2009 skrev jag nedanstående. Myndigheterna ljuger fortfarande

De myndigheter som borde skydda befolkningens hälsa, ljuger genomgående om riskerna, om strålningsnivån, om vetenskapen och om referensvärde. Med tanke på konsekvenserna för befolkningens hälsa, framför allt för vår unga generation, är denna medvetna och aktiva handling ofattbar!

 Lögn 1: Vetenskapligt underlag som finns, men inte finns. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) och Socialstyrelsen påstår att det inte finns något samlat vetenskapligt underlag som bekräftar att industriproducerad mikrovågsstrålning från trådlös teknik (GSM, 3G, Wimax, Wifi, DECT-telefoner, Ice.net, router etcetera) är en hälsorisk. Men det finns över 1500 samlade vetenskapliga studier i Bioinitiativ-rapporten som vetenskapligt belägger hälsorisker. Denna rapport hänvisar EU-parlamentet till som anledning att sänka nuvarande referensvärde.

 Lögn 2: Ansvariga myndigheter ger sken av att de höga referensvärden Sverige har, som enbart skyddar mot akut uppvärmning, också gäller för andra biologiska långtidseffekter. På ICNIRP:s hemsida står det att referensvärdena enbart skyddar mot akut uppvärmning och att det inte skyddar mot långtidseffekter! Och vad är denna strålning från all trådlös teknik om inte en långtidseffekt?

 Lögn 3: Strålningen har minskat sedan analoga TV släktes ner. SSM och Socialstyrelsen påstår att strålningen minskat sedan vi började med digital TV. Detta är inte ens en sanning med modifikation. I en lägenhet har jag dokumenterat med mätinstrument, att det fanns sex olika sändarsystem som kom från två 3G-sändare på hustak i bostadsområdet, Wlan, Router, DECT-telefon, trådlöst datasystem. De som bor i lägenheten nyttjade inte själva trådlös teknik. All strålning kom från omgivningen. Den dokumenterade strålning i lägenhet är representativ för hur det ser ut i vår boendemiljö idag 2009, men denna strålning fanns inte i vår livsmiljö före 1995. Hur kan den totala strålningen minska, när den har ökat?

 Lögn 4: Strålningen är svag. Våra ansvariga myndigheter påstår att strålningen är svag. För det första har denna typ av mikrovågsstrålning aldrig funnits i vår livsmiljö. I jämförelse med naturlig radiofrekvent strålning är denna industriproducerade strålning flera miljarder gånger starkare. Hur kan då myndigheterna påstå att denna strålning är svag? Miljöhistorien har dessutom visat att främmande faktorer i vår livsmiljö är skadliga hur svaga de än är.

 Lögn 5: Denna strålning har funnits i 100 år. Sanningen är, att den bara har funnits sedan 1995. Denna industritillverkade digitala mikrovågsstrålning är likvärdigt ett miljögifter och skall därför betraktas som miljögift enligt Miljöbalken.

 Socialstyrelsen uppmanade kommunerna att vara försiktiga med Försiktighetsprincipen

Anledningen var att inte hindra utbyggnaden av det trådlösa mobilnätet. Men alla ansvariga hjälptes åt att dölja att bygglov för mast och teknikbod inte prövades enligt miljöbalken. Man låtsas helt enkelt inte om, att det fanns en verksamhet i masten. Och sändarna avkrävs varken anmälningsplikt eller tillstånd. I Frankrike har nu högsta domstolen utmätt skadestånd av teleoperatör för påtvingad hälsorisk av en sändare. När kommer myndigheterna i Sverige skydda sin befolkning mot påtvingad hälsorisk från teleoperatörers mikrovågsstrålning?

Solveig Silverin, miljöingenjör

Annonser

Barn är mer känsliga för mikrovågor än vuxna – Varför tvingar ni politiker och tjänstemän vår unga generation till ohälsa genom att sätta in WiFi i skolorna?

Att barn är mer känsliga än vuxna, det visste man om redan 2002. I ICNIRP översikt allmänna råd för skydd mot icke-joniserande strålning  publicerad i ICNIRP Strålskydd 82 (4):540; 202 .

