WHO INTERNATIONELLA EMF PROJEKTET 2013 – 2014 får mutpengar av SSM och PTS?

Det primära målet för WHO:s internationella EMF Project är att bedöma hälsorisker från EMF inom frekvensområdet 0-300 GHz och att utveckla politiska alternativ för skydda människor från exponering för elektromagnetiska fält. De viktigaste vetenskapliga målen för projekt är att:

 Bedöma den vetenskapliga litteraturen och göra en statusrapport om hälsoeffekter, med tanke på att endast 0,6 % av miljöforskningen går till denna extremt storskaliga miljöpåverkan måste underlaget för denna bedömning vara omöjlig att säkersställa

 Införliva forskningsresultat i WHO: s Environmental Health Criteria (EHC) monografier där bedömningar formella hälsorisk bedrivs på EMF,

 Identifiera kunskapsluckor behöver ytterligare forskning,

 Uppmuntra ett fokuserat forskningsprogram i samverkan med finansiärer och det globala forskarsamhället. Stor risk att industrin själv finansierar denna forskning. Forskningen borde vara oberoende av industrin.

Under årens lopp har flera regeringar gett direkta bidrag till WHO EMF Project, antingen på en periodisk eller ad hoc-basis. För perioden juni 2013 till maj 2014 har följande statliga organ finansierat till WHO

International EMF Project:

 Australian Radiation Protection och Nuclear Safety Agency (ARPANSA),

Australien

 Miljödepartementet, Israel

 Hälsoministeriet, Nya Zeeland

 Svensk strålskyddsinstitut, Sverige

 Svensk Post- och telestyrelsen, Sverige

 Federal Office of Public Health, Schweiz

Man undrar varför både Strålsäkerhetsmyndigheten och Post- och Telestyrelsen ger pengar till WHO  för WHO- projektet om riskerna med elektromagnetisk strålning

Så här skriver WHO om  hälsoriskerna med mobiltelefonin

Finns det några hälsoeffekter?

Ett stort antal studier har genomförts under de senaste två decennierna för att bedöma om mobiltelefoner utgör en potentiell hälsorisk. Hittills har inga negativa hälsoeffekter etablerats som orsakas av mobiltelefoner. En lång rad studier har visat en förhöjd hjärntumörrisk (Den stora Interphone studien visar en statistiskt signifikant ökad risk för dödlighet i hjärntumör för dem som använt mobilen i minst 1 640 timmar ). Den senaste studien, maj 2014, är ytterligare en i raden som visar på förhöjd risk  Mobiltelefonanvändning och hjärntumörer i CERENAT fall-kontrollstudie

Kortsiktiga effekter

Tissue uppvärmning är den huvudsakliga mekanismen för interaktionen mellan högfrekvent energi och människokroppen. Vid de frekvenser som används av mobiltelefoner, det mesta av energin absorberas av hud och andra ytliga vävnader, vilket resulterar i försumbar temperaturhöjning i hjärnan eller andra organ i kroppen. Vad menar WHO med försumbar uppvärmning i hjärnan? Om man inte känner till långtidseffekterna hur kan man då vara säker på att uppvärmningen är försumbar? Hjärnan är ett av de känsligaste organen för mikrovågor. Eftersom man inte har någon känsel i hjärnan så känner man inte hur varm hjärnan blir av mobilen.

Ett antal studier har undersökt effekterna av radiofrekventa fält på hjärnans elektriska aktivitet, kognitiv funktion, sömn, puls och blodtryck hos frivilliga. Hittills ger forskningen inte på någon enhetlig bevis på negativa hälsoeffekter av exponering för radiofrekventa fält vid nivåer under de som orsakar uppvärmning av vävnad. Vidare har forskningen inte kunnat ge stöd till ett orsakssamband mellan exponering för elektromagnetiska fält och självrapporterade symtom, eller ”elöverkänslighet”. Intressant är, att WHO känner till att det  finns vetenskapliga belägg för ett samband mellan elektromagnetisk strålning och elöverkänslighet. Därför borde försiktighetsprincipen gälla om man skulle  följa Miljöbalkens krav, så som den antogs i Riksdagen

