Förändringar i hjärnhormon hos patienter som blir sjuka av långvarig exponering elektromagnetiska fält

Har tittat lite närmre på denna publikation. Skall granska den närmre när jag får tid. Har en del frågor och funderingar kring slutsatserna och upplägget. Hur skulle det vara om de enda gång kunde  hålla sig till strålningen och påverkan på hjärnan. Men metoden skulle kunna användas för att diagnostisera EHS.

Alla strålskadade personer säger att de är särskilt rädda om huvudet. Erfarenhet har visat, om hjärnan exponeras för mikrovågsstrålning och radiofrekvent strålning, får dessa personer mer eller mindre allvarliga hälsoproblem. Jag vill påpeka att det visst kan finnas en relation mellan exponering för mikrovågor och kemiska ämnen i kroppen. Det blir en synergistisk effekt, men mängden kemikalier i hjärnan eller kroppen behöver inte vara hög, eftersom fullt friska personer, utan allergier eller andra underliggande sjukdomar, blev strålskadade av databildskärmen. Jag tillhör den gruppen. På ett halvår efter att jag fick  en ny färgbildskräm fick jag så allvarliga strålskador att jag utvecklade elöverkänslighet. Strålningen från bildskärmen var så stark, att en relativt ny (4 år) amalgamplomb sprack sönder. Troligen hade jag aldrig blivit överkänslig mot elektromagnetisk strålning om jag inte hade blivit exponerad för hög strålning från bildskärmen.

Solveig Silverin

_____________________________________________________

Funktionell förändring i hjärnhormon hos patienter som klagar över elektro-hypersensitivitet efter långvarig exponering till elektromagnetiska fält

Här finns bilderna på hjärnan som visar förändringar  2017 Reviews on Environmental Health] Functional brain MRI. EHS

Googleöversättning

DOI 10.1515/reveh-2017-0014 Received April 3, 2017; accepted May 25, 2017; previously published online July 5, 2017

Abstrakt
Introduktion:
Tio vuxna patienter med elektromagnetisk överkänslighet genomgick funktionell magnetisk resonans imaging (fMRI) hjärnskanningar. Alla skanningar var onormala med abnormiteter som var konsekventa och liknande. Det föreslås att fMRI-hjärnskanningar används som ett diagnostiskt hjälpmedel för att bestämma huruvida en patient har elektromagnetisk överkänslighet eller ej. Under åren har vi sett ett ökande antal patienter som har utvecklat flera systemklagomål efter långvarig upprepad exponering för elektromagnetiska fält (EMF). Dessa klagomål omfattade huvudvärk, intermittenta kognitiva och minnesproblem, intermittent desorientering och känslighet för EMF-exponering. Regelbundna laboratorietester var inom normala gränser hos dessa patienter. Patienterna vägrade att utsättas för radioaktivitet. Detta avslöjade självklart positron-utsläppstomografi (PET) och single-foton-utsläpp computertomografi (SPECT) hjärnskanning. Därför beställde vi fMRI-hjärnskanningar på dessa patienter. Vi hoppades att vi kunde dokumentera objektiva avvikelser hos dessa patienter som ofta hade märkts som psykiatriska fall

Material och metoder:
Tio patienter genomgick först en vanlig skanning med magnetisk resonans imaging (MRI), med hjälp av ett 3 Tesla Siemens Verio MRI öppet system. En funktionell MRI-studie utfördes sedan i vilodet tillstånd med användning av följande sekvenser:
1. En tredimensionell, T1-vägd, gradient-eko (MPRAGE)
2. Vila-nätverket. De eko-planära avbildningssekvensema (EPI) -sekvenserna för denna vila-tillståndsblod-syrgasnivånberoende (BOLD) -sökning efterbehandlades därefter på en 3D-arbetsstation och den oberoende komponentanalysen utfördes separera ut de olika näten.
3. Arteriell centrifugering.
4. Traktografi och fraktional anisotropi.

