Växter och djur

Microwave effect on diffusion: a possible mechanism for non-thermal effect  av Hiie Hinrikus mfl. Publicerad 2014 (7).

Abstrakt
I denna studie antog vi att mikrovågsstrålning påverkar vätebindningen mellan dipolära vattenmolekyler och kan påverka diffusionen i vatten som sker vid konstant temperatur. Den experimentella studien utfördes på inställningen av två identiska behållare fyllda med rent vatten och 0,9% NaCl-lösning och anslutna med ett tunt rör. Förändringar av NaCl-koncentrationen i behållaren som initialt var fylld med rent vatten mättes med användning av lösningens resistens som en indikator. Man exponerade vattnet med 450 MHz mikrovågsfältet med kontinuerligt våg som hade den maximala specifika absorptionshastigheten av 0,4 W / kg vid anslutningsröret. Standardavvikelsen för vattentemperatur i uppsättningen var 0,02 ° C under ett experiment.

Våra experimentella data visade att exponering för mikrovågsstrålning orsakar snabbare diffusionsprocessen i vatten. Den tid som krävdes för att reducera den initiala motståndskraften hos lösningen med 10% var 1,7 gånger kortare med mikrovågsstrålning. Detta resultat överensstämmer med den föreslagna mekanismen för mikrovågseffekt på låg nivå: mikrovågsstrålning roterar den dipolära vattenmolekyler och orsakar förändringar i vätebindningar mellan vattenmolekylerna och påverkar därmed dess viskositet och orsakar snabbare diffusion.

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24856870/


Tiamin i växter: aspekter av dess metabolism och funktioner
Abstrakt
Tiamindifosfat (vitamin B (1)) spelar en grundläggande roll som en enzymatisk kofaktor i universella metaboliska vägar inklusive glykolys, pentosfosfatvägen och trikarboxylsyracykeln. Dessutom har tiamindifosfat nyligen visat sig ha andra funktioner än som en kofaktor som svar på abiotisk och biotisk stress hos växter. Nyligen har flera steg i växtens tiaminbiosyntesväg karakteriserats och en mekanism för återkopplingsreglering av tiaminbiosyntes via riboswitch har upptäckts. Denna översyn fokuserar på dessa senaste framsteg som gjorts i vår förståelse av tiaminmetabolism och funktioner i växter. Fenotyper av växtmutanter som påverkas i tiaminbiosyntes beskrivs, och data om genomik, proteomik och metabolomik som har ökat vår kunskap om växt-tiamin metaboliska vägar och funktioner sammanfattas. Aspekter av tiaminmetabolism såsom katabolism, räddning och transport i växter diskuteras.

Abstrakt

Insekter använder flera sinnen för att födosök, och ser blommornas färg, form, mönster och flyktiga ämnen. Vi rapporterar om en tidigare upptäckt en annan typ av känslighet hos humlearten Mörk jordhumla (Bombus terrestris), som känner av blommans elektriska fält. Dessa fält fungerar som information hos blommor som blivit besökta av naturligt elektriskt laddade bin. Liksom visuella signaler visar blommans elektriska fält även variationer i mönster och struktur, som kan  uppfattas av humlan. Vi visar också att sådan elektrisk fältinformation bidrar till den komplexa informationen som blomman ger till humlorna  och som tillsammans förbättrar pollinatörens minne att komma ihåg blommans belöning. Eftersom blommans elektriska fält kan ändras inom några sekunder kan denna sensoriska modalitet underlätta snabb och dynamisk kommunikation mellan blommor och deras pollinatörer.

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23429701/


Beteende ekologi: bin förknippar värme med blommans färg

Abstrakt

Blommans färgsignaler används av pollinerare som information om näringsinnehållet hos blomman, till exempel nektar. Men eftersom som insektspollinerare ofta behöver investera energi för att hålla sin kroppstemperatur över omgivnings temperaturen, kan blomvärme också uppfattas som en belöning. Här visar vi att mörk jordhumla (Bombus terrestris) föredrar att besöka varmare blommor och att de kan lära sig att använda färg för att förutsäga blommans temperatur innan de landar. I vad som kan vara en utbredd blomsteranpassning kan växter modulera sin temperatur för att uppmuntra pollinerare till besök. (Min kommentar: sommaren 2020 besökte humlorna endast blå blommor och framför allt lavendel. När blommorna på lavendeln helt vissnat, började de göra födosök i den blå himmelspiran. Trots att gullriset och myntan blommade för fullt och är en av humlornas favoriter)

Bin söker efter ”ärliga” blomsignaler som belöningsindikator när de besöker blommor
Abstrakt

Pollinatörer besöker blommor för belöningar(föda) och bör därför ha en preferens för blommans signaler som indikerar en viss belöningsstatus, så kallade ”ärliga signaler”. Vi undersökte ”ärliga” signaler i Brassica rapa L. och dess relevans för attraktionen hos en generaliserad pollinatör, humlan Bombus terrestris (L.). Vi hittade en positiv koppling mellan belöningsbelopp (nektarsocker och pollen) och blommans doftföreningen fenylacetaldehyd. Humla utvecklade en preferens för fenylacetaldehyd jämfört med andra doftföreningar efter födosök på B. rapa. När de kläcktes på konstgjorda blommor doftade med syntetiska flyktiga ämnen, utvecklade humlorna en preferens för de specifika föreningar som ärligt indikerade belöningsstatus. Dessa resultat visar att ärliga blomsignaler kan spela en nyckelroll hur attraktiva de är för pollinerare. I växter kan en genetisk begränsning, resursbegränsning i belöning och signalproduktion och sanktioner mot fuskare bidra till utvecklingen och upprätthållandet av ärlig signalering. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25491788/


2014  Electromagnetic pulse exposure induces overexpression of beta amyloid protein in rats.

Efter exponering orsakade EMP-exponeringen tydligt kognitivt och minnesförlust jämfört med kontrollgruppen (bluff exponeringsgruppen) (p <0,05). Bestämning av oxidationsindex visade minskad SOD-aktivitet och GSH-innehåll i exponeringsgrupper jämfört med kontrollgruppen. Immunohistokemisk (IHC) färgning visade ökat beta-amyloidprotein (Ap) i EMP-exponeringsgrupper jämfört med kontrollgruppen. Western blot-experiment visade ökade uttryck av Ap-oligomer och beta-amyloidproteursprekursor (APP) i EMP-exponeringsgrupper. Ökat uttryck av mikrotubul-associerat protein 1 lätt kedja 3-II (LC3-II) hittades också.
SLUTSATSER: De nuvarande resultaten visade att EMP-exponering kan orsaka långvarigt nedsatt försämring vid nedsatt kognition och minne hos råttor, vilket resulterar i AD-liknande symptom. Detta kan induceras genom att öka oxidativ stress och är relaterad till autofagdysfunktion.
  https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23523687


2014 Electrosmog’ disrupts orientation in migratory birds, scientists show  För första gången har forskare visat att den magnetiska kompassen Robins, misslyckas helt när fåglarna utsätts för AM-radio frekvensband ( 87,5–108 MHz referensvärde 2 W/ms) elektromagnetiska störningar – även om signalerna bara är en tusendel av gränsvärdet  2 milliwatt/m2 som definieras av Världshälsoorganisationen som ofarlig.