Långsiktiga effekter

Epidemiologisk forskning undersöker potentiella långsiktiga riskerna från radiofrekvensexponering har främst sökt ett samband mellan hjärntumörer och mobiltelefoner. Men eftersom många cancerformer märks först flera år efter det samspel som ledde till tumören, och eftersom mobiltelefoner inte används i stor utsträckning fram till början av 1990-talet, kan epidemiologiska studier för närvarande endast bedöma dessa cancerformer som blir tydlig inom kortare tidsperioder. Men resultat från djurstudier visar genomgående ingen ökad risk för långvarig exponering för radiofrekventa fält cancer.  Dessa ord skulle mycket väl ha kunnat sagts av riskförnekarna inom våra myndigheter SSM och PTS , men dessa myndigheter ger  ju pengar till WHO för EMF-projektet.

Flera stora multinationella epidemiologiska studier har genomförts eller pågår, bland annat fall-kontrollstudier och prospektiva kohortstudier som undersöker en rad hälsoeffekter hos vuxna. Den största retrospektiva fall-kontrollstudie uppdaterad om vuxna, Interphone, som samordnas av Internationella centret för cancerforskning (IARC), har utformats för att avgöra om det finns kopplingar mellan användning av mobiltelefoner och huvud och halscancer hos vuxna.

Två mejlsvar från PTS

Mejl-svar 2013-10-18

Hej,

Tack för ditt mejl. Vi på PTS har stor nytta av frågor och synpunkter från allmänheten, de hjälper oss att följa utvecklingen på marknaden för elektronisk kommunikation.

Det är operatörerna själva som har hand om utbygnaden av näten och PTS kan inte veta hur många nya sändare som är planerade. Du får fråga operatörerna vad de har för planer. Vi kan däremot ge dig dessa siffror om de sändare som redan finns:

Antal sändare per teknik, 1 oktober 2012:
LTE 18 876
CDMA2000 1 296
GSM 35 539
UMTS 48 982

Tillståndsgivning för radiosändare sker enligt 3 kap. lagen om elektronisk kommunikation. Tillstånd meddelas för enskilda sändare eller för visst frekvensutrymme. Tillstånd för mobila system innebär tilldelning av frekvensutrymme, och inte tillstånd att använda enskilda sändare. Operatörerna planera själva sina radionät.

Prövningsgrunderna för PTS tillståndsgivning anges i lagen om elektronisk kommunikation. Där anges att PTS ska pröva om det föreligger risk för otillåten skadlig störning på annan radioanvändning, om radioanvändningen utgör en effektiv användning av frekvensutrymmet, om det kan antas att radioanvändningen hindrar sådan radiokommunikation som är särskilt viktig med hänsyn till den fria åsiktsbildningen, om radioanvändningen kan tänkas ta utrymme i anspråk som behövs för utveckling av befintliga och nya radioanvändningar eller harmoniserad användning inom bl.a. EU, om radioanvändning kan komma att inkräkta på prioriterade användares frekvensbehov (bl.a. Försvarsmaktens) eller om sökanden tidigare missbrukar tillståndsvillkor.

PTS är inte koncessions- eller tillsynsmyndighet enligt miljöbalken och prövar därmed inte telekomverksamhet. Tillämpningen av miljöbalkens bestämmelser begränsas till de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. bl.a. skydd för totalförsvarets intressen. PTS har enligt myndighetens instruktion inte något uppdrag att ta hänsyn till människors hälsa eller miljö enligt miljöbalkens bestämmelser.

Med vänlig hälsning

Blida Dagsdottir

 

Mejl-svar 2011-09-8

PTS har inga exakta uppgifter om hur många bassändare för mobiltelefoni som finns och hur många mobiltelefoner som används. Operatörerna får idag sätta upp bassändare som de själva vill, inom ramen för de frekvensområden som var och en av operatörerna disponerar. Operatörerna får också fritt ta in nya kunder som använder mobiltelefoner. Enligt en beräkning från PTS finns cirka 97 000 bassändare (i många fall sitter det flera sådana sändare på samma mobilmast eller på samma hustak) och cirka 12 000 000 abonnemang (mobiltelefoner och mobila bredband).