Det är anmärkningsvärt att ICNIRP använder uttrycket NIR som betyder Nära InfraRöd strålning. Man vågar uppenbarligen inte nämna mikrovågor som har våglängdsområdet 1 m – 1 mm och gränsar till infrarött i sin övre del. Mikrovågors frekvensområde är 300 MHz – 300 GHz. Mobilindustrin nyttjar i sina trådlösa system för bland annat 3G, 4G och WiFi de absolut farligaste mikrovågorna runt 2,5 GHz som tränger till 100 % genom kroppen.  2,5 GHz  ligger inom våglängdsområdet 10 cm. I ICNIRP:s översikt kan man läsa följande:

”Exponering för NIR (Nära InfraRöd strålning vilket betyder i detta fall mikrovågor) kan ge olika biologiska effekter, med en mängd olika konsekvenser för en människa. Biologiska effekter kan vara utan någon känd negativa eller positiva konsekvenser, kan andra effekter resultera i patologiska tillstånd (sjukdomar), medan ytterligare andra biologiska effekter har positiva konsekvenser för en person. Irritation eller obehag som inte kan styrkas patologiskt , men som kan påverka det fysiska och psykiska välbefinnande hos en person vid en viss effekt, bör betraktas som en potentiell hälsorisk”.  Här återfinns gruppen elöverkänsliga personer.

”Riktlinjerna för exponering som utvecklats av ICNIRP är avsedda att skydda mot de negativa hälsoeffekterna av NIR (Mikrovågs)-exponering. Eftersom negativa konsekvenserna av NIR (mikrovågs-) exponering kan variera över hela skalan från triviala till livshotande, krävs en balanserad bedömning innan man beslutar om vägledande exponering”

”Människor skyddas
Olika grupper i en befolkning kan ha skillnader i deras förmåga att tåla en viss NIR exponering. Till exempel barn, äldre, och vissa kroniskt sjuka människor kan ha en lägre tolerans för en eller flera former av NIR (mikrovågs-) exponering än resten av befolkningen. Under sådana omständigheter kan det vara lämpligt eller nödvändigt att utveckla separata riktvärden för olika grupper inom den allmänna befolkningen, men det kan vara mer effektivt att anpassa riktlinjerna för den allmänna befolkningen till att omfatta sådana grupper. Några riktlinjer är fortfarande inte ett tillräckligt skydd för vissa känsliga individer eller för normala individer som samtidigt utsätts  för andra aktörer, vilket kan förvärra effekten av NIR (mikrovågs-) exponering, ett exempel är individer med ljuskänslighet. Om sådana situationer har identifierats, bör utveckling inom ramen för vetenskaplig och adekvat rådgivning ge någorlunda kunskap.
Under vissa omständigheter kan det vara lämpligt att skilja mellan medlemmar av allmänheten och individer utsatta på grund av eller när de utför sina arbetsuppgifter (hygieniska). I sina riktlinjer för exponering, ICNIRP skiljer yrkesmässiga och offentliga exponeringar i allmänna ordalag. Vid tillämpning av de riktlinjer för specifika situationer är det ICNIRP uppfattning att de berörda myndigheterna i varje land bör besluta om huruvida yrkesfolk eller allmänheten riktvärden skall tillämpas, enligt befintliga (nationella) regler eller politik. Miljöförhållanden kan också påverka effekten av hela kroppen exponering för optisk eller radiofrekvent strålning.”

Läser man sedan i Miljöhälsorapporten 2005 som handlar främst om barn, påstår Socialstyrelsen, Institutet för Miljömedicin och Stockholms läns landsting, att utifrån kunskapsläget följande citat: ”Baserats på dagens kunskap måste de aktuella riktlinjerna för exponering bedömas som fullt tillräckliga även för barn.”

Denna slutsats dra myndigheterna när det inte ens finns några studier på barn, se bild nedan. Citat: ”Ingen av studierna har haft med barn”.  I samma rapport på sidan 14 kan man läsa i sammanfattningen citat:  ”Det finns viktiga fysiologiska och biologiska skillnader mellan barn och vuxna. Foster och barn är i vissa avseende speciellt sårbara för miljöpåverkan. Det är inte bara dosen som är av betydelse för att en skada skall uppstå, utan även när i utvecklingen exponeringen inträffar. De organsystem som utvecklas och mognar under lång tid anses vara särskilt känsliga. Exempel på sådana  organsystem är nervsystemet,  hormonsystemet, könsorgan och immunsystemet.”

Man får också veta, i Miljöhälsorapporten 2005, att barn får i sig mer miljöföroreningar än vuxna per kroppsvolym eftersom de har högre ämnesomsättning, andningsfrekvens och inandas mer luft per kroppsvolym. Eftersom mikrovågsstrålning särskilt påverkar nervsystemet skall jag citera viktig fakta som gäller för barn ur Miljöhälsorapporten:

”Det centrala nervsystemet bildas genom en serie processer, där varje steg är beroende av det föregående. Påverkan på ett steg kan ha negativa effekter även för de efterföljande stegen. Det medför att tidpunkten för exponeringen är avgörande för de neurologiska följderna av ett potentiellt neurotoxiskt ämne. Hjärnan är under sin utvecklingsfas extra känslig för många främmande substanser. Utvecklingen av hjärnan pågår upp till vuxen ålder.  Bland de vanligaste tillstånden relaterade till störningar av nervsystemets utveckling ingår motoriska problem, mental retardation, inlärningssvårigheter, hyperaktivitet, impulsivitet och bristande uppmärksamhet.”

