Skanova lovade år 2008 att de skulle byta ut kopparledningen mot optisk fiberkabel

index fiberkabel

Skanova lovade år 2008 att de skulle byta ut kopparledningen mot optisk fiberkabel

Men Skanova river ner kopparledningarna och sedan står kunderna ute på landsbygden utan telekommunikation. Man hänvisar till mobiltelefonin. Men de trådlösa nätverken fungerar dåligt. I princip krävs ett platt landskap utan vegetationen, samt nederbördsfritt. Nu är inte den svenska landskapsbild en platt stäpp och därmed skall kommunikationen vara anpassad till verkligheten. Svårare än så kan det inte vara. Men uppenbarligen är det så? Skanova lovade 2008 att det skulle bygga ut fiberkabelnätet samtidigt som de river kopparledningen, enligt en artikel Lantbrukarnas affärstidning 2008-05-19.

”Utbyggnaden startar 2009 och tar uppskattningsvis 5-10 år, beroende på det lokala intresset runt om i landet. Den totala investeringen beräknas till 20-25 miljarder kronor, varav Skanova svarar för en stor del.

Skanova räknar med att upp till 800000 hushåll och företag på landsbygden ansluts med fiber, om allt går som planerat.
-Det som gör denna nya strategi kommersiellt möjlig är att vi sänker vår driftkostnad kraftigt när vi river ned kopparledningarna och ersätter med fibernät. Vi ökar inkomsterna genom att abonnenterna även köper tv-tjänster, säger Kjell Rödin”

Om kopparledningen skall betala en del av kostnaderna för fibernätet då hamnar man i moment 22. Först måste man riva kopparledningen sedan ungefär 5 – 10 år senare får kunden tillgång till fibernätet. Till dess skall kunden vara utan fungerande kommunikation? Dessutom måste kunden betala anslutningen till fastigheten och det har alla inte råd med. Om färre har råd att ansluta till fibernätet kommer också färre nyttja TV-tjänsterna som är en del av inkomsterna för fibernätet. Det tycks vara moment 22 hela vägen om Skanova skall hålla i trådarna. En bra kommunikation för alla är en statsangelägenhet och skall betalas med skattemedel. Alla har nytta av en bra kommunikation som då vi hade kopparledning till  hushållen i hela landet. Utbyggnaden av fibernätet är en politiks fråga. Skanova får inte riva kopparledningen förrän den har ersatts med fiberkabel.

Slutligen, det är angeläget att bygga ett miljö- och hälsovänligt kommunikationssystem. Mobilindustrins trådlösa system är en storskalig negativ påverkan på allt biologiskt liv. Ansvariga myndigheter, Strålsäkerhetsmyndigheten och Socialstyrelsen, kan inte fortsätta att ljuga om hälsoriskerna. De har in faktum ett ansvar för folkhälsan. Den vetenskapliga kunskap vi har idag, samt den ökande ohälsan bör omedelbart tvinga fram en omställning till en miljövänlig teknik som lever upp till miljöbalkens mål och syfte i första kapitlet.

Myndigheterna var inte okunniga om hälsoriskerna och inte mobilindustrin heller. Man kan inte rädda Ericsson genom att skada nu levande och kommande generationer. Kunskapen om hälsoriskerna är också en anledning till att mobilindustrins verksamhet inte har krävts på tillstånd enligt miljöbalken och ej heller ställts krav på en miljö- och hälsokonsekvensbeskrivning eller krav på en riskanalys enligt EU:s försiktighetsprincip.

Mobilindustrin och Ericsson har sluppit alla miljökrav enligt miljöbalken. Nu måste politikerna ta sitt ansvar för bättre och miljövänlig kommunikationsteknik.

