Den extremt höga mikrovågsstrålningen i vår livsmiljö

Har gjort en film och lagt in ett stort antal olika trådlösa nätverk som finns över allt i vår livsmiljö

Filmen i Engelsk version

Publicerad den 31 oktober 2013 på You tube

Jag har här lagt in ett stort antal olika inspelningar av de sändarsystem som finns omkring oss i vår livsmiljö. Denna artificiella mikrovågsstrålning fanns inte före 1995, Möjligen fanns GSM i storstäderna före 1995, men den fanns inte ute i naturen. Vi utsätts idag för en artificiell mikrovågsstrålning som är extremt hög i jämförelse med naturliga mikrovågor som vi är biologiskt anpassade till.
Våra myndigheter påstår att all mikrovågsstrålning är svag så länge den inte överstiger ICNIRPS riktvärden (10 Watt per kvadratmeter för de flesta mobil- och bredbandssystem) som enbart skyddar i 6 minuter mot uppvärmning. Riktvärdena skyddar inte alls mot långtidseffekter eller mot den antenneffekt som mikrovågor har på människans nervsystem och blodkärl. Dessutom förstärker frekvensmodulationen antenneffekten. Jag vill tillägga, att jag varit kontakt med Strålsäkerhetsmyndigheten, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) samt Tekniska högskolan i Lund (som FOI hänvisade till) och frågat hur stark den naturliga mikrovågsstrålningen är. Något svar har jag inte fått, trots flera påstötningar. Uppgifterna om hur låg den naturliga mikrovågsstrålningen är har jag fått från annat håll. Jag har använt mikrovågsmätare HF 59B, som inte kan mäta det svaga naturliga mikrovågsbruset.

Svårt att sova med mikrovågsstrålning i sovrummet? Det är inte konstigt

Trådlösa nätverk i sovrummet

Om vi hade hört de trådlösa nätverken, de artificiella mikrovågorna som sprids överallt i vår livsmiljö, även där vi sover hade vi blivit tokiga. Men våra öron hör det inte, men vår hjärna ”hör” ständigt detta  oljud, vilket leder till att stressjukdomarna ökar och till slut även bestående neurologiska skador som elöverkänslighet.

Den här artificiella mikrovågsstrålningen som jag mätte i ett sovrum i en lägenhet låg över 20 mikrowatt per kvadratmeter hela tiden dygnet runt. Naturliga mikrovågor är så svaga som 0,1 pikowatt per kvadratmeter till ungefär 0,1 mikrowatt per kvadratmeter under normala förhållanden. Att ha en så här hög strålningen från flera olika trådlösa system där man sover är inte ovanligt, men så blir folk alltmer sjuka av hjärnstress, som vid långtidseffekt skadar hjärna och nervsystem, vilket bland annat leder till elöverkänslighet. Mikrovågor har en antenneffekt på människans nervsystem och blodkärl, samt annat biologiskt liv då våglängden ligger mellan 1 m- 1mm. Eftersom artificiell mikrovågsstrålning är frekvensmodulera förstärks antenneffekt.

Naturlig mikrovågsstrålningen varierar under dygnet mellan mindre än 68 – 86 dB mikrovolt per meter, solstormar inberäknat. På natten ligger mikrovågsstrålningen en bit under 0,1 pikowatt per kvadratmeter, vilket betyder att kroppen får vila från den naturliga strålningen under natten. Jämför man med Strålsäkerhetsmyndighetens riktvärde (ICNIRP 10 watt/m2 för de flesta trådlösa nätverk) då ligger effekttätheten på 155 dB mikrovolt per meter, vilket definitivt inte är ett rimligt referensvärde vid långtidseffekter. Riktvärdet skyddar enbart mot termiska effekter under 6 minuter

Mätinstrumentet HF 59B

DSCN3264

5G vad är det? Och IoT?

Mobilindustrin rena rama vilda västern – Miljölagarna gäller tydligen inte

”Redan nu, i gryningen av 4G-nätens globala utbyggnad, har termen 5G så sakteliga börjat figurera trots att ingen egentligen definierat den. Det råder delade meningar om huruvida etiketten någonsin kommer att användas.

