Mätstudie i två lägenheter i Stockholm

Mätstudier av mikrovågsstrålning, utförd av  Insamlings- och Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer

För att täcka befolkningens användning av mobiltelefoner, trådlösa datorer och läsplattor monteras allt fler mobilbasstationer på hustak i städerna. Fastighetsägare, både till offentliga byggnader, hyreshus och bostadsrättsföreningar, vilka tillåter detta, får en betydande årlig inkomst från mobiltelefonoperatören.

Detta innebär att många boende har en basstation med ofta flera sändare utanför fönstret på andra sidan gatan eller gården. Eftersom styrkan på den radiofrekventa strålningen avtar med avståndet, men kan vara betydande nära en basstation, kan exponeringen nå höga värden i närliggande lägenheter. Eftersom de flesta lägenhetshus och offentliga byggnader är byggda med tjocka betongväggar krävs dessutom en hög uteffekt från basstationerna för att kunna nå mobiltelefoner och annan trådlös utrustning inne i byggnaderna och även i hissar, trapphus och källare utan fönster.

Nyligen publicerade vi resultaten av en mätstudie där vi undersökte radiofrekvent strålning i två olika lägenheter i Stockholms innerstad. I den större lägenheten på Östermalm mättes radiofrekvent strålning i totalt 83 timmar under sex olika dagar sommaren 2017. EME Spy-mätaren som användes mäter var fjärde sekund i 20 olika frekvensband av radiofrekvent strålning från radions 87 MHz till wifi 2450 och 5850 MHz, och där emellan TV, blåljusfrekvenserna, mobiltelefonfrekvenserna till GSM, 3G och 4G samt DECT-telefoner (trådlösa telefoner). För mobilfrekvenserna kan man se om signalen kommer från en mobiltelefon respektive från en basstation.

Medelvärdet för hela lägenheten inklusive balkongerna låg på 3 811 µW/m² med en spridning från 15 µW/m² till 112 318 µW/m². Medianvärdet för hela lägenheten var 1 313 µW/m². Det allra högsta medelvärdet uppmättes på balkongen utanför vardagsrummet, 24 886 µW/m², medianvärde 22 256 µW/m². En basstation med flera sändare är placerad på ett tak endast 12 meter från denna balkong, se figur 1.

Barnens sovrum hade också hög exponering av radiofrekvent strålning. I flickans sovrum uppmättes medelvärde 2 531 µW/m² och medianvärde 2 270 µW/m², i pojkens sovrum medelvärdet 1 471 µW/m², medianvärde 1 122 µW/m². De största källorna till den höga exponeringen i lägenheten utgjordes av radiofrekvent strålning från basstationer utanför lägenheten. 96 % av medelvärdet kom från 3G och 4G nedladdningar från basstationer. GSM stod för endast 2 %. Om nedladdning från basstationer exkluderades minskade medelvärdet i flick- resp. pojksovrummet till 34 resp. 13 µW/m², i hela lägenheten till 79 µW/m².

Exponeringen för radiofrekvent strålning var hög under hela dygnet men avtog något under natten, se figur 2.

Figur 2. Flickrum 170822-170823, total exponering över tid, logaritmisk skala

Vi jämförde exponeringen av radiofrekvent strålning i denna lägenhet med en mindre lägenhet på 2 rum och kök på Gärdet i Stockholm. Inga basstationer syntes från lägenhetens fönster.  Medelvärdet för denna lägenhet var 16 µW/m², medianvärde 13 µW/m², med en spridning från 2 till 195 µW/m².

Gränsvärdena för radiofrekvent strålning i Sverige är beroende på frekvens 2-10 W/m², dvs.   2 000 000 – 10 000 000 µW/m². Dessa skyddar dock enbart för akuta skador från uppvärmning av biologisk vävnad.  Studier på biologisk påverkan på människor och försöksdjur visar på skaderisker på betydligt lägre nivåer, speciellt efter långtidsexponering. Forskarna bakom Bioinitiative Report rekommenderade i sin sammanfattning av forskningsläget 2012 ett riktvärde på 3-6 µW/m², och tar hänsyn till samtliga biologiska effekter av radiofrekvent strålning även hos känsliga individer såsom barn och gravida.