Intressant är då, att när de sätter in WiFi i skolorna dalar mattebetygen avsevärt, men även övriga betyg sjunker.  Beteendestörningar som ADHD-symtomen ökar dramatiskt, på sina håll upp till 700 %. Det är känt sedan 1950-talet att mikrovågor påverkar nervsystemet och barn som är känsligare som även ICNIRP skriver 2002 i Strålskydd 82 (4):540; 202  ”barn, äldre, och vissa kroniskt sjuka människor kan ha en lägre tolerans för en eller flera former av NIR (mikrovågs-) exponering än resten av befolkningen.”

Läs gärna denna Ryska studie från 1972. Ryssland är det land som har störst kunskaper om hälsorisker med mikrovågor och som mycket tidigt gjorde studier på mikrovågors biologiska effekter.

Ur Miljöhälsorapporten 2005:

_DSC0012jut _DSC0014jut _DSC0014jut2 _DSC0015jut

Mikrovågor skadar ögonlinsen

Denna studie gjordes 2008 http://workshop.ee.technion.ac.il/upload/Events/Schachter.pdf

Ögonkliniken och Visual Sciences, Washington University School of Medicine, St Louis, Missouri 63.110, USA
Sammanfattning:
Högfrekvent mikrovågsugn elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner och andra moderna enheter har potential att skada ögonvävnader, men dess effekt på linsen epitelet är för närvarande okänd. Syftet med denna studie var att undersöka icke-termiska effekter av högfrekventa mikrovågsugn elektromagnetisk strålning (1.1GHz, 2,22 mW) på
ögats lins epitel in situ. Bovina linser inkuberades i organodling vid 35 ° C under 10-15 dagar. En ny dator kontrollerad mikrovågskällan användes för att undersöka effekterna av mikrovågsstrålning på linserna. 58 linser användes i denna studie. Linserna delades in i fyra grupper: (1) Kontroll linser inkuberade i organkultur i 10 till 15 dagar. (2)
Elektromagnetisk strålning som behandlades med 1,1 GHz, 2,22 mW mikrovågsstrålning under 90 cykler av 50 minnuter bestrålning följt av 10 minuter paus och odlas upp till 10 dagar. (3) Elektromagnetisk strålning exponerade gruppen behandlas som grupp 2
med 192 cykler av strålning och odlades under 15 dagar. (4) Linser utsatta för 39.5ºC under 2 timmar 3 gånger med 24 timmars intervall efter varje behandling med början på den andra dagen av odlingen och odlades under 11 dagar. Under
odlingsperioden, var lins optisk kvalitet följt dagligen av en datastyrd avsökande laserstråle. Vid slutet av den  perioden , kontroll och behandlade linser analyserades morfologiskt och genom bedömning av linsen epitel ATPas ACvitet. Exponering för 1,1 GHz, orsakade 2,22 mW mikrovågor en reversibel minskning av lins optisk kvalitet tillsammans med IR-reversibel morfologiska och biokemiska skador på linsen epitel cellskiktet. Effekten av den elektromagnetiska strålningenning på linsen epitel var anmärkningsvärt skiljer sig från dem av ledningsvärme. Resultaten av denna undersökning visade att elektromagnetiska fält från mikrovågsstrålning har en negativ inverkan på ögats lins. Lins skada genom elektromagnetiska fält var tydligt skiljer sig från den som orsakas av ledningsvärme.

Jag har nu läst Örjan Hallbergs bok ”Innan Bubblan Brister”

Galleri

Jag har nu läst Örjan Hallbergs bok ”Innan Bubblan Brister”. Kontentan av hans korrelation mellan hudcancer, hjärntumör (hörselnervstumör) och cancerstatistiken blev: Att strålningen från FM-sändarna ger hudcancer p g av att FM- sändning har en horisontell polarisation och våglängden en … Läs mer

ADHD – Neuropsykiatrisk sjukdom ökar i takt med mobiltelefonin

ADHD-explosion verksamhetschef slår larm Antalet ADHD-diagnoser på barn har ökat med 700 procent de senaste tio åren i Västmanlands län och trenden kan ses över hela landet. Men det är inte säkert att alla som får en diagnos faktiskt har ADHD. ADHD står för ”attention deficit hyperactivity disorder” och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar din förmåga att koncentrera dig och att styra och kontrollera ditt beteende. ADHD (8,1 %)

SVT Från 2011 till 2016 har antalet unga som vårdas för adhd gått från närmare 8.000 till 20.000. Unga som vårdas för autism har ökat från cirka 4.000 till 9.000.