Inom tio år kan det vara dags för 5G-nätens intåg, i alla fall om man ser till den historiska utvecklingen av mobilnäten med lanseringen av NMT 1981, GSM 1992, 3G 2003 och 4G 2009.  Under januari månad i år godkände Internationella Teleunionen (ITU) specifikationen IMT-Advanced och ITUs Generalsekreterare Hamadoun Touré gjorde ett uttalande som satte fart på 5G-diskussionerna: “I jämförelse med IMT-Advanced kommer dagens smarttelefon att kännas som en gammal uppringd Internetförbindelse. Internetåtkomst, strömmande video och dataöverföring kommer blir möjlig överallt och närsomhelst och med en högre kapacitet än en de flesta fast uppkopplade pc har idag”.

Den nya standarden är emellertid inte 5G utan snarare en uppdatering inom ramen för 4G. Under 2012 förväntas 4G baserat på LTE att vara den gällande tekniken för nya mobilnät. De operatörer som för närvarande har 3G-nät i drift kommer inom några år att tvingas uppgradera till 4G för att hantera den ökande mängden trafik i näten. År 2020 är det rimligt att tänka sig att LTE är den gällande standarden globalt, och att 3G-näten till stor del pensionerats.

LTE är avstampsteknik för 5G

LTE står för Long Term Evolution med målet att vara ett mobilnät som utvecklas över tid. En slutsats är därmed att en eventuell övergång till 5G kommer att behöva ta sitt avstamp i 4G och utgöras av en uppdatering av de befintliga näten.

Ett annat faktum som talar för det är tillgången på frekvenser. ITU är det FN-organ som handlägger internationella radioreglementet. Dess handläggningstid från idé till att tekniken rullas ut till användare är 10-12 år. Att avsätta nya frekvensband för 5G känns inte rimligt, så nästa generation mobilnät kommer sannolikt att dela frekvenser med dagens mobilnät.

En ytterligare faktor som talar för en mjuk övergång är modulationstekniken OFDMA som sannolikt kommer vara den rådande tekniken även i framtiden. Detta pekar också på att vi kan utgå från att steget från 4G till 5G inte kommer att utgöras av en total omstrukturering av infrastrukturen likt den som skett från 1G via 2G och 3G till 4G. Generationsutvecklingen har hittills drivits av basstationstillverkarna, där en ny generation – ett nytt ”G” – inneburit ny teknik, högre hastigheter och per automatik nyförsäljning av basstationer och terminaler.

Operatörerna vill säga sitt

Operatörerna har i stor utsträckning serverats färdiga förutsättningar, men i allt större utsträckning vill de nu göra sin röst hörd. Operatörsinitiativet Next Generation Mobile Network (NGMN) vill driva utvecklingen av nästa generation mobilnät. Den japanska operatören NTT Docomo, är en av de flitigaste NGMN-medlemmarna i diskussionen om 5G. Operatören arbetar med något man kallar NMN, Next Mobile Network som enligt NTT Docomo är det sista steget innan 5G. NMN kan enligt NTT Docomo standardiseras 2014 och lanseras 2018, åtföljt av 5G som börjar utvecklas 2018 och lanseras 2020.

Företagets Networking Research Group (NRG) ansvarar för forskningen i de tekniker man menar utgör de framtida mobilnätens arkitektur. Systemen skall kunna leverera hög uppkopplingshastighet och tillgänglighet överallt där användaren för stunden behöver den. Näten skall vara skalbara, kostnadseffektiva plattformar för mobila nätverk som effektivt och dynamiskt kan lastbalansera kapaciteten i näten varefter efterfrågan på tjänster ändras över dygnet.

En av NTT Docomos visioner med NMN är att leverera den kapacitet som krävs för att användaren inte skall känna begränsningarna i nätet – att den upplevda hastigheten skall vara lika oavsett teknik eller geografisk plats. NTT Docomos version av kommande mobilnät stämmer ganska bra med den utveckling som kan skönjas på marknaden i stort, även om frågan om framstegen skall etiketteras med termen 5G eller inte, får anses som öppen.

