Elöverkänsliga är ingen homogen grupp

Därför kan man heller inte göra provokationsstudier där ett visst antal individer skall känna efter, om de på några minuter, kan känna av strålningen i ett test och få fram ett signifikant resultat.

Man har i provokationsstudierna också valt personer som sagt att de var elöverkänsliga, men forskarna har inte på 30 år tagit fram en enda medicinskt indikatorparameter, som kan bekräfta att testpersonerna verkligen är elöverkänsliga.  Det kan vara mobilindustrins lobbyister som säger att de är elöverkänsliga, som forskarna tar med i testerna. Kan inte forskarna bevisa vetenskapligt att det verkligen är elöverkänsliga personer de testar, faller ju hela studien pladask. Variabeln, att man inte kan bevisa vetenskapligt att man testar verkligt elöverkänsliga, är en faktor som gör att denna typ av provokationsstudier inte är vetenskapligt användbar metodik. Elöverkänsliga är heller inte en homogen grupp som reagerar lika snabbt på samma elektromagnetiska fält, därför är det omöjligt att få fram ett signifikant resultat. Efter 30 år borde forskarna kunnat se skillnaden mellan elöverkänsligas reaktionsmönster, om det nu verkligen är elöverkänsliga de testar, vilket ju kan ifrågasättas. Det finns en studie från 1991 där forskarna först tog fram en homogen grupp elöverkänsliga som reagerade ungefär lika snabbt på samma typ av fält. De fick ett 100 %-igt signifikant resultat. studien gjordes inte dubbelblint tyvär, men vem som helst hade kunnat återupprepa studien dubbelblint. Något intresse för detta har inte funnits på 25 år. (1991: Electromagnetic Field Sensitivity – Reaktion och symptom hos alla 16 patienter var 100 %. Det autonoma nervsystemet påverkades. Ingen reagerade på placebo.)

Provokationsstudierna går alltså ut på att en grupp individer, som säger att de är elöverkänsliga, skall kunna svara på frågan om de akut på några minuter kan bli medvetna om, att de får medicinska störningar av provokationsfälten. Det är frågan forskarna ställer i dessa provokationsstudier och den frågan har de ställt nu i snart 30 år. Eftersom människan saknar receptorer för att känna mikrovågsstrålning, så är det en medicinskt störning i kroppsfunktionen, som gör att elöverkänsliga personer reagerar på elektromagnetiska fält och blir sjuka.Varför har dessa forskare inte ställt en enda relevant fråga under snart 30 år, och varför har inte ansvariga myndigheter och politiker krävt relevant forskning. Det syns tydligt och klart i symtombilden, att elöverkänsliga har ett skadat nervsystem, vilket kan jämföras med alla andra sjukdomar och skador på nervsystemet. Exempelvis symtom på nervsystemet vid dykarsjuka, symtom vid mekanisk hjärnskada, symtom vid lösningsmedelsskada, symtom vid utmattningssyndrom, symtom vid stroke, symtom vid borrelia-inflammation i nervsystemet. Så varför undersöker man inte nervsystemet hos verkligt elöverkänsliga?

Eftersom människan alltså saknar receptorer för att känna mikrovågsstrålning, så är det en medicinskt störning i kroppsfunktionen, som gör att elöverkänsliga personer reagerar på elektromagnetiska fält och känner sig sjuka.En medicinsk störning har inte ett likartat reaktionsmönster hos olika individer och inte ens för samma individ vid olika tillfällen. Det är därför omöjligt att erhålla ett signifikant resultat. Varför hänvisar expertmyndigheten SSM då till dessa studier och påstår att de är välgjorda och seriösa? Vem som helst och vilken tjänsteman som helst på Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten känner till att individer reagerar individuellt, ändå godtar de en så anmärkningsvärt oseriös forskning och ger dessutom sken av att den är seriös.Varenda läkare borde ha reagerat. Dessa provokationsstudier bevisar inte på något sätt, att det inte finns ett samband mellan elöverkänsligas ohälsa och elektromagnetiska fält.

Provokationsstudierna belägger enbart en sak, att olika individer, som säger sig vara elöverkänsliga, inte akut på några minuter kan bli medvetna om medicinska störningar i kroppsfunktion, (vilket är fullt normalt, eftersom elöverkänsliga är biologiska varelser och reagerar olika) så att det kan ge ett signifikant resultat, vilket är fullt normalt, då det är olika individer med olika känslighet och reaktionsmönster.Vad är då meningen med denna typ av provokationsstudier?  Varför är man inte intresserad av att ta reda på vetenskapligt varför och på vilket sätt elöverkänsliga får ohälsa, blir skadade av mikrovågsstrålningen? För att ansvariga redan vet vilka hälsorisker mikrovågsstrålningen ger, men håller tyst? Eftersom det finns en hel kunskaper om hur mikrovågor påverkar människan bör ansvariga myndigheter känna till, men håller tyst eftersom mobilindustrins verksamhet och produkter ger ökad ekonomisk tillväxt.