Humlor känner av blommors elektriska fält 2013 Apr 5;340(6128):66-9. doi: 10.1126/science.1230883. Epub 2013 Feb 21.

Dessa fält fungerar som blommornas signaler, som påverkas av besökares naturligt laddade bin. Liksom visuella signaler visar blommornas elektriska fält variationer i mönster och struktur, vilket kan särskiljas av humlor. Vi visar också att sådan elektrisk fältinformation bidrar till den komplexa sortimentet av blommornas signaler, som tillsammans förbättrar en pollinerares minne om blommas goda födotillgång. Eftersom blommors elektriska fält kan förändras inom några sekunder kan denna sensoriska modalitet underlätta snabb och dynamisk kommunikation mellan blommor och deras pollinerare.  https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23429701

(Min kommentar: sommaren 2020 besökte humlorna endast blå blommor och framför allt lavendel. När blommorna på lavendeln helt vissnat, började de göra födosök i den blå himmelspiran. Trots att gullriset och myntan blommade för fullt som också  är humlornas favoriter)


Bi kommunicerar med elektriska fält Published:https://doi.org/10.1098/rspb.2013.0528

”Det här är en anmärkningsvärd upptäckt”, säger Robert. ”Efter alla dessa år av studier på bin, finner man ännu en hemlig aspekt på deras språk. Den exakta funktionen av sådan elektrisk känslighet är inte helt klar, men bevisen är stark att elektrisk kommunikation kan ske mellan bin i bikupan.”

Honungsbin, liksom andra insekter, ackumulerar elektrisk laddning under flygning, och när deras kroppsdelar flyttas eller gnids ihop. Vi rapporterar att bin sänder konstanta och modulerade elektriska fält när man flyger, landar, går och under waggle dansen. De elektriska fälten från dansbina består av låg- och högfrekventa komponenter. Båda komponenterna inducerar passiva antennförflyttningar i stationära bin enligt Coulombs lag. Bin läser både de konstanta och modulerade elektriska fältkomponenterna i samband med appetitiv proboscis förlängningsreaktionskonditionering. Med hjälp av detta paradigm identifierar vi mekanoreceptorer i båda lederna av antennerna som sensorer. Andra mekanoreceptorer på bikroppen är potentiellt inblandade men är mindre känsliga. Med hjälp av laservibrometri visar vi att det elektriskt laddade flagellumet flyttas av konstanta och modulerade elektriska fält och starkare så om ljud och elektriska fält interagerar. Inspelningar från axonerna i Johnston-orgeldokumentet är dess känslighet för stimuli av elektriska. Våra analyser identifierar elektriska fält som härrör från biverkningen av bin som stimuli för mekanoreceptorer, och som biologiskt relevanta stimuli, som kan spela en roll i social kommunikation.” https://royalsocietypublishing.org/doi/full/10.1098/rspb.2013.0528

Min kommentar, troligen har sociala getingar samma typ av kommunikation

Läs hela artikeln här http://lewiscountybeekeepers.org/yahoo_site_admin/assets/docs/Science-2013-Clarke-science1230883.58215802.pdf


Johnston’s organ Johnston Orgel ligger i det andra segmentet av en insekts antenn. Ljudvågor vibrerar insektens antenn och dessa vibrationer detekteras av Johnston orgel. Johnston orgel används vanligtvis för att hitta en kompis som en insekt kan upptäcka ljudet av vinge beats av en kompis. Det är närvaron av Johnston organ som skiljer insekter, hexapoder,  från icke hexapoder.

Kamikouchi, A; Inagaki, HK; Effertz, T; Hendrich, O; Fiala, A; Göpfert, MC; Ito, K (2009). ”The neural basis of Drosophila gravity-sensing and hearing”. Nature. 458 (7235): 165–71. doi:10.1038/nature07810. PMID 19279630.


Göpfert, MC; Robert, D (May 2002). ”The mechanical basis of Drosophila audition”. J. Exp. Biol. 205: 1199–208. PMID 11948197.


Yack, JE (April 2004). ”The structure and function of auditory chordotonal organs in insects”. Microsc. Res. Tech. 63: 315–37. doi:10.1002/jemt.20051. PMID 15252876.


Rossi Stacconi, Marco Valerio; Romani, Roberto (2013). ”The Johnston’s organ of three homopteran species: A comparative ultrastructural study”. Arthropod Structure and Development. 42: 219–228. doi:10.1016/j.asd.2013.02.001.


Johnston, C (1855). ”Auditory Apparatus of the Culex Mosquito” (PDF). Quarterly Journal of Microscopical Science. 3: 97–102.


Kamikouchi, A.; Shimada, T.; Ito, K. (2006). ”Comprehensive classification of the auditory sensory functions in the brain of the fruit fly Drosophila melanogaster”. Journal of Comparative Neurology. 499: 317–356. doi:10.1002/cne.21075.


Yorozu, S.; Wong, A.; Fischer, B.J.; Dankert, H.; Kerman, J.J.; Kamikouchi, A.; Ito, K.; Anderson, D.J. (2009). ”Distinct sensory representations of wind and near-field sound in the Drosophila brain”. Nature. 428 (7235): 201–5. doi:10.1038/nature07843.

Beteendemässiga reaktioner på vinden anses ha en kritisk roll vid kontrollen av spridnings- och populationsgenetiken hos vilda Drosophila-arter1,2, liksom deras navigering under flygning (3), men deras underliggande neurobiologiska grund är okänd. Vi visar att Drosophila melanogaster, som vildfångade Drosophila-stammar(4), uppvisar robust vindinducerad undertryckning vid förflyttning som svar på luftströmmar, med hastigheter som normalt uppträder i naturen (1,2).

