 2013  i ett frekvensområde runt 2,5 GHz som penetrerar kroppens vävnader dygnet runt och skadar/påverkar den biokemiska processen som alltid pågår i en levande varelse.

Mobilindustrins extremt storskaliga verksamhet med spridning av mikrovågsstrålning har inte tillståndsprövats enligt Miljöbalken. Ansvariga regeringar har alltså gjort ett undantag för denna industri, trots att den är extremt storskalig, pågår dygnet runt och påverkar hela befolkningen antingen den vill eller ej.

Mobilindustrin har heller inte behövt göra en miljökonsekvensbeskrivning enligt Miljöbalken trots att det finns ett stort antal äldre forskning och erfarenhet över hur farliga mikrovågorna är och som knappt finns naturligt i vår livsmiljö. De som påstår att vi har hög strålning från solen och universum nämner inte att det inte gäller för frekvensområdena 9 kHz – 300 GHz , vilket är radiofrekvent strålning som innefattar mikrovågor. Bäst att tillägga, att gränsen för IR-ljus börjar i övre delen av 300 GHz där mikrovågorna slutar vid våglängden 1 mm. Mobilindustrin nyttjar våglängder runt 10 cm.

Nästa storskaliga verksamhet som myndigheterna förnekar är storskalig chemtrailsspridning eller geoengineering (som det heter) vilket är så vansinnigt att folk har svårt att tro att det är sant. Värst drabbade områden är i södra Sverige, främst sydöstra Småland, Blekinge och Skåne, men även upp till ungefär Stockholms breddgrader och Dalarna.Det finns också en mycket stark misstanke att militären sprider chemtrails vid sina aktiviteter. I år var det andra gången jag kunde koppla militära aktiviteter till chemtrailsspridning.

Ingen vet exakt vad det är för partiklar och kemikalier de sprider, men det måste vara nanopartiklar som väger lite i förhållande till en stor aktiv yta, exempelvis nanoformen av aluminiumtrioxid. Flygplanens s k contrials växer till gigantiska moln över hela himlen, vilket borde vara orimligt om inte nanopartiklar nyttjas.

Beräkningar har visat att det bildas ytterst lite vatten och små mängder partiklar. Trots att flygplansbränslet tidigare innehöll mer partiklar, kan man inte se dessa enorma streck och cirrusfibratusmoln i äldre bilder från mitten på 1990-talet och tidigare.

Miljödepartementet om nano-partiklar SOU 2013:70  Kan man läsa: ” Det finns dock anledning att vara uppmärksam på att nano-material alltså kan vara mer reaktiva än ”vanliga” kemikalier, vilket kan öka risken för negativa effekter på känsliga organismer och organ i vissa situationer”. 

På Sidan 92  4.2.3 Interaktion mellan nanomaterial och deras omgivning Nanomaterial kan också interagera med biologiska system. När nanopartiklar kommer in i en biologisk omgivning kan t.ex. protein fästa på nanomaterialets yta och bilda en så kallad biokorona. Biokoronan förändrar partikelns biologiska identitet så att den ofta skiljer sig avsevärt från den ursprungliga partikelns identitet. Denna process leder till att cellerna kan uppfatta nanomaterialet som en biologisk enhet och inte som en främmande kemikalie. På så vis kan nanomaterialet nå celler via biologiska transportmekanismer,vilket kan medföra att det tas upp och sprids på helt andra sätt än vanliga kemikalier. Det kan liknas vid att nanomaterialet ”klär ut sig” för att kunna komma in där det annars inte skulle ha tillträde.Bildningen av biokorona påverkas av nanomaterialens kemiska sammansättning och egenskaper. Koronans sammansättning kan också variera i olika typer av omgivning, t.ex. sur eller basisk miljö,i människokroppen eller i andra biologiska system. Biokoronan kan också medverka till att andra ämnen tranporteras in i celler och vävnader, och på så vis ge upphov till effekter som orsakas av det ämne nanomaterialet för med sig.

Sid 100  ”Nanopartiklar kan tas upp i kroppen via lungorna eller via mag-tarmkanalen och kan därigenom nå blodcirkulationen och sedan distribueras till kroppens flesta övriga organ. Vissa nanopartiklar har också visats kunna passera flera av kroppens skyddande barriärer och nå hjärna, testiklar och foster. Den viktigaste vägen för upptag av partikulärt nanomaterial är via lungorna.Studier på djur där nanomaterial tillförts via luftvägarna tyder på att lungexponering kan innebära en hälsorisk. Både lokala effekter i lungorna och effekter på hjärt-kärlsystemet och andra inre organ har observerats hos gnagare. Kolnanorör liknar asbestfibrer till utseendet. Det finns studier som visar att de också kan ha liknande effekter, dvs. ge upphov till lungfibros,och farhågor finns att de i förlängningen kan ge upphov till lungcancer.”

Nyligen gick det ut larm att allt fler unga får lungcancer som liknar asbestlunga och man trodde det var gammal asbest i hus de varit utsatta  för som unga. Det är kanske kolnanorör i synergistisk effekt med den extremt höga artificiella mikrovågsstrålningen som är orsaken?

Sid 102 Vid en generell jämförelse mellan tillverkade nanopartiklar och större partiklar som hamnar i lungan genom inandning tas nano-partiklar i högre utsträckning upp i blodcirkulationen, interagerar mer med proteiner och tränger in i celler och cellkärnor. Tidigt visades i en undersökning med gnagare att inandning av titandioxid respektive aluminiumtrioxid ger större toxiska effekter än samma ämnen i mikrostorlek. Nanopartiklar kan påverka hjärt- kärlsystemet indirekt genom att orsaka inflammation i lungan som eventuellt kan ge upphov till förändringar av blodets koagulationsfaktorer. Skador kan även orsakas av en direkt påverkan av partiklar och kolnanorör på blod-kärlen och hjärtat. En del av den kunskap som finns om inandning av nanopartiklar bygger på studier gjorda på oavsiktligt bildade nanopartiklar i luft-föroreningar. Man har sett att hjärt-kärlsjuklighet och problem för astmatiker/personer med KOL (kroniskt obstruktiva lungsjuk-domar) påverkas av andelen ultrafina partiklar i luftföroreningarna”

Allt fler får problem med luftrören, likaså jag själv har fått allt större problem med irritationer i luftrören de senaste åren och jag bor i ett av de värst besprutade områdena. På sidan 103 kan man läsa att nanopartiklar tar sig in i foster orsakar sämre reproduktionsförmåga. Jag har sett att man sprider svart chemtrails troligen kimrök. Ofta flygplan från Finland avger svart rök.

Med tanke på att folk äter kolloidalt silver som om det vore en vitamin står följande att läsa på sidan 105: ”Silver i nanoform är starkt toxiskt och även bioackumulerande,speciellt för vattenlevande organismer. Vattenreningsverk riskerar att bli mindre effektiva när silver som frigörs vid tvätt av silver-behandlade textiler släpps ut i avloppsvattnet och förgiftar bakterierna i reningsverket.Toxiciteten hos nanosilver anses vara kopplad till att toxiska silverjoner frigörs från nanosilvret. Eventuell påverkan på miljön av nanosilvret i sig är fortfarande okänd

Militärens chemtrailsspridning eftersträvar troligen en metallmatta för höghastighetskommunikation eller för att dölja militära aktiviteter för ryssarnas spionsatelliter. Eftersom man nu nyttjar mikrovågor i höghastighetskommunikation måste de flytta ner jonosfären. Eftersom det inte går att flytta ner jonosfären, tillverkar man en konstgjord jonosfär på 10 -12 km höjd. USA/NATO verkar också ha etablerat sig i vårt land, bakom ryggen på folket? NATO/USA har varit i Sverige sedan mars/april i år. Hur länge får de stanna?

I deras spår har dricksvatten förgiftats med bakterier vid minst tre kända tillfällen i Östersund, Skellefteå samt byar i Skåne (i år). Även en mystisk svampsjukdom dök upp hos befolkningen efter att NATO/USA varit i dessa trakter. Frågan är alltså, om NATO/USA utövar biologisk och kemisk krigföring i smyg mot civilbefolkningen i Sverige, i fredstid? Miljöbalken gäller även för försvaret under fredstid och gäller både NATO/USA som får vistas i vårt land.

Jag tillhör dem som dokumenterat himlen med bilder, sedan 2009 och sett hur denna verksamhet ökat under åren. Jag har också, och många med mig, dokumenterat att ett stort antal flygplan inte har transponder påslagen när de sprider chemtrails. Jag misstänker att det då handlar om militära aktiviteter.

Som elöverkänslig känner jag radiofrekvent strålning och mikrovågor, även om mobilindustrins lobbyister och deras tillrättalagda forskning påstår motsatsen. Jag har konstaterat att den radiosignal som går diagonalt genom mitt hus i syd-nordlig riktning, inte bara gör mig sjuk.  När de ökar strålningen får jag stark fysisk smärta i kroppen och stort obehag som hjärtarytmi, men även tornseglarna flyr från sin häckningsplats över balkongen på södersidan (vilket de inte gör i första taget), samt getingarna dör och/eller flyr från sina bon på södersidan av huset. Detta har hänt två gånger nu, sommaren 2011 och nu i år sommaren 2015.

Flera personer dokumenterar att lövträden tynar bort och dör. Även jag har dokumenterat detta i mina hemtrakter. Bi och getingar har också försvunnit. Jag fann ett övergivet getingbo med döda larver och puppor i år. Professor Lennart Balk  skriver om fågeldöden och älgsjukan som tycks bero på B-vitaminbrist HÄR. När jag blev bildskärmsskadad upptäcktes extrem B12-brist i den expertutredning som gjordes på mig i Bollnäs.

Sammanfattningsvis, vi har två storskaliga miljöfarliga verksamheter som pågår med regeringarnas tillstånd. Ingen av dessa verksamheter prövas i miljöbalken. Vi har under längre tid sett skador på djurliv och växtliv, folk blir allt sjukare, cancern ökar allt mer. Våra korrupta myndigheter och massmedia förnekar alla risker med den artificiella mikrovågsstrålningen. De korrupta läkare rapporterar heller inte in alla hjärntumörer och cancerfall till cancerregistret  vilket Socialstyrelsen själv erkänt.  Ansvariga inom myndigheterna förnekar att chemtrailsspridning sker. Går man tillbaka till äldre bilder, finner man inte en enda bild med dessa konstiga cirrusfibratusmoln som vi nu ser nära nog dagligen på himlen.  Detta är en miljöförstöring som är att liknas vid en våldtäkt på hela svenska folkets hälsa och landets naturmiljö.  Om vi förväntar oss att  våra korrupta myndigheter skall göra något, har vi fel.

Solveig Silverin, miljöingenjör, tidigare Kalmar läns försurningsexpert

Bilder på artificiella moln de flesta från 2015 Alla bilder är dokumentära bilder som jag tagit i sydöstra Småland och de flesta är tagna från min tomt utanför Torsås tätort. Med dokumentära bilder menas med att de inte är manipulerade utan speglar verkligheten alltså hur himlen ser ut här hos mig mer eller mindre dagligen. Även om moln kan anta en naturlig form är dessa för det mesta artificiella moln, vilket syns då de är kompakta. Dessutom täcks inte himlen dagligen av cirrusfibratusmoln som den gör numera. Än mer anmärkningsvärt är att de mycket sällsynta mammamolnen numera syns allt oftare, vilket folk dokumenterar. Flygplan som sprider chemtrails har ibland heller inte transpondern påslagen. Inte när chemtrialen sprids för militära ändamål har jag märkt. Militära aktiviteter har noterats i samband med chemtrailsspridning. Jag har samlat på mig tusentals bilder på en chemtrailsbesprutad himmel sedan 2009, detta är ett axplock som jag visar här nedan.

