Naturvårdsverkets klimatchatt 2013

Sparar här intressanta och kunniga frågor till Naturvårdsverkets chatt den 27 september 2013.

Moderator: Nu är alla frågor besvarade. Vi tackar för alla frågor och önskar er en trevlig helg!

14:51, 27 September 2013

Teodor: Joakim Langner: tack för svar! Om massan är ca 10 ton/m2 så bör det ju grovt stämma ganska bra med 10 meter! Jag menade inte bara vattenångan, utan även kvävgas, syrgas etc. Det är ett pedagogiskt problem att det handlar om färg- och luktlösa gaser och inte vätska eller partiklar som man kan se eller känna. Vikten av visualiserande jämförelser som kan få oss att förstå proportionerna tror jag är enormt stor. Keep up the good work!
Joakim Langner: Tack!

14:50, 27 September 2013

Marianne Eriksson: Vad sägs i rapporten om skogsbrukets och träråvarans roll i klimatutvecklingen? jag menar inte avskogningen utan det hållbara skogsbruket, skogstillväxt och substitutionseffekterna när träråvara kan ersätta fossil råvara.
Mattias Lundblad: Bidraget från åtgärder i olika sektorer, inklusive skogssektorn, hanteras i delrapport 3. Där hanteras också effekterna av att substituera fossila produkter med skogsprodukter.

14:49, 27 September 2013

Vätöjanne: Vart har de indiska forskarnas rapport om effekter på Himalajas glaciärer av sotpartiklar från alla öppna eldar i Indien och de stora svedjebränningarna i Indonesien tagit vägen? De har ju redovisat signifikant påverkan från dessa utsläpp.
Joakim Langner: Jag vet inte vilken rapport som du avser, men senare års forskning visar att nedfall av absorberande partiklar i på snö och is i Himalaja ger en signifikant värmande påverkan.

14:49, 27 September 2013

Mattias: Sahelområdet tog ni upp som negativt ex på klimatförändring, men faktum är att det har i genomsnitt blivit blötare och grönare i detta område de senaste säg 20 åren. dvs positivt för exempelvis jordbruket. Helt motsatt till vad klimatforskare och datakörningar förutspått. Hur kommer sig detta? AMO, NAO och PDO-fluktuationer som klimatmodellerna ej kan förutspå?
Gunilla Svensson: Det du skriver om att Sahel blivit blötare känner jag vet att det är en region med mycket komplexa processer som gör att det är svårt att få rätt i globala klimatmodeller. Det pågår forskning inom området för att förstå sambanden för det är naturligtvis mycket viktigt för de som bor där. Att en enstaka region visar en annan utveckling än en global klimatmodell kan inte användas som argument för att vi inte förstår vad som händer med det globala klimatet.

14:35, 27 September 2013

Evert Andersson: Misstänksamheten mot denna (IPCC) börjar kännas grundmurad. Att övergå till decenniemedel så man slipper diskussion om utplaningen. Min fråga är om det inte är en vetenskaplig kullerbytta att förklara de senaste 17 årens uteblivna uppvärmning med djuphaven. Värmeöverföring vid viss temperaturskillnad mellan luft och vatten och mellan olika nivåer i haven borde väl vara rätt konstant och inget man kommit på nu och med en kurva som liknar en vänd ”hockey stick”?
Ralf Döscher :
Värmeöverföringen är föremål för variabilitet på mellanårlig och 10-års skala. Ökad förekomst av t.ex. ”La Nina” förhållanden leder till kallare lufttemperaturer och ökad förmåga att överföra värme till havet.

14:32, 27 September 2013

Moderator: Vi har fått en fråga från SU-Studenter: Hur kommer de marina ekosystemen påverkas av eventuell ökning av försurning i världshaven till följd av större koncentration av CO2 på grund av att haven absorberar mer CO2 än tidigare?
De klimatexperter som varit på plats har inte möjlighet att besvara denna fråga. Däremot går det att läsa mer om hur den marina miljön påverkas på webbplatsen http://www.smhi.se/havetsforsurning

14:32, 27 September 2013

Magnus B: Från 280 ppm till 475 (inkl freoner och metan) gav 0.8 C! Det är 80% av den fördubbling av co2 som utgör grunden för beräkningen av klimatkänsligheten och den har givit endast 0.8c sedan 1850. På violka grunder antar man att klimatkänsligheten skall rusa i väg till det tre-niodubbla vid nästa dubblering av CO2 ekvivalenter?
Gunilla Svensson: Det finns en tröghet i systemet som gör att ökningen av temperaturen kommer med en viss eftersläpning, havet spelar en stor roll för detta. Om vi idag slutar att släppa ut koldioxid, så kommer vi i alla fall att få en temperaturökning, det tar flera hundra år innan temperaturen börjar minska igen.