 

adhd2-0-jpg

Skolverket Tillgång till surfplattor och datorer ökar i skolan, men också i förskolan

Det blir allt fler datorer och surfplattor i skolan och användningen ökar i samtliga skolämnen, visar undersökningen. Samtidigt skiljer sig användningen stort mellan de elever som fått eller fått låna en egen dator av skolan jämfört med de som delar med andra. Trots ökningen upplever eleverna inte att deras it-kompetens blivit bättre och lärarna uppger att de har ett fortsatt stort behov av kompetensutveckling. Dessutom tycker många elever och lärare att sms och användningen av sociala medier stör i klassrummet. Rapporten visar att det blir allt fler datorer och surfplattor i skolan och att användningen ökar i samtliga skolämnen. Samtidigt skiljer sig användningen stort mellan de elever som fått, eller fått låna, en egen dator av skolan jämfört med de som delar med andra.

 

 

 

Läs mer på Socialstyrelsen om ADHD

 

Svenska barn mår sämst i Norden

Andel 15-åringar som haft minst två besvär mer än en gång i veckan under de senaste sex månaderna. Danmark, Finland, Norge och Sverige, 1985/86–2013/14. Besvären bestod i huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen, känt sig yr, känt sig nere, varit irriterad eller på dåligt humör, känt sig nervös samt haft svårt att somna.

 

Endast 0,6 % av den totala miljö(gifts)forskningen går till hälsorisker med elektromagnetisk strålning

Adequate and anticipatory research on the potential hazards of emerging technologies: a case of myopia and inertia? publicerat 2014 Jun 9

Endast 0,6 % av den totala forskningen, av miljö-och hälsorisker, går till hälsorisker med elektromagnetisk strålning, trots att mobilindustrin påverkar snart nog hela världens befolkning med artificiell mikrovågsstrålning. Med tanke på att den naturliga mikrovågsstrålningen endast är 0,000 000 000 000 000 000 01 watt per kvadratmeter i effektenhet per Hz och att den artificiella mikrovågsstrålningen med råge överskrider ett medelvärde på 3 milliwatt per kvadratmeter så är alltså forskningen minimal och därför också kunskapen om hälsoriskerna. Trots minimal forskningsinsatser och stor okunskap om riskerna sätter man alltså in trådlöst (WiFi) i skolmiljön, barnens arbetsmiljö. Samtidigt skyddar riktvärdena inte mot långtidseffekter. Mycket märkligt att politiker och tjänstemän inte reagerar och ställer krav på mer och relevant forskning.

Historien bekräftar att även tekniska innovationer kan ge många fördelar, kan de också orsaka stort mänskligt lidande, miljöförstöring och ekonomiska kostnader. Men vi upprepar historia med nya och framväxande kemiska och tekniska produkter? Som förberedelse för volym 2 av ”Late Lärdomar från tidiga varningar(Europeiska miljöbyrån, 2013), har två analyser genomförts för att hjälpa till att svara på denna fråga. En bibliometrisk analys av forskningsartiklar i 78 miljö, hälsa och säkerhet (EHS) tidskrifter visade att de flesta fokuserade på kända och inte på nya framväxande kemikalier. Vi föreslår att denna ”vetenskapliga tröghet” beror på den vetenskapliga kravet på höga nivåer av bevis via väl replikerade studier; behovet av att offentliggöra snabbt; användningen av befintliga intellektuella och tekniska resurser; och konservativ hållning för många granskare och forskningsfinansiärer. Den andra analysen visade att sedan 1996 finansiering av EHS forskningen representerade bara 0,6% av den totala finansieringen av forskning och teknisk utveckling (FoU). Jämfört med RTD finansiering, EHS forskningsfinansiering för IKT, nanoteknik och bioteknik var 0,09%, 2,3% respektive 4% av den totala forskningen, respektive. Den låga EHS forsknings förhållandet verkar vara en oavsiktlig konsekvens av disparata finansieringsbeslut; teknisk optimism; a priori påståenden om säkerhet; kollektiv hybris; och myopi. I ljuset av historien om tidigare tekniska risker, där EHS forskningen var för lite och för sent, föreslår vi att det skulle vara klokt att ägna en del 5-15% av FoTU EHS forskning för att förutse och minimera potentiella risker och maximera den kommersiella livslängden av ny teknik.