DSCN9128 DSCN9129 DSCN9120 DSCN9162  DSCN9587 DSCN9588 DSCN9615 DSCN9620 _DSC0011 _DSC0016 _DSC0036 _DSC0032 DSCN9725  DSCN9728 DSCN9730  _DSC0021 _DSC0028 _DSC0033  DSCN9777 DSCN9783 DSCN9785 DSCN9762 DSCN9800 DSCN9812 DSCN9813 DSCN9855 DSCN9830 DSCN9831 DSCN9862 DSCN9969 DSC_0003 DSC_0081 (2) DSCN0865 jstDess två bilder, över och under, visar de mycket sällsynta mammamolnen som börjat uppträda allt oftare och som folk börjat fotografera och undrar över. Bilderna från min tomt utanför Torsås tätort, södra Kalmar län 2012-06-18 kl 21.19DSCN0891 DSCN5485 (2) DSCN5480 DSCN5453 DSCN8527 DSCN8462 _DSC0028 DSCN7809 DSCN7811 DSCN6811 (2) DSCN6813 _DSC0037a Svart chemtrails två flygplanDessa två bilder, ovan och under, är svart chemtrails. Det såg mycket värre ut i verkligheten. Jag trodde först att ett flygplan fattat eld, sedan såg jag ett flygplan till som avgav svart ”contrails”. Ni efteråt misstänker jag att det är kimrök eller kolnanorör de sprider. Jag har senare ofta sett att just flygplan från Finland avger svarta stråk i de ”contrails” som de sprider över Sverige. Bilden är tagen 2012-03-03 kl 17.47_DSC0024 _DSC0093 DSC_0117 DSCN2427 2013-03-05 DSC_0030 DSC_0030 (2) DSCN3555 DSC_0007 DSCN3694 DSCN3700 DSCN4692 DSCN4695 DSCN5044 DSCN5114 DSCN5198 DSCN5223 DSCN5249 DSCN5282 DSCN5371 DSCN5362 DSCN5349 DSCN5385 DSCN5729 _DSC0052 _DSC0001 DSCN6569 _DSC0015a _DSC0078 (3) DSCN0798Bilderna över och under. Det här breda molnet kommer från en enda ”contrails”. Man ser hur det sprider sig och täcker snart hela himlen.  Hur kan ansvariga myndigheter påstå att detta är normala contrails eller naturliga cirrusfibratusmoln. 2012-06-12 kl 19.56DSCN0799 DSC_0015 24 DSC_0019 jst
Annonser

ICNIRP:s riktlinjer från 1998 – Riktlinjer för att begränsa exponering för tidsvarierande Elektriska, magnetiska och elektromagnetiska fält upp till 300 GHz

ICNIRP.s riktlinjer från 1998 Riktlinjer för att begränsa exponering för tidsvarierande Elektriska, magnetiska och elektromagnetiska fält (Upp till 300 GHz:

Kopplingsmekanismer mellan fälten och kroppen
Det finns tre etablerade grundläggande kopplingsmekanismen
genom vilka tidsvarierande elektriska och magnetiska
fält interagerar direkt med levande materia (UNEP / WHO /
IRPA 1993):
koppling till lågfrekventa elektriska fält;
koppling till lågfrekventa magnetfält; och
absorption av energi från elektromagnetiska fält.

Koppling till lågfrekventa elektriska fält
Interaktionen av tidsvarierande elektriska fält med den mänskliga kroppen resulterar i flödet av elektriska laddningar (elektrisk ström), polarisationen av bunden laddning (forning av elektriska dipoler) och omorientering av elektriska dipoler som redan finns i vävnaden. Den relativa storlekarna av dessa olika effekter är beroende av den elektriska egenskaper hos kroppen, det är, elektrisk konduktivitet (reglerar flödet av elektrisk ström) och dielektricitetskonstant (som reglerar storleken på polarisering effekter). Elektrisk ledningsförmåga och permittivitet varierar med den typ av kroppsvävnad och även bero på den frekvensen hos det pålagda fältet. Elektriska fält utanför kroppen inducera en ytladdning på kroppen; detta resulterar i inducerad ström i kroppen, fördelningen av vilka beror på exponeringsförhållanden, på storleken och formen på kroppen, och på kroppens position inom området.

Koppling till lågfrekventa magnetfält Den fysikaliska interaktionen mellan tidsvarierande magnetiska fält med den mänskliga kroppen resulterar i inducerade elektriska fält och cirkulerande elektriska strömmar. storlekarna av den inducerade fältet och strömdensiteten är proportionell mot radien hos slingan, den elektriska ledningsförmågan av vävnaden, och förändringshastigheten och storleken på den magnetiska flödestätheten. För en given magnitud och frekvens av magnetfält, de starkaste elektriska fälten är inducerad där sling dimensionerna är som störst. Den exakta sökvägen och storleken på den resulterande strömmen inducerade i någon del av kroppen kommer att bero på den elektriska
konduktiviteten hos vävnaden.
Kroppen är inte elektriskt homogen; dock, inducerade strömtätheten kan beräknas med hjälp av anatomisk och elektriskt realistiska modeller av kroppen och beräkningsmetoder, som har en hög grad av anatomisk upplösning.

Absorption av energi från elektromagnetiska fält
Exponering för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält resulterar normalt i försumbar energiupptagning och ingen mätbar temperaturstegring i kroppen. Men exponering för elektromagnetiska fält vid frekvenser över ca 100 kHz kan leda till betydande absorption av energi och temperaturen ökar. I allmänhet, exponering till en enhetlig (planvåg) elektromagnetiskt fält resulterar i en mycket ickeenhetlig avsättning och distribution av energi i kroppen, som skall bedömas av dosimetrisk mätning och beräkning.
När det gäller absorption av energi genom den mänskliga kroppen, elektromagnetiska fält kan delas in i fyra områden (Durney et al., 1985)

frekvenser från ca 100 kHz till mindre än omkring 20 MHz, där absorptionen i bålen utvecklas snabbt med minskande frekvens, och signifikant absorption kan ske i nacke och ben;

frekvenser inom området från omkring 20 MHz till 300 MHz, vid vilken relativt hög absorption kan förekommer i hela kroppen, och till ännu högre värden om partiell kropp (t.ex. huvud) resonans är beaktas,

frekvenser inom området från omkring 300 MHz till flera GHz, vid vilka en betydande lokal, icke-enhetlig absorption sker

frekvenser över ca 10 GHz, med vilken energi absorption sker i första hand till kroppsytan.

I vävnad är SAR proportionell mot kvadraten på interna elektriska fältstyrkan. Genomsnittlig SAR och SAR fördelning kan beräknas eller uppskattas från mätningar laboratorier. Värden för SAR beror på följande faktorer. I vävnad är SAR proportionell mot kvadraten på  interna elektriska fältstyrkan. Genomsnittlig SAR och SAR fördelning kan beräknas eller uppskattas från laboratotorie mätningar. Värden för SAR beror på följande faktorer:
– infallfältparametrar , dvs., frekvensen,intensitet, polarisation, och källobjekt konfiguration (när- eller fjärrfälts);
– egenskaperna hos den exponerade kroppen, dvs, dess storlek och intern och extern geometri, och dielektriska egenskaperna hos de olika vävnaderna; och
– markeffekter och reflektor effekten av andra obprojekt inom området nära den exponerade kroppen.

När den långa axeln av den mänskliga kroppen är parallell med
den elektriska fältvektorn, och under plan vågexponering
förhållanden (dvs fjärrfältsexponering), hela kroppen SAR
når maximala värden. Den mängd energi som absorberas
beror på ett antal faktorer, innefattande storleken på
exponerade kroppen. ”Standard Reference Man” (ICRP 1994),
om inte jordad, har en resonansfrekvens absorption
närmare 70 MHz. För högre individer resonans
absorption frekvens är något lägre, och för kortare
vuxna, barn, barn, och sittande personer kan
överstiga 100 MHz. Värdena i elektrisk fältreferens
nivåerna är baserade på frekvensberoendet hos humant
absorption; i jordade individer, resonansfrekvenser
är lägre med en faktor av ca 2 (UNEP / WHO / IRPA
1993).
För vissa enheter som arbetar vid frekvenser över 10 MHz (t.ex. dielektriska värmare, mobiltelefoner), exponering av människor kan ske under nästan fältmässiga förhållanden.
Frekvensberoende energiupptagning enligt dessa betingelser är mycket annorlunda än den som beskrivits för långtidseffekter. Magnetfält kan dominera för vissa enheter, till exempel mobiltelefoner, under vissa exponeringsförhållanden.

Nyttan av numeriska modellberäkningar, samt mätningar av inducerad kroppsström och vävnadsfältstyrka, för bedömning av exponering i närområdet har visats att för mobiltelefoner, walkie-talkies, sändarmaster, ombord kommunikationtionskällor, och dielektriska värmare (Kuster och Balzano 1992; Dimbylow och Mann 1994; Jokela et al., 1994; Gandhi 1995; Tofani et al., 1995).

Betydelsen  i dessa studier ligger i att de har visat att exponering i närområdet kan leda till hög lokal SAR (t.ex. i huvudet, handleder, fotleder) och att hela kroppen och lokala SAR är starkt beroende av avståndet mellan högfrekvenskällan och kroppen.

Slutligen, SAR data som erhålls genom mätning överensstämmer med data som erhållits från numeriska modellberäkningar. Genomsnittet av SAR-värdet för hela kroppen och lokala SAR-värden är enkelt att kvantitativt jämföra effekter som observerats under olika exponerings villkor. En detaljerad diskussion av SAR kan finnas inom (UNEP / WHO / IRPA 1993).

Vid frekvenser som är större än ca 10 GHz, är djup  penetrations av fälten liten i vävnader ä och SAR är inte ett bra mått för att bedöma absorberade energin; den incident effekttäthet av fältet (i W/m2) är en mer lämplig dosimetrisk kvantitet.

Min kommentera att lägga en barnvakt som strålar lika  starkt som en DECT-telefon med högfrekvent strålning, samma frekvenser (2,4 GHz) som i en mikrovågsugn) intill babyns huvud orsakar alltså hög värme inne i babyns huvud och kropp. Att placera sändare  i närområdet öka strålningen i kroppen även om uteffekten är svagare.

INDIREKT kopplingsmekanismer
Det finns två kopplingsmekanismer indirekt:
kontaktströmmar som uppstår när människokroppen
kommer i kontakt med ett föremål på en annan
elektrisk potential (dvs när antingen kroppen eller
ändamål laddas av en EMF); och
koppling av EMF till medicintekniska produkter bärs av, eller
implanteras i en individ (inte i denna
dokument)

Laddningen av ett ledande föremål genom EMF orsaker
elektrisk ström för att passera genom den mänskliga kroppen i
kontakt med objektet (Tenforde och Kaune 1987; UNEP / WHO / IRPA 1993). Storleken och rumsliga spridning av sådan ström beror på frekvens, objektets storlek, storleken på den person, och området för kontakta; gående urladdningarsparks- kan uppstå när en individ och en ledande föremål utsätts för en stark fält kommer i omedelbar närhet.

Biologisk grund FÖR ATT BEGRÄNSA EXPOSURE (100 kHz-300 GHz)
Följande punkter ger en allmän översyn av relevant litteratur om de biologiska effekter och potentiella hälsoeffekter av elektromagnetiska fält med frekvenser från 100 kHz till 300 GHz. Mer detaljerade recensioner kan hittas någon annanstans (NRPB 1991, UNEP / WHO / IRPA 1993; McKinlay et al., 1996; Polk och Postow 1996; Repacholi 1998)

Direkta effekter av elektromagnetiska fält
Epidemiologiska studier. Endast ett begränsat antal studier har utförts på reproduktionseffekter och cancerrisken hos individer utsätts för mikrovågsugn strålningning. En sammanfattning av litteraturen publicerades av UNEP / WHO / IRPA (1993).
Reproduktiva utfall. Två omfattande studier på kvinnor som behandlats med mikrovågsstrålning diatermi för att lindra smärtan av uteruskontraktioner under förlossningen fann ingen bevisende för negativa effekter på fostret (Daels 1973, 1976).
Men sju studier om graviditeter bland arbetare yrkesmässigt exponerade för mikrovågsstrålning och fosterskador bland deras avkommor visar både positiva och negativa resultat. I några av de större epidemiologiska studier av kvinnliga plast svetsare och sjukgymnaster som arbetar med kortvåg diatermi delaster, fanns inga statistiskt signifikanta effekter på andelen abort eller fosterskador (Källen et al., 1982).