Länk till PTS som presenterar frekvensband för mobilt bredband för GSM, 3G, 4G

  1. Länk till PTS som presenterar frekvenserna för GSM, 3G, 4G

Frekvensband för mobilt bredband

PTS tilldelar större sammanhängande frekvensband, så kallade blocktillstånd som skall vara teknik-

och tjänsteneutrala. Genom att lämna frågor som val av tekniken öppen räknar PTS med att en

innehavare nyttjar bandet mer optimalt och även har möjlighet till snabbare anpassning när ny teknik tas fram.

Idag ställer inte PTS krav på utbyggnadstakt eller täckning vilket grundar sig i att det inte finns någon vits att bebygga band som

inte har någon efterfrågan. En längre artikel om frekvensbanden hittar du i vårt newsroom, nedan ser du istället en förteckning till

vad banden används till.

Frekvensband för GSM, 3G och 4G (LTE)

Dessa frekvensband använder våra svenska operatörer.

Telia har meddelat PTS att avveckla delar av det fasta telenätet – Bredbandsstöd till Optisk fiberkabel på landsbyggden

Telias teknikskifte

Telia kommer att ersätta delar av kopparnätet för fast telefoni med mobil teknik. Här har vi samlat frågor och svar om Telias teknikskifte.

Vad händer?

Vad kan jag göra?

Vad gör staten?

Var kan jag hitta mer information?

Vad händer?

Håller Telia på att avveckla kopparnätet för fast telefoni?

Telia har meddelat PTS att företaget kommer att avveckla delar av det fasta telenätet och ersätta det med mobil teknik. Telia har i en utfästelse (pdf, nytt fönster) till PTS åtagit sig att de hushåll och företag som påverkas av förändringarna kommer att erbjudas telefoni även i framtiden. Alla som har bredband i telejacket från Telia kommer att kunna ha kvar det, eftersom Telia inte avvecklar några sådana telestationer. Om du berörs av Telias teknikskifte kommer Telia, eller annat ansvarigt telebolag som använder Telias kopparnät, att kontakta dig så att du kan ta ställning till alternativen till fast telefoni.

Får Telia göra förändringar i kopparnätet?

Telia, det som en gång var Televerket, är i dag ett företag som verkar på telemarknaden på samma villkor som alla andra telebolag. Telia har rätt att göra förändringar i kopparnätet så länge bolaget följer avtalsvillkoren för abonnemanget.

Du kan få telefoni till en rimlig kostnad i din fasta bostad eller ditt företag (fritidshus). Som det ser ut i dag är dock inget telebolag, varken Telia eller något annat, skyldigt att erbjuda telefoni till alla, utan alla telebolag konkurrerar om dig som kund.

Lagen är teknikneutral. Det innebär att telefonitjänsten kan tillgodoses antingen genom ett fast eller ett trådlöst telenät. I vissa fall kan du därför erbjudas en annan teknisk lösning än vad du själv hade tänkt dig.

Hur många abonnenter berörs?

Telia har meddelat att det är ca 50 000 abonnenter, i olika delar av landet, som berörs när bolaget ersätter delar av kopparnätet med mobil teknik. Telia startade teknikskiftet under 2010 och beräknar att det ska pågå i fem år.

Telia har i en utfästelse lovat fungerande telefoni

Telia har i en utfästelse (pdf, nytt fönster) till PTS åtagit sig att de hushåll och företag som påverkas av förändringarna kommer att erbjudas telefoni från Telia även i framtiden. Alla som har bredband i telejacket kommer att kunna ha kvar det, eftersom Telia inte avvecklar några sådana telestationer.

Vad kan jag göra?

Min telefon har slutat fungera. Vad har hänt?

Om din telefon har slutat fungera kan det bero på att du bor i en kommun där Telias ersätter delar av kopparnätet med mobil teknik. Du ska ha fått information av Telia i god tid innan din fasta telefon stängdes av. Du ska också ha fått ett erbjudande om en ersättningslösning från Telia. Om du är kund hos ett annat telebolag, som använder Telias kopparnät, ska du ha fått information av det bolaget. Mer information om Telias teknikskifte finns på Telias webbplats.

Mitt trygghetslarm/bostadslarm har slutat fungera!