 Solveig Silverin, miljöingenjör

 

Kopparledningen rivs men det finns inte en fungerade trådlös förbindelse – Telia tycks inte bry sig – allt fler misstänker att 3G och 4G mobilnätet är i första hand till för försvaret

http://playrapport.se/video/2569901

2011-10-17

Rivs ner fast det fungerar bättre än trådlöst

En man bröt nacken i Saxnäs, men han kunde inte ens ringa nödnumret 112 och blev liggande på köksgolvet från torsdagen till måndagen. Trots att det inte fungerar säger Telia att det finns inga  fel. Eftersom de rivit  ner kopparledningen är de helt beroende av ett fungerande mobilnät men inte ens nödnumret kan nås.

När man skulle bygga ut 3G då visste man inte vad det skulle användas till, märkligt att man bygger ut ett kommunikationssystem som inte har något  användningsområde. Vi hade ju GSM-systemen för mobiltelefoner. Mona Sahlin säger i IT-företagarnas reklamtidning:

” Vi svenskar är ganska kräsna och jag tror det är viktigt att branschen utvecklar kvalificerade och nyttiga mobila tjänster och inte bara spel och lek”. Det är intressant att man exploaterar en hel befolkning med pulsmodulerade mikrovågor som man vet  påverkar hjärnaktiviteten för att barn skall kunna nyttja det för spel och lek. Man visste inte vad man skulle ha 3G till ändå bygger man ut en storskalig verksamhet som är att betrakta som en hälsorisk då det redan finns ett stort antal personer ( lika många som diabetiker) som blivit sjuka av strålningen.

Det är märkligt att regeringen påtvingar befolkning en hälsorisk  för spel och lek, samtidigt som ansvariga myndigheter ljuger om att det inte finns något vetenskapligt samband mellan elektromagnetiska fält och EMF-sensitivitet. Än mer märkligt är de kritiska kommentarer på de olika operatörernas hemsidor. Folk klagar på långsamt trådlöst bredband och inför 4G -utbyggnaden var de mycket skeptiska  eftersom det är omöjligt att  öka hastigheten ytterligare. Nu när vi byggt ut det på flera ställen så nyttjas det främst av barn för att ladda ner musik.

Alltså man gör miljardsatsningar på trådlös kommunikation för att barn skall ladda ner musik. Samtidigt kräver man lika högt gränsvärde som militären behöver för sin verksamhet, samtidigt som det finns massor av vetenskapliga rapporter och dokumentationer som visar att folk blir sjuka i närheten till sändare, att fåglar misslyckas i sin häckning i närheten till sändare. EU-rådet har varnat för  allvarliga hälsorisker och i Sverige kan varenda myndighet se att ohälsan har ökat parallellt med att de olika systemens utbyggnad. Trenden är fullt synlig för  blotta ögat.

De som  bevakar hälsoriskerna med denna strålning i  Sverige är mobillobbyist Anders Ahlbom, Maria Fechting samt Lena Hillert.  Nu senast har journalisten Mona Nilsson kunnat konstatera i den senaste studien av Maria Feychting en studie på barn och mobiltelefoner och risken för hjärntumör att hon har tillrättalagt resultaten. Hon redovisar heller inte metodiken,  den enkät som ligger till grund för resultatet i studien, vilket innebär att andra forskare inte kan återupprepa den.

Jag misstänker att 3G och 4G är till för militära ändamål i första hand och mobiltelefonin enbart är en bieffekt som skall betala systemet och underhållet av det. Om huvudsyftet varit till för att folk skall nyttja det då hade operatörerna varit mer angelägna att systemet skall fungera särskilt då de rivit kopparledningen annars skulle folk börja protestera och det gynnar ju  inte mobilkommunikationen om det nu var det vi skulle satsa på. Nu är det mest barn som nyttja 4G till att ladda ner musik. Jag måste ställa mig undrande varför man belastar en hel befolkning med strålning för att våra barn skall nyttja det som leksak.