14:32, 27 September 2013

Christian: Hur stor är sannolikheten för att det bara blir en ”mild” tempökn på ca 1 grad pga världshavens förmåga att absorbera energin?
Ralf Döscher :
Utöver klimatmodellerna, finns det paleoklimatologiska indirekta observationer som visar ett tydligt samband mellan växthushalter och atmosfäriska temperaturökningar större en en grad C.

14:25, 27 September 2013

Lars: Om man ser över en cykel på 1000 år. Kommer klimatnivåerna att då vara som nu?
Gunilla Svensson: Nej, inte med de utsläpp av kolidoxid som vi har i nuläget.

14:25, 27 September 2013

Lasse: Åsa Sjöström: Tack för svaren. Det finns själ för dig söka på NOAA-som 2012 kom fram till 1,6 mm/år
Åsa Sjöström: Tack själv!

14:18, 27 September 2013

Gunnar N: Vilka är de positiva återkopplingar i klimatsystemet som påverkar framtida klimat? Hur kraftiga är sådana effekter? Hur säker är uppskattningen av dem?
Joakim Langner: Det finns flera kända positiva återkopplingar och i IPCCs rapporter gås de igenom och säkerheten i uppskattningen av dem bedöms med utgångspunkt från publicerade studier. De kraftigaste positiva återkopplingarna inkluderar ökningen av vattenånga i en varmare atmosfär – ytterst sannolik; ändring av molnens påverkan – sannolikt positiv; påverkan på kolcykeln, mer CO2 stannar i atmosfären – mycket trolig.

14:18, 27 September 2013

Totti: Hej Åsa, Summeringen ligger ute nu http://www.climatechange2013.org/images/uploads/WGIAR5-SPM_Approved27Sep2013.pdf och där hittade jag vad som troligen ligger bakom den felaktighet som TT spred i veckan ”On regional scales, the confidence in model capability to simulate surface temperature is less than for the larger scales. ” Inte alls vad TT skrev alltså. För övrigt finns flera övertygande diagram på s 27-31 i summeringen.
Åsa Sjöström: Hej och tack!
Jaha, det förklarar ju saken… Jag blev lite bekymrad när jag såg att samtliga dagstidningar hade med just detta citat. Det visar hur viktigt det är att vara noggrann med att kolla sina källor och hur lätt missupfattningar blir ”sanningar”…

14:18, 27 September 2013

Anders: På 50-100års sikt finns risken att Stockholm eller delar av tex skärgården hamnar under havsytan?
Åsa Sjöström: Hej Anders,
I Stockholm har vi fortfarande landhöjning. Om vi antar en höjning av den globala havsnivån med 1m till år 2100 (detta är inte den mest troliga utvecklingen, men den nivå man använder för säkerhets skull t.ex. i beräkningarna för Slussen) så kommer havet ikapp landhöjningen i Stockholm runt år 2050. Därefter skulle vi då alltså se en faktisk höjning av havsnivån i Stockholm. Så nej, på 50-100 års sikt ser vi inga större konsekvenser av havets höjning i Stockholm. Men, vi kommer också att få se ökande flöden i sjöar och vattendrag framöver, till exempel i Mälaren, och det är värt att hålla ögonen på.

14:18, 27 September 2013

Östen Tylebrink: Kan issmältningen i Arktis störa havsströmmarna så att vi får en ny istid i Europa och NordAmerika?
Ralf Döscher :
Smältningen av havsisen i Arktis leder temporärt till lägre salthalter på havsytan. När dessa når längre söderut, kan drivningen av det globala marina cirkulationssystemet minskas. Detta leder sannolikt till en reducerad transport av värme norrut. Effekten kan vara en reducerad uppvärmning i delar av Norra Atlanten och Europeiska kustområden. Det finns ingen anledning att förvänta sig en ny istid p.g.a. havsisavsmältningen i Arktis. Mindre havsis i Arktis kan medföra ändrade atmosfäriska cirkulationsmönster med starkare nord-syd komponenter. Detta kan leda till ökad antal kalla väderhändelser i Europa.