För att kunna hantera kommande trafikanstormning i mobilnäten kommer näten att behöva förtätas jämfört med nuvarande nät i kombination med att mer frekvensspektrum behövs. Arbetet med nätverksarkitekturen kommer att vara mer avgörande än utvecklingen av radiogränssnitten. Oavsett när eller om 5G lanseras, kommer behovet av kapacitet knappast avmattas. Utvecklingen och nya applikationer kommer att kräva en ökad hastighet i mobilnäten. En uppskattning är att vi varje år kan förvänta oss ett fördubblat kapacitetsbehov.

Wifi en lösning

Antalet basstationer i 4G-nätet kan inte ökas i oändlighet. Det som istället är en rimlig utveckling är att en ny modell av basstationer kommer att användas inomhus och en annan modell utomhus för att klara kapacitetsbehoven. Dessa så kallade HETNETs är blandade nät som bygger på flera olika trådlösa tekniker med traditionella basstationer baserade på en viss teknik, till exempel LTE, och så kallade picobasstationer baserade på en annan standard (detta system kallas idag för IoT, Internet of Things. ).

Ett första trevande steg till en picobasstationsstandard är nätverksstandarden 802.11u som skall kunna använda trådlösa nätverk för handover från mobilnäten. 802.11u kommer sannolikt att återfinnas i produkter som sätts på marknaden redan i år.

Picobasstationer är en potentiell jättemarknad. Antalet picobasstationer kommer sannolikt att kraftigt överskrida antalet vanliga basstationer. Picobasstationerna skall kunna kopplas direkt till fibernät eller cat5-nätverk och etablera lokala mobilnätverk för hem, kontor och gallerior. Tack vare dessa lokala inomhusbasstationer kan resten av mobilnäten – utomhusnäten – effektivt avlastas.

En öppen fråga är vilket frekvensspektrum som skall användas för pico-basstationer. 5,6 GHz är en väg. En annan är sekundär spektrumanvändning. Med whitespaceteknik kan delar av frekvensspektrum återanvändas inomhus för kortdistanssändning. Whitespace bygger på så kallad kognitiv radio med dynamisk spektrumaccess som själv fattar beslut om vilket frekvensband som kan användas. Fördelen är att tekniken inte förbrukar mer av naturtillgången frekvensspektrum. En av nackdelarna är att man inte i förväg vet hur mycket spektrum som finns tillgänglig för varje plats.Andra frekvensband, som 60 GHz, finns reserverade för framtida kortdistanssändning men skulle knappast lämpa sig för mobilnät inomhus.

Heterogena net: HETNET

HETNET är viktigt för kommande mobilsystem. En egenskap som vi kommer att få se mer och mer är att näten blir heterogena – den för tillfället bästa kommunikationslänken används oavsett teknologi. Slutsatsen är att HETNET sannolikt kommer att omdana mobilbranschen rejält. Frågor som vem som bygger infrastrukturen, vem som bygger basstationerna inomhus och hur operatörerna ska ta betalt från den som har basstationen hemma, är intrikata. Om man skulle definiera 5G utifrån påverkan av branschens affärsmodeller och sättet vi definierar mobilnät, då är HETNET sannolikt definitionen av 5G.

Om nu inomhusnäten baseras på picobasstationer så kommer utomhusbasstationerna i framtidens mobilnät vara beroende av en förenklad drift, enklare nätverkshantering och högre energieffektivitet. Kostnaden för varje överfört paket måste minska. Redan till LTE-Advanced kommer CO-MIMO att introduceras, en teknik som skall få basstationerna att samverka i högre grad än tidigare. CO-MIMO, kooperativ MIMO, bygger på att signalen delas upp mellan flera celler – användbart när en terminal befinner sig i en sektor som täcks av två basstationer. Signalerna kan delas mellan basstationerna för att maximera kapaciteten, fördela belastningen i nätet och minska störningarna.

Tekniker som CO-MIMO anses vara av mycket stor vikt i kommande generations mobilsystem. Dessa tekniker ställer stora krav på synkronisering mellan basstationer och en väl tilltagen bakomliggande infrastruktur. Det som talar emot att tekniken kommer att byggas ut överallt är att den kräver dedikerade stomnät – IP-baserade nät har helt enkelt för stor latens för att klara av tekniken. Framtida mobilnät kommer sannolikt att delvis bygga på teknik som CO-MIMO i de delar av näten där kapacitetskraven är stora, medan andra delar av nätet kommer bygga på en distribuerad infrastruktur via IP för att pressa kostnaderna och öka kapaciteten.

