Mikrovågssjukan

Mikrovågssjukan är känd sedan länge och ICNIRP (International Commission on Non‐IonizingRadiation Protection) Publicerad: Healthphysics 82(4):540‐548;2002 , skriver bland annat: ” Irritation eller obehag som inte kan styrkas patologiskt , men som kan påverka det fysiska och psykiska välbefinnande hos en person vid en viss effekt, bör betraktas som en potentiell hälsorisk”. Här återfinns gruppen elöverkänsliga och mikrovågssjuka personer.

Mikrovågsstrålningen har ökat minst 10 miljarder gånger sedan början på 1990-talet och tillåts öka okontrollerat. Biologiskt liv tål enbart naturlig mikrovågsstrålning 0,000 000 000 000 5 watt per kvadratmeter, medan Strålsäkerhetsmyndigheten anser att vi skall tåla 10 Watt per kvadratmeter och att det inte behövs riktvärden för långtidseffekter. Varför?

I Elteknik december 1959 ”Militära synpunkter på hälsofarlig mikrovågsstrålning” av Major Brämming (C/FRAS, Flygvapnets Radarskola) framkommer det att vätskefyllda organ som ögon, hjärna och mage har svårt att avleda värme från mikrovågsstrålningen

Major Brämming skriver att medicinska undersökningar har visat att
strålning mellan 100 – 1000 MHz absorberas till uppåt 40 % av kroppens vävnader. Mellan 1000 – 3000 MHz absorberas ända upp till 100 % och huvudsakligen sker det i de inre vävnaderna där vi inte har någon känsel. Över 3000 MHz absorberas uppåt 40% i de yttre vävnaderna.

Vi använder främst 3G, 4G och WiFi kring 2500 MHz alltså det frekvensområde som absorberas till 100 % i de inre vävnaderna och vi utsätts för denna strålning från alla håll samtidigt. Man snabbtinar helkroppsgrisar på mycket låg effekt utan att koka köttet, vilket bevisar att mikrovågor tränger djupt in i kroppen oavsett effekten. Det är våglängden och den energi mikrovågor innehåller, som gör dem så farliga.
Mvh
Solveig Silverin, miljöingenjör

Annonser