Miljöhälsorapport 2017

https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/m/miljohalsorapport-2017/

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär. Rapporten beskriver nuläget och belyser skillnader mellan grupper och förändringar jämfört med tidigare rapporter. Eftersom miljöförhållanden förändras och nya hälsorisker uppstår, har nya kapitel tillkommit som berör städer, grönstruktur, klimatförändring och hälsa.

Miljöhälsorapport 2017, liksom underlaget till rapporten (miljöhälsoenkät 2015), har tagits fram av Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Det är den tredje miljöhälsorapporten om vuxna vilket gör den unik som källa till kunskap om den miljörelaterade hälsan hos befolkningen i Sverige, och hur den utvecklats över tid.

Miljöhälsorapporten vänder sig i första hand till handläggare och beslutsfattare i kommuner, länsstyrelser och landsting, men även till myndigheter och andra verksamma inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Rapporten kan användas som ett underlag i planeringen av den kommunala tillsynen enligt miljöbalken, men också vid beslut om åtgärder och prioriteringar för att förebygga ohälsa och uppnå en jämlik hälsa, samt i arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen, det övergripande folkhälsomålet och de globala hållbarhetsmålen.

Kapitel 10 presenterar den senaste forskningen inom elektromagnetiska fält, tror man, men kollar man referenslistan hänvisar de till så gamla rapporter som från år 1998. Den nyaste rapporten är från 2015. Jag har markerat årtalet. Utifrån dessa referenser, kan man konstatera att det inte skett någon ny forskning efter 2015.

Kap 10 ELEKTROMAGNETISKA FÄLT i Miljöhälsorapporten 2017

Referenser 

1.Strålsäkerhetsmyndigheten. Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält. Strålsäkerhetsmyndigheten, Stockholm. SSMFS 2008:18.

2. International Commission on Non­Ionizing Radiation Protection (ICNIRP). Guidelines for limiting exposure to time­varying electric and magnetic fields (1 Hz to 100 kHz). Health Phys. 2010;99(6):818­36.

3. WHO. Environmental Health Criteria Document No. 238, Extremely low frequency Fields. Available from the WHO EMF Project website http://www.who.int/emf 2007.

4. Ahlbom A, Day N, Feychting M, Roman E, Skinner J, Dockerty J, et al. A pooled analysis of magnetic fields and childhood leukaemia. Br J Cancer. 2000;83(5):692­8.

5. Greenland S, Sheppard AR, Kaune WT, Poole C, Kelsh MA. A pooled analysis of magnetic fields, wire codes, and childhood leukemia. Childhood Leukemia­EMF Study Group. Epidemiology. 2000;11(6):624­34.

6. Kheifets L, Ahlbom A, Crespi CM, Draper G, Hagihara J, Lowenthal RM, et al. Pooled analysis of recent studies on magnetic fields and childhood leukaemia. Br J Cancer. 2010;103(7):1128­35.

7. Kheifets L, Ahlbom A, Crespi CM, Feychting M, Johansen C, Monroe J, et al. A pooled analysis of extremely low­frequency magnetic fields and childhood brain tumors. Am J Epidemiol. 2010;172(7):752­61.

8. IARC. Non­ionizing radiation. Part 1, static and extremely low­frequency (ELF) electric and magnetic fields. Volume 80. International Agency for Research on Cancer; 2002.

9. FAS. Research during the last ten years: Radiofrequency electromagnetic fields ­ risk of disease and ill health. Swedish Council for Working Life and Social Research (Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap), Stockholm; 2012.

10. International Commission on Non­Ionizing Radiation Protection (ICNIRP). Guidelines for limiting exposure to time­varying electric, magnetic, and electromagnetic fields (up to 300 GHz). Health Phys. 1998;74(4):494­522.

11. Frei P, Mohler E, Neubauer G, Theis G, Burgi A, Frohlich J, et al. Temporal and spatial variability of personal exposure to radio frequency electromagnetic fields. Environ Res. 2009;109(6):779­85.

12. Post­ och Telestyrelsen. Svenskarnas användning av telefoni och internet 2015, PTS Individundersökning 2015. Report PTS­ER 2015:29.

13. Post­ och Telestyrelsen. Svenskarnas användning av telefoni och internet 2011, PTS Individundersökning 2011. Report PTS­ER 2011:23.

14. SCENIHR. Scientific Committee on Emerging and Newly Identified Health Risks. Opinion on Potential health effects of exposure to electromagnetic fields (EMF). 2015.

15. AGNIR. Health effects from radiofrequency electromagnetic fields. Report from the Independent Advisory Group on Non­Ionising Radiation. Documents of the Health Protection Agency, Radiation, Chemical and Environmental Hazards. Health Protection Agency UK; 2012.

16. IARC. Non­ionizing radiation. Part 2, Radiofrequency electromagnetic fields. IARC monographs on the evaluation of carcinogenic risks to humans. International Agency for Research on Cancer; 2013.

17. Vrijheid M, Armstrong BK, Bedard D, Brown J, Deltour I, Iavarone I, et al. Recall bias in the assessment of exposure to mobile phones. J Expo Sci Environ Epidemiol. 2009;19(4):369­81.

18. Deltour I, Auvinen A, Feychting M, Johansen C, Klaeboe L, Sankila R, et al. Mobile phone use and incidence of glioma in the Nordic countries 1979­2008: consistency check. Epidemiology. 2012;23(2):301­7.

19.Aydin D, Feychting M, Schuz J, Tynes T, Andersen TV, Schmidt LS, et al. Mobile phone use and brain tumors in children and adolescents: a multicenter case­control study. J Natl Cancer Inst. 2011;103(16):1264­7

 

 

 

Annonser