Här identifierar vi vindkänsliga neuroner i Johnstons organ, en antenn mekanosensorisk struktur som tidigare medverkat vid ljuddetektering i fält (ses i refs 5 och 6). Med hjälp av förstärknings-fältinjer riktade till olika delmängder av Johnston organs neuroner(7) och en genetiskt kodad kalciumindikator(8) visar vi att vind- och närfältsljud (fältsång) aktiverar distinkta delar av Johnsons organs neuroner, vilka projekterar olika regioner i antennen och mekanosensoriskt motorcentrum i den centrala hjärnan.

Selektiv genetisk ablation av vindkänsliga Johnston organs neuroner i antennen dämpar den vindinducerad påverkan under förflyttningen, utan att hörförmågan försämras. Dessutom svarar olika neuronella delmängder inom den vindkänsliga organen på olika riktningar av arista-avböjning orsakad av luftflödet till olika regioner i antenn- och mekanosensoriska styrcentralen, vilket ger en rudimentär karta över vindriktningen i hjärnan.

Det är viktigt att ljud- och vindkänsliga Johnston organs neuroner uppvisar olika inneboende reaktionsegenskaper: De förra aktiveras fasvis av små, dubbelriktade, förskjutningar av aristaen, medan de senare är toniskt aktiverade av enriktad, statisk avböjning av större storlek. Dessa olika inneboende egenskaper är väl lämpade för detektering av oscillerande pulser av respektive fältljud respektive laminärt luftflöde. Dessa data identifieras i de vindkänsliga neuroner i Johnstons orgel, en struktur som i första hand har uppmärksammats i samband med hörsel och som avslöjar hur hjärnan kan skilja olika typer av luftpartikelrörelser med ett vanligt sensoriskt organ.


Denna undersökning handlar om honungsbin, men sociala getingar  bör har liknande eller samma kommunikationssystem.  Reception and learning of electric fields in bees https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3619523/pdf/rspb20130528.pdf


Tauber, E.; Eberl, D. F. (2003). ”Acoustic communication in Drosophila”. Behavioural Processes. 64: 197–210. doi:10.1016/s0376-6357(03)00135-9.

Abstrakt
Akustisk kommunikation i kontrollerade studier, har studerats omfattande i många Drosophila-arter. Här sammanfattar vi tillvägagångssätt som har tillämpats på studien av både sångproduktion och hörsel. Dessa tillvägagångssätt utnyttjar en mängd olika genetiska verktyg som finns tillgängliga i Drosophila, såsom isolering av sång- eller hörselmutanter, QTL-kartläggning och transgenes samt elektrofysiologi och beteendeanalys. Vi ger också en kort guide till den metod som används i akustiska studier i Drosophila och diskuterar utsikter och nya verktyg som skulle gynna framtida forskning.


Sane, Sanjay P.; Dieudonne, Alexandre; Willis, Mark A.; Daniel, Thomas L. (2007). ”Antennal Mechanosensors Mediate Flight Control in Moths”. Science. 315: 863–866. doi:10.1126/science.1133598. PMID 17290001.


Dreller, C.; Kirchner, W. H. (1993). ”Hearing in honeybees: localization of the auditory sense organ”. Journal of Comparative Physiology A. 173 (3): 275–279. doi:10.1007/bf00212691.


Greggers, Uwe; Koch G; Schmidt V; Dürr A; Floriou-Servou A; Piepenbrock D; Göpfert MC; Menzel R (22 May 2013). ”Reception and learning of electric fields”. Proceedings of the Royal Society B. 280: 20130528. doi:10.1098/rspb.2013.0528. PMC 3619523. PMID 23536603.


Mottagning och lärande av elektriska fält

Inledning

Honeybees, liksom andra insekter, ackumulerar elektrisk laddning under flygning och när kroppsdelar flyttas eller gnids ihop. Vi har rapporterat att bin sänder konstanta och modulerade elektriska fält när de flyger, landar, går och under waggle dansen. De elektriska fälten från dansbina består av låga och högfrekventa komponenter. Båda komponenterna inducerar passiva antennförflyttningar i stationära bin enligt Coulombs lag. Bin läser både de konstanta och modulerade elektriska fältkomponenterna som uppkommer under förändringen av sugsnabelens längd som bin också använder som kommunikation även då de inte gör födosök (PER). Med hjälp av detta paradigm identifierar vi mekanoreceptorer i båda lederna av antennerna som sensorer. Andra mekanoreceptorer på bikroppen är potentiellt inblandade men är mindre känsliga. Med laservibrometri visar vi att det elektriskt laddade flagellumet flyttas av konstanta och modulerade elektriska fält och starkare så om ljud och elektriska fält interagerar. Inspelningar från axonerna i Johnston-orgeldokumentet är dess känslighet för elektriska fältstimuli. Våra analyser identifierar elektriska fält som härrör från binaxladdningen som stimuli för mekanoreceptorer och som biologiskt relevanta stimuli som kan spela en roll i social kommunikation. Greggers, Uwe. ”ESF in bees”.


Elektroreception hos fiskElektroreception eller elektroception är den biologiska förmågan att registrera naturliga elektrisk stimuli.  Det har observerats i vattenlevande fiskar och hajarter eller amfibiska djur, eftersom vatten är en mycket bättre ledare än luft. De kända undantagen för landlevande djur monotremierna (echidnas och platypuses), är kackerlackor och bin. Elektroreception används vid elektrodetektering av objekt och för elektrokomunikation.


2020-07-30 Ny forskning: Torsken svälter inte – maten har blivit sämre


2020-07-04 Beror massdöden av elefanter i Botswana på teknisk strålning? Nervsystemet tycks vara påverkat


SVA sjukdomsläget hos vilda djur http://www.sva.se/globalassets/redesign2011/pdf/om_sva/publikationer/vilda-djur/sjukdomslaget_vilt_2009.pdf


2012: Störningar i orienteringsförmågan och beteende hos råttor som exponeras för mobilstrålning under kort tid (2 tim) tyder på oxidativ stress. Khirazova mfl 2012


2011: Vattenväxten andmat reagerade med stress när den exponerades för 1,278 MHz under 24 timmar. Stressreaktion är mätbar i alanin-ackumulering i växten  Monselise mfl


1978 FOA-rapport, C 54021-H2, H6, januari 1978 INVERKAN PÅ MÖSS AV MIKROVÅGOR INOM DET ICKE-TERMISKA INTENSITETSOMRÅDET  http://malfall.se/emf/FOA-rapport_icke-termisk_+.pdf