2009 presenterade Svenska Nationalkommittén för RadioVetenskap följande om hälsorisker

En sak är tydlig, man talar aldrig om långtidseffekter trots att bestrålningen pågår dygnet runt och kroppen tvingas hela tiden kompensera för den radiofrekventa stressen i livsmiljön omkring oss. Att hjärnan skadas av denna ständiga kompensation skulle inte vara konstigt. Elöverkänslighet är ju en neuralgisk skada vilket ju även trötthetssyndrom och utmattningssyndrom är. De erkänner ju även här att strålningen påverkar hjärnan och hjärnan styr ju hela kroppens funktion.

CITAT:

De flesta studier har undersökt resultaten av kortvarig helkroppsexponering för fält på nivåer som är betydligt högre än de som man vanligtvis sätter i samband med trådlös kommunikation, och få studier riktar sig till konsekvenserna av lokal exponering mot huvudet. Den mycket lokala exponeringen från mobiltelefonen gör också att det som diskuterats är möjliga effekter på hjärnan, såväl hjärntumörer som förändringar av hjärnans funktioner. Flera studier om mobiltelefonanvändning och risk för hjärntumörer finns nu och det finns också rapporter om problem med t ex huvudvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter samt påverkan på minnet.

Hälsoeffekter

Mobiltelefoner basstationer och andra radio och TV-sändare sänder inte ut joniserande strålning av den typ som man förknippar med t.ex. röntgen eller strålning från radioaktiva ämnen. Strålning från radiosändare kallas icke joniserande. Hit hör en lång rad fysikaliska fenomen, t.ex. synligt ljus, ultraviolett och infraröd strålning, radio och mikrovågor samt elektriska och magnetiska fält. Radiovågor tränger in i utsatt vävnad till djup som beror på frekvensen och vävnadens elektriska egenskaper – upp till några centimeter vid de frekvenser som utnyttjas av mobiltelefoner. Energin absorberas i kroppen och ger upphov till värme, men motsvarande temperaturökning begränsas av kroppens normala temperaturreglering. Alla hittills fastställda hälsoeffekter är tydligt relaterade till uppvärmning.

Vad är känt från experimentella studier på celler och djur?

Det finns en stor mängd publicerade studier om biologiska effekter av exponering av celler och djur. En biologisk effekt är en mätbar förändring i ett biologiskt system, och detta behöver inte betyda att effekten är en hälsorisk. Konsensusuppfattningen i forskarvärlden är att de effekter som uppstår efter exponering och som kan betraktas som potentiella hälsorisker och därmed icke önskvärda är alla associerade med uppvärmningseffekter. Dagens gränsvärdessättning baseras också i stor utsträckning på termiska effekter, och en av de känsligaste indikatorerna på detta som man funnit i djurförsök är beteendeförändringar i samband med exponering över 4 W/kg. Idag finns dock ett flertal dokumenterade biologiska effekter som inträffar efter exponering vid betydligt lägre nivåer än de som orsakar påtaglig uppvärmning, dvs. vid exponeringsnivåer under 2 W/kg. Hälsoimplikationerna av dessa resultat är oklara och vidare studier kring detta pågår i flera olika länder.

Vad är känt från studier på människa?

Under de senaste åren har ett ökat antal experimentella studier på människa utförts, för att utröna om de radiofrekventa fälten kring mobiltelefonen påverkar hjärnans elektriska aktivitet (EEG).Mätningar av EEG aktivitet vid vaket tillstånd eller sömn, efter mobiltelefonexponering, har gett varierande resultat, i vissa studier har man funnit en viss biologisk effekt, medan andra studier inte kunnat se något sådant. Det är vidare oklart om dessa fynd kan klassas som en hälsorisk.

Några mobiltelefonanvändare rapporterar symptom som t.ex. huvudvärk, trötthet, koncentrationssvårigheter och relaterar dessa till sin mobiltelefonanvändning.

De som upplevde besvär hade ofta vidtagit åtgärder för att minska besvären. Den vanligaste åtgärden var minskad samtalstid, användande av handsfree-utrustning eller övergång till att oftare använda vanlig telefon. Åtgärderna bidrog ofta till att minska besvären.

Ingen av studierna visar på några klara hälsoeffekter, men de indikerar att mobiltelefonanvändning kan leda till subjektiva besvär. Om dessa besvär är orsakade av radiovågsabsorption eller andra faktorer som t.ex. att mobiltelefonen blir varm vid samtal, ergonomiska faktorer eller stress kvarstår att undersöka.