Detta visste man FOA forskning 1978 antenneffekt ” – – – – Dessutom kan blodkärl tänkas utgöra magnetiska dipol-antenner som alstrar höga spänningsfall över olika organ. På detta sätt kan den infallande mikrovågsstrålningen förstärkas så att den tillåtna strålningsintensiteten på 10 000 000 µW/m2 lokalt kan uppgå till 1000 000 000 µW/m2 Därför bör verkningarna från mikrovågor noga undersökas, hävdar Olle Criborn. Min kommentar: Denna studie gäller för akuta effekter vid dessa effekttätheter som redovisas i denna studie. Långtidseffekter uppkommer på mycket lägre nivåer.ICNIRP International Commission on Non‐IonizingRadiation Protection, skriver i Healthphysics 82(4):540‐548;2002: ” Irritation eller obehag som inte kan styrkas patologiskt , men som kan påverka det fysiska och psykiska välbefinnande hos en person vid en viss effekt, bör betraktas som en potentiell hälsorisk”. ICNIRP skriver vidare:” Eftersom negativa konsekvenserna av NIR (mikrovågs-) exponering kan variera över hela skalan från triviala till livshotande, krävs en balanserad bedömning innan man beslutar om vägledande exponering”.

Det har funnits forskning, som visat på medicinska störningar hos elöverkänsliga, bl a en studie visar, att elöverkänsliga har ett mer känsligt autonomt nervsystem 2005:04 Kjell Hansson-Mild mfl: Elöverkänsliga har ett mer känsligt nervsystem sid 18 – 19. Varför har man inte fördjupat dessa studier?Det finns få medicinska utredningar gjorda på elöverkänsliga. Undertecknad tillhör dem som genomgick en grundlig utredning vid Bollnäs sjukhus. Jag är vid den tiden, då utredningen gjordes, en mycket vältränad friluftsmänniska och ansåg mig ”frisk som en nötkärna” före jag blev bildskärmsskadad och elöverkänslig. Utredning visade bland annat en lågfunktion i sköldkörteln, extrem B12 brist samt syrebrist i musklerna, vilket uppkommit efter bildskärmsskadan .Sköldkörteln tillhör de organ som oftast strålskadas, vilket man sett. Många elöverkänsliga har fått sköldkörtelproblem. Men det kanske mest intressanta man fann i den medicinska utredningen, var att jag hade syrebrist i musklerna, vilket sedan  Magda Havas i sin forskning långt senare upptäckte, Syrebrist i kroppen då röda blodkroppar, klumpar ihop sig.

Trots att jag var vältränad och hade god kondition, hade jag alltså syrebrist i musklerna vid vila, vilket ledde till mjölksyrabildning vid minsta ansträngning och mjölksyra i musklerna som ger smärta och värk, vilket varenda idrottare vet hur det känns. Det skulle också kunna ge svar på varför så många numera har värk i musklerna.  Vad händer medicinskt vid långvarig och ständig syrebrist? Den extrema tröttheten som elöverkänsliga drabbades av, kan bero på syrebrist i hjärnan. Varför fördjupas inte denna forskning på elöverkänsliga? Både trötthetssymtom, utmattningssyndrom, samt  koncentrationssvårigheter, kan bero på syrebrist i hjärnan på grund av strålningen. Varför utreds inte detta?Alla variabler som borde vara överensstämmande för denna typ av provokationsstudier, skiljer sig hos testindividerna, vilket gör att man omöjligen kan få ett signifikant resultat. Men det är kanske det man eftersträvar?Dessa variabler skiljer testindividerna åt:

  1. Individerna reagerar olika snabbt på olika fält. En del individer reagerar flera timmar efteråt, vilket också andra överkänsliga och allergiska personer gör på olika produkter. Detta har inte forskarna beaktat!
  2.  Individerna reagerar olika kraftigt eller inte alls på olika typer av EM-fält precis som andra överkänsliga personer. Pälsdjursallergiker exempelvis reagerar olika starkt på olika katter. Detta har inte forskarna beaktat i dessa provokationstester.

Den enda studie som gjorts på en någorlunda homogen grupp elöverkänsliga individer är den som gjordes 1991: Electromagnetic Field Sensitivity – Reaktion och symptom hos alla 16 patienter var 100 %. Det autonoma nervsystemet påverkades. Ingen reagerade på placebo.
Man tog först fram en testgrupp som reagerade likvärdigt på samma typ av elektriska fält. Resultatet blev ett 100 % -igt signifikant vetenskapligt belägg, att personer blir sjuka (får onormal kroppsfunktion, känner sig inte friska) när de utsätts för elektromagnetisk strålning och fält.