Om ditt trygghetslarm eller ditt bostadslarm har slutat fungera kan det bero på Telias teknikskifte. I och med att delar av nätet stängts så slutar även tjänster som varit kopplade till de delarna av nätet att fungera.

Om det gäller trygghetslarm bör du snarast kontakta kommunen för att se om det går att hitta en lösning. Om det gäller bostadslarm bör du snarast kontakta ditt larmföretag.

Min texttelefon har slutat fungera!

Om din texttelefon har slutat fungera kan det bero på Telias teknikskifte. I och med att delar av nätet stängts så slutar även tjänster som varit kopplade till de delarna av nätet att fungera.

Om du har bytt från vanlig hemtelefoni till den typen av hemtelefoni som använder det mobila telefonnätet kan det också medföra att din texttelefon inte längre fungerar som den ska. Kontakta ditt landsting för att få hjälp att lösa problemet. Det finns nyare lösningar för texttelefoni som fungerar i trådlösa nät.

Mer information om texttelefoni finns hos Texttelefoni.se och Hjälpmedelsinstitutet.

Min fax har slutat fungera!

Om din fax har slutat fungera kan det bero på Telias teknikskifte. I och med att delar av nätet stängts så slutar även tjänster som varit kopplade till de delarna av nätet att fungera. Kontakta olika telebolag och hör om de kan erbjuda dig någon annan faxlösning.

Har jag rätt till ersättning för att tjänsten har stängts av?

Om ditt telebolag har sagt upp avtalet i enlighet med vad som framgår av villkoren och gällande reglering så kan du inte få ersättning. Om du anser att uppsägningen inte har skett på ett korrekt sätt bör du göra en skriftlig reklamation till telebolaget och framföra dina ersättningsanspråk.

Du kan läsa mer om dina rättigheter hos Telekområdgivarna. Telekområdgivarna är en självständig organisation som ger kostnadsfri och objektiv information och vägledning till konsumenter kring tele-, tv- och internetabonnemang.

Måste jag tacka ja till Telias erbjudande om mobiltelefoni som ersättning till min fasta telefon?

Nej, du måste inte tacka ja till Telias erbjudande om mobiltelefoni som ersättning till din fasta telefon. Men med Telias erbjudande om ersättningslösning följer även teknisk installation av utrustningen och riktantenn på taket om det skulle behövas för att få telefonin att fungera. Om du inte behöver förstärkt utrustning i form av riktantenn på taket kan du välja telefoni från vilket telebolag du vill som kan erbjuda tjänster i området, men det är förstås viktigt att du innan du tecknar avtal kontrollerar att du kan använda telefonen från din bostad. Kontakta det telebolag du funderar på att välja för att få aktuell täckningsinformation. Telia tillämpar ett prova-på-erbjudande för de kunder som blir av med sin fasta telefoni i teknikskiftet. Det innebär att du kan prova på den nya ersättningslösningen kostnadsfritt innan du bestämmer dig.

Vad gör staten?

Vad gör ansvarig myndighet?

PTS har tillsyn över telemarknaden i Sverige. Vi har ställt krav på Telia att de ska erbjuda en likvärdig telefonitjänst som fungerar väl, att ingen ska vara utan telefoni i samband med övergången och att informationen från Telia ska komma i god tid.

PTS har täta avstämningsmöten med Telia

PTS följer löpande upp Telias teknikskifte i täta avstämningsmöten. Vi vill förvissa oss om att de berörda hushållen och företagen i god tid får tydlig information om vad Telias teknikskifte innebär och att de erbjuds likvärdiga, fungerande telefonilösningar.

PTS har, utöver fortlöpande statusrapporteringar från Telia, under sommaren 2011 fått uppgifter från enskilda abonnenter, kommuner och andra berörda. Vi kan konstatera att det finns anledning för Telia att förbättra situationen för de berörda abonnenterna. Den 9 september 2011 skickade PTS en skrivelse (pdf, nytt fönster) med ett antal frågor till Telia. Telias svar (pdf, nytt fönster) skickades till PTS den 19 september. Telia har gjort ett stopp i teknikskiftet för att komma tillrätta med tekniska problem. I en skrivelse (pdf, nytt fönster) från 27 januari meddelade Telia att de går vidare med teknikskiftesprojektet. PTS har begärt in förtydliganden (pdf, nytt fönster) från Telia som de ska svara på senast 10 februari 2012.