Bi påverkas av mobilstrålningen Bin mår inte bra av mobilstrålning. Det tyder i alla fall en studie som tyska forskare gjort. Bikupor som utsattes för strålning från DECT-basstationer producerade mindre honung, och bina hade svårare att hitta tillbaka till kupan


Växtsvar på elektromagnetiska fält med hög frekvens

Högfrekvent icke-joniserande elektromagnetiska fält (HF-EMF) som i allt högre grad finns i miljön utgör en äkta miljöstimulus som kan framkalla specifika svar i växter som delar många likheter med de som observerats efter en stressig behandling. Växter utgör en enastående modell för att studera sådana interaktioner eftersom deras arkitektur (högt ytområde till volymförhållande) optimerar deras interaktion med miljön. I den aktuella översynen, efter att ha identifierat de viktigaste exponeringsanordningarna (tvärgående och gigahertz-elektromagnetiska celler, vågledare och läge omrört efterklangskammare) och allmänna fysiklagar som reglerar EMF-interaktioner med växter, illustrerar vi några av de observerade svaren efter exponering för HF- EMF i cell-, molekyl- och hela växtskala. Faktum är att många metaboliska aktiviteter (reaktiv ämnesmetabolism, α- och ß-amylas, Krebs-cykel, pentosfosfatväg, klorofyllinnehåll, terpenemission etc.) modifieras, genuttryck förändras (kalmodulin, kalciumberoende proteinkinas och proteinashämmare), och tillväxten reducerades (stamförlängning och torrvikt) efter låg effekt (dvs. icke-termisk) HF-EMF-exponering. Dessa förändringar inträffar inte bara i vävnaderna som är direkt exponerade utan också systemiskt i avlägsna vävnader. Även om de långsiktiga effekterna av dessa metaboliska förändringar förblir i stort sett okända, föreslår vi att hänvisa till icke-joniserande HF-EMF-strålning som en icke-skadlig, äkta miljöfaktor som lätt framkallar förändringar i växtmetabolismen.
3. Biologiska svar
Biologiska svar bör betraktas som reportrar och bevis för anläggningens förmåga att uppfatta och interagera med EMF. Dessa svar kan äga rum på den subcellulära nivån, vilket innebär molekylära händelser eller modifiering av enzymatiska aktiviteter, eller på nivån för hela växten, i form av tillväxtmodifiering. Tabeller Tabellerna 11–3 sammanfattar vissa arbetsrapporterande HF-EMF-effekter observerade i skalan för hela anläggningen, biokemiska processer respektive genreglering.
3.1. Cellulär och molekylär nivå
Många rapporter [4, 7, 33] indikerar en ökning av produktionen av malondialdehyd (MDA, en välkänd markör för membranändring) tillsammans med ROS-metabolismaktivering efter exponering av växter för HF-EMF (tabell 1). Membranförändring och ROS-metabolismaktivering kommer sannolikt att etablera transduktionskaskader som möjliggör specifika svar.
Faktum är att den kritiska rollen som kalcium, en avgörande andra budbärare i växter, länge har påpekats [6, 10]: svaren (t.ex. förändringar i lugn-n6, lecdpk-1 och pin2-genuttryck) på EMF-exponering är kraftigt minskad när växter odlas med överskott av kalcium eller i närvaro av kalciummotverkande medel (figur 2) såsom kelatorer (EGTA och BAPTA) eller en kanalblockerare (LaCl3).
Betydelsen av kalcium vid upprättandet av växtersvaret framhävs också av det faktum att tidigt genuttryck associerat med EMF-exponering, involverar minst 2 kalciumrelaterade produkter (kalmodulin och kalciumberoende proteinkinas) [5, 10]. Detta svar är också energiberoende: ett viktigt fall (30%, figur 3) i ATP-innehåll och adenylat energiladdning (AEC) inträffar efter HF-EMF-exponering [10].
Det är inte klart för tillfället om AEC-nedgången är en följd av förändrade membran som möjliggör passiv ATP-utgång eller om högre konsumtion av ATP inträffade på grund av ökad metabolisk aktivitet.
Det är faktiskt välkänt att en minskning av AEC stimulerar de kataboliska enzymatiska vägarna genom allosteriska moduleringar. Ändå avskaffade hämning av ATP-biosyntes med avkopplingsmedlet karbonylcyanid m-klorfenylhydrazon (CCCP) växtersvar på EMF-exponering [10].
Kväveoxid (NO) är en annan signalmolekyl som är nära relaterad till miljöfaktorernas påverkan på växter [49]. INGEN ökar snabbt efter olika typer av stimuli inklusive torkstress eller sår.
Chen et al. [50] visade nyligen den ökade aktiviteten av kväveoxidsyntas och ackumulering av NO efter att ha utsatt caryopses av vete under 10 s för hög effekt 2,45 GHz EMF. På liknande sätt Qiu et al. [51] visade i vete att toleransen mot kadmium framkallad genom mikrovågsförbehandling avskaffades genom tillsats av 2- (4-karboxifenyl) -4,4,5,5-tetrametylimidazolin-1-oxyl-3-oxid (karboxi-PTIO ), en NO-scavenger, vilket antyder att mikrovågsinducerad NO-produktion var involverad i denna mekanism. Sammantaget förespråkar dessa resultat EMF-induktion av NO-syntas.
Emellertid använder dessa studier högeffekt EMF (modifierad mikrovågsugn) som stimulerande verktyg och det faktum att en temperaturökning av provet var orsaken till NO-ökning är inte uteslutet. Så vitt vi vet har engagemanget av NO ännu inte visats efter låg effekt (dvs icke-termisk) EMF-exponering. Dessutom är välkända aktörer av växtersvar på miljöstimuler också involverade: tomatmutanterna sitiens och JL-5 för abscisiska (ABA) respektive jasmoniska (JA) syras biosyntes, respektive, visar normala svar (ansamling av stressrelaterade transkript) när hela växter utsätts för EMF [6].
I motsats härtill försämras mycket snabba avlägsna svar på lokal exponering som förekommer i de vilda växterna (figur 4 (a)) hos sitiens ABA-mutant (figur 4 (b)) och JL-5-mutanter, vilket belyser förekomsten av en överförd signal ( vars uppkomst och / eller överföring är beroende av ABA och JA) i hela anläggningen efter lokal exponering [6]. Arten av denna signal är fortfarande okänd, men mycket nyligen gjorda arbete har visat att membranpotential påverkas efter exponering för EMF [14]. Det kan därför antas att elektriska signaler (handlingspotential och / eller variationspotential) kan vara den överförda signalen, vilket starkt antyder att HF-EMF är en verklig miljöfaktor.
3.2. Hela växtnivån
De biokemiska och molekylära modifieringarna som observerades efter växters exponering för EMF och beskrivs i de föregående styckena kan orsaka morfogenetiska förändringar av växtutvecklingen. I själva verket rapporterar ett ökande antal studier ändringar av tillväxt efter exponering för HF-EMF (tabell 3).