Resultat:
Alla tio patienter hade onormala funktionella MR-hjärnskanningar. Avvikelsen beskrivs ofta som hyperanslutning av den främre komponenten i standardläget i den mediala orbitofrontala delen. Andra avvikelser hittades vanligen. Regelbundna MR-studier av hjärnan var mestadels obotliga hos dessa patienter.
Slutsats:
Vi föreslår att funktionella MR-studier ska bli ett diagnostiskt hjälpmedel vid utvärdering av en patient som påstår elektrohypersensitivitet (EHS) och annars har normala studier. Intressant är att differentialdiagnosen för abnormiteter som ses på fMRI inkluderar huvudskada. Det visar sig att många av våra patienter verkligen hade en historia av huvudskada som sedan följdes någon gång senare av utvecklingen av EHS. Många av våra patienter hade också en  historia av exponering för potentiellt neurotoxiska kemikalier, speciellt mögel. Huvudskada och neurotoxisk kemisk exponering kan göra en patient mer sårbar för att utveckla EHS.

Nyckelord: elektrohypersensitivitet (EHS); elektromagnetiskt fält (EMF); fMRI; flera kemiska känslighet (MCS)

 

Introduktion
Tidigare utövade seniorförfattaren klinisk toxikologi och såg i så stor utsträckning mer än 1000 patienter som hade lidit exponering för giftiga kemikalier. Deras försämring var ofta neurologisk med förlust av minnesfunktion, huvudvärk, intermittent förvirring, problem med balans och andra symtom. Denna nedskrivning hade kvar, ibland i flera år efter att exponeringen för dessa giftiga kemikalier upphörde. Några av dessa patienter hade utvecklat känslighet för även små mängder kemikalier som resulterade i flera kemiska känslighet (MCS). Mer än 60 patienter studerades så småningom och resultaten publicerades i en peer reviewed journal [1]. Samtliga dessa patienter hade hjärnskanningar med single-foton-utsläpp computertomografi (SPECT) som var onormala. Ytterligare studier utfördes och publicerades sedan [2], [3].
Mer nyligen började vi se patienter som rapporterade signifikanta reaktioner till även små mängder elektromagnetiska fält (EMF). Några av dessa patienter hade tidigare sett sig för problem med kemisk exponering och hade nu utvecklat elektrohypersensitivitet (EHS). Några av dessa patienter gav också en historia av huvudskada.

Elektrohypersensitivitet har sedan bekräftats av medicinska facket eftersom det kräver mer och mer uppmärksamhet och utvärdering [4], [5], [6], [7]. Syndromet har nu kallats EHS.
Patienter med EHS utvecklar klagomål med flera system vid exponering för strömmen från mobiltelefoner, mobiltorn, smarta mätare, kraftledningar och andra EMF-källor.
I detta dokument presenterar vi patienter med EHS som hade genomgått funktionella hjärn-MR-studier på grund av deras klagomål som var mest neurologiska efter exponering: minnes- och kognitiv försämring, uppmärksamhetsbriststörningar, förändringar i beteende och andra symtom. De presenterade en historia av långvarig exponering för EMF följt av utveckling av EHS.

Varje patient som ingår i detta dokument rapporterade signifikant symtomatologi som kom fram till en diagnos av EHS. Symtom utvecklades vid exponering och vanligtvis minskat eller försvunnit vid avlägsnande från EMF-källa. Flera symptom inkluderade huvudvärk, försämring av kognitiv funktion, tremor, svaghet och andra. Klagomål med flera system utlöstes av exponering för mobiltelefoner, mobiltorn, smarta mätare, wi-fi och andra källor (se beskrivning av enskilda fall).
En noggrann och grundlig laboratorieutvärdering utesluter sjukdomar som ofta orsakar flera systemklagomål, t.ex. sköldkörtelproblem, diabetes, autoimmun sjukdom, kroniska infektioner och andra tillstånd. Patienter gav ofta bilder av närliggande mobiltelefontorn, smarta mätare och andra källor till EMF för att dokumentera deras anspråk.

https://www.degruyter.com/view/j/reveh.2017.32.issue-3/reveh-2017-0014/reveh-2017-0014.xml

Methodology

Results

Discussion

Conclusion

Acknowledgements

References

  • 1.

Heuser G, Mena I. Neurospect in neurotoxic chemical exposure. Demonstration of long-term functional abnormalities. Toxicol Ind Health 1998;14(6):813–27. CrossrefPubMedGoogle Scholar

  • 2.