Däremot andra studier på liknande populationer av kvinnliga arbetare fann en ökad risk för missfall och fosterskador (Larsen et al 1991;. Ouellet-Hellström och Stewart 1993). En studie av manliga radararbetare hittades inget samband mellan exponering för mikrovågor och risken av Downs syndrom i sin avkomma (Cohen et al.1977).
Sammantaget studier om reproduktions resultat och mikrovågs exponering lider mycket dålig bedömning av exponering och, i många fall, ett litet antal ämnen.
Trots de allmänt negativa resultat av dessa studier, det kommer att bli svårt att dra några säkra slutsatser om reproduktions risk utan ytterligare epidemiologiska data gällande lång exponerade individer och mer exakt exponering bedömning.

Cancerstudier.
Studier på cancerrisk och mikrovågexponering är få och saknar i allmänhet kvantitativ exponeringsbedömning. Två epidemiologiska studier av radararbetare i flygindustrin och i USA väpnade styrkor fann inga belägg för ökad sjuklighet eller dödlighet oavsett orsak (Barron och Baraff 1958; Robinette et al., 1980; UNEP / WHO / IRPA 1993). Liknande
resultat erhölls genom Lillienfeld et al., (1978) i en studie av anställda inom den amerikanska ambassaden i Moskva, som var kroniskt utsätts för lågaktivt mikrovågsstrålningning. Selvin et al., (1992) rapporterade ingen ökning av cancerrisk bland barn kroniskt utsätts för strålning
från en stor mikrovågsugn sändare i närheten av sina hem.
Senare studier har inte visat signifikanta ökningar av nervvävnadstumörer bland arbetare och militär personal som utsätts för mikrovågsugn fält (Beall et al. 1996; Grayson 1996). Dessutom inget överskott totalt
dödligheten var uppenbar bland användare av mobil teletelefoner (Rothman et al. 1996a, b), men det är fortfarande för tidigt att observera en effekt på cancerincidens och mortalitet.
Det finns en rapport av ökad cancerrisk bland militär personal (Szmigielski et al. 1988), men resultaten av studien är svåra att tolka på grund varken populationens storlek eller de exponeringsnivåer
är tydligt. I en senare studie, Szmigielski (1996) hittats ökad förekomst av leukemi och lymfom bland militär personal som utsätts för EMF fält, men bedömningen lingen av exponering för elektromagnetiska fält inte väl definierad. Några nya studier av befolkningar som lever i närheten av EMF transmit gor har föreslagit en lokal ökning av leukemi inci-
ende (Hocking et al 1996. Dolk et al 1997a, b.), men resultaten inte är entydiga. Generellt sett är resultaten av den lilla antal epidemiologiska studier som publicerats ger endast begränsad information om cancerrisk

Laboratoriestudier.
Följande stycken provide en sammanfattning och kritisk utvärdering av laboratorie studier om de biologiska effekterna av elektromagnetiska fält
med frekvenser i området 100 kHz-300 GHz. Där är separata diskussioner om resultat från undersökningar av friteers exponerade under kontrollerade förhållanden och av laboratotory studier på cellulär, vävnad och djursystem.

Frivilliga studier.
Studier av Chatterjee et al.(1986) visade att, när frekvensen ökar
från cirka 100 kHz till 10 MHz, den dominerande effekten vid exponering för en högintensiv elektromagnetiska fältet ändras från nerv- och muskelstimulering till uppvärmning. Vid 100 kHz var den primära känslan  nervpirrande, medan 10 MHz det var en av värme på huden. I detta frekvensområde, därför grundläggande hälsovård skyddskriterier bör vara sådan att man undviker stimulering av hetsiga vävnader och värmeeffekter. Vid frekvenser från 10 MHz till 300 GHz, är uppvärmning den huvudsakliga effekten av absorption av elektromagnetisk energi, och temperaturen stiger mer än 1-2 ° C kan ha negativa hälsoeffekter såsom värmeslag och värmeslag (ACGIH 1996).
Studier av arbetare i värmestress miljöer har visat försämrade prestations enkla uppgifter  – – – – –

RIKTLINJER FÖR ATT BEGRÄNSA EMF EXPONERING
Arbets- och allmänhetens exponering begränsningar
Den yrkesexponerade befolkningen består av vuxna som är i allmänhet utsätts enligt känd skickningar och är utbildade för att vara medveten om potentiella risker och vidta lämpliga försiktighetsåtgärder. Däremot den allmänna offentlig omfattar individer i alla åldrar och med varierande
hälsotillstånd, och kan innefatta särskilt mottagliga grupper eller individer. I många fall, medlemmar av allmänheten är omedvetna om sin exponering för elektromagnetiska fält. Dessutom enskilda medlemmar av allmänheten kan inte rimligen vara
förväntas vidta åtgärder för att minimera eller undvika exponering
säker. Det är dessa överväganden som ligger till grund för antagandet
av strängare restriktioner exponering för allmänheten än
för yrkesexponerade befolkningen.


Grundläggande begränsningar och referensnivåer
Restriktioner för effekterna av exponering bygger på etablerad hälsoeffekter och benämns grundläggande begränsning
tioner. Beroende på frekvens, de fysikaliska storheter
används för att ange de grundläggande begränsningar för exponering för EM är strömtäthet, SAR, och effekttäthet.

Skydd mot negativa hälsoeffekter kräver att dessa grundläggande
begränsningar inte överskrids.
Referensnivåer för exponering anges för kom-
jämförelse med uppmätta värden av fysikaliska storheter;
överensstämmelse med alla referensnivåer som anges i dessa rikt-
linjer kommer säkerställa att grundläggande begränsningarna. Om
uppmätta värden är högre än referensnivåerna, det gör det inte
nödvändigtvis att de grundläggande begränsningarna har varit
överskrids, men en mer detaljerad analys är nödvändig för att bedöma
överensstämmelse med de grundläggande begränsningarna.
Allmänt uttalande om säkerhetsfaktorer
Det finns inte tillräckligt med information om den biologiska
och hälsoeffekter av exponering för elektromagnetiska fält av mänsklig befolkningningar och försöksdjur att ge en rigorös grund för att fastställa säkerhetsfaktorer över hela frekvensområdet och för alla frekvensmoduleringar. I
Dessutom är vissa av osäkerheten när det gäller ändamåls
åt säkerhetsfaktor härrör från en brist på kunskap
beträffande den lämpliga dosimetri (Repacholi 1998).
Följande allmänna variabler ansågs i
utveckling av säkerhetsfaktorer för högfrekventa fält:
effekter av exponering för elektromagnetiska fält under hård miljö
psykiska tillstånd (hög temperatur, etc.) och / eller
hög aktivitetsnivå; och
den potentiellt högre värmekänslighet i certain befolkningsgrupper, såsom den svaga och / eller äldre, spädbarn och småbarn, och folk med sjukdomar eller tar mediciner som kompromisser Mise termisk tolerans.
Följande ytterligare faktorer togs i enräkna in härleda referensnivåer för högfrekventa fält:
skillnader i absorption av elektromagnetisk energi från individer av olika storlekar och olika riktningar i förhållande till fältet; och
reflektion, fokusering och spridning av incidenten fält, vilket kan resultera i förstärkt lokalt absorption av högfrekvensenergin

Mikrovågor skadar ögonlinsen

Denna studie gjordes 2008 http://workshop.ee.technion.ac.il/upload/Events/Schachter.pdf

Ögonkliniken och Visual Sciences, Washington University School of Medicine, St Louis, Missouri 63.110, USA
Sammanfattning:
Högfrekvent mikrovågsugn elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner och andra moderna enheter har potential att skada ögonvävnader, men dess effekt på linsen epitelet är för närvarande okänd. Syftet med denna studie var att undersöka icke-termiska effekter av högfrekventa mikrovågsugn elektromagnetisk strålning (1.1GHz, 2,22 mW) på
ögats lins epitel in situ. Bovina linser inkuberades i organodling vid 35 ° C under 10-15 dagar. En ny dator kontrollerad mikrovågskällan användes för att undersöka effekterna av mikrovågsstrålning på linserna. 58 linser användes i denna studie. Linserna delades in i fyra grupper: (1) Kontroll linser inkuberade i organkultur i 10 till 15 dagar. (2)
Elektromagnetisk strålning som behandlades med 1,1 GHz, 2,22 mW mikrovågsstrålning under 90 cykler av 50 minnuter bestrålning följt av 10 minuter paus och odlas upp till 10 dagar. (3) Elektromagnetisk strålning exponerade gruppen behandlas som grupp 2
med 192 cykler av strålning och odlades under 15 dagar. (4) Linser utsatta för 39.5ºC under 2 timmar 3 gånger med 24 timmars intervall efter varje behandling med början på den andra dagen av odlingen och odlades under 11 dagar. Under
odlingsperioden, var lins optisk kvalitet följt dagligen av en datastyrd avsökande laserstråle. Vid slutet av den  perioden , kontroll och behandlade linser analyserades morfologiskt och genom bedömning av linsen epitel ATPas ACvitet. Exponering för 1,1 GHz, orsakade 2,22 mW mikrovågor en reversibel minskning av lins optisk kvalitet tillsammans med IR-reversibel morfologiska och biokemiska skador på linsen epitel cellskiktet. Effekten av den elektromagnetiska strålningenning på linsen epitel var anmärkningsvärt skiljer sig från dem av ledningsvärme. Resultaten av denna undersökning visade att elektromagnetiska fält från mikrovågsstrålning har en negativ inverkan på ögats lins. Lins skada genom elektromagnetiska fält var tydligt skiljer sig från den som orsakas av ledningsvärme.

Om FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor

Om oss

Vilka vi är…

FN: s avdelning för ekonomiska och sociala frågor (DESA) har ett nära samarbete med regeringar och intressenter för att hjälpa länder runt om i världen uppfyller sina ekonomiska, sociala och miljömässiga mål.

Som sekretariatet enhet som ansvarar för utvecklingen pelare FN, vårt arbete behandlar en rad övergripande frågor som påverkar människors liv och försörjningsmöjligheter. Från fattigdomsbekämpning till styrning för att finansiera till miljön, är DESA: s arbete om människans framsteg för alla, särskilt de mest utsatta. Vi är i grunden berörda inte bara globalt välstånd i dag, men också för morgondagen.

DESA arbete styrs av utvecklingsagendan FN, som har sina rötter i värderingar som jämlikhet, solidaritet, tolerans, respekt för naturen och ömsesidigt ansvar. Dessutom, med fokus på rättvist deltagande av alla människor, har utvecklingsagendan FN unika, universella legitimitet.

Vår vision för mänskliga framsteg går längre än att främja globala avtal och handlar i grunden om åtgärder. I nära samarbete med regeringar och andra partner, DESA söker konkreta lösningar. Vi är fast beslutna att ta itu med världens mest angelägna uppgifter och vidta nödvändiga åtgärder för att bidra till att skapa en bättre värld för alla – en värld som är inkluderande, välmående och hållbar.

Vad vi gör…

DESA arbetsprogram kan delas in i tre områden: norm inställning, analys och kapacitetsuppbyggnad. Antingen genom att stödja politiska organ, vilket underlättar större FN-konferenser, utskjutande trender i demografi, publicera högsta kvalitet ekonomisk analys, eller att hjälpa länder att utveckla kapacitet, har DESA inflytande sträcker sig långt bortom dörrarna till FN.

En av DESA: s främsta bidrag är att tillhandahålla forskningspolitik och analys för medlemsländernas regeringar att använda i sina överläggningar och beslutsfattande. Alltigenom de senaste decennierna, har DESA fördjupade politiska analyser bidrog till att lösa många av världens mest akuta socioekonomiska frågor. Genom att underlätta stora globala konferenser och toppmöten, som på uppdrag av FN: s medlemsstater, DESA hjälper länder som de hitta en gemensam grund och ta avgörande steg framåt. Dessutom anordnar DESA och stödjer samråd med en rad intressenter, bland annat den privata sektorn och det civila samhället. På begäran, DESA råder också och hjälper regeringar att genomföra den politik och de program som utvecklats på FN-konferenser tillbaka i sina hemländer.