Dessa behandlingar är effektiva i olika stadier av växtutveckling (frön, plantor eller hela växter) och kan påverka olika organ eller utvecklingsprocesser inklusive fröns grodd och stam- och rottillväxt, vilket indikerar att biologiska prover med till och med små storlekar (några mm) är kunna uppleva HF-EMF. Fröexponering för EMF resulterar i allmänhet i en minskad grobarhetsgrad [27, 37, 39], medan i andra fall påverkas inte groning [42] eller till och med stimuleras [16].
Plantorna från EMF-utsatta frön visade minskad tillväxt av rötter och / eller stam [13, 28, 32, 37–39, 41] men sällan en stimulerande effekt [16]. Denna punkt skiljer sig starkt från exponering för statiska magnetfält eller extremt lågfrekvent EMF, där de stimulerande effekterna på tillväxten i stor utsträckning dominerar [54].
Ultrashort pulsad högeffekt EMF (PEMF, 4 μs, 9,3 GHz, 320 kV m − 1) tenderar också att stimulera groddning av frön av rädis, morot och tomat och öka växthöjden och fotosyntetisk ytarea i rädisa och tomat [20] och rötter av tobaksplantor [22]. Dessa olika effekter av PEMF jämfört med HF-EMF på växter kan vara relaterade till deras grundläggande skillnad vad gäller fysiska egenskaper.
Exponering för HF-EMF för plantor eller växter (snarare än frön) resulterade också i allmänhet i tillväxtinhibering [9, 18, 27, 28, 39]. Singh et al. [7] visade att rhizogenesis (rotnummer och längd) påverkas allvarligt i mungbönor efter exponering för mobiltelefonstrålning, möjligen genom aktivering av flera stressrelaterade enzymer (peroxidaser och polyfenoloxidaser).
Akbal et al. [38] visade att rottillväxten reducerades med nästan 60% i Lens culinaris-frön exponerade i vilande tillstånd till 1800 MHz EMF-strålning. Samtidigt rapporterade dessa författare en ökning av ROS-relaterade enzymer, lipidperoxidation och prolinansamling, varvid alla dessa svar var karakteristiska för växtens svar på stressiga tillstånd. Afzal och Mansoor [13] undersökte effekten av en 72 timmars exponering för mobiltelefon (900 MHz) på både monocotyledonous (vete) och dicotyledonous (mungbönor) växter frön: spiring påverkades inte, medan plantorna från båda arter visade tillväxtinhibering, minskning av proteininnehåll och stark ökning av ROS-metabolismens enzymatiska aktiviteter.
Det är emellertid värt att notera att tillväxten av plantor från mungböna och vattenkonvolvulus utsatt vid en lägre frekvens (425 MHz, 2 timmar, 1 mW) stimuleras på grund av högre förlängning av primärrot [11], medan anka (Lemna minor, Araceae) tillväxten bromsades markant, inte bara genom exponering vid en liknande frekvens (400 MHz, 4 timmar, 23 V m − 1) utan också efter exponering vid 900 och 1900 MHz för olika fältamplituder (23, 41 och 390 V m − 1 ) åtminstone under de första dagarna efter exponeringen [18]. Surducan et al. [15] fann också stimulering av plantor tillväxt i bönor och majs efter exponering för EMF (2,452 GHz, 0,005 mW cm − 2). Senavirathna et al. [55] studerade realtidspåverkan av EMF-strålning (2 GHz, 1,42 W m − 2) på omedelbar tillväxt i vattenväxten, papegojefjäder (Myriophyllum aquaticum, Haloragaceae), med användning av fluktuationer i töjning av nanometerskala. Dessa författare demonstrerade att EMF-exponerade växter visade minskade fluktuationsgrader som varade i flera timmar efter exponeringen, vilket tyder starkt på att växternas metabolism upplevde en stressande situation. Det är värt att notera att exponeringen inte orsakade någon växtuppvärmning (mätt med känslig termisk avbildning). Någon annan typ av morfologiska förändringar inträffade också efter växters exponering för HF-EMF: induktion av epidermala meristem i lin [44], blomknoppsabsorption [43], kvävefixering av nodulantal i beläggning i baljväxter [42] eller försenad minskad tillväxt av sekundäraxel i Rosa [45].
4. Slutsats och framtidsutsikter
Allt fler rapporter belyser biologiska svar från växter efter exponering för HF-EMF på molekyl- och hela planternivå. Exponeringsförhållandena är dock långt ifrån standardiserade och illustrerar mångfalden av exponeringsförhållandena som används. Framtida arbete bör emellertid undvika exponering i nära fältförhållanden (dvs i omedelbar närhet av utsläppsantennen) där fältet är instabilt och svårt att karakterisera. På liknande sätt bör användningen av kommunikationsenheter (dvs mobiltelefoner) undvikas som emissionskällor eftersom det kan vara svårt att enkelt kontrollera exponeringsförhållandena på grund av inbyggd automatisering som kan övervinna experimentella uppsättningar. Användningen av specialiserade anordningar (TEM-celler, GTEM-celler, vågledare, MSRC, etc.) där en exakt kontroll av exponeringstillståndet kan uppnås är att föredra.
Shckorbatov [59] granskade nyligen de möjliga interaktionsmekanismerna för EMF med levande organismer. Medan de klassiska målen (interaktion med membran, fria radikaler och intracellulära regleringssystem) alla har observerats i växter, behövs fortfarande en övertygande tolkning av den exakta mekanismen för HF-EMF-interaktion med levande material. Alternativ förklaring (dvs. elektromagnetisk resonans uppnådd efter extremt högfrekvensstimulering som matchar någon slags organarkitektur) har också föreslagits för mycket högfrekvent EMF (flera dussin GHz) [60]. Emellertid har verkligheten av detta fenomen in vivo (studerat för nu endast genom numeriska simuleringar) och dess formella bidrag till reglering av växtutveckling ännu inte fastställts experimentellt. Amat et al. [61] föreslog att ljuseffekter på växter inte bara uppstod genom kromoforer utan också genom växlande elektriska fält som induceras i mediet och som kan interagera med polära strukturer genom dipolövergångar. De möjliga associerade målen (ATP / ADP-förhållande, ATP-syntes och Ca2 + -reglering) är också de som påverkas av exponering för HF-EMF [10]. Det kan därför spekuleras att HF-EMF kan använda liknande mekanismer. De riktade vägarna, särskilt Ca2 + -metabolismen, är välkända för att modulera många växter svar på miljöbelastning. Medan djupare förståelse av växtersvar på HF-EMF fortfarande behövs, kan dessa behandlingar initiera en uppsättning molekylresponser som kan påverka växtresistensen mot miljöpåverkan såsom redan visats i vete för CaCl2 [62] eller UV [63] toleranser, och utgör en värdefull strategi för att öka växtbeständigheten mot miljöbelastade förhållanden.