Alla kunder som inte själva säger upp sitt abonnemang får den nya tekniska lösningen levererad. Alla kunder erbjuds hjälp med installation av en tekniker. Detta möjliggör en kontroll av täckning och funktion på plats. Telia säkerställer också att kunder med trygghetslarm inte faller mellan stolarna.

Det finns andra telebolag än Telia som använder Telias kopparnät för att leverera telefoni. Då är det dessa telebolag som ansvarar för att informera sina kunder om förändringarna i kopparnätet. PTS har vid flera tillfällen skriftligen påpekat detta för dessa telebolag.

PTS har öppnat en upplysningstjänst för dem som berörs av Telias teknikskifte

Sedan en tid tillbaka får PTS många klagomål på Telia och andra telebolag kring de tekniska förändringarna i det fasta telenätet. Det handlar exempelvis om brist på information, dålig kundtjänsthantering samt brister i den nya telefonilösning som Telia erbjuder. PTS fick därför den 15 september 2011 i uppdrag av regeringen att öppna en upplysningstjänst, dit konsumenterna som berörs av förändringarna i det fasta telenätet kan vända sig för att få råd och vägledning. PTS ska rapportera uppdraget om upplysningstjänsten till regeringen senast 30 september 2012.

Länk PTS upplysningstjänst.

Har inte staten ansvar att ordna telefoni till alla?

Det är i första hand marknaden som ska erbjuda telefoni till hushåll och företag. Men för ett mycket litet antal hushåll kan det uppstå en situation där de befintliga telenäten inte räcker till för att tilllhandahålla telefoni. Enligt Telias beräkningar i teknikskiftet kan det handla om max 5-10 hushåll per år.  I dessa enstaka fall går staten, genom PTS, in och säkrar telefoni genom att upphandla tjänsten. Det rör sig dock om undantagsfall och det är mycket få hushåll som inte kan få telefoni genom något av de vanliga telebolagen.

Var kan jag hitta mer information?

Jag vill veta mer om vilken rätt jag har till telefoni.

På PTS webbplats finns mer information om vilken rätt du har till telefoni.

Jag vill veta mer om Telias teknikskifte.

Mer information om Telias teknikskifte finns på Telias webbplats.

Bredbandsstöd för landsbygden

Bredbandsstödet ger byalag, andra lokala utvecklingsgrupper och kommuner möjlighet att bygga bredband på landsbygden, där marknaden inte kommer att bygga.

Med ett bra bredband blir det lättare att jobba hemifrån och att driva företag. Samhällsviktig information, banktjänster och tidningar finns bara några klick bort. Ett bra bredband kan dessutom användas även för telefoni och tv.

Byalag och andra lokala utvecklingsgrupper kan söka stöd för att bygga bredband genom landsbygdsprogrammet och kanalisationsstödet (stöd för att lägga tomrör som man sedan kan dra fiber i). PTS kan vara med och medfinansiera dessa bredbandsprojekt. Syftet med medfinansieringen är att det ska vara enklare att komma igång med bredbandsprojekt på landsbygden.

Frågor och svar om bredbandsstöd

Dela

PTS omräkningstabell avstånd – dBm – W/m2

Avstånd
från sändare                       Frirymdsdämpning                               W/m2
i km                                    dB 32,4+20logd+20logf

0,01                                     45,46                                                     0,253949
0,5                                       79,44                                                     0,000102
1,0                                       85,46                                                     2.54E-05
1,5                                       88,99                                                     1,13E-05
2,0                                       91.48                                                     6,35E-06
2,5                                       93,42                                                      4,6E-06
3,0                                       95,01                                                      2,82E-06
3,5                                       96,35                                                      2,07E-06
4,0                                       97,51                                                      1.59E-06
4,5                                       98.35                                                      1,25E-06
5,0                                       99,44                                                      1,02E-06
5,5                                     100,27                                                       8,4E-07
6,0                                     101,03                                                      7,05E-07
6,5                                     101,72                                                       6,01-07
7,0                                     102,37                                                       5,18E-07
7,5                                     102.97                                                       4,51E-07
8,0                                     103,53                                                       3,97E-07