Adaptiva antennsystem

Adaptiva antenner är en viktig komponent för att nå de ökade bandbreddskraven. Adaptiva antenner används för att öka spektraleffektiviteten i näten – med andra ord för att öka datahastigheten utan att öka samtidigt öka behovet av bandbredd.  Adaptiva antenner i MIMO-system inkluderar terminaler med adaptiva antenner, dock med färre antennelement än basstationerna.  Ett intressant spår i framtida nät är distribuerade antennsystem, där man sprider ut ett stort antal antennelement över en yta och sedan länkar signalerna från respektive antennenhet till en centraliserad processenhet. Det kan dock diskuteras om tekniken förtjänar att kallas 5G eller bara är en vidareutveckling inom 4G. Ett annat intressant spår är kommunikation med stora antennarrayer med hundratals antennelement på basstationssidan och enkla antenner på terminalsidan. Teoretiskt har man visat att sådana system kan erbjuda nätkapaciteter i klass med större MIMO-system.

Fördelningen av kapaciteten i mobilnäten är också viktig i framtidens mobilnät – det handlar om att maximera den upplevda kvaliteten på tjänsten och tilldela varje uppkoppling rätt resurser på rätt plats. Ett steg på vägen kan till exempel vara att använda predictive caching, en teknik för att förutsäga vilken information som användarna kommer att efterfråga och lagra informationen redan i förväg.  Tekniken testas redan nu och låter terminalerna lagra information under tider då påkänningarna i nätet är små, till exempel under natten eller när de är anslutna till trådlösa nätverk. Genom att mer information lagras i terminalerna kan mindre data hämtas de tider när belastningen är hög, tester visar att så mycket som 30 procent av kapaciteten skulle kunna sparas med denna teknik.

Att definiera 5G

Ett försök att definiera 5G skulle kunna vara ”intelligent trådlös teknik som kan sammankoppla världen utan gränser”.  Den stora frågan är om termen 5G överskuggas av den intressanta teknikutveckling som ligger framför oss? I framtiden lär 4G eller 5G ta steget från alternativ uppkopplingsväg mot omvärlden till primär uppkopplingsväg. Picobasstationen hemma kan mycket väl ersätta vårt behov av wlan, och vi kan mycket väl komma att betrakta mobilnätet som vår primära och enda trådlösa uppkopplingsväg. Framtidens tekniska generationsskiften i mobilnäten kommer antagligen inte att vara av den digniteten att de orsakar samma uppståndelse som idag. Därmed kommer vi inte att definiera generationer på samma sätt som tidigare. Fokus från operatörernas sida ligger på att skapa mer kapacitet i nätet snarare än att etikettera tekniken man använder. Benämningen av mobilnäten som ”4G” eller ”5G” är kanske därmed inte en lika viktig fråga.

Stort tack till:
• Jens Zander, Professor i radiosystemteknik vid KTH
• Fredrik Tufvesson, docent i radiosystem vid LTH, institutionen för elektro- och informationsteknik
• Urban Landmark, Chef för PTS spektrumavdelning.

Artikeln publicerades i Elektroniktidningen nummer 3 2011.”

Naturlig bakgrundstrålning – Mobilindustrins sändarsystem

Den naturliga bakgrundsstrålningen har i medelvärde en elektrisk fältstyrka 6 dB mikrovolt per meter

Vi har i Sverige 20.104.696 sändare  oktober 2012 övervägande CDMA-system (Code Division Multiple Access = GPS).  OBS 4G-sändarna är inte inräknade. Inget militärt ej TV, radio, ej radar utan endast de system enligt nedan.

LTE 18 876  = är lite mer än 3G men inte 4G
CDMA 20 00 1 296 = GPS
GSM 35 539 = GSM 900 och 1800
UMTS 48 982 = 3G

Jag har gjort en mycket generell beräkning eftersom jag inte har några beräknade mätvärden från respektive sändare. Jag har utgått från ett grovt tillyxat medelvärde 17 mikrowatt per kvadratmeter, vilket motsvarar 98 dB mikrovolt per meter per  sändare. Eftersom strålningen varierar oerhört både i avstånd till sändaren och i loberna och mellan loberna, samt topografi, vegetation och hur många uppkopplingar från mobiler och trådlösa laptop den vid tillfället har, så är detta värde mycket grovt, men ger lite hum om skillnaden mellan den naturliga bakgrundsstrålningen vi är anpassade till och den strålningsmängd av mikrovågor vi nu utsätts förr.