Studier på möjliga hälsoeffekter
Det publiceras allt fler studier där försöksdjur som långtidsexponerats för radiofrekvent strålning ned till de nivåer som uppmättes i lägenheten fått öppnad blodhjärnbarriär, skador på nervceller i hjärnan, speciellt i hippocampus som är vårt minnescentrum, samt påverkan på kroppens antioxidantsystem och förmåga att klara stress och yttre miljöpåverkan. Andra studier på försöksdjur visar på påverkan på bukspottkörteln, produktionen av insulin med risk för diabetes, ökade inflammatorisk aktivitet och förändrade nivåer av olika proteiner i hjärnan, Även skador på DNA som är vår arvsmassa förekommer, vilket kan leda till tumörutveckling och cancer. År 2011 klassade WHO:s vetenskapliga råd för cancersjukdomar radiofrekvent strålning som möjligen cancerframkallande. Sedan dess har ytterligare forskning stärkt sambanden mellan mobilstrålning och bland annat hjärntumörer En stor studie med livslång exponering av radiofrekvent strålning på råttor och mössor visar på liknande tumörer som tidigare studier på hjärntumörer hos människan visat. Flera forskare rekommenderar därför en uppgradering av cancerklassificeringen för radiofrekvent strålning från grupp 2B till 1, dvs. från möjlig till säker cancerframkallande för människa.

En studie på människor som bodde nära en nyuppsatt GSM mobilmast visade påverkan på signalsubstanser i hjärnan med bl.a. ökning av adrenalin, som är ett stresshormon, och sänkning av phenyletylamin, som ofta är lågt hos patienter med depression och hos barn och vuxna med ADHD. Andra studier har visat på ökad risk för DNA-skador och lägre antioxidantnivåer i vita blodkroppar i blodet och påverkan på kortison och sköldkörtelhormoner. Boende nära mobilmaster besvärades också mer av bl.a. sömnstörningar, huvudvärk, yrsel, humörpåverkan koncentrationsvårigheter och högt blodtryck.

Barn med sina växande kroppar och fler omogna celler är troligen känsligare än vuxna och förmodligen kommer de att exponeras under hela sin livstid. Exponering med höga nivåer av radiofrekvent strålning i barns sovrum och hemmiljö kan innebära försämrad fysisk och psykisk hälsa. Även den kognitiva förmågan kan påverkas enligt flera studier och innebära försämrad arbetsförmåga och sämre minne när de blir äldre.

Vår bedömning är att en lägenhet med dessa höga värden på upp mot 2 531 µW/m² i medelvärde av radiofrekvent strålning i ett barns sovrum inte är lämplig för barn att växa upp i. Vår rekommendation är att basstationerna på de intilliggande taken monteras ned.

Lena Hedendahl, leg. läkare, specialist i allmänmedicin, Luleå

Referens: Hardell L, Carlberg M and Hedendahl LK. Radiofrequency Radiation from nearby base station gives high levels in an apartment in Stockholm, Sweden: A case report. Oncol Letters 2018 May;15(5):7871-7883
Artikeln kan laddas ned via vår hemsida www.miljoochcancer.com.

Upprop till stöd för

Insamlings- och Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer

Insamlings- och Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer vill verka för att främja vetenskaplig forskning om sambandet mellan miljö och cancer och annan ohälsa.

Insjuknande i flera cancerformer, kroniska sjukdomar som diabetes och olika neurologiska tillstånd, utmattningssyndrom, samt psykiska diagnoser ökar även i yngre åldrar. Vår miljö med exponering för olika miljögifter och radiofrekvent strålning kan stå för en betydande andel av den belastning som kan leda fram till sjukdom. För att kunna hejda sjukdomsutvecklingen och de ökande sjukskrivningarna behövs forskning för att undersöka samband mellan ohälsa och olika miljögifter, som vi utsätts för i dagens samhälle. Exponering för den radiofrekventa strålningen, som används för trådlös kommunikation, är en nyare miljöfaktor som vi alla utsätts för i ökande omfattning.

Insamlings- och Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer behöver ditt bidrag för att både bedriva egen forskning och främja andra forskares arbete i dessa frågor. Det är också viktigt att informera allmänheten om vad den vetenskapliga forskningen kommit fram till angående miljöns betydelse för olika sjukdomar inklusive cancer.

Du är välkommen att lämna ditt bidrag på bankgiro 507-3283 eller via Swish 123 449 56 10

Vi tackar för ditt bidrag!

Lennart Hardell                                                              Lena Hedendahl

Överläkare, cancerläkare                                              Distriktsläkare

lennart.hardell@miljoochcancer.com                          lena.hedendahl@miljoochcancer.com

Mikael Eriksson                                                              Michael Carlberg

Överläkare, cancerläkare                                              Statistiker

mikael.eriksson@miljoochcancer.com                         michael.carlberg@miljoochcancer.com

Samtliga i styrelsen för Insamlings- och Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer,

Örebro. Se också vår hemsida: http://www.miljoochcancer.com

 

Annonser