Heuser G, Wu JC. Deep subcortical (including limbic) hypermetabolism in patients with chemical intolerance: human PET studies. Ann N Y Acad Sci 2001;933:319–22. PubMedGoogle Scholar

  • 3.

Heuser G. Functional brain Imaging with SPECT and PET after neurotoxic exposure: two and three-diimensional displays. Zeitschrift fur Umweltmedizin 1999;8:284–5. Google Scholar

  • 4.

Huber R, Treyer V, Schuderer J, Berthold T, Buck A, et al. Exposure to pulse-modulated radio frequency electromagnetic fields affects regional cerebral blood flow. Eur J Neurosci 2005;21(4):1000–6. CrossrefPubMedGoogle Scholar

  • 5.

Aalto S, Haarala C, Brück A, Sipilä H, Hämäläinen H, et al. Mobile phone affects cerebral blood flow in humans. J Cereb Blood Flow Metab 2006;26(7):885–90. CrossrefPubMedGoogle Scholar

  • 6.

Haarala C, Aalto S, Hautzel H, Julkunen L, Rinne JO, et al. Effects of a 902 MHz mobile phone on cerebral blood flow in humans: a PET study. Neuroreport. 2003;14(16):2019–23. PubMedCrossrefGoogle Scholar

  • 7.

Huber R, Treyer V, Borbély AA, Schuderer J, Gottselig JM, et al. Electromagnetic fields, such as those from mobile phones, alter regional cerebral blood flow and sleep and waking EEG. J Sleep Res 2002;11(4):289–95. PubMedCrossrefGoogle Scholar

  • 8.

Bartha L. Multiple chemical sensitivity: a 1999 consensus. Arch Environ Health 1999;54(3):147–9. CrossrefPubMedGoogle Scholar

  • 9.

Carpenter DO. The microwave syndrome or electro-hypersensitivity: historical background. Rev Environ Health 2015;30(4):217–22. PubMedGoogle Scholar

  • 10.

Hedendahl L, Carlberg M, Hardell L. Electromagnetic hypersensitivity – an increasing challenge to the medical profession. Rev Environ Health 2015;30(4):209–15. PubMedGoogle Scholar

  • 11.

Genuis SJ, Lipp CT. Electromagnetic hypersensitivity: fact or fiction? Sci Total Environ 2012;414:103–12. CrossrefWeb of SciencePubMedGoogle Scholar

  • 12.

McCarty DE, Carrubba S, Chesson AL, Frilot C, Gonzalez-Toledo E, et al. Electromagnetic hypersensitivity: evidence for a novel neurological syndrome. Int J Neurosci 2011;121(12):670–6. PubMedWeb of ScienceCrossrefGoogle Scholar

  • 13.

Adey WR. Joint actions of environmental nonionizing electromagnetic fields and chemical pollution in cancer promotion. Environ Health Perspect 1990;86:297–305. CrossrefPubMedGoogle Scholar

  • 14.

Haarala C, Takio F, Rintee T, Laine M, Koivisto M, et al. Pulsed and continuous wave mobile phone exposure over left versus right hemisphere: effects on human cognitive function. Bioelectromagnetics 2007;28(4):289–95. PubMedWeb of ScienceCrossrefGoogle Scholar

  • 15.

Vecchio F, Babiloni C, Ferreri F, Curcio G, Fini R, et al. Mobile phone emission modulates interhemispheric functional coupling of EEG alpha rhythms. Eur J Neurosci 2007;25(6):1908–13. CrossrefPubMedWeb of ScienceGoogle Scholar

  • 16.

Yang L, Chen Q, Lv B, Wu T. Long-Term evolution electromagnetic fields exposure modulates the resting state EEG on alpha and beta bands. Clin EEG Neurosci 2017;48(3):168–75. PubMedWeb of ScienceCrossrefGoogle Scholar

  • 17.

van den Heuvel MP, Hulshoff Pol HE. Exploring the brain network: a review on resting-state fMRI functional connectivity. Eur Neuropsychopharmacol 2010;20(8):519–34. Web of SciencePubMedCrossrefGoogle Scholar

  • 18.

