Vilket juridiskt ansvar har SSM:s jäviga vetenskapliga råd, för folkhälsan i Sverige gällande teknisk mikrovågsstrålning?

Begäran om svar av SSM. Ärendet skickas även till Riksrevisionen som klagomål på att SSM inte följer sitt uppdrag. Kopia skickas till övriga berörda myndigheter och politiker, samt en lista på hemliga mottagare (ej ryska personer. Jag har inte kontakt med Ryssland för att få information, som IT-ministern Ygemann tror, men borde kanske ha det. Ryssland har ju lägre referensvärden på grund av hälsoriskerna med teknisk mikrovågsstrålning . https://www.radiationresearch.org/wp-content/uploads/2017/06/Chapter-15-Grig.-Methodology-of-Standards-Development-for-EMF-RF-in-Russia-and-by-International-Commissions-Distinctions-in-Approaches..pdf ).
.
Efter granskning av SSM:s senaste rapport 2020:04 Recent Research on EMF and Health Risk, Fourteenth report from SSM’s Scientific Council on Electromagnetic Fields, 2019 har jag flera frågor till SSM som jag begär svar på.
 
SSM:s vetenskapliga råd består till större delen av utländska experter som skrivit denna rapport. Vilket juridiskt ansvar har denna grupp som inte är svenska medborgare för folkhälsan i Sverige gällande teknisk strålning?
 
Jag begär att blir delgiven det dokument där det står på vilket sätt denna utländska expertgrupp ansvarar för eller står under SSM:s uppdrag enligt SSM:s förordning (2008:452) för att skydda svenska folket mot skadlig teknisk radiofrekvent- och mikrovågsstrålning att främja hälsa och motverka ohälsa, samt förebygga akuta strålskador och minska risken för sena skador till följd av strålning – – –
 
SSM:s Uppgifter för att bygga upp och sprida kunskap6 §   Strålsäkerhetsmyndigheten ska bidra till att nationell kompetens för dagens och framtidens behov utvecklas inom myndighetens verksamhetsområde. Myndigheten ska därför ta initiativ till forskning, utbildning och studier samt bedriva omvärldsanalys och utvecklingsverksamhet.

7 §   Strålsäkerhetsmyndigheten ska genom information och öppenhet bidra till att ge allmänheten insyn i all verksamhet som omfattas av myndighetens ansvar. Detta arbete ska syfta till att
1. främja hälsa och motverka ohälsa,
2. förebygga akuta strålskador och minska risken för sena skador till följd av strålning, och
3. ge råd och informera om strålning, dess egenskaper och användningsområden samt om strålskydd.

Rapporten är skriven på engelska. Den svenska sammanfattningen innehåller inte fullständig information, ej heller hänvisningar till de studier man granskat. Språket i vårt land är svenska, enligt vår språklag (2009:600) Rapporten är alltså inte tillgänglig för den svensktalande nationen Sverige. Jag anser att SSM inte på något sätt lever upp till sitt uppdrag att sprida information till folket i Sverige enligt ert uppdrag då ni skriver rapporterna på engelska:
 

Så här står det i vår språklag:Svenska språket

4 §   Svenska är huvudspråk i Sverige.

5 §   Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

6 §   Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.

Svenskan i internationella sammanhang

13 §   Svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang. Svenskans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen ska värnas.

Den enskildes tillgång till språk

14 §   Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska.

Svensktalande är i majoritet i Sverige, eftersom det är vårt huvudspråk, men SSM:s rapport ge inte svenska nationens folk möjlighet att få tillgång till, den informationen som denna expertgrupp sprider internationellt. SSM undanhåller information för folket i Sverige, därför uppfyller SSM inte sitt uppdrag.
 
Vidare upptäcker jag, att de vetenskapliga studier som denna expertgrupp hänvisar till, inte listas i referenslistan.
På sidan 41 i rapporten under Radiofrekvent strålning punkt 4.1.2. Self-reported electromagnetic hypersensitivity (EHS) and symptoms, hänvisar SSM/expertgruppen till en enda studie (Irigaray et al., 2018). Vad studien heter får man inte veta och den är alltså inte listad i referenslistan. Hur har ni tänkt att de som läser  rapporten skall kunna få tillgång till rätt studier, när ni enbart hänvisar till (Irigaray et al., 2018)?
Den går inte att hitta på er webbsida. Det är t o m svårt att få fram en rapport på er webbsida, även om man söker på exakt beteckning och namn. Man får en lista på exempelvis 800 förslag som även söker på prepositionerna!!! Så lägger man upp en sökfunktion, när man inte vill att besökare skall hitta information. Alltså även här bryter SSM mot sitt uppdrag.
 
Rubriken till referenslistan är References excluded studies. Det vetenskapliga rådet/SSM redovisar alltså inte de vetenskapliga studier de hänvisar till i rapporten, i referenslistan. De nämner inte ens rubriken på studien, utan enbart namnet på en forskare i gruppen och datum. Samma förfarande ser man i rapporten  2019:08.
 
Jag begär att bli delgiven denna studie (Irigaray et al., 2018) som man hänvisar till i senaste rapporten 2020.
 
Jag vill också veta om SSM har egna experter, som är svenska medborgare inom teknisk radiofrekvent- och mikrovågsstrålning, som står ansvariga juridiskt enligt våra miljölagar för folkhälsan gällande hälso- och miljöriskerna med teknisk radiofrekvent- och mikrovågsstrålning.
 
