Falsifiering – Forskning på strålskadan elöverkänslighet

Galleri

In english: Falsifierbarhet När det gäller forskning på strålskadan elöverkänslighet har man endast prövat en enda metodik, provokationsstudier,  för att fastställa om det finns eller inte finns ett samband mellan artificiell mikrovågsstrålning och denna typ av strålskada. Inom forskningen prövar … Läs mer

Öppet brev till Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Socialdepartementet och Skolverket, samt kopia till andra berörda

Öppet brev till Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Socialdepartementet och Skolverket, samt kopia till andra berörda

Detta brev skall diarieföras hos respektive myndighet.

I november 1978 skriver FoA (nu FOI): Mikrovågor påverkar både fysiskt och psykiskt och på sista sidan, sista delen kan man läsa att antennaspekter kan uppstå och påverka nervsystemet citat: Ledande elektrolyter i nervceller kan t ex öka spänningsfallet över vissa nervmembran kraftigt och på samma sätt kan förhöjda spännings fall uppstå i synapsen, dvs i kontaktytorna mellan nervtrådar och nervändar. Här påverkas nervpulsen på olika sätt – fortplantas, blockeras osv.

Mikrovågor påverkar även blodkärlen citat: Dessutom kan blodkärl tänkas utgöra magnetiska dipolantenner som alstrar höga spänningsfall över olika organ. På dessa sätt kan den infallande mikrovågsstrålningen förstärkas så att den tillåtna strålningsintensiteten på l mW/’cm2 lokalt kan uppgå till 100 mW/ cm2.  Min kommentar: Att det kan ske en antenneffekt beror inte på effekttätheten utan på våglängden.

Jämför man med denna kända antenneffekt hos mikrovågor med den forskning på elöverkänsligas nervsystem som redovisas i ”Elektromagnetiska fält, elöverkänslighet och neurologisk sjukdom – en kunskapsöversikt 1998: 23 från Arbetslivsinstitutet citat: Glutamat- och kaliumupptagen minskar, då de elektriska egenskaperna hos astrogliacellerna är förändrade så att spänningen över cellmembranet minskar, dvs. då astrogliamembranet är depolariserad. Detta är vad som sker i betydande omfattning efter en hjärnskada, en infektion i nervsystemet eller vid kraftig psykologisk påverkan i form av långvarig stress och ångest men viss depolarisation av astrocyterna kan troligen även ske efter intensiv sensorisk stimulering i synnerhet om nervcellsaktiviteten är monoton. Min kommentar: Av denna anledning finns det skäl att beakta antennaspekten som en möjlig orsak till elöverkänslighet.

Eftersom artificiella strålningen borde betraktas som monoton i jämförelse med naturligt svagt elektromagnetiskt brus, bör orsaken till elöverkänslighet förstås utifrån den antenneffekt som den artificiella radiofrekventa moduleringen kan åstadkommer på nervsystemet och blodkärlen, samt även är en möjlig förklaring till hur skadan kan uppkommer av artificiell strålning från trådlösa nätverk och mobiltelefoni. SSM och SoS påstår märkligt nog att den artificiella strålning från basstationer är svag och hänvisar då till ICNIRP:s referensvärde som enbart skyddar mot termiska effekter under 6 min och skyddar varken mot andra biologiska effekter och långtidseffekter.

I kunskapsöversikten från 1998:23 hänvisar man alltså till studier, som visar förändringar hos elöverkänsligas nervsystem, vilket överensstämmer med det man skriver i FoA:s vetenskapliga forskning 1978 att nervsystemet och blodkärl kan påverkas med antenneffekter. Ansvariga myndigheter har istället enbart hänvisat till provokationsstudier (vars metodik knappast kan anses vara vetenskaplig på grund av alla felkällor) som bevis/belägg att det inte finns ett samband mellan elöverkänsligas symtombild och artificiell elektromagnetisk strålning.

Enligt redovisad forskning här ovan finns det alltså stöd för att det kan finnas ett samband mellan den ohälsa elöverkänsliga har och den artificiella mikrovågsstrålningen. Nervsystemet påverkar hela kroppsfunktionen på olika nivåer och som vi vet, är elöverkänsligas symtombild också mycket varierande. Vad är skälet till, att ni inom ansvariga myndigheten inte ställt krav på forskning kring antenneffekten på elöverkänsliga, då det hade varit en relevant forskning?