14:17, 27 September 2013

Trocke: Hej, Jag har en fundering som ni säkert kan reda ut för mig.. Efter många år av stigande havsnivåer MINSKADE havsnivån 7 mm 2011. Samtidigt säger IPCC att anledningen att värmehöjningen tagit paus är att det stigande värmeöverskottet har ”lagrats” i havsvattnet. Men stigande havstemperatur innebär ju som känt lägre vattendensitet och större vattenvolym (dvs stigande havsnivåer). Min fråga är: Hur kan vi ha minskande havsnivå 2011 (enl Nature Climate Change) samtidigt vattentemperaturen höjts?
Åsa Sjöström: Hej Trocke,
Hmm, jag vet faktiskt inte vad denna tillfälliga sänkning beror på. Om du tittar i det här diagrammet: http://sealevel.colorado.edu/ så ser du att man uppmäter en kontinuerlig ökning, men med en liten dipp år 2011. Sedan tar höjningen fart igen.

14:17, 27 September 2013

Fred Goldberg: Det hänvisas ofta i klimatrapporteringen till modeller. Vilka klimatmodeller har verifierats. Varför finns det så många klimatmodeller som predikterar framtida temperaturökningar? Räcker det inte med en modell om den är korrekt?
Gunilla Svensson: Klimatmodeller är modeller av verkligheten, de är inte verkligheten. Inom klimatforskningen har vi stor nytta av modeller inom tre områden för att: 1) förstå hur klimatsystemet fungerar; 2) göra experiment för att undersöka ifall det finns något annat än mänsklig aktivitet som kan förklara den observerade globala uppvärmningen; och 3) få en inblick i hur klimatet kommer bli i framtiden.  För dessa uppgifter är modellerna bra verktyg och alla är utvärderade. Klimatmodellerna samlar all vår teoretiska kunskap i form av fysikaliska och kemiska lagar samt empirisk kunskaper om hur delar av klimatsystemet fungerar. Men det finns områden där det är viss osäkerhet om hur man ska beskriva en del processer. Det finns också processer som inte är fullt beskrivna. Mycket utveckling av klimatmodellerna har skett sedan förra IPCC rapporten publicerades 2007. Att det finns  lite olika sätta att formulera beskrivningarna av processerna i modellerna är en motivation för att ha många modeller, det ger ett mått på osäkerheten.

14:05, 27 September 2013

Moderator: Nu stänger chatten efter fyra timmar. Tack för alla spännande frågor! Vi kan inte ta emot fler frågor i chatten men klimatexperterna fortsätter att svara på inkomna frågor och publicera här en stund till. Trevlig helg!

14:04, 27 September 2013

BoCHerlin: Global CO2-skatt? Vem administrera den? Hoppsan, litet frö till global regering? Nämn en administration som ej expanderat? #klimatchatt#NWO
Lars Westermark: Hej, En global koldioxidskatt är f.n långt borta. Samtidigt är det så att det vore en styrka att ha ett globalt system för att få igång tekniköverföring, få fart på investeringar i utveclingsländer. I Sverige och EU ser positivt på att utveckla någon form av marknadsbaserade styrmedel. Det kan vara någon form av utsläppshandel eller global skatt. Idag finns inga politiska förutsättningar att förverkliga en global skatt. Det som finns är är möjligheten för industriländer att tillgodoräkna sig utsläppsmnskningar genom klimatinvesteringar i utvecklingsländer inom det sk. CDM systemet.

14:01, 27 September 2013

jb: Hur kommer det sig att temperaturökningen har avstannat de senaste 15 åren?
Ralf Döscher :
Det kan bero på naturliga klimatvariationer, ökad vulkanaktivitet, och ökad värmeupptagning av havet. Temperaturökningen i havet är störst vid ytan och på stora djup. Om man tänker sig utvecklingen av den globala atmosfärtemperaturkurvan att svänga mellan en övre och en nedre gräns, tyder mycket på att vi har sett ett lågt läge under de senaste åren.

14:00, 27 September 2013

annalindax: RT @MarianneErikss1: Sägs det något i IPCC-rapporten om skogstillväxtens och ett aktivt skogsbruks roll i klimatutvecklingen? #klimatchatt
Mattias Lundblad: Skogstillväxten ökar enligt de flesta modeller men effekter kommer beskrivas i nästa rapport från arbetsgrupp två.

