Hjärnvågorna

Hjärnvågorna delas in allt efter sin frekvens angiven i enheten Hz.(Hertz) = antal vågor per sek.

Man skiljer numera mellan ett stort antal olika hjärnvågstyper eller frekvensband:

1/ Delta-vågor, frekv.= 1 – 3 Hz. ADHD Delta-vågorna är höga och breda.
De förekommer normalt under djup drömlös sömn och hos spädbarn före 1-årsåldern. Delta-vågor uppträder i samband med medvetlöshet samt när man befinner sig i ett trance-tillstånd; typ hypnos, djup meditation. Delta-vågorna förefaller även uppträda när man av någon anledning tappar koncentrationen under utförandet av en uppgift. Delta-vågor uppträder hos individer med ADHD(Attention Deficit Hyperactivity Disorder)-rubbningen, särskilt då i den variant där uppmärksamhetsstörningen dominerar. När en sådan person ställs inför en specifik uppgift, har man kunnat konstatera att delta-vågor börjar uppträda i samband med att personens engagemang i uppgiften minskar för att sedan upphöra. Delta-vågor påstås ibland vara ett tecken på att hjärnan kopplar sig fri från den fysiska verkligheten och söker sig ner till sina undermedvetna avdelningar.

2/ Theta-vågor, frekv.= 4 – 7(11) Hz.Theta-vågor förekommer inte, under normala förhållanden, hos en fullt vaken vuxen individ. De är däremot normalt förekommande upp till puberteten. Theta-vågor uppträder i gränszonen mellan sömn och vaka samt anses ha samband med den skapande/kreativa processen och emotionellt laddade fantasier.Theta-aktivitet kan dock, med elektroder, registreras i den septala regionen och i hippocampus hos en vaken vuxen individ.

3/ Alpha-vågor, frekv.= 8 – 13 Hz. Alpha-aktivitet dominerar vågmönstret hos en avslappad normal vuxen individ särskilt om vederbörande ligger bekvämt med slutna ögon ”utan att tänka på något särskilt”. Alpha-rytmen är speciellt framträdande över nackloberna.

4/ Beta-vågor, frekv.= 14 – 30 Hz.Beta-rytmen är det dominerande vågmönstret hos den vakne, alerte individen som med öppna ögon analyserar sin omgivning, ställer frågor och försöker lösa problem. Beta-rytmen är särskilt framträdande i anslutning till pannloberna.

5/ Gamma-vågor, frekv.= 30 – 80 Hz. Gamma-rytmen anses vara det vågmönster med vars hjälp hjärnan samordnar aktiviteten i åtskilda hjärnbarksområden. Gamma-rytmen åstadkommer sammanbindningen av olika sinnesintryck till en helhet samt möjliggör ett samordnat beteende anpassat till omgivningens krav (The binding phenomenon). Gamma-aktivitetens betydelse för inlärning och minneslagring påtalas i många sammanhang.

6/ Snabba vågor, frekv.= 80 – 200 Hz.

7/ Ultrasnabba vågor, frekv.= 200 – 600 Hz. Hjärnvågor, snabba och ultrasnabba Detta är hjärnvågor i frekvensbanden 80 – 200 Hz., respektive 200 – 600 Hz. Dessa vågmönster är onormala. De kan registreras under fokala epileptiska anfall och utgår från den nervcellsansamling som startar anfallet. Dock finns det rapporter som beskriver snabba & ultrasnabba hjärnvågor i normal syn- och känselbark.

 

Mer om hjärnan HÄR