Det är dock anmärkningsvärt, att trots kända kunskaper om hälsorisker av antenneffekt prövas inte verksamheten med mobilstrålningen enligt miljöbalkens krav, utan socialstyrelsen uppmanade istället kommunerna att inte följa miljöbalken inför 3G-utbyggnaden. Varken tillståndsprövning enligt miljöbalken eller krav på en miljökonsekvensbeskrivning ställs på mobiloperatörerna. Varför prövas inte mobilindustrins storskaliga verksamhet, enligt miljöbalkens krav, då verksamheten belastar befolkningen dygnet runt med artificiell mikrovågsstrålning när referensvärdet inte skyddar mot långtidseffekter och anda biologiska effekter?

Solveig Silverin, miljöingenjör

Jag tillförde ärendet denna text nedan efter att det diarieförts hos Arbetsmiljöverket:

Till Arbetsmiljöverket, kopia till Skolverket

Tack för svar! Jag vill tillföra information, i ärendet, om hur hög den naturliga mikrovågsstrålningen är i vår livsmiljö, vilket är den strålningsnivå som vi är biologiskt anpassad till. Jag har försökt få Strålsäkerhetsmyndigheten att själva nämna det, men har ännu inte fått svar.
Det är ju mikrovågor man nyttjar i den trådlösa, civila kommunikationstekniken.

Naturlig bakgrundsstrålning i mikrovågsområdet ligger effekttätheten i medeltal dagtid på 0,5 pikowatt per kvadratmeter och upp till cirka 1 mikrowatt per kvadratmeter vid solstormar.  På natten ligger mikrovågsstrålningen en bit under 0,1 pikowatt per kvadratmeter.
Naturlig mikrovågsstrålningen varierar alltså under dygnet mellan < 68  –  86 dB mikrovolt per meter.

Från bara WiFi i skolmiljön kan strålningen ligga mellan 89 – 96 dB mikrovolt per meter om inte mer, då strålningen varierar mycket.

Detta betyder att skall man mäta strålningen korrekt bör man utgå från fältstyrkan (mätkänslighet) minst 60 dB mikrovolt per meter. Det är den enda rimliga mätnivån vid kontinuerlig strålning för att minska antenneffekten, då man även skall beakta att frekvensmoduleringen förstärker antenneffekten. Antenneffekten beror ju på våglängden som är 1m – 1mm för mikrovågor. Det är ju mikrovågor man nyttar i tex WiFi.   Så här kan det se ut i skolmiljön.

Om man utgår från det riktvärde (ICNIRP 10 watt/m2 för de flesta trådlösa nätverk) som Strålsäkerhetsmyndigheten hänvisar till, då ligger känsligheten och effekttätheten på 155 dB mikrovolt per meter, vilket definitivt inte är ett rimligt referensvärde vid långtidseffekter. Riktvärdet skyddar ju enbart mot termiska effekter under 6 minuter.

Barn är känsligare än vuxna för miljögifter och strålning, därför anser jag att ni inom Arbetsmiljöverket bör göra mätningar i skolorna och utgå från minst 60 dB mikrovolt/m. För barnens hälsas skull måste ni få ner strålningen när de i flera timmar nyttjar sina trådlösa laptop eller läsplattor, i annat fall skall barnen nyttjar trådbundet. Strålningen i barnens övriga livsmiljö kan vara mycket hög (i jämförelse med naturlig mikrovågsstrålning)  även där de sover och det är med stor sannolikhet risk, att det är dessa barn som först blir elöverkänsliga.

Mvh
Solveig Silverin, miljöingenjör

Temperaturförändringar i hjärna som utsätts för mobiltelefonens strålning

Dariusz Leszczynski skriver följande (googleöveratt)
”… Den strålning från mobiltelefoner kan orsaka temperaturförändringar hot spots i det exponerade biologiskt material, dvs små områden där temperaturen kan stiga mer än i de närliggande områdena. Vi kan upptäcka och mäta heta fläckar på makronivå, men vi har inte ännu teknik för att mäta om hot spots skapas på mikro-skalan (sub-cellulära skala). För närvarande använder dosimetri och modellering av distributionen och intensiteten av strålning från mobiltelefoner i hjärnan som en modell plastbehållare gjuten i form av halv-huvud och fylld med ”fysiologisk lösning” bestående av vatten, salt och socker. Sådan modell representerar människans huvud med skallen (plast mögel) och hjärna (vattenlösning av salt och socker). Det är dock en stor förenkling av verkligheten.