13:59, 27 September 2013

Nilla: Jag hörde vid något tillfälle ,att flygningar i världen inte räknas i utsläppen. Min undran är hur/var beräknas de utsläppen ? Är det i totalen av CO2 utsläppen ? Då alla lågprisflygningar och kanske också kryssningar har ökat vårat resande.
Reino Abrahamson: Utsläppen från internationella transporter (flyg, sjöfart) finns med i globala utsläppsberäkningarna, men ingen nation måste ta ansvar för dessa utsläpp i Kyotoprotokollet. Länder som har åtagande enligt Kyoto rapporterar koldioxidutsläpp från den bränsletankning som sker till fartyg/flyg som går till annat land. Men de räknas alltså inte in i landets utsläpp. Sverige har rapporterat 8 miljoner ton koldioxidutsläpp från internationell bunkring för år 2011 i senaste rapporteringen.

13:56, 27 September 2013

U37: Med ökad temperatur och Koldioxid-halt i atmosfären, blir fotosyntetiserande organismer en positiv eller negativ påverkan på klimatförändringen? Blir det mer eller mindre växter på land och hav med varmare temperatur och extremare väder? Med vilken säkerhet kan man säga det i så fall?
Mattias Lundblad: Det verkar som om modellerna ger olika resultat om detta men de flesta indikerar ökad fotosyntes, dvs. större upptag av koldioxid i växtligheten.

13:55, 27 September 2013

André: Kommer södra sverige få färre snödagar på vintern i framtiden om de fortsätter som de gör? Läst att de blir mer nedebörd på vintern i sverige stämmer det? om vatten nivån stiger, ligger då göteborg och andra kust städer i fara då? Tack och hej!
Peter Berg: Stigande temperaturer gör att nederbörd troligare faller som regn istället för snö i högre grad. Klimatmodellerna visar stor enighet i att det kommer bli mer nederbörd över norra Europa, inklusive Sverige, i framtiden. Vad gäller havsnivåstigningar så påverkas såklart alla kuststäder. Till vilken grad beror på hur högt över vattennivån de ligger.

13:55, 27 September 2013

gunnar leonardsson: Åsa jag har sett siffran 1.5 mm oxå vad gäller havsnivåhöjningen uppmätt per per år. Det finns nog ingen exkt sanning !
Åsa Sjöström: Hej Gunnar,
Det stämmer, det beror på vilken tidsperiod man tittar på. 3,2 mm är under perioden sedan 1992.

13:54, 27 September 2013

Christian: Läste en artikel av klimatskeptiker Lomberg i SvD där han argumenterar för att nettoeffekten av uppvärmningen är positiv. Vet att denna delrapp fokuserar på bevisläget som sådant men vill ändå höra en klimatspecialists syn på den saken?
Lars Westermark: Hej, Lomborgs tes är ju att åtgärder mot klimatförändringar är bortkastade. Hade han bara tänkt på norden kan man räkna på lite olika sätt eftersom dels är effekterna inte lika allvarliga som i andra delar av världen och som utvecklade länder har vi bättre möjlighet att anpassa oss till de förändrinar som kommer. Ser man globalt, kommer förändringarna att drabba de fattigaste länderna allra svårast (tänk även på små östatser som kan helt översvämmas). Även befolkningar i Arkiska delar får stora föändringar. Den bästa bedömningen hittills gjordes i den sk. Stern rapporten som nu är några år gamal där det klart slås fast att det är billigare att vidta åtgärder än kostrnaden för att ta konsekvenserna om inget görs.
13:52, 27 September 2013

13:53, 27 September 2013

MarianneErikss1: Sägs det något i IPCC-rapporten om skogstillväxtens och ett aktivt skogsbruks roll i klimatutvecklingen? #klimatchatt#gillaskog
Mattias Lundblad: Skogstillväxten ökar enligt de flesta modeller men effekter kommer beskrivas i nästa rapport från arbetsgrupp två.

13:53, 27 September 2013

Christian: Hur förklarar man att en havsnivåhöjning på ca 30 cm får så stora konsekvenser när vi har tidvatten och oväder som ofta orsakar sådana förändringar utan att det verkar ha ngn större påverkan?
Åsa Sjöström: Hej Christian,
Jag tror inte att det är korrekt att säga att tidvatten och oväder inte har någon större påverkan. År 2007 översvämmades stora delar av Falsterbo/Skanör, då havets nivå p.g.a lågtryck och vindar steg till ungefär en meter över det normala. Skadorna blev stora. Detta händer alltså redan nu. Tänk dig då att vi har en höjd medelhavsnivå med 30 cm, och att vi ovanpå det får en händelse som den i Skanör – alltså en total höjning med 130 cm. Då blir ju effekterna ännu större.

