ADHD-diagnoser

Jag lägger även in symtom för ADHD för att jämföra de andra neurologiska sjukdomarna som jag sorterat under Mikrovågssjukan. ADHD har också ökat markant efter att man byggt ut och sprider mikrovågsstrålning dygnet runt i vår livsmiljö. En del av symtomen som finns här nedan har personer fått efter att de blivit Elöverkänsliga eller fått Utmattnings- och Trötthetssyndrom som jag nu benämner UTE-syndrom.

Jag hade gärna velat titta närmre på obalans i dopamin och noradrenalin i hjärnans nervbanans system hos de med  UTE-syndrom. Efter att jag blev elöverkänslig, blev jag stressad när jag ansträngde mig fysiskt. Före min elöverkänslighet mådde jag bra efter träning blev lugn och avslappnad. Men efter jag blev elöverkänslig blev jag lättirriterad och stressad och mådde dåligt. Det finns alltså skäl att undersöka denna obalans i nervsystemet hos dem med UTE-syndromet.

Läser man uppräkningen av alla symtom här nedan, så undrar man dock hur är en normal människa funtad? Alla har dessa symtom mer eller mindre uttalat om man bortser från autism. Det finns snabba människor, långsamma personer, det finns spontana och eftertänksamma personligheter, men den stressande mikrovågsstrålningen som aktiverar hjärnan dygnet runt förstärker absolut personlighetsdrag. Dessa sjukdomar har också  ökat markant efter att man byggt ut mobiltelefonin.

Neuropsykiatriska funktionsstörningar hos vuxna

Definition: Neuropsykiatriskt kroniskt funktionshinder (alltså ingen psykisk sjukdom). ”Medfödd personlighetsstörning” som ADHD (attenton deficit and hyperactivity disorder), ADD (attention deficit disorder), DAMP (deficits in attention, motor control and perception), Autismspektrumstörning, inkl. Aspergers Syndrom m fl.

Definition/symtom enligt DSM IV är anpassad för barn och ungdomar och stämmer ej för vuxna. Där är bilden enl. nedan.

Orsak: Cerebral dysfunktion med påvisade, multifokala, morfologiska förändringar; bl. a engagerande frontalloben. Obalans i dopamin och noradrenalin i hjärnans nervbanesystem. Ofta ärftlighet (75-80% betr. autismspektrumstörning, liknande betr ADHD. Äldre pappa ökar risken för autism). Även till följd av perinatala skador (bl a ischemi). ADHD associerat med utsatthet för passiv rökning under småbarnsåren. Födelsevikt < 1000 g ökar risken. ADHD- hjärnan mognar senare än hos andra, ca 1 års fördröjning. Olika centra i hjärnan utvecklas olika snabbt; motoriken utvecklas tidigt. Man har gällande autism kunnat konstatera strukturella förändringar i vit substans; i kopplingar mellan hjärnans båda lober.

Människohjärnan är färdigutvecklad först i 25-30 års ålder samt att nya nervceller produceras hela livet.

Symtom: ADHD: Övergripande bild är ”bristande arbetsminne” med ”slarvighet”, glömska, distraherbarhet, bristande planering/impulsivitet och svårighet att hålla reda på saker -liksom rastlöshet, orolighet och ”sensational seeking”. Svårigheter att fullfölja åtaganden, att organisera.

I botten bristande impulskontroll och överaktivitet. Med åren alltmer övergång i rastlöshet. Humörsvängningar (häftigt temperament, kortvariga utbrott). Sömnproblem. Förstärkta sinnesintryck (att leva med ADHD är som att leva i en mer intensiv värld- alla sinnesintryck blir starkare.

Nedsatt koncentrationsförmåga (nedsatt uppmärksamhet, störs lätt av minimala yttre stimuli, disträ, tar ej till sig information, upplevs som glömsk och oengagerad.

Nedsatt motivation för icke- stimulerande uppgifter (vardagens rutinuppgifter – ”slarvig” med tiderna, orkar ej med uppgifter som kräver mental uthållighet). Ingen ”vardagsmotor”.

Nedsatt stresstolerans (snabbt uttröttbar, irritabilitet, blir ej färdig, kan ej hantera komplicerade situationer, ej hålla ”många bollar i luften”, risk för Utmattningssyndrom/Utmattningsdepression!).

Nedsatt planeringsförmåga: Impulser vinner över långsiktig planeringsförmåga (p.g.a. brister i hjärnans ”arbetsminne”; tänker efter dåligt innan handling, svårt att styra sig själv med reflektion och ”inre språk”, bristande tidsuppfattning, lär sig ej av tidigare misstag, svårt handla utifrån minnesbilder, kroniskt oorganiserade, sköter ej ekonomin, tappar bort saker, har ej med sig arbetsmaterial till skola/arbete etc.).

Nedsatt social förmåga: avbryter folk och låter andra inte prata till punkt. Kriminalitet och missbruk överrepresenterat när ADHD är kombinerat med autismspektrumstörning. Ren ADHD är ej överrepresenterad i dessa sammanhang. Relationsproblem (de flesta lever utan fast partner, frekventa partnerrelationer). Smärtproblematik. Frekvent olycksdrabbade. ADHD har koppling till ätstörning/hetsätning. ADHD ”växer ej bort” men som vuxen och med hjälp kan man lära sig kompensera för kognitiva svårigheterna och välja en yrkesbana där de specifika svårigheterna ej blir så kännbara och där i stället specifika förmågorna lyfts fram.