References

1. Balmori A. Electromagnetic pollution from phone masts. Effects on wildlife. Pathophysiology. 2009;16(2-3):191–199. doi: 10.1016/j.pathophys.2009.01.007. [PubMed] [CrossRef] []
2. Kleinlogel H., Dierks T., Koenig T., Lehmann H., Minder A., Berz R. Effects of weak mobile phone—electromagnetic fields (GSM, UMTS) on well-being and resting EEG. Bioelectromagnetics. 2008;29(6):479–487. doi: 10.1002/bem.20419. [PubMed] [CrossRef] []
3. Vian A., Faure C., Girard S., et al. Plants respond to GSM-like radiations. Plant Signaling & Behavior. 2007;2(6):522–524. doi: 10.4161/psb.2.6.4657. [PMC free article] [PubMed] [CrossRef] []
4. Tkalec M., Malarić K., Pevalek-Kozlina B. Exposure to radiofrequency radiation induces oxidative stress in duckweed Lemna minor L. Science of the Total Environment. 2007;388(1–3):78–89. doi: 10.1016/j.scitotenv.2007.07.052. [PubMed] [CrossRef] []
5. Roux D., Vian A., Girard S., et al. Electromagnetic fields (900 MHz) evoke consistent molecular responses in tomato plants. Physiologia Plantarum. 2006;128(2):283–288. []
6. Beaubois É., Girard S., Lallechere S., et al. Intercellular communication in plants: evidence for two rapidly transmitted systemic signals generated in response to electromagnetic field stimulation in tomato. Plant, Cell and Environment. 2007;30(7):834–844. doi: 10.1111/j.1365-3040.2007.01669.x. [PubMed] [CrossRef] []
7. Singh H. P., Sharma V. P., Batish D. R., Kohli R. K. Cell phone electromagnetic field radiations affect rhizogenesis through impairment of biochemical processes. Environmental Monitoring and Assessment. 2012;184(4):1813–1821. doi: 10.1007/s10661-011-2080-0. [PubMed] [CrossRef] []
8. Vian A., Roux D., Girard S., et al. Microwave irradiation affects gene expression in plants. Plant Signaling and Behavior. 2006;1(2):67–69. doi: 10.4161/psb.1.2.2434. [PMC free article] [PubMed] [CrossRef] []
9. Halgamuge M. N., Yak S. K., Eberhardt J. L. Reduced growth of soybean seedlings after exposure to weak microwave radiation from GSM 900 mobile phone and base station. Bioelectromagnetics. 2015;36(2):87–95. doi: 10.1002/bem.21890. [PubMed] [CrossRef] []
10. Roux D., Vian A., Girard S., et al. High frequency (900 MHz) low amplitude (5 V m−1) electromagnetic field: a genuine environmental stimulus that affects transcription, translation, calcium and energy charge in tomato. Planta. 2008;227(4):883–891. doi: 10.1007/s00425-007-0664-2. [PubMed] [CrossRef] []
11. Stratton J. A. Electromagnetic Theory. New York, NY, USA: McGraw-Hill; 1941. []
12. Sharma V. P., Singh H. P., Kohli R. K., Batish D. R. Mobile phone radiation inhibits Vigna radiata (mung bean) root growth by inducing oxidative stress. Science of the Total Environment. 2009;407(21):5543–5547. doi: 10.1016/j.scitotenv.2009.07.006. [PubMed] [CrossRef] []
13. Afzal M., Mansoor S. Effect of mobile phone radiations on morphological and biochemical parameters of Mung bean (Vigna radiata) and wheat (Triticum aestivum) seedlings. Asian Journal of Agricultural Sciences. 2012;4(2):149–152. []
14. Senavirathna M. D. H. J., Asaeda T. Radio-frequency electromagnetic radiation alters the electric potential of Myriophyllum aquaticum . Biologia Plantarum. 2014;58(2):355–362. doi: 10.1007/s10535-013-0384-3. [CrossRef] []
15. Surducan E., Surducan V., Butiuc-Keul A., Halgamagy A. Microwaves irradiation experiments on biological samples. Studia Univesitas Babes-Bolyai Biologia. 2013;58(1):83–98. []
16. Jinapang P., Prakob P., Wongwattananard P., Islam N. E., Kirawanich P. Growth characteristics of mung beans and water convolvuluses exposed to 425-MHz electromagnetic fields. Bioelectromagnetics. 2010;31(7):519–527. doi: 10.1002/bem.20584. [PubMed] [CrossRef] []
17. Crawford M. L. Generation of standard EM fields using TEM transmission cells. IEEE Transactions on Electromagnetic Compatibility. 1974;16(4):189–195. []
18. Tkalec M., Malarić K., Pevalek-Kozlina B. Influence of 400, 900, and 1900 MHz electromagnetic fields on Lemna minor growth and peroxidase activity. Bioelectromagnetics. 2005;26(3):185–193. doi: 10.1002/bem.20104. [PubMed] [CrossRef] []
19. Liu L. M., Garber F., Cleary S. F. Investigation of the effects of continuous-wave, pulse- and amplitude-modulated microwaves on single excitable cells of chara corallina. Bioelectromagnetics. 1982;3(2):203–212. doi: 10.1002/bem.2250030204. [PubMed] [CrossRef] []
20. Radzevičius A., Sakalauskiene S., Dagys M., et al. The effect of strong microwave electric field radiation on: (1) vegetable seed germination and seedling growth rate. Zemdirbyste. 2013;100(2):179–184. doi: 10.13080/z-a.2013.100.023. [CrossRef] []
21. Lalléchère S., Girard S., Roux D., Bonnet P., Paladian F., Vian A. Mode Stirred Reverberation Chamber (MSRC): a large and efficient tool to lead high frequency bioelectromagnetic in vitro experimentation. Progress in Electromagnetics Research B. 2010;26:257–290. doi: 10.2528/pierb10080703. [CrossRef] []
22. Cogalniceanu G., Radu M., Fologea D., Brezeanu A. Short high-voltage pulses promote adventitious shoot differentiation from intact tobacco seedlings. Electro- and Magnetobiology. 2000;19(2):177–187. doi: 10.3109/15368370009167835. [CrossRef] []