Det är oroande att man placerat antenner i vår boendemiljö. Om det finns intresse att slå ut befolkningens mentala förmåga kan man nu öka strålningen så kraftigt att man slår ut hjärnfunktionen så att människor blir helt hjälplösa. Detta har man nyttjat inom militären sedan länge och 4G-strålningen är av samma typ som den militära då den tränger igenom allt. EMF-sensitiva personer känner hur strålningen fungerar och vet hur det känns när pulsmodulerad mikrovågsstrålning påverkar hjärnans funktion. Man hamnar i ett mentalt kaos då hela hjärnan aktiveras och man klarar varken koncentrera sina tankar och ta vettiga beslut, dessutom förlorar man förmågan att styra över sina muskler så man blir väldigt klumpig i rörelserna samt får spasmer i muskel och hjärtat påverkas kraftigt som hjärtarytmi och hjärtrusning. Både synen och hörseln påverkas man både ser och hör dåligt.

Begäran om svar av Regeringen och Socialstyrelsen gällande fast telefoni för svenska medborgare med funktionshindret elöverkänslighet

 

Fast telefon av gammal sort

Begäran om svar av Regeringen och Socialstyrelsen gällande fast telefoni för svenska medborgare med funktionshindret elöverkänslighet

Som regering och Socialstyrelsen mycket väl känner till finns svårt funktionshindrade personer som av hälsoskäl inte kan vistas i samhället utan tvingas bo isolerat på landsbygden. Denna grupp samhällsmedborgare nekas nu alla möjligheter till elektronisk kommunikation med samhället, omvärlden samt räddningstjänsten, då nätägarna har för avsikt att riva kopparnätet för fast telefoni. PTS hänvisar till Strålsäkerhetsmyndigheten och regeringen. Enligt Lagen för Elektronisk Kommunikation står det följande i 1 kap. Allmänna bestämmelser i Inledande bestämmelser:

1 § Bestämmelserna i denna lag syftar till att enskilda och myndigheter skall få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet.

Syftet skall uppnås främst genom att konkurrensen och den internationella harmoniseringen på området främjas. Samhällsomfattande tjänster skall dock alltid finnas tillgängliga på för alla likvärdiga villkor i hela landet till överkomliga priser.

Vid lagens tillämpning skall särskilt beaktas elektroniska kommunikationers betydelse för yttrandefrihet och informationsfrihet.

Bakgrund

Av PTS svar, förstår jag att regeringen, trots kunskap om denna grupps hälsoproblem och funktionsnedsättning gällande trådlösa nätverk, inte tillförsäkras en säker elektronisk kommunikation nu när kopparnätet för fast telefoni skall rivas för ett stort antal hushåll. På grund av regeringens passivitet försämras yttrligare dessa samhällsmedlemmar möjligheter till kontakt med övriga samhället, dess samhällstjänster och till den livsviktiga räddningstjänsten.

Denna grupp svenska medborgare, är på grund av samhällets långvariga diskriminering, oftast ekonomiskt utarmad då de på grund av sitt funktionshinder tvingats köpa dyra skyddsmaterial för att skydda sin hälsa mot strålningen. På grund av diskriminering saknar många personer inom handikappgruppen försörjningsmöjligheter då Socialstyrelsen i sina direktiv till läkare har fastslagit att dessa personer inte är sjuka och att deras besvär inte är sjukförsäkringsgrundande.

Personerna nekas ofta socialbidrag då de inte står till arbetsmarkandens förfogande p g a sjukdom. Genom regeringens direktiv, att verksamhetsutövarna inte behöver vidtaga försiktighetsåtgärder vid placering av sändare, har personer med detta funktionshinder tvingats, av hälsoskäl, ständigt flytta till nya lågstrålande platser.

Ansvariga myndigheter har nu i drygt 30 år diskriminerat elöverkänsliga personer genom att åberopa att det saknas vetenskapliga belägg som relaterar ohälsa till pulsmodulerad elektromagnetisk strålning. En ensidig ”forskning” i form av provokationsstudier har legat till grund för de s k ”vetenskapliga bevisen”.