ADHD debuterar under barndomen och ger problem i skolan. Uppmärksamhets- och koncentrationsproblem med debut senare i livet är inte ADHD.

Patienten söker som vuxen ofta hjälp under bilden av ångest, depression, missbruk och/eller att han/hon f ö inte klarar att hantera livets krav.

ADD: Många vilka som barn haft diagnosen ADHD övergår i vuxen ålder till ADD där endast koncentrations- och planeringsförmågan är nedsatt. Barn med ADD sitter stilla i skolsalen; hörs och märks ej. Har inte fattat vad läraren säger, dagarna går. Långsam i göromålen.

DAMP: Som ovan med även motorisk klumpighet/fumlighet och nedsatt koordination.

Autismspektrumstörning: (Autism, Asperger [= högfungerande autism], Atypisk autism): Nedsatt social förmåga (nedsatt intuitiv förståelse för andra, svårigheter att ”läsa mellan raderna” i socialt samspel, svårigheter att se saken ur den andres perspektiv och att läsa av vad den andre känner, defekt i inlevelseförmåga, fixeringar och låsningar i tänkandet, konkret tänkande, bristande ”sunt förnuft”, kastar ur sig svar innan frågeställaren pratat färdigt, pratar överdrivet mycket och känner ej om lyssnaren är intresserad. Oförmögen till ”småprat”. Pratar snarare till än med andra. Svårigheter att ta till sig kritik). Handikappet i social förmåga brukar långsamt bli bättre med åren. Ibland asexualitet. Avvikelser i verbal kommunikation/kroppsspråk/ansiktsuttryck/beteende (kan bl. a ha svårt för kroppskontakter). Avvikelser i sensorik/perception (ljud, lukt, ljus, temperatur). Ofta rutinbundna med stereotypa mönster i aktiviteter (kan ibland fungera bra i lagbundna yrken [naturvetenskap, juridik] eller rutinbundna. Begåvningsnivå varierar från mycket högbegåvade till utvecklingsstörning. Dock att för diagnosen Asperger där inte får finnas någon generell utvecklingsstörning. Ofta specialintressen, (samlare, förmåga till utantillkunskaper). Nedsatt stresstolerans (lätt uttröttbar, irritabilitet). Kriminalitet och missbruk överrepresenterat.

Det föreligger betydande överlappning mellan ADHD/ADD/autismspektrumstörning såväl inom barn- som vuxenpsykiatrin.

De flesta med neuropsykiatriskt handikapp uppfyller även kriterierna för andra psykiatriska diagnoser som depression, ångestsyndrom, bipolär sjukdom, personlighetsstörning (ff.a antisocial resp. borderline ), missbruksproblem (dock att autismspektrumtillstånd ofta går med avståndstagande från alkohol och cigaretter).

Funktionsstörningarna är etablerade under personens livstid; om än med olika manifestationer.

Personlighetsavvikelse kan för den enskilde även innehålla positiva moment i bemärkelsen att man visserligen saknar något, men fått något annat i stället; ex v så har den med autistiska drag nedsatt förmåga att känna vad andra förväntar sig, men har å andra sidan av samma anledning minskad tendens till oro p.g.a. olika förväntningar och även förutsättningar för ökad känsla av frihet.

Differentialdiagnos: Viktigaste diff diagnosen till autismspektrumstörning är social fobi (autismspektrumstörning debuterar tidigt och blir betr. sociala dysfunktionen med åren allt mindre uttalad. Social fobi debuterar oftast i tonåren och blir -om obehandlad- allt sämre med åren).

Borderlinestörning visar ofta betydande överlappning med autismspektrumstörning. (Borderline visar ej koncentrationssvårigheter eller överaktivitet. Uppvisar i stället självskadande beteende, identitetsstörning, klarar ej att bli övergivna). Schizofrenins negativa symtom kan ha stora likheter med autism.

Status: Psykiatrisk samsjuklighet vanligt. Ofta dominerar successivt utvecklade symtom som depression (inkl. stressutlöst utmattningsdepression, posttraumatisk stress, ätstörning), ångest (ff.a. generaliserad ångest, tvångssyndrom), missbruk. Patienten ”passar ej in i ramarna”, omgivningen förstår sig ej på honom/henne. Frekventa sociala konflikter. Svikt i funktionen i arbetslivet. Misstänk neuropsykiatrisk utvecklingsstörning beträffande pat. man inte får riktigt grepp om!

Utredning: Via psykiater/psykiatrimottagning; inkl. anhöriganamnes. Ofta ingår som en del psykologtestning- dock ej nödvändigt för diagnos men bra för att övergripande åskådliggöra ev. rehabiliteringsbehov. Arbetsterapeut kan likaså kartlägga rehabiliteringsbehov; vardagfunktion/-insufficiens. Diagnosen är klinisk. De intervju-/testinstrument som finns är ej tillräckligt vetenskapligt utvärderade betr. känslighet/specificitet.

Annonser