3 Genomträngningsförmågan hos olika frekvensband

Fråga till Strålsäkerhetsmyndigheten: Enligt denna tabell i, Effects from Radiofrequency Electromagnetic Fields, kan inte en mobil följa en dator som passera genom mag- och tarmkanalen, men det gör den. Hur kan det vara möjligt? Datorn som man sväljer, har extremt låg uteffekt, men den kan man följa med mobilen när datorn passerar genom mag- och tarmkanalen. Dels ligger datorn i vätska, vilket borde absorbera all strålning, dels passerar signalen genom den tjocka magväggen, genom magmusklerna, ett lager fett  och skinnet. Genomträngningsförmågan är enligt  denna tabell för detta frekvensband 2,45 GHz, våglängd 12,5 cm som används som pulsad i WiFi, DECT-telefoner, barnvakter,  IoT, 5G, RFID och i det fria frekvensbandet,  vilket innebär till massor av privata elektroniska trådlösa apparater och leksaker bland annat drönare. Det fria frekvensbandet betyder, att man inte behöver söka tillstånd för att använda detta frekvensband :

fett, 11,71 cm

ben 4,58 cm

muskler 2,23 cm

skinn 2,26 cm

Om en så extremt svag signal kan passera genom kroppsvävnad och samtidigt ligger i mag- och tarmvätska, hur stämmer då denna tabell med verkligheten?

Examensarbete som jämför de olika röntgenmetoderna: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1021885/FULLTEXT01.pdf

Inträngningsdjupet enligt Health Effects from Radiofrequency Electromagnetic Fields https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/333080/RCE-20_Health_Effects_RF_Electromagnetic_fields.pdf


Mer att läsa

Effekttätheten är inte avgörande hur artificiell mikrovågsstrålning påverkar kroppen, det är sändartekniken och genomträngningsförmågan


För att förstå genomträngningsförmågan hos mikrovågors frekvensband, är detta ett exempel på hur de kan användas. Till exempel 3,4 till 5,8 GHz, (våglängder ungefär 10 – 5 cm) används för radarmätning vid betongtjockleksmätning. 8 GHz till 12 GHz  är tillräckliga för detektering av inneslutningar som är inbäddade i betong.  Rhim, år 1998, publicerade också de frekvenser från 0,1 GHz till 20 GHz som kommer att fungera som underlag vid tillämpningen vid avbildningstekniker för NDE av betong med hjälp av radar. Skrolla ner till  stycke 2.3. High Frequency Time Varying Imaging Methods. Electromagnetic Imaging Methods for Nondestructive Evaluation Applications (Yiming Deng and Xin Liu ) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3252010/


LOFAR är ett rymdteleskop på västkusten som lyssnar av signaler från rymden som kan tränga ner till jorden 30-80 MHz och 110-250 MHz (mellan dessa är det utkonkurrerat av FM-bandet).

Svar från Chalmers:
Hej Solveig!

LOFAR är känsligt för radiovågor med frekvens på 30-80 MHz och 110-250 MHz (mellan dessa är det utkonkurrerat av FM-bandet).

/Robert
Den 8 april 2016 12:47 skrev Solveig Silverin <solveigsilverin@hotmail.com>:

Hej!

Vilka frekvenser lyssnar LOFAR av i rymden?


Från: Robert Cumming <robert.cumming@chalmers.se>
Skickat: den 4 april 2016 15:03
Till: Solveig Silverin
Ämne: Re: LOFAR – Rymdforskning

Hej Solveig!

Du har helt rätt: LOFAR är ett radioteleskop som är känsligt för de längsta radiovågorna som tränger sig in i atmosfären. För radioteleskop är moln – både naturliga och flygplanens kondensstrimmor – så gott som genomskinliga. Så molnbildningen som man ser på dina bilder hindrar inte LOFAR från att observera fenomen i rymden. Hoppas att det ger åtminstone delvis svar på dina frågor!
med vänliga hälsningar
/Robert
Den 4 april 2016 14:09 skrev Solveig Silverin <solveigsilverin@hotmail.com>:

Vad är LOFAR egentligen till för?

Jag har fått uppfattningen att LOFAR lyssnar av rymden. Hur kan man lyssna av rymden om man skapar, med hjälp av flygplan, nära nog dagligen artificiella moln över Danmark, Kattegatt, Skagerrak, västkusten? Man lägger även artificiella moln över Holland (andra bilden) och norra Tyskland  3.e bilden och Polen, samt över Blekinge – Östersjö området 4.e bilden? Vad är det som sprids?

Hur kan man se ut i rymden om man lägger moln över? Vi är många som undrar.

Solveig Silverin, miljöingenjör

Robert Cumming | astronom | 031-772 5500 | 070 49 33 114
kommunikatör | Onsala rymdobservatorium, 439 92 Onsala
redaktör, Populär Astronomi | www.popularastronomi.se
kontaktperson för ESO:s utåtriktade verksamhet i Sverige | http://eso.org/se