23. Dymek K., Dejmek P., Panarese V., et al. Effect of pulsed electric field on the germination of barley seeds. LWT—Food Science and Technology. 2012;47(1):161–166. doi: 10.1016/j.lwt.2011.12.019. [CrossRef] []
24. Cadilhon B., Pécastaing L., Vauchamp S., Andrieu J., Bertrand V., Lalande M. Improvement of an ultra-wideband antenna for high-power transient applications. IET Microwaves, Antennas and Propagation. 2009;3(7):1102–1109. doi: 10.1049/iet-map.2008.0226. [CrossRef] []
25. Răcuciu M., Miclăuş S., Creangă D. E. Non-thermal, continuous and modulated rf field effects on vegetal tissue developed from exposed seeds. In: Krawczyk A., Kubacki R., Wiak S., Lemos Antunes C., editors. Electromagnetic Field, Health and Environment. Vol. 29. Amsterdam, The Netherlands: IOS Press; 2008. pp. 142–148. (Studies in Applied Electromagnetics and Mechanics). []
26. Jones D. B., Bolwell G. P., Gilliatt G. J. Amplification, by pulsed electromagnetic fields, of plant growth regulator induced phenylalanine ammonia-lyase during differentiation in suspension cultured plant cells. Electromagnetic Biology and Medicine. 1986;5(1):1–12. doi: 10.3109/15368378609027713. [CrossRef] []
27. Sharma V. P., Singh H. P., Batish D. R., Kohli R. K. Cell phone radiations affect early growth of vigna radiate (Mung Bean) through biochemical alterations. Zeitschrift für Naturforschung C. 2010;65(1-2):66–72. [PubMed] []
28. Kumar A., Singh H. P., Batish D. R., Kaur S., Kohli R. K. EMF radiations (1800 MHz)-inhibited early seedling growth of maize (Zea mays) involves alterations in starch and sucrose metabolism. Protoplasma. 2015:1–7. doi: 10.1007/s00709-015-0863-9. [PubMed] [CrossRef] []
29. Kouzmanova M., Dimitrova M., Dragolova D., Atanasova G., Atanasov N. Alterations in enzyme activities in leaves after exposure of Plectranthus Sp. plants to 900 MHZ electromagnetic field. Biotechnology & Biotechnological Equipment. 2009;23(supplement 1):611–615. doi: 10.1080/13102818.2009.10818499. [CrossRef] []
30. Radic S., Cvjetko P., Malaric K., Tkalec M., Pevalek-Kozlina B. Radio frequency electromagnetic field (900 MHz) induces oxidative damage to DNA and biomembrane in tobacco shoot cells (Nicotiana tabacum). Proceedings of the IEEE/MTT-S International Microwave; June 2007; Honolulu, Hawaii, USA. IEEE; pp. 2213–2216. [CrossRef] []
31. Chen Y.-P., Jia J.-F., Wang Y.-J. Weak microwave can enhance tolerance of wheat seedlings to salt stress. Journal of Plant Growth Regulation. 2009;28(4):381–385. doi: 10.1007/s00344-009-9106-7. [CrossRef] []
32. Sharma V. P., Singh G., Kohli R. K. Effect of mobile phone EMF on biochemical changes in emerging seedlings of Phaseolus aureus Roxb. The Ecoscan. 2009;3(3-4):211–214. []
33. Zare H., Mohsenzadeh S., Moradshahi A. Electromagnetic waves from GSM a mobile phone simulator and abiotic stress in Zea mays L. Journal of Nutrition & Food Sciences. 2015;S11:p. 3. doi: 10.4172/2155-9600.S11-003. [CrossRef] []
34. Soran M.-L., Stan M., Niinemets Ü., Copolovici L. Influence of microwave frequency electromagnetic radiation on terpene emission and content in aromatic plants. Journal of Plant Physiology. 2014;171(15):1436–1443. doi: 10.1016/j.jplph.2014.06.013. [PMC free article] [PubMed] [CrossRef] []
35. Rammal M., Jebai F., Rammal H., Joumaa W. H. Effects of long term exposure to RF/MW radiations on the expression of mRNA of stress proteins in Lycopersicon esculentum . WSEAS Transactions on Biology and Biomedicine. 2014;11:10–14. []
36. Engelmann J. C., Deeken R., Müller T., Nimtz G., Roelfsema M. R. G., Hedrich R. Is gene activity in plant cells affected by UMTS-irradiation? A whole genome approach. Advances and Applications in Bioinformatics and Chemistry. 2008;1:71–83. doi: 10.2147/AABC.S3570. [PMC free article] [PubMed] [CrossRef] []
37. Scialabba A., Tamburello C. Microwave effects on germination and growth of radish (Raphanus sativus L.) seedlings. Acta Botanica Gallica. 2002;149(2):113–123. []
38. Akbal A., Kiran Y., Sahin A., Turgut-Balik D., Balik H. H. Effects of electromagnetic waves emitted by mobile phones on germination, root growth, and root tip cell mitotic division of Lens culinaris Medik. Polish Journal of Environmental Studies. 2012;21(1):23–29. []
39. Chen Y. C., Chen C. Effects of mobile phone radiation on germination and early growth of different bean species. Polish Journal of Environmental Studies. 2014;23(6):1949–1958. doi: 10.15244/pjoes/24254. [CrossRef] []
40. Răcuciu M., Iftode C., Miclaus S. Inhibitory effects of low thermal radiofrequency radiation on physiological parameters of Zea mays seedlings growth. Romanian Journal of Physics. 2015;60(3-4):603–612. []
41. Ragha L., Mishra S., Ramachandran V., Bhatia M. S. Effects of low-power microwave fields on seed germination and growth rate. Journal of Electromagnetic Analysis and Applications. 2011;3(5):165–171. doi: 10.4236/jemaa.2011.35027. [CrossRef] []
42. Sharma S., Parihar L. Effect of mobile phone radiation on nodule formation in the leguminous plants. Current World Environment Journal. 2014;9(1):145–155. doi: 10.12944/cwe.9.1.21. [CrossRef] []