Specifikt är DESA uppgift att stödja överläggningar i två stora FN-stadgan organ: FN: s generalförsamling och FN: s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC), liksom ECOSOC: s underordnade organ. I detta avseende är DESA: s huvudprioriteringar att främja utvecklingen mot och stärka ansvars uppnå FN: s utvecklingsmål. Vidare är DESA ansvarar för att det civila samhället ingrepp med FN genom ECOSOC kroppen.

DESA är också ledningen ”författare” Institutionen för FN: s sekretariat. Vår forskning och analytiskt arbete omfattar en rad ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor. Vi producerar en mängd flaggskepp publikationer och stora mellanstatliga rapporter, som är väsentliga för FN-förhandlingarna och globala politiska beslut. Varje år DESA många publikationer distribueras i tryckt och elektroniskt format runt om i världen. DESA är också känd för sina förstklassiga uppgifter, inklusive befolknings uppskattningar och statistik, länge betraktas som globala riktmärken för tillförlitlig information.

Att nå FN: s millenniemål (MDG) har varit en integrerad fokus för DESA arbete och informerar många aspekter av institutionens programmering. Eftersom tidsfristen 2015 för att uppnå de mål närmar sig, är DESA arbetar nu med en rad olika partners för att bygga vidare på millennieutvecklingsmålen och bidra till att skapa en vision för framtiden som sätter människor och planeten först. En del av detta arbete ingår att följa upp på FN: s konferens om hållbar utveckling (Rio + 20) och utarbeta en uppsättning av hållbara utvecklingsmålen (SDGs). Dessa viktiga initiativ konvergerar och guidar oss till framtiden vill vi – en som är hållbar, välmående och inklusive alla.

Vem leder vägen …

Wu Hongbo, undergeneralsekreterare för ekonomiska och sociala AffairsOn 1 augusti 2012 blev Mr Wu Hongbo undergeneralsekreterare DESA, som utsetts av FN: s generalsekreterare Ban Ki Moon.

I denna egenskap är Mr Wu är ansvarig för ett antal uppgifter, bland annat:

hantera institutionen och dess divisioner;
råda generalsekreteraren om frågor som rör social, ekonomisk och hållbar utveckling;
upprättandet viktiga partnerskap med regeringar, FN-organ och det civila samhällets    organisationer;
kalla det verkställande utskottet för ekonomi och sociala frågor, som är FN: s nätverk för gemensamma initiativ på utveckling;   och övervaka utveckling Redogörelse för FN: s ordinarie budget, som finansierar program som genomförs av tio olika enheter i FN-sekretariatet.

Wu var också generalsekreterare för den tredje internationella konferensen om små östater under utveckling (SIDS), som ägde rum i Samoa 2014.

En karriärdiplomat, Wu var tidigare ambassadör i Folkrepubliken Kina till Förbundsrepubliken Tyskland.

Att höra Wu förklara hur DESA levererar effektivt på sitt mandat, titta på videon nedan.

I leda och hantera DESA är undergeneralsekreterare med stöd av biträdande generalsekreterare för ekonomisk utveckling och biträdande generalsekreterare för politiska samordning och Inter-Agency frågor.

Möt Thomas Gass,
Biträdande generalsekreterare för politiska samordning och Inter-Agency frågor.

Möt Lenni Montiel,
Biträdande generalsekreterare för ekonomisk utveckling.

HÄR: DESA FN  

Publicerat i FN

FN: s avdelning för ekonomiska och sociala frågor

Har lagt in de mål som denna avdelning inom FN tagit fram. Man skall komma ihåg att både livsmedelsindustrin, fröindustrin har särskilda ekonomiska intressen i dessa mål. I det jag hunnit läsa igenom nämns inget om att minska kemikalierna inom jordbruket eller överhuvudtaget i vår livsmiljö, vilket bör noteras. Hur skall man få rent vatten om man inte minskar gifterna? Intressant är att man pratar  om miljömål, vilka då egentligen? I Sverige har man glömt bort Miljöbalken som inte alls gäller för exempelvis mobiltelefonins verksamhet, vilket är ytterst märkligt. Upphör Miljöbalken redan efter något år efter beslutet att gälla, som ju var ett mål för Agenda 21, så har ju hela miljöfrågan redan fallit.

FN: s avdelning för ekonomiska och sociala frågor
Finns mer att läsa här om denna avdelning inom FN

Till presentationen av avdelningen för FN:s ekonomiska och sociala frågor

FN-systemet
Rio + 20-konferensen – framtiden vill vi – genererade ny fart för att uppnå en hållbar utveckling.

De organisationer i FN-systemet spelar en avgörande roll i genomförandet av sitt resultat och främja målen för hållbar utveckling.

Det är viktigare än någonsin att de arbetar tillsammans på global, regional, nivåer subregionala och land. Samarbetet bidrar till att undvika dubbelarbete mellan myndigheter, garanterar synergieffekter, och i slutändan förbättrar stöd för FN-systemet till utvecklingsländer. [Läs mer]

FN implementering System uppföljning till Rio + 20
FN: s generalsekreterare, tillsammans med FN-systemet organisationer, utvecklat ett ramverk för uppföljningen av Rio + 20 av FN. Ramverket fokuserar på mandat Rio + 20 specifikt riktade mot FN-systemet. Denna ram genomförandet fungerar som en ansvars ram samt ett arbetsverktyg för att främja och övervaka utvecklingen. Denna ram uppdateras kontinuerligt som vi framsteg i vårt arbete och nya initiativ lanseras.


I. Vår gemensamma vision

II. Förnya politiskt engagemang

A. bekräftar Rioprinciperna och tidigare handlingsplaner

B. Att främja integration, implementering, och samstämmighet: Bedöma framsteg som hittills gjorts och de återstående luckorna i genomförandet av resultaten av de stora toppmötena om hållbar utveckling och ta itu med nya och framväxande utmaningar
Para 24
Vi noterar behovet av strategier för hållbar utveckling för att proaktivt ta itu med ungdomsarbetslösheten på alla nivåer. I detta avseende inser vi behovet av en global strategi för ungdomar och sysselsättning bygger på arbetet inom Internationella arbetsorganisationen.
Para 38
FN: s statistikkommission, i samråd med berörda FN-systemet enheter och andra berörda organisationer, att inleda ett arbetsprogram på bredare mått på utvecklingen för att komplettera BNP

C. Engagera stora grupper och andra intressenter
Para 43
Vi understryker att ett brett deltagande från allmänhetens sida och tillgång till information och rättsliga och administrativa förfaranden är avgörande för att främja en hållbar utveckling. Hållbar utveckling kräver meningsfull deltagande och aktiv medverkan av regionala, nationella och subnationella lagstiftande och domstolar, och alla större grupper: kvinnor, barn och ungdomar, ursprungsbefolkningar, icke-statliga organisationer, lokala myndigheter, arbetstagare och fackföreningar, företag och industri, den vetenskapliga och tekniska samfundet, och bönder, liksom andra intressenter, inklusive lokalsamhällen, frivilliggrupper och stiftelser, invandrare och familjer samt äldre och personer med funktionshinder. I detta avseende, vi överens om att arbeta närmare med de stora grupperna och andra intressenter och uppmuntra deras aktiva medverkan, i förekommande fall, i processer som bidrar till beslutsfattandet, planering och genomförande av strategier och program för hållbar utveckling på alla nivåer.
Para 44
Vi erkänner det civila samhällets roll och vikten av att möjliggöra alla medlemmar i det civila samhället att aktivt engagerade i en hållbar utveckling. Vi inser att förbättrad civila samhällets deltagande beror på, bland annat att stärka tillgången till information och bygga samhället kapacitet civil och en gynnsam miljö. Vi är medvetna om att informations- och kommunikationstekniken är att underlätta informationsflödet mellan regeringar och allmänheten. I detta avseende är det viktigt att arbeta för bättre tillgång till informations- och kommunikationsteknik, särskilt bredbandsnät och tjänster, och överbrygga den digitala klyftan, erkänner bidraget från det internationella samarbetet i detta avseende.
Para 47
Företag, särskilt börsnoterade och stora företag, att överväga att integrera hållbarhetsinformation i sin rapporteringsperioden. Intresserade regeringar samt berörda parter med stöd av FN-systemet för att utveckla modeller för bästa praxis och underlätta åtgärder för integration av hållbarhetsredovisningen med hänsyn till erfarenheter från redan befintliga ramar och ägna särskild uppmärksamhet åt behoven i utvecklingsländerna, bland annat för kapacitetsuppbyggnad
Para 48
Vi inser det viktiga bidraget från den vetenskapliga och tekniska samfundet att en hållbar utveckling. Vi är fast beslutna att arbeta med och främja samarbetet mellan den akademiska, vetenskapliga och tekniska samfundet, i synnerhet i utvecklingsländerna, för att stänga den tekniska klyftan mellan utvecklingsländer och utvecklade länder och stärka vetenskap och politik gränssnitt samt att främja internationellt forskningssamarbete om hållbar utveckling.
Para 54
FN, internationella finansinstitut (IFI) och multilaterala utvecklingsbanker (MDB) att samarbeta inom ramen för sina respektive mandat, erkänna deras roll i att mobilisera resurser för en hållbar utveckling.
Para 63
Vi inser vikten av utvärderingen av de olika sociala, miljömässiga och ekonomiska faktorer och uppmuntra, där nationella förhållanden och förhållandena tillåter, deras integration i beslutsfattandet. Vi inser att det kommer att vara viktigt att ta hänsyn till de möjligheter och utmaningar, liksom kostnader och fördelar, med gröna ekonomin politiken inom ramen för en hållbar utveckling och fattigdomsutrotning, genom att använda de bästa tillgängliga vetenskapliga data och analyser. Vi bekräftar att en kombination av åtgärder, bland annat lagstiftning, frivilliga och andra som tillämpas på nationell nivå och i överensstämmelse med skyldigheter enligt internationella avtal, skulle kunna främja grön ekonomi inom ramen för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. Vi bekräftar att socialpolitiken är avgörande för att främja en hållbar utveckling.

III. Grön ekonomi inom ramen för hållbar utveckling och fattigdomsutrotning
Para 62
Regeringarna att öka kunskapen och den statistiska kapaciteten på jobbtrender, utveckling och begränsningar och integrera relevanta uppgifter i nationell statistik, med stöd av relevanta FN-organ inom deras mandat.
Para 66
FN-systemet, i samarbete med berörda givare och internationella organisationer för att samordna och tillhandahålla information på begäran om:
(a) matchar intresserade länder med partners som är bäst lämpade för att ge begärt stöd;
(b) verktygslådor och / eller bästa praxis i tillämpningen av politiken för grön ekonomi inom ramen för hållbar utveckling och fattigdomsutrotning på alla nivåer;
(c) modeller eller goda exempel på politik grön ekonomi inom ramen för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning;
(d) Metoder för utvärdering av politik grön ekonomi inom ramen för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning;
(e) befintliga och nya plattformar som bidrar i detta avseende.
Para 68
Berörda parter, inklusive FN: s regionala kommissioner, FN-organisationer och organ, andra relevanta mellanstatliga och regionala organisationer, internationella finansiella institut och stora grupper som är inblandade i en hållbar utveckling, i enlighet med deras respektive mandat, för att stödja utvecklingsländerna på begäran för att uppnå en hållbar utveckling, inklusive genom bland annat den gröna ekonomins politiken inom ramen för en hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning, i synnerhet i de minst utvecklade länderna.

IV. Institutionella ramen för hållbar utveckling

A. Att stärka de tre dimensionerna av hållbar utveckling
Para 76
Vi inser att en effektiv styrning på lokal, regionala, nationella, regional och global nivå företräder röster och intressen av allt är avgörande för att främja en hållbar utveckling. Förstärkningen och reform av de institutionella ramarna bör inte vara ett självändamål, utan ett medel för att uppnå en hållbar utveckling. Vi inser att en förbättrad och mer effektiv institutionell ram för hållbar utveckling på internationell nivå bör vara förenliga med Rio-principerna, bygga vidare på Agenda 21 och genomförandeplanen från Johannesburg och dess mål om den institutionella ramen för hållbar utveckling, bidra till genomförandet av våra åtaganden i resultaten av FN: s konferenser och toppmöten i ekonomiska, sociala, miljömässiga och närliggande områden och ta hänsyn till nationella prioriteringar och utvecklingsstrategier och prioriteringar i utvecklingsländerna.