Horn A, Dirk O, Reisert M, Blankenburg F. Default Mode Network. [revised 2016 August]. In: Wikipedia [Internet]. San Francisco, CA: NeuroImage; 2006 September. 10 pages. Available from: www.wikipedia.com. DOI: 10.1016.

  • 19.

Liston C, Chen AC, Zebley BD, Drysdale AT, Gordon R, et al. Default mode network mechanisms of transcranial magnetic stimulation in depression. Biol Psychiatry 2014;76(7):517–26. Web of ScienceCrossrefPubMedGoogle Scholar

  • 20.

Smith SM, Vidaurre D, Beckmann CF, Glasser MF, Jenkinson M, et al. Functional connectomics from resting-state fMRI. Trends Cogn Sci 2013;17(12):666–82. PubMedWeb of ScienceCrossrefGoogle Scholar

  • 21.

Lee MH, Smyser CD, Shimony JS. Resting-state fMRI: a review of methods and clinical applications. AJNR Am J Neuroradiol 2013;34(10):1866–72. CrossrefPubMedGoogle Scholar

  • 22.

Rubin GJ, Hillert L, Nieto-Hernandez R, van Rongen E, Oftedal G. Do people with idiopathic environmental intolerance attributed to electromagnetic fields display physiological effects when exposed to electromagnetic fields? A systematic review of provocation studies. Bioelectromagnetics 2011;32(8):593–609. Web of ScienceCrossrefPubMedGoogle Scholar

  • 23.

Tuengler A, von Klitzing L. Hypothesis on how to measure electromagnetic hypersensitivity. Electromagn Biol Med 2013;32(3):281–90. Web of SciencePubMedCrossrefGoogle Scholar

  • 24.

Espí Forcén C, Espí Forcén F. Demonic possessions and mental illness: discussion of selected cases in late medieval hagiographical literature. Early Sci Med 2014;19(3):258–79. PubMedWeb of ScienceCrossrefGoogle Scholar

  • 25.

Belpomme D, Campagnac C, Irigaray P. Reliable disease biomarkers characterizing and identifying electrohypersensitivity and multiple chemical sensitivity as two etiopathogenic aspects of a unique pathological disorder. Rev Environ Health 2015;30(4):251–71. PubMedGoogle Scholar

  • 26.

De Luca C, Chung Sheun Thai J, Raskovic D, Cesareo E, Caccamo D, et al. Metabolic and genetic screening of electromagnetic hypersensitive subjects as a feasible tool for diagnostics and intervention. Mediators Inflamm 2014;2014:924184. Web of SciencePubMedGoogle Scholar

  • 27.

Rubin GJ, Das Munshi J, Wessely S. A systematic review of treatments for electromagnetic hypersensitivity. Psychother Psychosom 2006;75(1):12–8. CrossrefPubMedGoogle Scholar

  • 28.

Heuser G, Uszler JM. Hyperbaric oxygenation for cerebral palsy. Lancet 2001;357(9273):2053–4. Erratum in: Lancet 2001 Nov 24;358(9295):1820. CrossrefPubMedGoogle Scholar

  • 29.

Gangi S, Johansson O. A theoretical model based upon mast cells and histamine to explain the recently proclaimed sensitivity to electric and/or magnetic fields in humans. Med Hypotheses 2000;54(4):663–71. CrossrefPubMedGoogle Scholar

  • 30.

Heuser G. Mast cell disorder to be ruled out in MCS. Arch Environ Health 2000;55(4):284–5. PubMedGoogle Scholar

  • 31.

Unpublished observations by authors.

  • 32.

Mishra AM, Bai X, Sanganahalli BG, Waxman SG, Shatillo O, et al. Decreased resting functional connectivity after traumatic brain injury in the rat. Plos One 2014;09(4):e95280. Web of ScienceCrossrefGoogle Scholar

  • 33.

Zhou Y, Milham M, Lui Y, Zhou Y, Milham MP, et al. Default-mode network disruption in mild traumatic brain injury. Radiology 2012;265(3):882–92. Web of ScienceCrossrefPubMedGoogle Scholar

 

 

Annonser