43. Oluwajobi A. O., Falusi O. A., Zubbair N. A. Flower bud abscission reduced in hibiscus sabdariffa by radiation from GSM mast. Environment and Pollution. 2015;4(1):53–57. doi: 10.5539/ep.v4n1p53. [CrossRef] []
44. Tafforeau M., Verdus M.-C., Norris V., et al. Plant sensitivity to low intensity 105 GHz electromagnetic radiation. Bioelectromagnetics. 2004;25(6):403–407. doi: 10.1002/bem.10205. [PubMed] [CrossRef] []
45. Grémiaux A., Girard S., Guérin V., et al. Low-amplitude, high-frequency electromagnetic field exposure causes delayed and reduced growth in Rosa hybrida. Journal of Plant Physiology. 2016;190:44–53. doi: 10.1016/j.jplph.2015.11.004. [PubMed] [CrossRef] []
46. Berdinas-Torres V. J. Exposure’s systems and dosimetry of large-scale in vivo studies [Ph.D. thesis] Zürich, Switzerland: Swiss Federal Institute of Technology; 2007. []
47. Van Wyk M. J., Bingle M., Meyer F. U. C. Antenna modeling considerations for accurate SAR calculations in human phantoms in close proximity to GSM cellular base station antennas. Bioelectromagnetics. 2005;26(6):502–509. doi: 10.1002/bem.20122. [PubMed] [CrossRef] []
48. Miclăuş S., Răcuciu M. A dosimetric study for experimental exposures of vegetal tissues to radiofrequency fields. In: Krawczyk A., Kubacki R., Wiak S., Lemos Antunes C., editors. Electromagnetic Field, Health and Environment. Vol. 29. Amsterdam, The Netherlands: IOS Press; 2008. pp. 133–141. (Studies in Applied Electromagnetics and Mechanics). []
49. León J., Castillo M. C., Coego A., Lozano-Juste J., Mir R. Diverse functional interactions between nitric oxide and abscisic acid in plant development and responses to stress. Journal of Experimental Botany. 2014;65(4):907–921. doi: 10.1093/jxb/ert454. [PubMed] [CrossRef] []
50. Chen Y.-P., Jia J.-F., Han X.-L. Weak microwave can alleviate water deficit induced by osmotic stress in wheat seedlings. Planta. 2009;229(2):291–298. doi: 10.1007/s00425-008-0828-8. [PubMed] [CrossRef] []
51. Qiu Z.-B., Guo J.-L., Zhang M.-M., Lei M.-Y., Li Z.-L. Nitric oxide acts as a signal molecule in microwave pretreatment induced cadmium tolerance in wheat seedlings. Acta Physiologiae Plantarum. 2013;35(1):65–73. doi: 10.1007/s11738-012-1048-1. [CrossRef] []
52. Jangid R. K., Sharma R., Sudarsan Y., Eapen S., Singh G., Purohit A. K. Microwave treatment induced mutations and altered gene expression in Vigna aconitifolia . Biologia Plantarum. 2010;54(4):703–706. doi: 10.1007/s10535-010-0124-x. [CrossRef] []
53. Vian A., Henry-Vian C., Davies E. Rapid and systemic accumulation of chloroplast mRNA-binding protein transcripts after flame stimulus in tomato. Plant Physiology. 1999;121(2):517–524. doi: 10.1104/pp.121.2.517. [PMC free article] [PubMed] [CrossRef] []
54. Teixeira da Silva J. A., Dobránszki J. Magnetic fields: how is plant growth and development impacted? Protoplasma. 2015 doi: 10.1007/s00709-015-0820-7. [PubMed] [CrossRef] []
55. Senavirathna M. D. H. J., Asaeda T., Thilakarathne B. L. S., Kadono H. Nanometer-scale elongation rate fluctuations in the Myriophyllum aquaticum (Parrot feather) stem were altered by radio-frequency electromagnetic radiation. Plant Signaling and Behavior. 2014;9(4) doi: 10.4161/psb.28590.e28590 [PubMed] [CrossRef] []
56. Ursache M., Mindru G., Creangă D. E., Tufescu F. M., Goiceanu C. The effects of high frequency electromagnetic waves on the vegetal. Romanian Journal of Physics. 2009;5(1-2):133–145. []
57. Hamada E. A. M. Effects of microwave treatment on growth, photosynthetic pigments and some metabolites of wheat. Biologia Plantarum. 2007;51(2):343–345. doi: 10.1007/s10535-007-0068-y. [CrossRef] []
58. Senavirathna M. D. H. J., Takashi A., Kimura Y. Short-duration exposure to radiofrequency electromagnetic radiation alters the chlorophyll fluorescence of duckweeds (Lemna minor) Electromagnetic Biology and Medicine. 2014;33(4):327–334. doi: 10.3109/15368378.2013.844705. [PubMed] [CrossRef] []
59. Shckorbatov Y. The main approaches of studying the mechanisms of action of artificial electromagnetic fields on cell. Journal of Electrical & Electronic Systems. 2014;3(2) doi: 10.4172/2332-0796.1000123. [CrossRef] []
60. Pietak A. M. Structural evidence for electromagnetic resonance in plant morphogenesis. BioSystems. 2012;109(3):367–380. doi: 10.1016/j.biosystems.2012.01.009. [PubMed] [CrossRef] []
61. Amat A., Rigau J., Waynant R. W., Ilev I. K., Anders J. J. The electric field induced by light can explain cellular responses to electromagnetic energy: a hypothesis of mechanism. Journal of Photochemistry and Photobiology B: Biology. 2006;82(2):152–160. doi: 10.1016/j.jphotobiol.2005.10.001. [PubMed] [CrossRef] []
62. Qiu Z., Li J., Zhang Y., Bi Z., Wei H. Microwave pretreatment can enhance tolerance of wheat seedlings to CdCl2 stress. Ecotoxicology and Environmental Safety. 2011;74(4):820–825. doi: 10.1016/j.ecoenv.2010.11.008. [PubMed] [CrossRef] []
63. Chen Y.-P. Microwave treatment of eight seconds protects cells of Isatis indigotica from enhanced UV-B radiation lesions. Photochemistry and Photobiology. 2006;82(2):503–507. doi: 10.1562/2005-06-29-ra-595. [PubMed] [CrossRef] []