Levande vävnader och celler är inte homogena miljöer men de uppdelade i celler och sub-cellulära volymer storlek (organeller) som avgränsas av lipidinnehållande hydrofoba membran. Laddat biologiska molekyler och joner, till skillnad från i den ovan nämnda ”huvud modell”, inte fördelas i vävnaden eller cellen jämnt och inte kan resa fritt. Tack vare membranen och deras selektiva transportmekanismer fördelningen av molekyler och joner i celler är icke-likformig och producerar elektriska gradienter som spelar en avgörande roll i fysiologisk funktion. Starka elektromagnetiska fält kan störa funktionen av selektiva transportmekanismer av membranen och orsaka djupgående fysiologiska förändringar (t.ex. elektroporering) HÄR

MIT neuroforskare påverkar människors moraliska bedömningar genom att störa specifika delar av hjärnan

Moraliska omdömen kan ändras med svaga magnetfält i hjärnan.

Ytterligare en länk

MIT neuroforskare påverkar människors moraliska bedömningar genom att störa specifika delar av hjärnans regioner.

Cambridge, Mass – MIT neuroforskare har visat att de kan påverka människors moraliska bedömningar genom att störa en viss hjärna region – ett konstaterande som hjälper avslöjar hur hjärnan konstruerar moral.

För att göra moraliska bedömningar om andra människor, behöver vi ofta dra slutsatser om deras avsikter  – en förmåga som kallas ”theory of mind.” Till exempel, om en jägare skjuter sin vän på en jakttur, behöver vi veta vad jägaren tänkte just då: Var han i hemlighet svartsjuk, eller han hade han sett fel och uppfattat att hans vän var ett villebråd?

Tidigare studier har visat att en region i hjärnan känd som höger temporo-parietala Junction (TPJ) är mycket aktiv när vi tänker på andra människors avsikter, tankar och övertygelser. I den nya studien, stör forskarna aktiviteten i den högra TPJ genom att inducera en ström i hjärnan med hjälp av ett magnetfält som appliceras på hårbotten. De fann att försökspersonernas förmåga att göra moraliska bedömningar som kräver en förståelse för andra människors avsikter – till exempel ett misslyckat mordförsök – var nedsatt.

Forskarna, ledda av Rebecca Saxe, MIT biträdande professor i hjärnan och kognitionsvetenskap, rapportera resultaten i Proceedings of National Academy of Sciences i veckan i mars 29.

Studien ger ”slående bevis” att rätt TPJ, som ligger i hjärnans yta och bakom höger öra, är avgörande för att göra moraliska bedömningar, säger Liane Young, huvudförfattare av papperet (min kommentar: ofta håller folk mobiltelefonen i höger öra) Det är också häpnadsväckande, eftersom under normala omständigheter är människor  mycket optimistiska och konsekvent i dessa typer av moraliska domar, säger Young, en postdoktoral jurist i MIT: s Institutionen för Brain och kognitionsvetenskap.

”Normalt uppfattar man att en hög moral  leder till ett högt moraliskt beteende”, säger hon. ” Det är verkligen häpnadsväckande, bara genom att  påverkar detta specifika område i hjärnan med magnetfält kan man  ändra folks moraliska uppfattning.”

Metodik: Forskarna använde en icke-invasiv teknik som kallas transkraniell magnetisk stimulering (TMS) för att selektivt störa hjärnans aktivitet i höger TPJ. Ett magnetiskt fält appliceras på ett litet område av skallen som ger svaga elektriska strömmar  som hindrar närliggande hjärncellers förmåga att upprätthålla en normal kontakt med detta ”moraliska område i hjärnan”. Effekten är tillfällig. (min kommentar: andra undersökningar har dock visat att effekten av strålningen från en mobil kvarstår i hjärnan 5 timmar efter exponering, uppenbarligen påverkar mobilen hjärnan oerhört starkt i jämförelse med detta experiment)

I ett experiment fick försökspersoner exponerades för TMS under 25 minuter före ett test där de skulle lästa en rad scenarier och göra moraliska bedömningar av karaktärernas handlingar på en skala från 1 (absolut förbjudet) till 7 (absolut tillåtet).

