Bi,humlor och getingar har organ som registrerar elektriska fält – Två studier

Neonikotinoider och bin en systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen   Låg risk i Sverige. Vid en internationell jämförelse är risken för effekter av neonikotinoider på bin och pollinering av grödor, mindre i Sverige än i många andra länder. Detta beror på en mindre användning av neonikotinoider,en striktare reglering av användningen och relativt litet beroende av grödpollinering från bin. Trots detta kan användning av neonikotinoider ha skadliga effekter på bin i Sverige.

I en nyligen publicerad stor svensk fältstudie 2 framstår humlor och solitärbin som särskilt känsliga för den exponering som sker via pollen och nektar om användning av utsäde betat med neonikotinoider åter skulle bli aktuellt i grödor som är attraktiva för bin.
.
Orsaken till att getingar, bin och humlor minskar hos mig i ett utbrett skogsområde i Småland, kan inte förklaras med bekämpningsmedel. Här finns inga större konventionella jordbruk i närheten. Och i den förhärskande vindriktningen från sydväst till nordost, är det bara stora arealer av barrskog så långt ögat kan nå.
csc_0110jst_bsk
Bi, getingar  humlor och andra insekter försvinner, dramatiskt. Många har sett att bilrutan numera är nästan ren från insekter, under sommarhalvåret.
Jag har länge misstänkt att det är den höga strålningen från alla mikrovågssändare i vår livsmiljö som kan vara orsaken. Min misstanke grundar sig på att jag kunnat konstatera i flera fall, att getingar skyr strålningen och väljer bygga sina bon i långstrålande miljö, under plåttak, i en tornseglare-holk som jag hade skärmat av mot strålning. (Jag kan med mätinstrument  dokumentera hur hög mikrovågsstrålningen är)
.
Sommaren 2018 hade jag enbart två getingbon som utvecklades och blev stora. Det var två bon som var skyddade för strålningen i omgivningen.
Ofta ser jag övergivna bon med levande, hungriga larver, då alla vuxna getingar är försvunna. Ofta har jag sett getingar bara sitta på samma plats  i nästan två dygn eller krypa långsamt omkring.
Jag har andra övertygande bevis, att getingar skyr strålningen utomhus, vilket jag kommer att skriva mer om.
.
Två studier
Två studier visar att humlor, bin och andra insekter känner, registrerar blommornas elektriska fält, samt kommunicerar med elektriska fält. När honungsbin kommunicerar har man i en studie kunnat konstatera, att det finns ett elektriskt kommunikationsorgan i Johnston-orgel som sitter i antennerna.
.
Johnston-orgel i antennerna
Honungsbin liksom andra insekter, ackumulerar elektrisk laddning under flygning, när kroppsdelar flyttas eller gnids mot varandra. Man har konstaterat i studier att bin sänder konstanta och modulerade elektriska fält när de flyger, landar, går, samt under waggle dansen.
.
De elektriska fälten från dansbin består av låga och högfrekventa komponenter. Båda komponenterna inducerar passiva antennförflyttningar i stationära bin enligt Coulombs lag. Bin läser både de konstanta och modulerade elektriska fältkomponenterna i samband med appetitiv proboscis extension response (PER) konditionering.
.
Med hjälp av detta paradigm identifierar vi mekanoreceptorer i båda lederna av antennerna som sensorer. Andra mekanoreceptorer på bikroppen är potentiellt inblandade, men är mindre känsliga. Med laservibrometri visar vi att det elektriskt laddade flagellumet flyttas av konstanta och modulerade elektriska fält och starkare om om ljud och elektriska fält interagerar.
.

Inspelningar från axonerna i Johnston-orgel, visar dess känslighet för stimuli av elektrisk fälts. Våra analyser identifierar elektriska fält som sänds ut från biets elektrisk laddade yta som stimulerar mekanoreceptorer, som biologiskt relevanta stimuli, som kan spela en roll i social kommunikation. https://royalsocietypublishing.org/doi/full/10.1098/rspb.2013.0528


Humlor och bin registrerar blommornas elektriska fält
I den andra studien har man konstaterat att humlor och bin samt andra pollinerare känner av blommornas elektriska fält.
Det är inte bara färg, doft utan blommans elektriska fält som pollinerare känner av. Det är en snabbkommunikation. När en pollinerare besökt en blomma minskar laddningen och det elektriska fältet kring blomman, vilket signalerar till nästa pollinerar att någon annan redan var där nyss. Men det elektriska fältet från blomman ökar minnet hos pollineraren att denna blomma hade stor födotillgång.
Vi visar också att sådan elektrisk fältinformation bidrar till den komplexa sortimentet av blommans signaler som tillsammans förbättrar en pollinerares minne om blommans rikliga tillgång till föda. Eftersom blommans elektriska fält kan förändras på några sekunder kan denna sensoriska modalitet underlätta snabb och dynamisk kommunikation mellan blommor och deras pollinerare.
.
Artikeln är publicerad i PubMed, 2013 Apr 5;340(6128):66-9. doi: 10.1126/science.1230883. Epub 2013 Feb 21.
.
Här är den publicerad i sin helhet.
Solveig Silverin, miljöingenjör