 

Neurologiska effekter/skador som beskrivs i SSI FS 2002:3 gällande pulsmodulerad radiofrekvent strålning, vars symtombild stämmer väl överrens med den elöverkänsliga beskriver vid exponering av elektromagnetiska fält har sällan fått anslag. Ett fåtal mindre projekt fick anslag inom FAS under 1990-talet. De senaste 7 åren har dock Anders Ahlbom förhindrat all relevant forskning på elöverkänslighet. Ahlbom har utan kritik från myndigheterna eller regering kunnat ge sina egna projekt hela FAS forskningsanslaget inom ämnesområdet. Anders Ahlbom har nu nyligen entledigas som aktiv deltagare i WHO:s cancergrupp, på grund av intressekonflikt då han sitter i styrelsen för sin bror, Gunnar Ahlboms, företag. Gunnar Ahlbom är en känd lobbyist för mobilindustrin inom EU.

Två NTO-studier, som testade 3G-strålningen i en provokation på elöverkänsliga, bekräftar en av de mest avgörande felkällorna i resultaten. Den första studien gjordes före 3G-utbyggnaden, vilket resultatet en tydlig signifikant skillnad att elöverkänsliga kunde skilja ut 3G-strålningen. En upprepning av NTO-studien gjordes efter 3G-utbyggnaden och då kunde inte testpersonerna avgöra om fältet var på eller av eftersom testpersonerna också påverkades av 3G-strålningen från omgivningen.

Jämför med att placera pollenallergiker under en blommande björk och sedan i en blindtest provocera testpersonerna med ytterligare björkpollen. Jag är övertygad om att man erhåller samma resultat som i provokationsstudierna med elöverkänsliga, att pollenallergiker inte kan känna av eller bli sjuk av pollen.

Utskottet för miljö, jordbruk och lokala och regionala frågor, skriver i sin resolution till EU  under punkt 8.1.4: ”ägna särskild uppmärksamhet åt ”elöverkänsliga” personer som lider av ett syndrom av intolerans för elektromagnetiska fält och införa särskilda åtgärder för att skydda dem, inklusive skapandet av ”våg-fria” områden som inte omfattas av det trådlösa nätverket”. Detta uttalande visar att elöverkänslighet idag är allmänt förekommande folkhälsoproblem inom EU.

I Sverige har ansvariga myndigheter, vad jag förstått, fått uppdraget av regeringen att på alla sätt förhindra en dokumentation av den ökande ohälsan av mobilstrålningen i vår livsmiljö, vilket jag tidigare nämnt i ett e-post brev till myndigheter och regering.

 

*Alla berörda myndigheter förnekar all forskning som visar på allvarliga skador på hälsan som cancer och elöverkänslighet genom att hänvisa enbart till industrins tillrättalagda forskning.

 

* Socialstyrelsen meddelar till kommunerna och Länsstyrelserna och uppmanade dem att inte följa försiktighetsprincipen i Miljöbalken vid utbyggnaden av mobiltelefonin.

 

* Socialstyrelsen meddelar att verksamhetsutövarna inte behöver vidtaga försiktighetsåtgärder .

 

*Regeringen ställer inga krav på en Miljö- och hälsokonsekvensbeskrivning.

 

*SSM uppmanar kommunerna att inte kontrollmäta när folk blir sjuka efter att sändare satts upp i d eras boendemiljö.

 

*Läkare får inte dokumentera elöverkänslighet och trots svår kroppslig/mental funktionsnedsättning anses strålskadorna inte vara sjukersättningsgrundande.