13:53, 27 September 2013

Moderator: Kl. 14 stänger klimatchatten så det finns ännu tid att ställa frågor. Vi har fortfarande några frågor på kö och svarar så fort vi kan.

13:49, 27 September 2013

Lasse: Åsa Sjöström-är havshöjningens storlek diskutabel?
Åsa Sjöström: Hej igen Lasse,
Menar du de observerade höjningarna eller de framtida?
På länkarna som jag skickade så kan du se faktiska mätningar av havsnivån.  I IPCCs sammanfattning står det att det är ”mycket troligt” att den globala medelhavsnivån kommer att att fortsätta att stiga, i en snabbare takt än den som observerats under perioden 1971–2010 (och som alltså var ca 3,2mm), på grund av ökad uppvärmning av havet och avsmältning av glaciärer och andra isar.

13:48, 27 September 2013

Gunnar N: Redan omkr år 1900 förutsade ju Svante Arrhenius utifrån koldioxidens kemiska och fysikaliska egenskaper en möjlig höjning av jordens medeltemperatur om vi släpper ut stora mängder av den gasen till atmosfären. På vilket sätt är detta nu för tiden inbakat i IPCC’s modell(er)? På vilket sätt kalibrerar man sambandet mellan koldioxidens förekomst i atmosfären med klimatförändringar?
Joakim Langner: Effekten av CO2 på stålningsbalansen kan beräknas direkt genom att vi vet hur absorbtionspektrum för CO2 ser ut och genom att vi känner halten av CO2 i atmosfären. Denna effekt är inkluderad i klimatmodellerna och behöver inte kalibreras mot klimtförändringar.

13:41, 27 September 2013

Nils-Göran Axelsson/NGA: När kommer antarktis att avisas? (fartygstrafik nordostpassagen) Kommer ebb och flod att påverkas då våra poler förskjuts?
Ralf Döscher :
Vi har inte något bra underlag om när havsisen runt Antarktis kan försvinna. Aktuella observationer visar ett utökad istäcke rund Antarktis. Ökade vindar skapar öppna ytor som frysas igen, och ökade färskvattenmängder på havsytan främjar isbildningen. Detta ger inte bra förutsättningar för fartygstrafik. Förändringar av polens positioner har bara lite inverkan på tidvatten.

13:40, 27 September 2013

mickael: Usa,japan och kina är väl dom stora bovarna när det gäller utsläpp av gaser från människan och därför kanske inte så konstigt att vädret ändras mest där.Sverige har fått varmare vintrar och kallare somrar men det senaste året upplever jag realativt normalt historiskt.Vi upplever nu en global värmehöjning över jorden,det ska ingen förneka men människan ska man också inse har en relativt liten skuld till nuvarande tillstånd utan i grund och botten är det en naturlig uppvärmning som pågår men som
kan vända när som om inte snart som vissa tycks känna av men som kanske dock ur globalt synsätt är tveksamt än så länge.Det kommer en vändning.Det är bara att inse jordens väder under miljader år kan ha genomlevt samma sak som nu.detta är fakta mer än teorier.Men för att avsluta rättvist, jag kan ha fel.
Reino Abrahamson: Majoriteten av klimatpåverkande gaser är långlivade och är välblandade i atmosfären. De blir en global klimatpåverkan av dessa gaser oberoende av var de släpps ut. Det finns kortlivade luftföroreningar som påverkar klimatet regionalt. Bl.a. har de stora partikelutsläppen i Asien troligen påverkat monsunregnens förändrade uppträdande. Arktis som har haft en stor temperaturökning de senaste 50 åren har mycket små utsläpp. Det vi sett de senaste 50 åren  är en betydande global temperaturhöjning som inte kan förklaras med annat än antropogena utsläpp av växthusgaser.

13:37, 27 September 2013

Elin: Har man sagt något om förväntade havsnivåer efter år 2100? Som man bland annat nämnde i Deltakommissionens rapport?
Åsa Sjöström: Hej Elin,
I IPCCs sammanfattning säger man att det är ”praktiskt taget säkert” att havsnivåerna kommer att fortsätta att stiga efter 2100.