I ett andra experiment TMS tillämpas 500-milisecond skurar i det ögonblick då försökspersonen ombads att göra ett moraliskt omdöme. Till exempel fick försökspersonerna  bedöma hur tillåtet det är för någon att låta sin flickvän gå över en bro han vet är en säkerhetsrisk  även om hon hamnar gör det hela säkert. I sådana fall skulle en dom enbart på utfallet hålla gärningsmannen moraliskt oförvitlig, även om det verkar som om han avsåg att göra skada.

I båda experimenten, fann forskarna att när försöket TPJ avbröts var försökspersonerna mer benägna att döma misslyckade försök att skada som moraliskt tillåtet. Därför tror forskarna att TMS störde försökspersonernas förmåga att tolka andras avsikter, tvingar dem att lita mer på resultatet information för att göra sina bedömningar.

Nästa steg: Young nu gör en undersökning om vilken roll den högra TPJ i domar av människor som är moraliskt tur eller otur. Till exempel är en rattfyllerist som slår och dödar en fotgängare otur, jämfört med en lika berusad förare som gör det hem säkert, men otur mordiska föraren tenderar att bedömas mer moraliskt klandervärt.

# # #

Källa: ”Störningar av rätt temporo-parietala korsningen med transkraniell magnetisk stimulering minskar roll tro på moraliska domar,” Liane Young, Joan Albert Camprodon, Marc Hauser, Alvaro Pascual-Leone, Rebecca Saxe. Proceedings of the National Academy of Sciences, vecka 29 Mars 2010.

Hjärnans elektriska signaler skall sändas ut trådlöst – ”Signalerna sänds ut från elektroden inuti hjärnan via en trådlös länk”

Intressant  forskning på hjärnan genom att påverkar hjärnan med elektromagnetisk  strålning eller läsa av hjärnans elektriska signaler trådlöst

Om den mycket svaga elektriska energin i hjärnan skall driva ett trådlöst sändarsystem hur kan det då vara självklart att mobilstrålningen från både mobiler och basstationer INTE kan påverkar hjärnans signaler och störa dem när den strålningen är så extremt mycket starkare och dessutom innehåller en frekvensmodulation och pulsning som man vet påverkar nervsystemet SSI:s FS 2002:35. Samtidig exponering för olika frekvenser
Vid samtidig exponering för fält med olika frekvenser bör hänsyn tas till att
fälten kan adderas till att ge en biologisk effekt av visst slag. Därvid görs
separata bedömningar som avser nervretningar respektive termiska effekter i
kroppen”. I denna författningssamling är värdena höga vilket är anmärkningsvärt då hjärnans egna elektriska aktivitet ligger långt under dessa värden enligt denna författningssamlings bedömning. Detta borde beaktas när man utvärderar strålningen från den trådlösa tekniken som nyttjar en biologiskt främmande elektromagnetisk strålning som frekvensmodulation.

Citat: ”Skapa trådlösa system

Målet är därför att ersätta de trådbundna mätsystemen med system där signalerna sänds ut från elektroden inuti hjärnan via en trådlös länk. Detta är en stor teknisk utmaning. Å ena sidan måste det trådlösa gränssnittet kunna förmedla enorma mängder information, å andra sidan måste det använda så lite energi att man inte ska behöva öppna hjärnan för att byta ut elektrodens batterier.

Lösningen är att sålla bort all information som inte är helt nödvändig och komprimera resten på ett sätt som inte förvanskar innehållet. Det är detta – framför allt modellering och tester av sådana system – som Palmi Thor Thorbergsson arbetat med.

– Vi har försökt hitta gränsen för hur mycket av nervcellernas signaler som kan tas bort utan att kvaliteten påverkas. Målet är att med minsta möjliga energiåtgång kunna mäta aktivitetsmönstren hos både enstaka celler och nätverk mellan celler, förklarar han.”

Men läsa hela inlägget