Svar från PTS om vad de tror sändarnas uteffekter är från Net1-sändare som skall sända 6 mil. Sifforna de anger bygger inte på dokumentation av mätningar

Referensvärde för  sändarsystemen:http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Allmanhet/Magnetfalt–tradlos-teknik/Referensvarden/

SSM författningssamling 2008:18: http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Forfattning/SSMFS/2008/SSMFS2008-18.pdf

Hej!
PTS har inga sändardata från någon operatör så tyvärr kan jag inte ge besked om sändarhöjden eller den faktiska uteffekten på den sändare du efterfrågar, men av min erfarenhet från nätplanering skulle jag säga att deras uteffekt ligger på ca 55 dBm (det är fruktansvärt högt). På ca 8 km avstånd, i inte alltför tätbebyggt område, har man tappat ca 135-140 dB  (vilket jag betvivlar) och landar på ca -80 dBm, och du tappar ytterligare 6-10-12 dB om du är inomhus, beroende av vad du har för väggar och tak.

PTS har inte mätt signalnivån i förhållande till avståndet till vissa sändare utan de mätningar som vi har genomfört har varit för att verifiera att de har den täckning de är skyldiga till enligt tillståndsvillkoren. Hur mycket signalnivån varierar med avståndet till sändaren beror även på i vilken miljö vågutbredningen sker (skog, öppet landskap, småstad, storstad, vatten) samt med sändarens höjd.

NET1 använder CDMA2000 och modulationen torde därmed inte vara högre än QPSK.  

Utifrån PTS tillståndsvillkor så finns inte några restriktioner i antennhöjd. För övriga strålningsfrågor får vi hänvisa till SSM.

Med vänliga hälsningar

Lena Liman
Civ.Ing.

Post- och telestyrelsen (PTS)
Spektrumavdelningen
Enheten för spektrumtillstånd

Post- och Telestyrelsen redovisar här sändarantalet i Sverige. De vet dock väldigt lite om antal mobilsändare

Hej Solveig !

Din fråga om radiosändare i Sverige …

Det PTS kan svara på är de radionät där varje enskild sändare behöver tillstånd från PTS:

Landmobil radio (komm-radio för yrkesbruk t.ex. taxibilar, bussar, ambulanser m.m.): 3200 bassändare + 130 000 rörliga sändare i bilar.

Sjöfartsradio: 30 000 sändare i båtar

 Flygradio: 3000 sändare i flygplan

 Länksändare (punkt-till-punkt-förbindelser): 52 000 (Min kommentar: de flesta radiolänkar kom i början på 1990-talet)

 TV-sändare inkl. slavar: 1300 (Min kommentar: Kom till Sverige på 50-talet)

FM-sändare: 1100

PTS kan inte svara på alla dina frågor. (Min kommentar: digitala mobilsändare kom i början på 199o-talet)

PTS har inga exakta uppgifter om hur många bassändare för mobiltelefoni som finns och hur många mobiltelefoner som används. Operatörerna får idag sätta upp bassändare som de själva vill, inom ramen för de frekvensområden som var och en av operatörerna disponerar. Operatörerna får också fritt ta in nya kunder som använder mobiltelefoner. Enligt en beräkning från PTS finns cirka 97 000 bassändare (i många fall sitter det flera sådana sändare på samma mobilmast eller på samma hustak) och cirka 12 000 000 abonnemang (mobiltelefoner och mobila bredband).  

Många radiosändare är licensfria och därför finns de inte registrerade någonstans. Sådana licensfria sändare får fritt säljas och användas på licensfria radiofrekvenser. Det är trådlösa datornät på kontor och i hemmen, trådlösa fjärrkontroller till allt möjligt, radiostyrda leksaker, walkie-talkie, amatörradio m.m. Troligen finns 100 000-tals sådana licensfria sändare i bruk i Sverige. Se info om licensfria radiofrekvenser på PTS web-plats   http://www.pts.se/upload/Foreskrifter/Radio/foreskrifter-undantag_101209.pdf .

Rakel-nätet är sekretssskyddat. PTS har inga detaljerade uppgifter.

PTS har ingen statistik på el-förbrukning.