13:36, 27 September 2013

benke72: Vattenånga är en mycket kraftigare växthusgas än koldioxid, p.g.a vattenmolekylen är en dipol. Kondenserat vatten, droppar el. iskristaller bildar dock moln som reflekterar bort inkommande strålning. Borde inte vatten och moln studeras och behandlas mera än allt fokus på koldioxid?
Joakim Langner: Forskningen om vatten och moln och dess påverkan på klimatet är omfattande och i AR5 finns ett eget kapitel om moln och partiklar som sammanfattar kunskapsläget. Vattenånga är i sig en kraftig växthusgas och den effekten är inkluderad i klimatmodellerna. Moln både kyler och värmer klimatet beroende på var (vilken höjd) i atmosfären de finns. Nettoeffekten är avkylande.

13:34, 27 September 2013

Jan W L: En fråga som inte jag inte har sett i duskussionen är vad som händer när temperaturen av värdshaven höjs. Jag har läst att vid en relativ låg temperaturhöjning kommer haven att frigöra stora mängder av metan. En klimatgas 16 ggr starkare än koldioxid.
Ralf Döscher :
Delar av havets botten är frysta och innehåller metanhydrater. Hur mycket metan som finns bundet på detta sätt är osäkert. Metanhydrater är bara stabila vid låga temperaturer, så uppvärmningen i Arktiska havet skulle kunna leda till utsläpp av metan. Omfattningen är dock osäkert.

13:33, 27 September 2013

Lasse: Finns det något i IPCC rapporten som ger oss hopp om framtiden även om vi inte lyckas sänka CO2 utsläppen?
Lars Westermark: Hej, Denna rapport tar inte upp möjliga åtgärder (en sådan kommer våren 2014) utan beskriver vetenskapen bakom klimatförändringarna. Genom detta är den en stark signal till beslustfattare att agera.

13:26, 27 September 2013

Fredrik: Tar den senaste rapporten upp något om påverkan av människans köttkonsumtion/mejeriprodukter på utsläppen?
Lars Westermark: Hej, Denna rapport tar inte upp frågor om om hur olika sektorer i samhället bidrar. Rapporten slår dock fast att det är människan som har den starkaste inverkan på klimatet.

13:23, 27 September 2013

Lasse: Hur stor är dagens höjning av havet? Är den odiskutabel?
Åsa Sjöström: Hej Lasse,
Mätningar av havsnivån globalt sker kontinuerligt med satellit och visar att nivån stiger ungefär 3,2 mm per år. Här kan du se mätresultaten: http://sealevel.colorado.edu/ . I Sverige gör vi också mätningar, och resultaten av dessa hittar du här: http://www.smhi.se/klimatdata/oceanografi/Havsvattenstand/klimatindikator-havsvattenstand-1.2260 . Dessa mätningar har pågått sedan 1886 och visar också en ökning, om man korrigerar för landhöjningen. Nettohöjningen i Sverige ser ju väldigt olika ut beroende på var i landet man befinner sig – längs Norrlandskusten har vi stor landhöjning som mer än kompenserar för höjningen av havsnivån. I Skåne, däremot, är landhöjningen 0 och där ser vi därmed hela effekten av den globala havsnivåhöjningen.

13:23, 27 September 2013

Nisse:  Vid tidigare varma klimatförändringar i jordens historia både på kort och lång sikt så tycks temp i de ekvatornära områdena ej påverkats så; mycket? De största ändringarna sker på höga breddgrader. Varför skulle denna ev. klimatändring göra att påverkan i tropikerna blir större?
Gustav Strandberg: Tidigare klimatförändringar har till stor del styrts av förändringar i jordens bana kring solen. Då är det framför allt områdena kring polerna som får varierande instrålning från solen. T.ex så påverkas inte solinstrålningen på ekvatorn så mycket av jordaxelns lutning. Den klimatförändring vi ser nu styrs av ökade halter av växthusgaser i atmosfären. Det betyder att hela atmosfären värms upp inte bara vissa områden.