Medvetet val av felkällor

Intressant är, att i en studie använde man sig av personer som var hög-intensivanvändare av mobiler och som blev varma i örat av mobilerna.Forskarna påstod att detta var elöverkänsliga personer. Elöverkänslighet är ingen termisk effekt  och de använder inte mobiler.Andra viktiga felkällor i metodiken är, att de i testet inte nyttjar samma typ av artificiell strålning som gjort folk sjuka som av mobilsändare, mobiler och andra trådlösa nätverk, utan nyttjar specialgjorda mobiler som avger en enda ren signal, vilket är märkligt, då det står i SSI FS 2002:3 mikrovågor har antenneffekt på människan:”Samtidig exponering för olika frekvenserVid samtidig exponering för fält med olika frekvenser bör hänsyn tas till att fälten kan adderas till att ge en biologisk effekt av visst slag. Därvid görs separata bedömningar som avser nervretningar respektive termiska effekter i kroppen.”Här finns mer om antenneffekter som påverkar nervsystemet Äldre kända kunskaper

Nästa stora fråga är

Varför beaktar man inte redan kända kunskap om mikrovågor?  Det minsta kravet man borde ställa på dessa studier, om man verkligen vill veta om det finns ett samband mellan den nya teknikens artificiella radiofrekventa strålning och elöverkänsligas ohälsa, är väl för tusan, att testa redan kända kunskaper gällande mikrovågor på elöverkänsliga?Men risken finns väl, att resultatet hade vetenskapligt belagt, att mikrovågsstrålning som nyttjas i den nya tekniken, ger så allvarlig ohälsa att folk tvingas till sjukskrivning och ett livslång lidande. Följden har blivit att elöverkänsliga diskrimineras å det grövsta, trots att det är en funktionsnedsättning som orsakar stort lidande hos de strålskadade.

Övriga frågor gällande provokationsstudien:

  1. Har man redovisat kontrollmätningar före, under och efter själva testet från 0 Hz -400 GHz vid en elektrisk fältstryka under 30 dB mikrovolt per meter som bekräftar att det verkligen är fältfritt i testrummet förutom eventuellt testfält?

  1. Har man tagit biokemiska prover på testpersonerna före, under och efter test för att se förändringar i de olika organen, hormonerna, syrebrist i muskler och påverkan på immunförsvaret etc?

  1. Hos elöverkänsliga kommer oftast reaktionen flera dagar efteråt, har man gjort en uppföljning?

  1. Har man tagit hänsyn till i metodiken, att biologiska reaktioner inte kan stängas av och på som en apparat? Om inte, varför? Varför ger man sken av att elöverkänsliga skulle fungera annorlunda?

  1. Eftersom alla personer fungerar olika och har olika känslighet för olika frekvenser, vilket stämmer väl överens med hur en överkänslighetsreaktion fungerar i allmänhet. Hur har man valt ut testpersonerna? Vilka kriterier har man haft?

  1. Är provokationsstudier möjliga att återupprepa? Svaret är nej! Varför? Jo, för att personerna fungerar olika och befinner sig i olika känslighetsgrad beroende på vilka elmiljöer de utsatts för, före test.

  1. Jag ställer mig frågan igen, varför ger man inte pengar till forskning som sökt anslag för att undersöka hur mikrovågor skadar central nervsystemet? Varför fick inte Igor Belyaev fortsatta anslag när han såg förändringar vid mycket låga effekter av mikrovågor på cellnivå hos elöverkänsliga?

  1. Varför gör man överhuvudtaget inte någon biokemisk forskning på cellnivå på elöverkänslighet, utan enbart ägnar sig åt dessa primitiva provokationsstudier, vars enda möjliga vetenskapliga värde är att betrakta dem som en metodstudie och som man borde gett upp för längesedan.

Man skall komma ihåg, till skillnad miljögifter i produkter, där vi kan göra ett medvetet konsumentval för att skydda vår hälsa, för att få vara frisk, kan vi inte som enskild individ välja bort strålningen från mobilsändare och grannars trådlösa nätverk. Vi kan inte längre bestämma över vår hälsa.Vi tvingas till ohälsa, vi tvingas att bli sjuka, vi tvingas till långvarig sjukskrivning och till i värsta fall ett liv i misär och fattigdom. Sverige som kallar sig en humanitär stormakt ”glömmer” medvetet bort, den växande gruppen som skadas av mobilindustrins verksamhet. Dessa individer i vårt samhälle är rättslösa och skyddslösa p g a de korrupta myndigheterna.Solveig Silverin, Miljöingenjör, Bildskärmsskadad och elöverkänslig sedan 23 år. Läs mer här om Kritik mot provokationsstudier

Annonser