VänligenChrister Streiffert, PTS Radiotillsyn

 

Post- och telestyrelsen uppger här antal sändare i Sverige, man har minst koll på antal mobilsändare

Notering

Hej Solveig !

 Din fråga om radiosändare i Sverige …

Det PTS kan svara på är de radionät där varje enskild sändare behöver tillstånd från PTS:

 Landmobil radio (komm-radio för yrkesbruk t.ex. taxibilar, bussar, ambulanser m.m.): 3200 bassändare + 130 000 rörliga sändare i bilar.

 Sjöfartsradio: 30 000 sändare i båtar

 Flygradio: 3000 sändare i flygplan

 Länksändare (punkt-till-punkt-förbindelser): 52 000

 TV-sändare inkl. slavar: 1300

 FM-sändare: 1100

PTS kan inte svara på alla dina frågor.

 PTS har inga exakta uppgifter om hur många bassändare för mobiltelefoni som finns och hur många mobiltelefoner som används. Operatörerna får idag sätta upp bassändare som de själva vill, inom ramen för de frekvensområden som var och en av operatörerna disponerar. Operatörerna får också fritt ta in nya kunder som använder mobiltelefoner. Enligt en beräkning från PTS finns cirka 97 000 bassändare (i många fall sitter det flera sådana sändare på samma mobilmast eller på samma hustak) och cirka 12 000 000 abonnemang (mobiltelefoner och mobila bredband).  

 Många radiosändare är licensfria och därför finns de inte registrerade någonstans. Sådana licensfria sändare får fritt säljas och användas på licensfria radiofrekvenser. Det är trådlösa datornät på kontor och i hemmen, trådlösa fjärrkontroller till allt möjligt, radiostyrda leksaker, walkie-talkie, amatörradio m.m. Troligen finns 100 000-tals sådana licensfria sändare i bruk i Sverige. Se info om licensfria radiofrekvenser på PTS web-plats   http://www.pts.se/upload/Foreskrifter/Radio/foreskrifter-undantag_101209.pdf .

 Rakel-nätet är sekretssskyddat. PTS har inga detaljerade uppgifter.

Vänligen

 Christer Streiffert, PTS Radiotillsyn

Fick  mer svar efter ytterligare fråga:

Hej igen !

Vid behov, t.ex. för inspektion eller vid störningar mellan olika radionät, kan PTS begära ut detaljerade uppgifter från mobiloperatörerna. Då brukar det gälla begränsade geografiska områden eller enstaka master.

I övrigt är det politiska beslut som ligger bakom, att det är som det är. Det finns en politisk vilja hos Regeringen att mobiloperatörerna ska ha stor frihet och att konkurrensen ska få ner priserna för kunderna när de använder sina mobiltelefoner och trådlösa bredband.

Energiförbrukningen är ganska begränsad jämfört med annat i samhället. En bassändare för mobiltelefoni förbrukar uppskattningsvis 100 W. När högre sändareeffekter anges handlar normalt om ”Effective radiated power” (ERP) dvs. den koncentration av sändningen som en viss antenntyp kan ge, och i antennens huvudriktning blir det då mer än 100 W samtidigt blir det mindre i alla andra riktningar, så summan är konstant.

Man kan jämföra den energiförbrukningen med en vanlig kaffebryggare som normalt drar 1000 W eller ett vanligt  el-element som brukar dra 1000 – 3000 W.

 

/ Christ

Mobilsystemets sändare och mobiler förbrukar enorma mängder el. Kan det anses vara val av bästa teknik när fast telefoni är extremt strömsnålt i jämförelse?

Varje sändare har extremt hög elförbrukning. Absolut sämsta val av teknik för framtiden

Jag skall här samla in data (om det går) för att räkna ut hur mycket el som krävs för att hålla igång världens mobilsändare samt ladda alla dessa mobiler. Man kan ladda mobilen med hjälp av solceller och jag föreslår att till varje mobil som säljs skall en solcellsladdare medfölja.

Världen över finns 1,4 miljoner radiomaster och drygt 5 miljarder mobiltelefoner. Varje månad skickas över 600 terabyte trådlös data via dessa enheter. På varje radiomast sitter flertalet sändare som var och en har sin tillverkningsprocess av radiovågor om det är olika operatörer eller olika typer av sändningtstekniska radiovågor.