Med ovanstående  mätvärden och endast ovanstående sändar-system har vi idag i medelvärde från dessa, en elektrisk fältstyrka i vår livsmiljö 1.970.260.208 dB mikrovolt per meter. Jämför med 6 dB mikrovolt per meter i medeltal som naturlig bakgrundsstrålning och då är den inte pulsad.

Min beräkning är mycket grov, jag väntar på svar från PTS så att jag förhoppningsvis får mer exakta siffror.

Är nyttjandet av infraröd strålning för mobiltelefoni ett alternativ till mikrovågsstrålning?

Varken mikrovågsstrålning eller infraröd strålning är nyttigt. Här handlar det om höga doser, men vad händer vid långtidseffekter att utsätta känsliga organ som ögat för denna strålning. Det är trots allt koncentrerade strålning som utgår från mobilen om man ofta håller den nära ögat och ickejoniserande strålning är bioackumulerbar. Och vad händer om man har en LED-lampa som är kopplad till optisk fiberkabel som sänder IR-ljus i rummet och fungerar som en sändare/mottagare för mobiltelefoni? Ögat kan varken se Infrarött ljus eller mikrovågor vilket gör att man inte skyddar ögonen om ljuset är för starkt till skillnad synligt ljus. När det gäller utbyggnaden av de trådlösa nätverken har man  inte tagit hänsyn till långtidseffekterna i de extremt höga referensvärden man hänvisar till och som myndigheterna påstår skulle vara ett tillräckligt skydd.

Det finns förslag på ny teknik att nyttja infraröd strålning som mobilkommunikation via speciella LED-lampor kopplade till optisk fiberkabel.

ICKE-JONISERANDE STRÅLNING
Kontaktpersoner: Jörgen Larsson 230 99, Stefan Wiklund 295 80, Magnus Lundin 233 55
Icke-joniserande strålning kan även den orsaka
alvarliga skador om den är tillräckligt
intensiv. Oftast händer detta när stora mängder
energi absorberas i biologisk vävnad
under mycket kort tid. Ögat är speciellt käns
ligt och exponering för intensiv strålning kan
orsaka blindhet. Processen är ofta ögonblicklig
. Infraröd strålning och mikrovågsstrålning
är dessutom osynliga för ögat. För en stor del av utrustningen finns speciella säkerhetsinstruktioner att följa.
Varningsskyltar kan lånas av MAX-lab. Det är
viktigt att dessa plockas bort när det inte längre föreligger någon fara

Senaste mätningar av Smartphone och WiFi

Har gjort två nya mätningar enligt nedan. Det är en chockartad hög strålning från en Smartphone som strålar rakt in i hjärnan när man pratar i den.

Strålningen från WiFi

Strålningen från en Smartphone över 20 000 mikrowatt per kvadratmeter

Den ryska nationella kommittén för icke-joniserande strålning beskriver i forskningsdokumentet ”Hälsoeffekt på barn och ungdomar”, att de funnit följande, orsakat av mikrovågsstrålning på låg nivå (t ex WiFi):

85% ökning av sjukdomar i centrala nervsystemet 
36% ökning av epilepsi 
11% ökning av mental retardation 
82% ökning av blodimmuna sjukdomar och risker för fostret.

Är elektromagnetisk strålning en typ av partikelstrålning?

Skrev detta nedan i Facebook och lägger ut det i min Miljöblogg eftersom det är rätt intressant det jag tar upp här: Att kristallina material kan skydda är egentligen inte konstigt då det har en struktur som i sin tur uppkommit genom elektronernas bindningsenergi som radiovågor och mikrovågor absolut kan fångas in i eller släckas ut i. Men en liten sten som skydd har jag svårt att tro på. Förr nyttjade man kristallmottagare för att fånga in sändningarna.