B. Att stärka mellanstatliga ordningen för hållbar utveckling
Para 78
Stärka FN systemövergripande samstämmighet och samordning, samtidigt som lämplig ansvarsskyldighet för medlemsstaterna, genom att bland annat öka samstämmigheten i rapporteringen och stärka gemensamma ansträngningar inom ramen för befintliga mellan olika organ mekanismer och strategier för att främja integrationen av de tre dimensionerna av hållbar utveckling inom FN-systemet, bland annat genom utbyte av information. (se punkt 93)
Para 81
Generalförsamlingen att ytterligare integrera hållbar utveckling som ett nyckelelement i den övergripande ramen för FN: s verksamhet och lämpligt sätt ta itu hållbar utveckling i sin inställning agenda, bland annat genom regelbundna dialoger på hög nivå

Ekonomiska och sociala rådet
Para 83
Stärka Ecosoc inom sitt Charter mandat och erkänna sin nyckelroll för att uppnå en balanserad integration av de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Vi ser fram emot översynen av genomförandet av generalförsamlingens 61/16 om förstärkning av ECOSOC.

Hög nivå politiskt forum
Para 84
Upprätta en universell mellanstatligt politiskt forum (HLPF) hög nivå, som bygger på de starka, erfarenheter, resurser och inkluderande deltagande villkoren för kommission för hållbar utveckling, och därefter ersätta kommissionen.
Para 85
(k) HLP forum för bland annat stärka mellan vetenskap och politik gränssnitt via granskning av dokumentation som samlar spridda information och bedömningar, bland annat i form av en global rapport för hållbar utveckling, som bygger på befintliga bedömningar,
Para 86
Starta en mellanstatlig och öppen, transparent och inkluderande förhandlingsprocess under generalförsamlingen att fastställa nivån forumet hög format och organisatoriska aspekter i syfte att sammankalla den första högnivåforum i början av den 68: e sessionen i generalförsamlingen.
Vi kommer också att överväga behovet av att främja solidariteten mellan generationerna för att uppnå en hållbar utveckling, med hänsyn till kommande generationers behov, bland annat genom att bjuda in generalsekreteraren att lägga fram en rapport om denna fråga.

C. Miljö pelare inom ramen för en hållbar utveckling
Para 88
FN: s generalförsamling, i sin 67: e session, att anta en resolution stärka och uppgradera UNEP [som anges i punkt 88 under stycken ak]
Para 89
Parter till multilaterala miljöavtal (MEA) att överväga ytterligare åtgärder för att främja en konsekvent politik på alla relevanta nivåer, förbättra effektiviteten, minska onödig överlappning och dubbelarbete och förbättra samordningen och samarbetet mellan de multilaterala miljöavtalen, inklusive de tre Riokonventionerna samt med FN-systemet i fältet.
Para 90
Vi betonar behovet av att fortsätta en regelbunden översyn av tillståndet för jordens föränderlig miljö och dess inverkan på människors välbefinnande.

D. Internationella finansiella institutioner och FN: s operativa verksamhet
Para 91
Vi inser att en hållbar utveckling bör ges vederbörlig hänsyn av programmen, fonder och fackorgan inom Förenta nationernas system och andra relevanta enheter, såsom internationella finansinstitut och FN: s konferens om handel och utveckling, i enlighet med deras respektive befintliga mandat. I detta avseende, vi uppmana dem att ytterligare öka integreringen av hållbar utveckling i sina respektive uppdrag, program, strategier och beslutsfattandet, till stöd för insatser i alla länder, särskilt utvecklingsländer, för att uppnå en hållbar utveckling.
Para 92
Vi bekräftar vikten av att bredda och stärka utvecklingsländernas deltagande i det internationella ekonomiska beslutsfattandet och norm inställning …. Och upprepa vikten av reformen av förvaltningen av Bretton Woods-institutionerna i syfte att leverera mer effektiva, trovärdiga, ansvarsfulla och legitima institutioner.
Para 93
De tre dimensioner av hållbar utveckling ska integreras ytterligare i hela FN-systemet, och generalsekreteraren att rapportera till generalförsamlingen genom Ecosoc på de framsteg som gjorts i detta avseende.
Vi uppmanar också till och inser vikten av att stärka samordningen av politiken inom viktiga FN-sekretariatet strukturer för att säkerställa konsekvens i hela systemet för att stödja en hållbar utveckling, samtidigt som ansvarsskyldighet för medlemsstaterna.
Para 94
De styrande organen i de fonder, program och fackorgan inom FN-systemet utveckling att överväga lämpliga åtgärder för att integrera de sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensioner över FN-systemets operativa verksamhet
Para 95
Stärka den operativa verksamheten för utveckling av FN-systemet i fältet som är väl i linje med nationella prioriteringar i utvecklingsländer för hållbar utveckling. Vi ser fram emot resultatet av den oberoende utvärderingen av initiativet ”Delivering as One”.
Para 96
FN-systemet för att förbättra förvaltningen av anläggningar och verksamheter, genom att ta hänsyn till hållbar utveckling praxis

E. Regional, nationell, subnationell, lokal nivå
Para 98
Vi uppmuntrar regionala, nationella, regionala och lokala myndigheter som är lämpligt att utveckla och använda strategier för hållbar utveckling som viktiga instrument för att styra beslutsfattandet och genomförandet av en hållbar utveckling på alla nivåer, och i detta sammanhang vi erkänner att en integrerad social, ekonomisk och miljödata och information samt en effektiv analys och utvärdering av genomförandet, är viktigt i beslutsprocesserna.
Para 100
Regionala och subregionala organisationer, däribland FN: s regionala kommissioner och deras subregionala kontor, att prioritera en hållbar utveckling genom bland annat mer effektiv kapacitetsuppbyggnad, utveckling och genomförande av regionala avtal och överenskommelser som är lämpligt, och informationsutbyte , bästa praxis och lärdomar.
Stödja dessa institutioner, bland annat genom FN-systemet
Förbättra FN: s regionala kommissioner och deras subregionala kontor i sina respektive kapacitet att stödja medlemsstaterna i genomförandet av en hållbar utveckling.

V. ram för åtgärder och uppföljning

Fattigdomsbekämpning
Para 106
Vi betonar behovet av att ge högsta prioritet åt fattigdomsutrotning inom agendan för FN: s utvecklingsprogram, att ta itu med de bakomliggande orsakerna och utmaningar fattigdom genom integrerade, samordnade och enhetliga strategier på alla nivåer.

Tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition och hållbart jordbruk
Para 108
Främja hänsyn till rätten till mat som mål och övergripande ram för livsmedel och nutrition säkerhet.
Underlätta de nationella, regionala och globala strategier för tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition.
Para 109
Se till att FN: s globala politik och strategiska ramar inkluderar öka tillgången av jordbruksproducenter, i synnerhet små producenter, till produktiva tillgångar, samt ge kvinnor på landsbygden, som ett led i politiken för hållbar utveckling.
Para 115
Vi bekräftar det viktiga arbete och allomfattande karaktär från utskottet för tryggad livsmedelsförsörjning, bland annat genom sin roll att underlätta land initierade bedömningar om hållbar livsmedelsproduktion och livsmedelsförsörjning. Vi noterar de pågående diskussionerna om ansvarsfull jordbruksinvesteringar inom ramen för kommittén för tryggad livsmedelsförsörjning, liksom de principer för ansvarsfulla jordbruksinvesteringar.
Para 117
Vi tar del av jordbruks Market Information System värd livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och uppmanar de deltagande internationella organisationer, aktörer och regeringar den privata sektorn för att säkerställa en offentlig spridning av snabba och livsmedelskvalitet marknadsinformation produkter.

Vatten och sanitet
Para 119
Vi inser att vatten är i centrum för hållbar utveckling, eftersom den är nära kopplad till ett antal viktiga globala utmaningar. Vi upprepar därför vikten av att integrera vatten i hållbar utveckling och understryker den avgörande betydelsen av vatten och sanitet i de tre dimensionerna av hållbar utveckling.
Para 120
Vi bekräftar de åtaganden som gjorts i genomförandeplanen från Johannesburg och millenniedeklarationen om halvering av 2015 andelen människor som saknar tillgång till rent dricksvatten och grundläggande sanitet och utveckling av integrerad vattenresursförvaltning och vatteneffektivitetsplaner, säkerställa en hållbar vattenanvändning. Vi åtar oss att den gradvisa förverkligandet av tillgång till säkra och prisvärda dricksvatten och grundläggande sanitet för alla, det är nödvändigt för fattigdomsbekämpning, kvinnors egenmakt och att skydda människors hälsa, och för att kraftigt förbättra genomförandet av integrerad vattenresursförvaltning på alla nivåer när så är lämpligt . I detta avseende, vi upprepar de åtaganden att stödja dessa ansträngningar, i synnerhet för utvecklingsländerna, genom mobilisering av resurser från alla källor, kapacitetsuppbyggnad och tekniköverföring.
Para 121
Vi bekräftar våra åtaganden när det gäller mänsklig rättighet till rent dricksvatten och sanitet, att genomföras stegvis för våra befolkningar med full respekt för den nationella suveräniteten. Vi belyser också vårt engagemang för 2005- 2015 internationella årtiondet för handling, ”Water for Life”.
Para 122
Vi erkänner den nyckelroll som ekosystem spelar för att upprätthålla vatten kvantitet och kvalitet och stödåtgärder inom respektive nationella gränser för att skydda och på ett hållbart sätt hantera dessa ekosystem.
Para 123
Vi understryker behovet av att vidta åtgärder för att hantera översvämningar, torka och vattenbrist, ta itu med balansen mellan vattenförsörjning och efterfrågan, bland annat, i förekommande fall, icke-konventionella vattenresurser, och att mobilisera ekonomiska resurser och investeringar i infrastruktur för vatten- och sanitetstjänster , i enlighet med nationella prioriteringar.
Para 124
Vi betonar behovet av att vidta åtgärder för att kraftigt minska vattenföroreningar och öka vattenkvaliteten avsevärt förbättra avloppsrening och vatteneffektivitet och minska vattenförluster. För att uppnå detta, vi betona behovet av internationellt bistånd och samarbete.

Energi
Para 127
Vi bekräftar stöd för genomförandet av nationella och subnationella politik och strategier som bygger på enskilda nationella omständigheter och utvecklings ambitioner, med hjälp av en lämplig energimix för att möta utvecklingsbehoven, bland annat genom ökad användning av förnybara energikällor och andra tekniker med låga utsläpp, desto mer effektiv användning av energi, större tillit till avancerad energiteknik, inklusive renare fossila bränslen teknik och hållbar användning av traditionella energiresurser. Vi åtar oss att främja hållbara moderna energitjänster för alla genom nationella och subnationella insatser, bland annat på elektrifiering och spridning av hållbara matlagning och värmelösningar, bland annat genom gemensamma åtgärder för att utbyta bästa praxis och anta en politik, som är lämpligt. Vi uppmanar regeringarna att skapa möjliggöra miljöer som underlättar offentliga och privata sektorns investeringar i relevant och behövde renare energiteknik.
Para 128
Vi inser att förbättra energieffektiviteten, öka andelen förnybar energi och renare och energieffektiv teknik är viktiga för en hållbar utveckling, bland annat i att ta itu med klimatförändringarna. Vi inser också behovet av energieffektivitetsåtgärder i stadsplanering, byggnader och transporter, samt i produktionen av varor och tjänster och utformningen av produkter. Vi inser också vikten av att främja stimulansåtgärder till förmån för, och ta bort hinder för, energieffektivitet och diversifiering av energimixen, inbegripet främjande av forskning och utveckling i alla länder, inklusive utvecklingsländerna.