 

Jag begär nu besked från regeringen hur ni tänker hjälpa just denna samhällsgrupp av svenska medborgare att få tillgång till den enda möjliga elektroniska kommunikation, en nätansluten telefon för fast telefoni. Denna grupp medborgare är redan svårt isolerade från övriga samhället genom sitt funktionshinder. Regeringen kan väl inte anse det skäligt att stänga ute en specifik grupp från samhällets alla viktiga tjänster, utan möjligheter till en mänsklig kontakt med omvärlden? Det är i så fall en grov diskriminering av en redan hårt utsatt grupp i samhället. Jag begär svar så fort det är möjligt.

 

Solveig Silverin, miljöingenjör, f d handläggare på Länsstyrelsen i Kalmar

 

 

 

Enligt Post- och telestyrelsen har elöverkänsliga ingen rätt att få tillgång till fast telefoni och de hänvisar till Strålsäkerhetsmyndigheten, men vad säger Socialstyrelsen som bedömmer att det är ett funktionshinder?

Fast telefon

Tack för ditt mejl. Vi på PTS har stor nytta av frågor och synpunkter från allmänheten, de hjälper oss att följa utvecklingen på marknaden för elektronisk kommunikation.

Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att det inte är bevisat att det uppstår några skadliga hälsoeffekter av elektromagnetiska fält/radiovågor. PTS bedömer därför att vi inte kan vidta några särskilda åtgärder för personer med elöverkänslighet. PTS följer dock denna fråga och har god kännedom genom allmänhetens synpunkter.

PTS har inte fått några specifika direktiv från regeringen angående personer som har problem med elektromagnetisk strålning. Strålsäkerhetsmyndigheten är den myndighet som har huvudansvaret vad gäller frågor om strålning.

Det är i första hand marknaden som ska erbjuda telefoni till hushåll och företag. Det finns ett mycket litet antal hushåll som inte kan eller kommer att kunna få fast eller mobil telefoni genom de vanliga telebolagen. I dessa enstaka fall går staten, genom PTS, in och säkrar telefoni. Det rör sig dock om undantagsfall och det är mycket få hushåll som inte kan få telefoni genom något av de vanliga telebolagen. Det finns inte någon möjlighet att få sådan hjälp med hänvisning till att man är elöverkänslig.

Läs mer om teknikförändringen:

http://www.pts.se/pts/Templates/Page.aspx?id=26932&epslanguage=SV

Bifogad fil är det uppdrag PTS har fått från regeringen att ersätta förlorade telefonimöjligheter.

Med vänlig hälsning

Johan Engström

_______________________________

PTS – kommunikationsmyndigheten

Konsumentmarknadsavdelningen

Enheten för Konsumentfrågor

www.pts.se

Vad gör PTS?

PTS är den myndighet som har ansvar för området elektronisk kommunikation. Vi har regeringens uppdrag att följa utvecklingen på bland annat Internet- och teleområdena. Myndigheten sammanställer statistik över konsumenternas problem på dessa områden. Statistiken ger oss värdefull information om hur marknaden fungerar, och redovisas årligen.

PTS kan ingripa om ett företag bryter mot bestämmelserna i lagen om elektronisk kommunikation. PTS kan inte ingripa i tvister mellan enskilda och företag, men om många konsumenter har likartade problem kan vi vidta åtgärder.

Låt er inte luras att gå över till trådlöst och förlora ert fasta och säkra ADSL i det fasta telenätet

”Vi vill tömma Telias kopparnät”

Av Tomas Zirn |

Folk För Telenors Sverigechef Lars-Åke Norling handlar den storskaliga 4g-satsningen tillsammans med Tele2 inte minst om att sno åt sig Telias adsl-kunder i det fasta nätet.

– Det är ingen hemlighet att vi vill åt Telias adsl-kunder. På sikt vill vi helst tömma deras kopparnät och konkurrera om bredbandskunderna i hela landet. Det är därför som vi fokuserar på 4g. Ska du fullt ut ersätta fast bredband krävs 4g, säger Lars-Åke Norling stridslystet.