I min JO-anmälan april 2017, satt följande jäviga experter i SSM:s vetenskapliga råd. Flera av dem sitter fortfarande i SSM:s vetenskapliga råd. Ur min JO-anmälan:
 

Personerna i SSM Vetenskapliga råd 2017

Flera av personerna i SSM vetenskapliga råd är också medlemmar i ICNIRP samt i IEEE. ICNIRP påstås vara oberoende till mobilindustrin, men de flesta medlemmarna har bindningar till industrin, exempelvis genom forskningsfinansiering. ICNIRP:s grundare Michael Repacholi, och förste ordförande, är i dag öppet konsult för industrin. Här i intervju med GSM Association https://www.youtube.com/watch?v=fDZx7MphDjQ.


 Michael Repacholi, rekommenderade de fullständigt orealistiska referensvärdet 10 000 000 µW/m2 (2,5 GHz-300 GHz) inom radiofrekvent strålning, som ICNIRP idag hänvisar till. Referensvärdet skall anses gälla för allmänheten, men skyddar enbart mot termiska effekter i högst 30 minuter. Se NRK:s reportage, https://www.youtube.com/watch?v=GUnykR_T-UY Michael Repacholi genomförde från WHO en världsomfattande PR-kampanj för att marknadsföra ICNIRP:s gränsvärden och beskedet, att inga hälsorisker kunde påvisas.

De åtta experterna i SSM vetenskapliga råd, har ständigt avfärdat eller ignorerat det växande antal vetenskapliga beläggen för hälsorisker, under gällande gränsvärden. En majoritet av experterna är medlemmar i IEEE eller ICNIRP. IEEE är en organisation som är sponsrad av mobilindustrin, där flertalet medlemmar är anställda av industrin, vilket tydliggörs i detta reportage från norsk TV, NRK. https://www.youtube.com/watch?v=AHhfjQ1_JVw


Emilie van Deventer, är doktor inom elektro-och datorteknik. Hon är ansvarig för WHO Intersun program som ger information om hälsoeffekterna av UV-exponering. Hon rekryterades till WHO av industrikonsulten Michael Repacholi. Då hon rekryterades av Michael Repacholi till WHO hade hon en anställning finansierad av ett större företag inom mobilbranschen Bell/Nortel och NSERC Kanada.

Det är märkligt att en tekniker har förtroendet inom WHO, att bedöma medicinska hälsoeffekter av UV-strålning. Är en tekniker kompetent att bedöma medicinsk ohälsa? van Deventer är också involverad i utbyggnaden av det trådlösa nätverket i Amerika. http://www.oas.org/citel/project/bios/Emilie_van_Deventer.htm


Maria Scarfi, Italien. Rådgivare för ICNIRP. Forskningsfinansiering från industrin, Telecom Italia och CTIA. I denna föreläsning dementerar hon den forskning som visar på hälsorisker. https://ec.europa.eu/health/sites/health/files/electromagnetic_fields/docs/ev_20111116_co23_en.pdf


Eric van Rongen, examen i biologi vid State University of Leyden, Nederländerna 1980. Är medlem i både ICNIRP och IEEE samt rådgivare till WHO. Ordförande i ICNIRP sedan maj 2016. Arbetade med Michael Repacholi och Emilie van Deventeer på WHO under den period som EMF-projeket till stor del finansierades av mobilindustrin. Fortsatt medarbetare i WHO, med Emilie van Deventer, som är medlem i WHO:s expertgrupp. Han har under många år ignorerat eller avfärdat de växande beläggen för hälsorisker. Här, är ett exempel: Barn är inte mer känslig för mobilstrålning än vuxna. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/bem.10200/full


Martin Röösli, Schweiz, är medlem i ICNIRP och styrelsemedlem i mobilindustrins schweiziska forskningsinstitut. Han får även forskningsmedel direkt från industrin. Han har en klar direkt koppling till industrin genom att ha han sitter i styrelsen för den industrifinansierade stiftelsen Swiss Research Foundation for Electricity and Mobile Communication. http://www.emf.ethz.ch/en/foundation/organisation/.   

Martin Röösli fick bland annat finansiering från FSM för undersökningen om  hjärntumörrisker hos barn som använder mobiltelefoner. Resultaten visade genomgående förhöjda risker men de viftades bort av Martin Röösli och den svenska kollegan Maria Feychting.


Anke Hussär medlem vetenskaplig kommitté i samma industristiftelse, Swiss Research Foundation for Electricity and Mobile Communication, som Martin Röösli, som är knuten till den industrifinansiera de organisationen FSM. Får forskningsanslag från FSM http://www.emf.ethz.ch/en/foundation/organisation/


Clemens Dasenbrock, Tyskland. Europeiska Veterinary, specialist i försöksdjursmedicin Toxicology och miljöhygien, experimentell medicin. Rådgivare i ICNIRP.


Lars Klaeboe, Norska Strålevernet, Norge Intressekonflikter: Forskningsmedel från telekomindustrin, studier hjärntumörrisker mobilanvändning, Interphone och Cefalo-studien.


Heidi Danker-Hopfe, Tyskland. Intressekonflikter: ej kända


Att enbart använda sig av jäviga ”experter” och riskförnekare som SSM gjort under många år, ger inte en sanningsenlig bild, över hälsoriskerna med den artificiella mikrovågsstrålningen. Skälet är med stor sannolikhet, att inte hindra mobilindustrins verksamhet. Om vetenskapliga studier belägger, att strålningen är skadlig för folkhälsan, skulle detta stoppa verksamheten enligt 10 § 2 kap MB i Sverige

Det skall påpekas, att Russian National Committee on Non-Ionizing  Radiation Protectionhar är kritiska till den stora skara av jäviga experter inom WHO, inom radiofrekvent strålning, och har nyligen skrivit ett kritiskt brev till WHO (67).

Solveig Silverin miljöingenjör, kroniskt sjuk av mikrovågor efter en bildskärmsskada 1992 med orsaksdiagnosen W90: skadad av elektromagnetisk strålning.