Hållbar turism
Para 130
Stödja hållbar turism och relevant capacitybuilding som främjar miljömedvetenhet, bevara och skydda miljön, respekt djurliv, flora, biologisk mångfald, ekosystem och kulturell mångfald, och förbättra välfärden och försörjningsmöjligheterna för lokalsamhällen genom att stödja deras lokala ekonomier och mänskliga och naturliga miljön som helhet. Vi efterlyser ökat stöd till hållbar turism och relevant kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna för att bidra till att uppnå en hållbar utveckling.
Para 131
Främjande av investeringar i hållbar turism, inklusive ekoturism och kulturturism, vilket kan innefatta att skapa små och medelstora företag och underlätta tillgången till finansiering, bland annat genom mikrokreditinitiativ för de fattiga, ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen i områden med hög ekoturism potential . I detta avseende, vi understryker vikten av att fastställa, vid behov, lämpliga riktlinjer och regler i enlighet med nationella prioriteringar och lagstiftning för att främja och stödja hållbar turism.

Hållbara transporter
Para 132
Vi noterar att transport och rörlighet är centrala för en hållbar utveckling. Hållbara transporter kan öka den ekonomiska tillväxten och förbättra tillgängligheten. Hållbara transporter uppnår bättre integration av ekonomin samtidigt som man respekterar miljön. Vi inser vikten av en effektiv rörlighet för människor och varor, samt tillgång till miljövänlig, säker och prisvärd transporter som ett sätt att förbättra social rättvisa, hälsa, motståndskraft städer, stad och landsbygd kopplingar och produktivitet på landsbygden. I detta avseende tar vi hänsyn till trafiksäkerhet som ett led i vår strävan att uppnå en hållbar utveckling.
Para 133
Vi stöder utvecklingen av hållbara transportsystem, däribland energieffektiva multimodala transportsystem, särskilt transportsystem offentliga massa, rena bränslen och fordon … Vi inser också att de särskilda behoven hos inlandsområden och transitutvecklingsländerna utvecklings måste beaktas konto samtidigt fastställa hållbara transit transportsystem. Vi erkänner behovet av internationellt stöd till utvecklingsländer i detta avseende.

Hållbara städer och boplatser
Para 134
Vi inser att, om de är välplanerade och utvecklas, bland annat genom integrerad planering och förvaltning metoder kan städerna främja ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara samhällen. I detta avseende inser vi behovet av en helhetssyn på stadsutveckling och boplatser som ger prisvärda bostäder och infrastruktur och prioriterar slum uppgradering och stadsförnyelse. Vi åtar oss att arbeta för att förbättra kvaliteten på de mänskliga bosättningar, inklusive levnads- och arbetsvillkoren för både stads- och landsbygdsinvånare i samband med fattigdomsutrotning, så att alla människor har tillgång till grundläggande tjänster, bostäder och rörlighet. Vi inser också behovet av att bevara, i förekommande fall, av natur- och kulturarv och boplatser, vitalisering av historiska distrikt och rehabilitering av stadskärnor.

 Para 136
Vi betonar vikten av att öka antalet storstadsregionerna, städer som genomför politik för hållbar stadsplanering och utformning för att effektivt bemöta den förväntade ökningen av stadsbefolkningen under de kommande decennierna. Vi noterar att hållbara stads fördelar planering från medverkan av många olika aktörer samt från full användning av informations- och könsuppdelade uppgifter, bland annat om den demografiska utvecklingen, inkomstfördelningen och informella bosättningar. Vi erkänner den viktiga roll som kommunala myndigheter att fastställa en vision för hållbara städer, från inledningen av stadsplanering fram till förnyelse av äldre städer och stadsdelar, bland annat genom att anta energieffektivitetsprogram för att bygga ledningen och utveckla hållbara, lokalt lämpliga transportsystem. Vi erkänner vidare vikten av blandad planering och att uppmuntra icke motordriven rörlighet, bland annat genom att främja gång- och cykelinfrastruktur.
Para 137
Stärka befintliga samarbetsmekanismer och plattformar, partnerskap och andra verktyg genomförande att främja ett samordnat genomförande av Habitatagendan med aktivt deltagande av alla relevanta FN-organ och med det övergripande målet att uppnå hållbar stadsutveckling.
Para 148
Vi är oroade över arbetsmarknadsläget och omfattande underskott av tillgängliga anständiga arbetstillfällen, särskilt för unga kvinnor och män. Vi uppmanar alla regeringar att ta itu med den globala utmaningen av ungdomsarbetslösheten genom att utveckla och genomföra strategier och politik som ger unga människor överallt tillgång till anständigt och produktivt arbete, som under de kommande årtiondena anständiga arbetstillfällen kommer att behöva skapas för att kunna säkerställa en hållbar och inkluderande utveckling och minska fattigdomen.

Hälsa och befolkning
Para 138
Vi inser att hälsa är en förutsättning för och ett resultat och indikator på alla tre dimensioner av hållbar utveckling. Vi förstår målen för en hållbar utveckling kan endast uppnås i avsaknad av en hög förekomst av försvagande smittsamma och icke smittsamma sjukdomar, och där befolkningen kan nå ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Vi är övertygade om att åtgärder på de sociala och miljömässiga faktorer som påverkar hälsan, både för fattiga och utsatta och för hela befolkningen, är det viktigt att skapa inkluderande, rättvisa, ekonomiskt produktiva och friska samhällen. Vi kräver ett fullständigt genomförande av rätten att åtnjuta bästa uppnåeliga fysiska och psykiska hälsa.
Para 146
Vi åtar oss att minska mödra- och barnadödligheten och förbättra hälsan hos kvinnor, ungdomar och barn. Vi bekräftar vårt engagemang för jämställdhet och för att skydda rättigheterna för kvinnor, män och ungdomar att ha kontroll över och fritt och ansvarsfullt i frågor som rör deras sexualitet, inklusive tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa, fri från tvång, diskriminering och våld. Vi kommer att arbeta aktivt för att hälso- och sjukvårdssystemen lämna nödvändiga uppgifter och hälsovårdstjänster som behandlar sexuell och reproduktiv hälsa för kvinnor, inklusive arbete mot allmän tillgång till säkra, effektiva, prisvärda och godtagbara moderna metoder för familjeplanering, eftersom detta är en förutsättning för kvinnors hälsa och främja jämställdhet. Att främja full och produktiv sysselsättning, anständigt arbete för alla och socialt skydd
Para 149
Vi inser vikten av att skapa arbetstillfällen genom att investera i och utveckla en sund, effektiv och ändamålsenlig ekonomisk och social infrastruktur och produktionskapacitet för hållbar utveckling och hållbar, inkluderande och rättvis ekonomisk tillväxt. Vi uppmanar länderna att öka investeringarna för en hållbar utveckling av infrastruktur och vi är överens om att stödja FN: s fonder, program och organ för att hjälpa stödja och främja insatser i utvecklingsländerna, särskilt de minst utvecklade länderna, i detta avseende.

Att främja full och produktiv sysselsättning, anständigt arbete för alla och socialt skydd
Para 154
Främja utbyte av information och kunskap om anständigt arbete för alla och skapa arbetstillfällen, däribland gröna jobb initiativ och därmed förknippade färdigheter, och att underlätta integreringen av relevanta uppgifter till den nationella ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken.
Para 156
Stöd global dialog om bästa praxis för program för socialt skydd som tar hänsyn till de tre dimensionerna av hållbar utveckling

Oceanerna och haven
Para 161
Slutföra den första globala samlad bedömning av tillståndet i den marina miljön senast 2014 och dess efterföljande behandling av församlingen.
Para 162
Fatta beslut om att utveckla ett internationellt instrument enligt havsrättskonventionen att ta itu med bevarande och hållbart nyttjande av marina biologiska mångfalden i områden utanför nationell jurisdiktion.
Para 163
Vidta åtgärder för att minska förekomsten och konsekvenserna av [marin] föroreningar på de marina ekosystemen, bland annat genom ett effektivt genomförande av relevanta konventioner som antagits inom ramen för Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), och uppföljningen av de relevanta initiativ … liksom införandet av samordnade strategier för detta ändamål. Vi åtar vidare att vidta åtgärder för att, fram till 2025, baserat på insamlade vetenskapliga uppgifter, uppnå betydande minskningar av marina skräp för att förhindra skador på kust- och havsmiljön.
Para 164
Vi åtar oss att vidta åtgärder för att förhindra införsel och hantera de negativa miljöeffekterna, av främmande invasiva arter, inklusive, i förekommande fall, de som antagits inom ramen för IMO
Para 166
Vi efterlyser stöd till initiativ som behandlar försurning av haven och klimatförändringens effekter på marina och kusternas ekosystem och resurser. I detta avseende upprepar vi behovet av att arbeta tillsammans för att förhindra ytterligare havsförsurning, samt förbättra den marina ekosystemens återhämtningsförmåga och de samhällen vars försörjning är beroende av dem, och att stödja marinvetenskaplig forskning, övervakning och observation av havsförsurning och särskilt sårbara ekosystem, bland annat genom ökat internationellt samarbete i detta avseende.
Para 168
Vi åtar oss att intensifiera våra ansträngningar för att möta 2015 som överenskommits i genomförandeplanen från Johannesburg för att bibehålla eller återställa [fisk] bestånden till nivåer som kan producera maximalt hållbart uttag på en akut basis. I detta avseende förbinder vi ytterligare att omedelbart vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bibehålla eller återställa alla bestånd åtminstone till nivåer som kan producera maximalt hållbart uttag, med syfte att uppnå dessa mål på kortast möjliga tid möjligt, som bestäms av deras biologiska egenskaper.
Para 170
Vi återuppta undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske som avancerade i genomförandeplanen från Johannesburg, och för att förebygga och bekämpa dessa metoder, […]
Para 173
Ingå multilaterala discipliner om fiskesubventioner som ger effekt på utvecklingsagendan från Doha och Hongkong minister mandat.
Para 174
Identifiera och integrera strategier 2014 som ytterligare bistå utvecklingsländerna, särskilt de minst utvecklade länderna och små ö-stater under utveckling, att utveckla sin nationella kapacitet att bevara, hållbart förvalta och inse fördelarna med ett hållbart fiske, bland annat genom förbättrad tillgång till marknaden för fiskprodukter från utvecklingsländer
Para 177
Vi bekräftar vikten av områdesbaserade bevarandeåtgärder, inklusive marina skyddsområden, i enlighet med internationell rätt och som grundar sig på bästa tillgängliga vetenskapliga rön, som ett verktyg för bevarande av biologisk mångfald och hållbart nyttjande av dess komponenter. Vi noterar beslut X / 2 av den tionde mötet i konferensen för parterna i konventionen om biologisk mångfald, som år 2020 10 procent av kust- och havsområden, särskilt i områden av särskild betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, är att bevaras genom ett effektivt och rättvist förvaltas, ekologiskt representativa och väl anslutna system av skyddade områden och andra effektiva arealbaserade bevarandeåtgärder. Små östaterna under utveckling

Små östater under utveckling
Para 179
Stärka FN-systemet stöd till SIDS i linje med flera pågående och nya utmaningar som SIDS står inför för att uppnå en hållbar utveckling.
Para 180
Sammankalla en tredje internationella konferensen om SIDS 2014 uppmana generalförsamlingen vid dess 67: e session för att bestämma formerna för konferensen

Inlandsutvecklingsländer
Para 182
Organisationer inom FN-systemet för att påskynda ytterligare genomförandet av de särskilda åtgärderna i de fem prioriteringar som överenskommits i Almaty handlingsprogram och de som ingår i förklaringen om halvtidsöversynen.

Regionala insatser
Para 185
FN att vidta samordnade regionala åtgärder för att främja en hållbar utveckling, erkänner i detta sammanhang att viktiga steg har tagits för att främja en hållbar utveckling genom relevanta forum, bland annat inom FN: s regionala kommissioner. Vi efterlyser åtgärder på alla nivåer för deras fortsatta utveckling och genomförande.