Han tar emot med ett skruvstädshårt handslag på Telenors svenska huvudkontor vid Slussen i Stockholm. Även om det inte saknas orosmoln på himlen – den senaste kvartalsrapporten var dyster läsning – kan han i alla händelser glädja sig över Stockholms bästa utsikt från sitt arbetsrum på femte våningen. Nedanför byggnadens glasfasad glittrar Saltsjön i solljuset och mitt emot har Skeppsholmen och Djurgården börjat bäddas in i sommargrönska.

Lars-Åke Norling tog nyligen över som det norska telebolagets man i Sverige. Men han är inte något nytt ansikte på huvudkontoret. Långt därifrån.

Han är tidigare nätchef och har sedan länge en reserverad stol i den svenska ledningsgruppen. Innan dess var han teknisk direktör på Bredbandsbolaget och ansvarade för att bygga hela fibernätet från scratch när bolaget startade under dotcomeran.

Han är kort och gott en person som definitivt vet hur man bygger upp stora nät på ett listigt sätt, oavsett om det handlar om 4g i ett mobilnät eller att rulla ut bredbandsfiber till svenska hushåll.

Några veckor har gått sedan han presenterade Telenors jättesatsning på 4g tillsammans med Tele2. Det handlar om den i särklass största mobilnätssatsningen i Sverige på väldigt många år. 99 procent av befolkningen ska få 4g-täckning senast 2013.

De utlovade topphastigheterna är uppseendeväckande höga – upp till 80 Mbit/s utanför storstäderna och upp till 150 Mbit/s inne i de största stadskärnorna.

– Vi bygger ut snabbt. Även om vi säger att nätet ska vara helt utbyggt 2013 byggs det allra mesta ut under 2010 och 2011, klargör Lars-Åke Norling.

Strategin i Telenors och Tele2:s 4g-satsning skiljer sig markant från de 4g-planer som Telia hittills presenterat.

Telias öppningsdrag i 4g-spelet blir att bygga ut 4g enbart i Stockholms innerstad. Här används de höga frekvenser i 2,6 GHz-bandet som mobiloperatörerna köpte för drygt 500 miljoner kronor var på PTS frekvensauktion förra året. De ger hög kapacitet men samtidigt mycket kort räckvidd. Därför funkar de bäst inne i stadskärnorna.

Telenor och Tele2 kör en helt annan taktik. De bygger redan från start ut 4g även utanför storstäderna. Då används frekvenser i det betydligt lägre 900 MHz-bandet. De frekvenserna ger mycket bättre räckvidd och inomhustäckning än 2,6 GHz-frekvenserna.

– Det är den avgörande komponenten i vår satsning. Vi bygger ut yttäckning i 900 MHz-bandet från dag ett för att erbjuda täckning i hela landet. Vi tänker inte bygga ett 4g-nät som bara täcker städerna. Vi ska bygga ett bra bredbandsnät i hela Sverige, säger Lars-Åke Norling.

900 MHz-frekvenserna är själva grundförutsättningen för att mobiloperatörerna ska kunna bygga ut 4g utanför citymetropolerna och även få bättre yttäckning i sina nät.

Här har Telenor och Tele2 skaffat sig ett övertag. Efter ett sofistikerat taktikspel kring 900 MHz-frekvenserna som pågått under våren (se separat artikel) sitter Telenor och Tele2 i dag på dubbelt så mycket frekvensutrymme som Telia.

Det finns en hake: i dag använder mobiloperatörerna 900 MHz-frekvenserna för gsm-näten. Telenor och Tele2 kan genom att slå ihop sina gsm-nät snabbt frigöra det frekvensutrymme som krävs för en rikstäckande 4g-utbyggnad.

På Ericsson, Huawei och de andra 4g-leverantörerna biter de alldeles säkert på naglarna i dag. För trots att 4g-utbyggnaden ska rulla igång inom bara några månader är det inte bestämt vem som ska få leverera jättenätet.

– Vi är igång med upphandlingen och ska bestämma oss efter sommaren.

