Femton år senare- Ett svar från rubriken ”Snabb elsanering hejdade sjukdomsförloppet”

Elsanerad miljö är det enda som har gjort att jag blivit bättre

Tidigare inlägg länk

Jag arbetade ca tretton år efter att min elöverkänslighet bröt ut. Med hjälp av el-sanering av min arbetsplats och att jag även ändrade en del arbetsrutiner så gick det bra. Jag hade faktiskt inte en enda sjukdag under de åren p.g.a min elöverkänslighet. Undantaget var två veckors sjukskrivning under tiden som min arbetsmiljö sanerades.

Jag fick en avtalspension vid 62 års ålder, vår enhet skulle slås ihop med en annan enhet på Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Jag provade att arbeta där, men det var helt omöjligt, det var otroligt mycket sämre elmiljö.

Idag 9 år senare så mår jag relativt bra. Jag kan röra mig fritt i samhället, gå på teater, bio, restauranger samt besöka vänner.

Dock har jag vissa problem kvar, att sitta vid en trådlöst uppkopplad dator, kan jag bara göra ca 30 min. Jag har en mobil, gammalt exemplar, som jag använder endast när jag verkligen behöver den. Jag har den inte påslagen hela tiden, utan kollar då och då, om jag har fått SMS, vilket är det som jag använder mest. Hemma har jag kabelbundet Internet, men jag kan inte sitta hur mycket som helst vid datorn.

I bostaden använder jag en gammal typ av telefon, Response, som är den som fungerar bäst.

Trådlös elektronik är det som påverkar mig mest idag, men jag kan vara i närheten av det under kortare perioder utan att få besvär.

Jag har blivit bättre genom att anpassa min miljö, har inte ätit några piller, eller använt några andra metoder.

Sonja Åkerberg

Tidigare inlägg