Katastrofriskreducering
Para 186
Vi efterlyser staterna, FN-systemet, de internationella finansiella institutionerna, subregionala, regionala och internationella organisationer och det civila samhället för att påskynda genomförandet av Hyogo Framework for action 2005-2015 och uppnå sina mål. Vi efterlyser katastrofriskreducering och uppbyggnad av motståndskraft mot katastrofer som skall behandlas … så är lämpligt, att integreras i politik, planer, program och budgetar på alla nivåer och beaktas inom relevanta framtida ramar. Vi inbjuder myndigheter på alla nivåer samt relevanta subregionala, regionala och internationella organisationer att engagera sig i lämpliga, snabba och förutsägbara resurser för katastrofriskreducering i syfte att öka motståndskraften i städer och samhällen för katastrofer, i enlighet med sina egna förutsättningar och kapacitet.

Klimatförändringar
Para 190
Vi bekräftar att klimatförändringarna är en av de största utmaningarna i vår tid, och vi uttrycker djup larm som utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka globalt. Vi är djupt oroade över att alla länder, särskilt utvecklingsländer, är sårbara för de negativa effekterna av klimatförändringen, och redan upplever ökade effekter, inklusive ihållande torka och extrema väderhändelser, havsnivån stiger, kusterosion och försurning av haven, ytterligare hotar tryggad livsmedelsförsörjning och insatser för att utrota fattigdomen och uppnå en hållbar utveckling. I detta avseende betonar vi att anpassningen till klimatförändringarna utgör ett omedelbart och brådskande global prioritet.
Para 191
Prompt operationalisering av den gröna klimatfonden.

Skogar
Para 193
Vi åtar oss att förbättra försörjningen för människor och samhällen genom att skapa förutsättningar för dem att på ett hållbart sätt förvalta skogar, bland annat genom att stärka samarbete i områdena ekonomi, handel, överföring av miljövänlig teknik, kapacitetsuppbyggnad och styrning, samt genom att främja säker besittningsrätt, i synnerhet beslutsfattandet och fördelning av nytta i enlighet med nationell lagstiftning och prioriteringar.
Para 194
Vi efterlyser ett snabbt genomförande av det icke rättsligt bindande instrument om alla typer av skogar och ministerförklaringen från högnivådelen av den nionde mötet i FN: s skogsforum med anledning av lanseringen av det internationella skogsåret .
Para 195
Vi inbjuder Collaborative Partnership on Forests att fortsätta sitt stöd till skogsforum och uppmuntra intressenter att förbli aktivt engagerade i arbetet i forumet.
Para 196
Vi åtar oss att arbeta igenom de styrande organen i medlemsorganisationer Collaborative Partnership on Forests (CPF) integrera, i förekommande fall, en hållbar förvaltning av alla typer av skogar i sina strategier och program.

Biologisk mångfald
Para 197
Vi bekräftar det inneboende värdet av biologisk mångfald, liksom de ekologiska, genetiska, sociala, ekonomiska, vetenskapliga, utbildningsmässiga, kulturella, fritids och estetiska värden av biologisk mångfald och dess avgörande roll i att bevara ekosystem som tillhandahåller grundläggande tjänster, som är kritiska stiftelser för hållbar utveckling och människors välbefinnande. Vi inser allvaret i den globala förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystemen och betona att dessa undergräver den globala utvecklingen, som påverkar livsmedelsförsörjning och nutrition, tillhandahållande av och tillgång till vatten och hälsa de fattiga på landsbygden och människor över hela världen, bland annat före och kommande generationer. Detta understryker vikten av att bevara den biologiska mångfalden, förbättra livsmiljöer anslutning och bygga ekosystemens motståndskraft. Vi inser att de traditionella kunskaper, innovationer och sedvänjor hos ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen gör ett viktigt bidrag till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald, och en bredare tillämpning kan stödja social välfärd och hållbar försörjning. Vi inser också att ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen är ofta de mest direkt beroende av biologisk mångfald och ekosystem och därmed är ofta de mest omedelbart berörs av deras förlust och degradering.
Para 198
Vi upprepar vårt engagemang för att uppnå de tre målen i konventionen om biologisk mångfald och efterlyser brådskande åtgärder som effektivt minskar graden av, stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. I detta sammanhang, vi bekräftar vikten av att genomföra den strategiska planen för biologisk mångfald 2011-2020 och uppnå mål Aichi biologisk mångfald som antogs av partskonferensen till konventionen vid sitt tionde möte.
Para 199
Vi noterar antagandet av Nagoya protokoll om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av vinster från deras användning till konventionen om biologisk mångfald, och vi inbjuder parter i konventionen om biologisk mångfald att ratificera eller ansluta sig till protokollet, så att den träder i kraft så snart som möjligt. Vi erkänner betydelsen av tillgång och fördelning av nytta som uppstår vid nyttjandet av genetiska resurser för att bidra till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald, fattigdomsutrotning och miljömässig hållbarhet.
Para 200
Vi välkomnar strategin för resursmobilisering för att stödja uppnåendet av de tre målen i konventionen om biologisk mångfald, inklusive åtagandet att avsevärt öka resurserna från alla källor till stöd för den biologiska mångfalden, i enlighet med beslut som fattades vid konferensen mellan parterna vid sitt tionde mötet.
Para 201
Vi stöder integrera hänsyn till de socioekonomiska effekterna och fördelarna med bevarandet och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden och dess beståndsdelar, liksom ekosystem som tillhandahåller grundläggande tjänster, till relevanta program och politik på alla nivåer, i enlighet med den nationella lagstiftningen, omständigheter och prioriteringar . Vi uppmuntrar investeringar genom lämpliga incitament och politik som stöd för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald och återställande av skadade ekosystem, konsekventa och i harmoni med konventionen om biologisk mångfald och andra relevanta internationella förpliktelser.
Para 202
Främja internationellt samarbete och partnerskap, i förekommande fall, och informationsutbyte, och i detta sammanhang välkomnar vi FN: s årtionde om biologisk mångfald, 2011-2020, i syfte att uppmuntra ett aktivt deltagande av alla berörda parter i bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald, som samt tillgång till och rättvis och jämlik fördelning av vinster som uppkommer vid utnyttjandet av genetiska resurser, med visionen att leva i harmoni med naturen.
Para 203
Vi erkänner den viktiga roll som konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter, ett internationellt avtal som står i skärningspunkten mellan handel, miljö och utveckling, främjar bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden, bör bidra till påtagliga fördelar för lokalbefolkningen, och säkerställer att inga arter som ingår i den internationella handeln hotas av utrotning. Vi erkänner de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna av olaglig handel med vilda djur och växter, där företag och stärkt åtgärder måste vidtas på både utbuds- och efterfrågesidan. I detta avseende betonar vi vikten av ett effektivt internationellt samarbete mellan relevanta multilaterala miljöavtal och internationella organisationer. Vi betonar vidare vikten av att basera noteringen av arter på överenskomna kriterier.
Para 204
Arbetet inom FN: Science-politisk plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster för att börja tidigt.

Ökenspridning, markförstöring och torka
Para 206
Vi inser behovet av omedelbara åtgärder för att vända markförstöring. Mot bakgrund av detta kommer vi att sträva efter att uppnå en land nedbrytning neutral värld inom ramen för en hållbar utveckling. Detta bör agera för att katalysera ekonomiska resurser från en rad offentliga och privata källor.
Para 207
Vi bekräftar vår beslutsamhet i enlighet med FN: s konvention för
Combat ökenspridning att vidta samordnade åtgärder på nationell, regional och
internationellt, för att övervaka, globalt, markförstöring och återställa förstörd mark i
torra, halvtorra och mindre fuktiga områden.
Para 208
Vi betonar vikten av att vidareutveckla och genomföra vetenskapligt grundad, ljud och socialt inkluderande metoder och indikatorer för att övervaka och bedöma omfattningen av ökenspridning, markförstörelse och torka.
Para 209
Vi upprepar behovet av samarbete genom utbyte av klimat- och väderinformation och prognoser och system för tidig varning i samband med ökenspridning, markförstörelse och torka, samt sandstormar och sandstormar, på de globala, regionala och subregionala nivåer. I detta avseende, vi uppmana stater och relevanta organisationer att samarbeta för att dela relaterad information, prognoser och system för tidig varning.

Berg
Para 211
Vi inbjuder staterna att stärka samarbetsåtgärder med effektivt deltagande och utbyte av erfarenheter om alla berörda parter genom att stärka befintliga arrangemang, överenskommelser och kompetenscentrum för hållbar utveckling berg, samt utforska nya arrangemang och avtal, i förekommande fall.

Kemikalier och avfall
Para 216
Vi berömmer ökad samordning och samarbete mellan kemikalie- och avfallskonventioner, nämligen Baselkonventionen, Rotterdamkonventionen och Stockholmskonventionen, och uppmuntra fortsatt förbättrad samordning och samarbete mellan dem och med strategin för internationell kemikaliehantering. Vi noterar den viktiga roll som regionala och samordnande centra i Baselkonventionen och bestämmelserna i Stockholmskonventionen.

Hållbar konsumtion och produktion
Para 226
Mot bakgrund av antagandet av den 10-åriga ramen för program för hållbar konsumtion och produktion.
Generalförsamlingen, vid sin 67. Session, att utse en medlemsstat och som skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att fullt ut operationalisera ramverket.

Utbildning
Para 233
Vi beslutar att främja utbildning för hållbar utveckling och för att integrera hållbar utveckling mer aktivt i undervisningen utanför FN: s årtionde för utbildning för hållbar utveckling

UTBILDNING

Para 233
Vi beslutar att främja utbildning för hållbar utveckling och för att integrera hållbar utveckling mer aktivt i undervisningen utanför FN: s årtionde för utbildning för hållbar utveckling.

Jämställdhet och kvinnors egenmakt
Para 243
Vi stödjer det arbete som FN-systemet, inklusive FN: s enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakt (UN-Women), för att främja och uppnå jämställdhet och kvinnors egenmakt i alla aspekter av livet, bland annat med hänsyn till kopplingarna mellan jämställdhet och kvinnors egenmakt och främja en hållbar utveckling. Vi stödjer det arbete som FN-kvinnor i ledande, samordna och främja ansvarsskyldighet för Förenta nationernas system i detta avseende.
Para 244
Givare och internationella organisationer, däribland FN-systemet organisationer, liksom internationella finansinstitut, regionala banker och stora grupper, inklusive den privata sektorn, för att till fullo integrera åtaganden och överväganden om jämställdhet och kvinnors egenmakt och att säkerställa kvinnors deltagande och effektiva jämställdhetsperspektivet i beslutsfattandet och hela programcykeln. Vi bjuder in dem att spela en stödjande roll i arbetet för utvecklingsländerna att fullt ut integrera åtaganden och överväganden om jämställdhet och kvinnors egenmakt och säkerställa kvinnors deltagande och effektiv jämställdhetsperspektivet i sitt beslutsfattande, programplanering, budgetering och genomförande, i enlighet med nationell lagstiftning, prioriteringar och kapacitet.

B. Hållbar Development Goals
Para 245
Vi understryker att millennieutvecklingsmålen är ett användbart verktyg för att fokusera uppnå särskilda utvecklingsvinster som en del av en bred utvecklingsvision och ramverk för utveckling av Förenta nationerna, för nationell prioritering och mobilisering av aktörer och resurser mot vanliga mål. Vi står därför fast besluten att fullt ut och i tid prestation.
Para 248
Inrätta en inkluderande och transparent mellanstatlig process om mål för hållbar utveckling som är öppen för alla berörda parter, med sikte på att utveckla globala mål för hållbar utveckling som skall godkännas av generalförsamlingen genom att utgöra en öppen arbetsgrupp med öppnandet av GA 67. Sessionen bestående av 30 representanter som utses av medlemsstaterna från 5 regionala grupper.
Para 249
Generalsekreteraren för att ge inledande bidrag till arbetet i arbetsgruppen och etablera en inter byrå teknisk support och expertpaneler som behövs, som bygger på alla relevanta expertråd. Rapporter om hur arbetet fortskrider kommer att göras regelbundet till generalförsamlingen.
Para 251
Relevanta organ inom FN-systemet, inom ramen för sina respektive mandat, att stödja de regionala ekonomiska kommissioner att samla in och sammanställa de nationella insatsvaror för att informera denna globala satsning för global, integrerad och vetenskapligt grundad information om hållbar utveckling.

