Över 1 miljon patienter saknar diagnos 2001, varför?

Diagnosklassificeringen, ICD-systemet, har funnits sedan 1948 och Socialstyrelsen har funnits sedan 1913. Trots det fanns det över 1 miljon patienter utan diagnos år 2001 samt en dålig inrapportering från sjukvården. Jag har funderat på detta, då jag är oerhört förvånad över att Socialstyrelsens statistik fungerar så katastrofalt dåligt, trots goda förutsättningar och lång beprövad kunskap. Eller är dessa dryga 1 miljoner patienter utan diagnos nya miljösjukdomar/-skador, som läkarna saknar kunskap och erfarenhet av?

För att få svar på flera frågor skickade jag detta mejl till Socialstyrelsens Statistikdatabas idag den 14 januari 2019.

Hej!
Jag har tittat närmre på gruppen Antal besök utan diagnoskod och en del funderingar har uppkommit. Det finns ju många äldre diagnoser som inte borde kunna hamna i denna grupp som exempelvis:
E10 Diabetes  typ 1 som ökar kraftigt från, 34 702 patienter år 2001 till 50 284 patienter år 2017 i hela befolkningen
J45 Astma ökar kraftigt från 40 590 patienter år 2001, till 76 848 patienter år 2017 i hela befolkningen detta är äldre kända diagnoser och borde inte kunna hamna bland dem utan diagnos?
.
Många diagnoser har samma uppåtgående trend utan tvära kast, det verkar ju som det är en stadig uppåtgående trend i många sjukdomar redan från år 2001, även dem med muskelvärk i R-gruppen och i den fastställda M-gruppen som exempel.
M79 ökar från 34 651 patienter år 2001 till 140 689 patienter år 2017
R53 från 10 331 patienter till 38 202 patienter Trendökningen skiljer inte så stort mellan dessa diagnoser 227 % i R52 och 259 % i M79.
.
Man undrar ju var dessa patienter utan diagnos skall fördelas. F-gruppen är den mest diffusa och svåraste gruppen att bedöma tror jag, men även en hel del patienter bör ju hamna i S-T gruppen och Z00-Z99 gruppen och alkoholrelaterade sjukdomar.
.
Man undrar ju dock hur kan inrapportering vara så dålig till Socialstyrelsen och hur kan det finnas så många patienter utan diagnos? ICD-systemet har ju funnits sedan 1948.
Inför digitaliseringen av systemet tog man bort diagnoser bland annat W90? Alla diagnoser som tagits bort, borde redovisas för sig. Dessa borttagna diagnoser har väl hamnat i den diagnoslösa gruppen? Hur många diagnoser har tagits bort, är intressant att få veta?
.
Det nya digitala systemet tycks mer vara uppbyggt efter symtom än efter orsak? Man blandar ju organiska förändringar i hjärnan med rent själsliga symtom som uppkommit p g a sorg i F00-F99- gruppen. Detta är ju knappast intressant utifrån hälsoproblem, uppkomna genom en allmän yttre negativ miljöpåverkan. Jag tänker då närmast på, att vi sedan mitten på 1990-talet tvångsbestrålas, dygnet runt, med den miljöfrämmande pulsad mikrovågsstrålningen från tusentals antenner och trådlösa nätverk. En helt ny miljöbelastning  som aldrig tidigare funnits i vår livsmiljö. Hur fångar man in denna nya hälsorisk med detta nya digitala system?
.
Symtombilden blir ju spridd över flera olika diagnoser i olika grupper och det blir svårt att få en samlad bild kopplad till en grundorsak, särskilt när Socialstyrelsen uppmanar läkare, att inte skriva in i journalen, att patienten relaterar sina hälsobesvär till strålningen i vår livsmiljö. Alltså hindrar upplysning om förklaring till orsaken, som i sin tur borde ligga till grund för kvalitativ forskning inom området.
.
Slutligen, Socialstyrelsen har ju funnits sedan 1913 och borde ha hunnit utvecklat en bra inrapporteringsmetod från sjukvården även från privat sjukvård, även om det under årens lopp skett förändringar. Jag är förvånad och det behövs en förklaring.

Mvh

Solveig Silverin