Radiosändarna kräver alltså mycket ström, inte så mycket för att skicka data utan för att kyla ned tekniken som tillverkar radiovågorna.  Att tillverka radiovågor är en industriell process som slukar mycket ström precis som vid exempelvis smältverken inom stålindustrin. 

Så en stor och viktig fråga är, varför bygger man ute ett tekniksystem som är ett extremt dåligt miljöval inför framtiden när det redan finns ett bättre fungerande och energisnålt system i form av trådbunden kommunikation som dessutom är både miljö- och hälsovänligt?  Aldrig någonsin har vi tagit ett så långt kliv tillbaka i tiden i vår miljöutveckling som att tillåta utbyggnaden av ett kommunikationssystem som är extremt dåligt på alla plan både ur säkerhetssynpunkt, kvalitetsmässigt och ur miljö- och hälsosynpunkt.

Det är upprörande att politikerna påtvingar jordens befolkning att all tele- och internet kommunikation skall spridas luftvägen när det finns ett bättre och miljövänligt alternativ som redan är utbyggt. Till råga på allt får företag riva ner den fasta telefonen, tjäna grova pengar på koppartråden och därmed påtvinga folk detta extremt dåliga och knappt fungerande telesystem. Det är en skandal utan dess like. Vi är alltså tillbaka på 50-tals nivån då industrin tilläts skada både miljö och hälsa. Så går det när näringslivets girighet styr utvecklingen. Det går  åt helvete  med både miljö och hälsa. Absolut sämsta teknikval ur miljösynpunkt inför framtiden.

 

Enligt Post- och telestyrelsen har elöverkänsliga ingen rätt att få tillgång till fast telefoni och de hänvisar till Strålsäkerhetsmyndigheten, men vad säger Socialstyrelsen som bedömmer att det är ett funktionshinder?

Fast telefon

Tack för ditt mejl. Vi på PTS har stor nytta av frågor och synpunkter från allmänheten, de hjälper oss att följa utvecklingen på marknaden för elektronisk kommunikation.

Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att det inte är bevisat att det uppstår några skadliga hälsoeffekter av elektromagnetiska fält/radiovågor. PTS bedömer därför att vi inte kan vidta några särskilda åtgärder för personer med elöverkänslighet. PTS följer dock denna fråga och har god kännedom genom allmänhetens synpunkter.

PTS har inte fått några specifika direktiv från regeringen angående personer som har problem med elektromagnetisk strålning. Strålsäkerhetsmyndigheten är den myndighet som har huvudansvaret vad gäller frågor om strålning.

Det är i första hand marknaden som ska erbjuda telefoni till hushåll och företag. Det finns ett mycket litet antal hushåll som inte kan eller kommer att kunna få fast eller mobil telefoni genom de vanliga telebolagen. I dessa enstaka fall går staten, genom PTS, in och säkrar telefoni. Det rör sig dock om undantagsfall och det är mycket få hushåll som inte kan få telefoni genom något av de vanliga telebolagen. Det finns inte någon möjlighet att få sådan hjälp med hänvisning till att man är elöverkänslig.

Läs mer om teknikförändringen:

http://www.pts.se/pts/Templates/Page.aspx?id=26932&epslanguage=SV

Bifogad fil är det uppdrag PTS har fått från regeringen att ersätta förlorade telefonimöjligheter.

Med vänlig hälsning

Johan Engström

_______________________________

PTS – kommunikationsmyndigheten

Konsumentmarknadsavdelningen

Enheten för Konsumentfrågor

www.pts.se

Vad gör PTS?

PTS är den myndighet som har ansvar för området elektronisk kommunikation. Vi har regeringens uppdrag att följa utvecklingen på bland annat Internet- och teleområdena. Myndigheten sammanställer statistik över konsumenternas problem på dessa områden. Statistiken ger oss värdefull information om hur marknaden fungerar, och redovisas årligen.

PTS kan ingripa om ett företag bryter mot bestämmelserna i lagen om elektronisk kommunikation. PTS kan inte ingripa i tvister mellan enskilda och företag, men om många konsumenter har likartade problem kan vi vidta åtgärder.