VI: Medel för genomförande

A. Finans
Para 255
Inrätta en mellanstatlig process under FN: s generalförsamling för att bedöma behov av finansiering, anser effektivitet, konsekvens och synergier av befintliga instrument och ramar, och utvärdera ytterligare initiativ, i syfte att utarbeta en rapport med förslag optioner på ett effektivt hållbar utveckling finansiering strategi för lätta mobiliseringen av resurser och ett effektivt utnyttjande för att uppnå mål för hållbar utveckling. [ytterligare detaljer i punkt. s 256 och 257]
Para 256
En mellanstatlig kommitté, bestående av trettio experter som utsetts av regionala grupper, med en rättvis geografisk representation, kommer att genomföra denna process, sluta sitt arbete fram till 2014.
Para 257
Generalförsamling att överväga denna rapport och vidta lämpliga åtgärder.
Para 262
Vi inser att en större samstämmighet och samordning mellan de olika finansieringsmekanismer och initiativ som rör hållbar utveckling är av avgörande betydelse. Vi upprepar att det är viktigt att se till att utvecklingsländerna har stadig och förutsägbar tillgång till adekvat finansiering från alla källor för att främja en hållbar utveckling.
Para 265
Vi erkänner de viktigaste resultaten av den globala miljöfonden (GEF) under de senaste 20 åren att finansiera miljöprojekt och välkomna viktiga reformprocesser som GEF har genomförts under de senaste åren, och vi kallar för dess fortsatta förbättringar och uppmuntra GEF att vidta ytterligare åtgärder , inom sitt mandat att göra resurserna mer tillgängliga att tillgodose lands det nationella genomförandet av sina internationella miljöåtaganden. Vi stödjer ytterligare förenkla förfarandena och stöd till utvecklingsländer, särskilt för att hjälpa de minst utvecklade länderna, Afrika och små östater under utveckling att få tillgång till resurser från GEF, och bättre samordning med andra instrument

B. Teknik
Para 269
Vi betonar vikten av tekniköverföring till utvecklingsländer och hämta bestämmelserna om tekniköverföring, ekonomi, tillgång till information och immateriella rättigheter som överenskommits i genomförandeplanen från Johannesburg, i synnerhet sin uppmaning att främja, underlätta och finans, i förekommande fall, tillgång till och utveckling, överföring och spridning av miljövänlig teknik och motsvarande know-how, särskilt till utvecklingsländerna, på förmånliga villkor, inklusive på koncession och förmånliga villkor som parterna kommit överens. Vi tar också del av den fortsatta utvecklingen av diskussioner och avtal om dessa frågor sedan antagandet av genomförandeplanen.
Para 270
Vi betonar vikten av tillgång från alla länder att miljöanpassad teknik, ny kunskap, know-how och expertis. Vi betonar vidare vikten av gemensamma åtgärder på teknisk innovation, forskning och utveckling. Vi är överens om att undersöka villkoren i relevanta forum för ökad tillgång till miljövänlig teknik i utvecklingsländerna.
Para 271
Vi understryker behovet av att möjliggöra miljöer för utveckling, anpassning, spridning och överföring av miljövänlig teknik. I detta sammanhang noterar vi betydelsen av utländska direktinvesteringar, internationell handel och internationellt samarbete inom överföring av miljövänlig teknik. Vi bedriver våra länder samt genom internationellt samarbete för att främja investeringar i forskning, innovation och teknik för en hållbar utveckling.
Para 272
Vi inser vikten av förstärkta nationella, vetenskapliga och tekniska kapacitet för en hållbar utveckling. Detta kan hjälpa länder, särskilt utvecklingsländer, att utveckla sina egna innovativa lösningar, forskning och nya, miljövänlig teknik, med stöd av det internationella samfundet. För detta ändamål, stöder vi bygga vetenskap och teknik kapacitet, med både kvinnor och män som bidragsgivare och förmånstagare, bland annat genom samarbete mellan forskningsinstitut, universitet, den privata sektorn, regeringar, icke-statliga organisationer och forskare.
Para 273
Relevanta FN-organ system för att identifiera alternativ för en underlättande mekanism som främjar utveckling, överföring och spridning av ren och miljövänlig teknik genom att bland annat bedöma tekniska behov i utvecklingsländerna, alternativ för att ta itu med dem och kapacitetsuppbyggnad …
FN: s generalsekreterare, på grundval av de alternativ som identifierats och med hänsyn till befintliga modeller, att ge rekommendationer om mekanismen förenklingar för generalförsamlingens 67: e session.
Para 274
Vi inser vikten av rymdteknikbaserade uppgifter, in situ-övervakning och tillförlitlig geospatial information för hållbar utveckling beslutsfattande, programmering och projektverksamheten. I detta sammanhang noterar vi betydelsen av global kartläggning och erkänna de ansträngningar för att utveckla globala miljöobservationssystem, bland annat genom Eye on Earth Nätverk och genom det globala systemet av jordobservationssystem. Vi inser behovet av att stödja utvecklingsländerna i deras ansträngningar att samla in miljödata.
Para 275
Vi inser vikten av att stärka internationella, regionala och nationella kapaciteten inom forskning och teknisk utvärdering, särskilt med tanke på den snabba utvecklingen och eventuell utplacering av ny teknik som också kan ha oavsiktliga negativa effekter, särskilt när det gäller biologisk mångfald och hälsa, eller andra oförutsedda konsekvenser .
Para 276
Vi inser behovet av att underlätta välgrundade politiska beslutsfattandet om frågor som rör hållbar utveckling och, i detta sammanhang, för att stärka vetenskap och politik.

C. Kapacitetsuppbyggnad
Para 277
Vi betonar behovet av en förbättrad kapacitetsuppbyggnad för hållbar utveckling och i detta avseende, uppmanar vi till en förstärkning av tekniskt och vetenskapligt samarbete, bland annat mellan nord och syd, syd-syd och trepartssamarbete. Vi upprepar vikten av utveckling av mänskliga resurser, inklusive utbildning, utbyte av erfarenheter och kunskaper, kunskapsöverföring och tekniskt bistånd för kapacitetsuppbyggnad, vilket innebär en förstärkning av den institutionella kapaciteten, inklusive planering, ledning och övervakning kapacitet.
Para 278
Vi kräver att fortsatta och fokuserade genomförandet av Bali strategiska planen för teknisk hjälp och kapacitetsuppbyggnad, som antogs av FN: s miljöprogram.
Para 279
Vi uppmuntrar deltagande och representation av män och kvinnor vetenskapsmän och forskare från utvecklingsländerna och industriländerna i processer relaterade till helhetsbedömning och miljöövervakning och hållbar utveckling, i syfte att öka den nationella kapaciteten och kvaliteten på forskning för politikutformningen och beslutsfattandet processer.
Para 280
Bjud in alla relevanta organ i FN-systemet och andra relevanta internationella organisationer för att stödja utvecklingsländerna och i synnerhet de minst utvecklade länderna i kapacitetsuppbyggnad för att utveckla resurseffektiva och inkluderande ekonomier, bland annat genom:
(a) dela hållbara metoder inom olika ekonomiska sektorer;
(b) att öka kunskapen och förmåga att integrera katastrofriskreducering och motståndskraft i utvecklingsplaner;
(c) stödja nord-syd, syd-syd och trepartssamarbete för övergången till en resurseffektiv ekonomi; och
(d) främja offentlig-privata partnerskap.

D. Handels
Para 281
Uppnå framsteg när det gäller en rad viktiga frågor, såsom bland annat handelssnedvridande subventioner och handel med miljövänliga varor och tjänster.
Para 282
Medlemmarna i WTO att fördubbla sina ansträngningar för att uppnå en ambitiös, balanserad och utvecklingsinriktad avslutning på utvecklingsagendan från Doha, samtidigt som man respekterar principerna om öppenhet, delaktighet och samförstånd beslutsfattandet, i syfte att stärka det multilaterala handelssystemet. För att effektivt delta i arbetsprogrammet för WTO och fullt ut förverkliga handelsmöjligheter, utvecklingsländerna behöver bistånd och förbättrat samarbete mellan alla berörda parter.

E. kansli åtaganden
Para 283
Vi välkomnar de åtaganden som frivilligt ingåtts på Rio + 20 och under 2012 av alla berörda parter och deras nätverk för att genomföra konkreta politik, planer, program, projekt och åtgärder för att främja en hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. Vi uppmanar generalsekreteraren att sammanställa dessa åtaganden och underlätta tillgången till andra register
som har sammanställt åtaganden, ett internetbaserat register. Registret bör göra information om de åtaganden fullt transparenta och tillgängliga för allmänheten, och det bör uppdateras regelbundet.

Publicerat i FN

Zory Glaser

  • Why the Double Standard?August 2, 2010.  Why the double standard? Inglis, L.P. 1970.  Why the double standard? – A critical review of Russian work on hazards of microwave radiation.  IEEE International Symposium on Electromagnetic Compatibility, more
  •   Cancer Mortality near Air Force BasesJuly 26, 2010.  Cancer Mortality near Air Force Bases. Lester, J.R. and D.F. Moore.  1982.  Cancer Mortality and Air Force Bases.  Journal of Bioelectricity 1(1): 72-82. Abstract: Nationally, counties with an Air Force Base were found to more
  • 1967 EMR Review, copy 5/15July 19, 2010: 1967 EMR Review, copy 5/15 Pollack, H. and J. Healer.  1967.  Review of the Information on Hazards to Personnel from High-Frequency Electromagnetic Radiation. Institute for Defense Analyses, Research and En more
  • More than 2000 Documents prior to 1972 on Bioeffects of Radio Frequency RadiationJuly 5, 2010.  More than 2000 Documents prior to 1972 on Bioeffects of Radio Frequency Radiation. Glaser, Z.R.  1972.  Bibliography of reported biological phenomena (‘effects’) and clinical manifestations attributed to microwave and radio-frequ more
  • “From Zory’s Archive”June 28, 2010.  At the beginning of April 2010, a friend sent me a scanned document entitled “Bibliography of Reported Biological Phenomena (‘Effects’) and Clinical Manifestations attributed to Microwave and Radio-Frequency Radiation.” Th more
  • Origins of 1966 U.S. Safety Standards for Microwave RadiationJuly 12, 2010. Origins of 1966 U.S. Safety Standards for Microwave Radiation Steneck, NH, HJ Cook, AJ Vander and GL Kane.  1980. The Origins of U.S. Safety Standards for Microwave Radiation.  Science, Vol. 208, 13 June 198

Tjänstemannaansvaret är avskaffat

Tjänstemannaansvaret är avskaffat

”När vår grundlag gjordes om år 1974, såg socialdemokratin till att göra den meningslös. Viktigast var att införa det så kallade uppenbarhetsrekvisitet. Det innebär att domstolar kan ogiltigförklara lagar och förordningar, som strider mot grundlagen, bara om felet är uppenbart.

Man inser lätt att något som hundratals riksdagsledamöter och ett dussin ministrar ansett riktigt, inte kan vara uppenbart fel. Det har givit regeringarna fritt fram att bryta mot grundlagen, vilket de också gjort, oberoende av färg.

Näst viktigast var att tjänstemannaansvaret togs bort. Det har i praktiken gjort politiker och tjänstemän immuna vid missbruk av sina åligganden.”

Alarmerande brist i rättsstaten

”En författningsdomstol måste införas som yttersta instans till medborgarnas skydd mot politikers maktmissbruk.”

”Brita Sundberg-Weitmans aktuella bok “Sverige och Rättsstaten på 2000-talet” där hon åter sätter fingret på Sveriges mest blågula – i bemärkelsen ömma – punkt; rättssäkerhetsfrågan. Och har nu Brita Sundberg-Weitman i egenskap av bl a doktor i juridik, diagnostiserat det cancerliknande syndromet (“JO måste upphöra att se medborgarna som rättshaverister och myndigheterna som felfria”) och ordinerat medicinen (“JO-ämbetet måste stärkas”).
http://www.expressen.se/debatt/1.1222626/dagens-jo-ett-hot-mot-rattsstaten