Ska ni ha en huvudleverantör eller två leverantörer som delar på utbyggnaden?

– Nja, vi har inte helt satt ner foten där än. Vi ska självklart ha möjligheten att ha två leverantörer, men vi har som sagt var inte satt ner foten än. Vi är öppna för båda varianterna, svarar Telenorchefen en smula kryptiskt.

Vad kommer den här 4g-satsningen att kosta?

– Vi går inte ut med några siffror. Visst, det är en stor satsning, men det blir inte dyrare än om vi fortsatt att uppgradera 3g-nätet i all oändlighet. Genom att dela kostnaden med Tele2 får vi nu ett betydligt bättre nät för samma peng.

Vad tänker du dig att det är för tjänster som kommer att dominera i 4g-näten?

– Tittar vi framåt så blir en absolut majoritet av trafiken streamingtjänster av olika slag även i mobilnäten, säger Lars-Åke Norling.

Till skillnad från Telia som lägger ner stora resurser för att bli en betydande leverantör av innehållstjänster i mobilnäten har Telenorchefen nedskruvade ambitioner när det gäller egna innehållstjänster.

– Den absolut viktigaste rollen för oss är att tillhandahålla infrastrukturen för de innehållstjänster som kommer i 4g. Vi ska ha vissa egna bastjänster som ip-tv och videotjänster, men vi är knappast rätt instans att exempelvis uppfinna ett stort antal egna streamingtjänster, inte att driva dem heller. Däremot tror jag att vi kommer att ha många olika former av samarbeten med innehållsproducenter.

Nyligen landade den första kvartalsrapporten på den nye Telenorchefens bord. Ingen särskilt rolig läsning.

Visserligen ett rörelseresultat på närmare en halv miljard kronor, men samtidigt är det nästan 140 miljoner mindre än under samma period i fjol. Faktum är att nästan varenda kurva i Telenorrapporten pekar svagt nedåt.

– Det är framför allt effekter av lågkonjunkturen. Det som slår hårdast mot oss är de vikande intäkterna från roaming. Vi har varit extremt starka när det gäller mobiltrafik från utländska mobilkunder som kommer till Sverige. Nu har det varit ett enormt fall i resandet. Det är stora intäktstapp det handlar om, suckar Lars-Åke Norling.

Det är inte bara lågkonjunkturen som spökar i Telenorhuset. De vikande kurvorna har också en direkt koppling till de två frågor som Lars-Åke Norling säger står allra högst upp på hans ”att göra-lista” just nu: varumärkespositionering och effektivisering av verksamheten.

– Vi måste bli mer effektiva än vad vi är i dag, även jämfört med våra konkurrenter. Det jobbar vi väldigt hårt med, säger han.

Lars-Åke Norling berättar att han regelbundet mäter den egna verksamhetens effektivitet mot konkurrenten Tele2:s.

– Vi ska absolut vara lika effektiva som de är. Vi har närmat oss mer och mer, men vi har inte nått hela vägen fram till målsnöret än.

Det andra huvudproblemet på Lars-Åke Norlings bord är riktigt delikat. Telenors blå, propellerliknande logga har ingen självklar innebörd för privatkunderna på den svenska marknaden i dag. Medan exempelvis Telias varumärke av de allra flesta associeras med begrepp som trygghet, nättäckning men också lite högre priser, är Telenors position betydligt mer diffus och otydlig.

– Det viktiga som vi har framför oss är att profilera oss på konsumentsidan. Den profil vi vill associeras med är mobil livsstil. Det här är något vi börjar jobba med nu. Det kommer säkert att ta ett år innan det börjar sätta sig på marknaden. På företagssidan har vi däremot kommit en bra bit på väg. Där jobbar vi med en profilering som vi kallar mobilt arbetssätt, säger Lars-Åke Norling.

http://www.idg.se/2.1085/1.233100/vi-vill-tomma-telias-kopparnat