Så här står det i WikipediaEn kristallmottagare behöver ingen strömförsörjning. Kristallen är den verksamma delen i den detektor som likriktar en inkommande högfrekvent och amplitudmodulerad signal till en lågfrekvent signal som kan ge ljud i hörlurar av högohmstyp. Ett normalvärde är 2 000 ohm per hörlur. Själva kristallen utgörs av något halvledande kristalliniskt mineral, exempelvis kiselkarbid. Likriktningen uppstår när spetsen av en tunn metalltråd utövar ett lätt tryck på en aktiv punkt på kristallytan.”

Jag har med mätningar konstaterat att hus med asbestplattor skyddar väldigt bra, men inte betongtak trots att det är mycket tjockare. Strålningen går rakt igenom betongpannor, men inte tunna asbestplattor.

Egentligen är elektromagnetisk strålning ett slags kemiskt ämne då det fungerar med energi precis som materia hänger ihop med bindningsenergi. Så egentligen borde elektromagnetisk strålning också vara en typ av partikelstrålning? Allt är ju energi i olika former och strukturer och en del av denna energi är synligt för ögat eller har blivit hopkittat av bindningsenergi till något man kan ta på. Trä är ju mest tomrum trots det är det så hårt att man kan tillverka hus som håller i flera 100 år. Trä är ju biologiskt material precis som vi människor ändå är vi så olika som materia, men vi består i grunden bara av energi precis som elektromagnetiska vågor exempelvis

Vi utsätts nu för en artificiell elektromagnetisk strålning vars energistruktur inte på något sätt är i harmoni med biologiskt liv och ökar man effekten och förändrar man den elektromagnetiska strukturen kan man spränga materia. Det borde vara fullt möjligt. Sa inte Nicola Telsa detta också, att man kan spränga materia med elektromagnetisk strålning? Alltså då borde elektromagnetisk strålning vara en typ av partikelstrålning för partiklar består ju av energi  eller?

Lärare blev elöverkänsliga av strålningen i Tunaskolan – på vilken känslighet gjordes mätningar när de var försumbara?

Lärare blev elöverkänsliga av trådlöst nätverk i Tunaskolan

Rektor Agneta Hedenström: – Mätningarna visade ingenting när det gäller de trådlösa nätverken, säger hon. Kjell Hansson Milds mätningar visar nästan noll, frågan är på vilken känslighet gjorde han mätningar? Väljer man en låg känslighet dB mikrovolt per meter kan inte mätinstrumentet registrera hur hög effekttätheten är. Kjell Hansson Mild säger :  Jag hittar inget av intresse, det rör sig om nollvärden eller nära noll. Med de kunskaper jag själv har av gjorda mätningar är Milds påstående en ren lögn. Eller så jämför han med referensvärdet för  3G 10 watt per kvadratmeter som varken skyddar mot långtidseffekter eller andra biologiska effekter utan enbart mot termiska effekter i 6 minuter. Men detta referensvärde ligger långt över den naturliga bakgrundsstrålningen inom mikrovågsområdet som nyttjas för denna nya digitala teknik och dessutom är denna tekniskt producerade strålning inte alls lik naturlig elektromagnetisk strålning. Den är helt miljöfrämmande.

Skolledningen vill betona att de gjorda mätningarna visar att miljön är säker för elever och lärare.

Länk till PTS som presenterar frekvensband för mobilt bredband för GSM, 3G, 4G

  1. Länk till PTS som presenterar frekvenserna för GSM, 3G, 4G

Frekvensband för mobilt bredband

PTS tilldelar större sammanhängande frekvensband, så kallade blocktillstånd som skall vara teknik-

och tjänsteneutrala. Genom att lämna frågor som val av tekniken öppen räknar PTS med att en

innehavare nyttjar bandet mer optimalt och även har möjlighet till snabbare anpassning när ny teknik tas fram.

Idag ställer inte PTS krav på utbyggnadstakt eller täckning vilket grundar sig i att det inte finns någon vits att bebygga band som

inte har någon efterfrågan. En längre artikel om frekvensbanden hittar du i vårt newsroom, nedan ser du istället en förteckning till

vad banden används till.

Frekvensband för GSM, 3G och 4G (LTE)

Dessa frekvensband använder våra svenska operatörer.