13:20, 27 September 2013

Perfekt: Om det nu är varmare än på 1400 år, vilket det finns anledning att tvivla på, vad orsakade den förra värmeperioden, och hur vet man att det inte är samma krafter som ligger bakom denna?
Joakim Langner: Temperaturmaximum för 1400 år sedan kan kopplas till den långsamma cykliska variationen av temperaturen mellan istider och värmeperioder. Enligt IPCC är det mycket sannolikt att mer än hälften av den snabba uppvärmningen sedan 1950 beror på mänskligt orsakad ökning av växthusgaser. Den kan inte förklaras med variationer i solinstrålning eller andra naturliga variationer i klimatet.

13:19, 27 September 2013

ChristerL: Nu säger man att värmen gått ner i haven i stället för att hamna i luften. Om det är sant, varför har det inte inträffat tidigare. Varför tar havet upp värmen nu men inte under de 20 åren före dessa 17. Och om det är så, då är det väl ingen knst att klara 2 gradersmålet som man fortfarande talar om. Om havet tar hand om värmen borde väl 2 gradersmålet klaras galant. Eller?
Markku Rummukainen: Havet tar emot merparten av den värmen som tillkommer på grund av utsläppen, över 90%. Det är inte nytt. Hur mycket det sker varierar i takten med storskaliga vädervariationer (egentligen variabilitet i storskaliga vädermönster) som påverkar såväl atmosfären som havet. En liten ändring för havets del är mer i atmosfären (jfr procentsatsen ovan). Dessa svängningar kommer och går. Ibland går mer värme i havet, ibland mindre. Trender under kortare perioder snabbas upp och bromsas in med det. Över längre tid jämnar det ut sig mer. Det finns likartade perioder som nu under de senaste åren i observerat klimat och man ser sådant också i långa klimatmodeller.

13:11, 27 September 2013

Frank: Gunilla Svensson. Att höra dig säga att gasers densitet inte har någon betydelse är skrämmande, för då har du inte ens grundläggande kunskaper om gaser och deras egenskaper.
Gunilla Svensson: Naturligtvis har densitetens variation med höjden stor betydelse för många processer i atmosfären. Men som du ställde frågan tidigare så har det inte betydelse. Genom att atmosfären hela tiden blandas av turbulens och konvektion så har vi ungefär samma gasblandning i stor del av atmosfären.

13:07, 27 September 2013

Totti: Hej Åsa, Jag är medveten om de scenarier som tagits fram. Frågan är vad om menas med detta? TT:s citat ” visat sig omöjligt att förutsäga framtida förändringar på regional nivå.”
Åsa Sjöström: Hej igen,
Jag vet inte vad TT menar med det… De scenarier som presenteras i rapporten är ju globala, och med dem kan man inte se några detaljer för mindre geografiska områden. Det är därför som SMHI har arbetat vidare med dem för att detta ska bli möjligt. Du kan läsa mer om hur scenarierna fungerar på SMHIs hemsida.

12:58, 27 September 2013

Teodor: Vi människor har svårt att förstå oss på gaser, eftersom de normalt inte syns eller känns. Jag läste att om man kondenserar hela atmosfären till vätska så skulle det bli ca 10 meters djup fördelat över hela jordytan. Kan det stämma? I det perspektivet känns inte atmosfären så enormt stor…
Joakim Langner: Det handlar om centimeter istället för meter om man kondenserar all vattenånga i atmosfären. Massan av hela atmosfären ovanför en kvadratmeter motsvarar ca 10 ton.

12:55, 27 September 2013

Bengt Abelsson: Gunilla S: Enligt HadCRUT3 var uppvärmningen 1910-1940 väl så snabb som 1970-2010. Vad drev denna tidigare uppvärmning, knappast CO2, väl?
Gunilla Svensson: Uppvärmningen under perioden 1910 – 1940 var mycket riktigt snabb. Denna uppvärming hade dock inte samma globala utbredning som vi ser under de senaste 40 åren, utan var till stora delar koncentrerad till norra halvklotets mellanbredder och Arktis. Man måste också komma ihåg att osäkerheterna i observationerna är osäkrare under denna period – före 1950 var de inte så väl fördelade globalt. Den samlade forskningen i IPCC kommer fram till att uppvärmningen under denna period är en kombination av naturliga variationer och mänsklig påverkan men precis hur mycket av varje går inte att utreda med tillgängliga observationer.

12:54, 27 September 2013

Ragnar Danneskjöld: Glaciäravsmältningen startade globalt under tidigt 1800-tal och har pågått i jämn takt sedan dess. Ungefär samma sak med den globala temperaturutvecklingen, liksom med den globala havsnivåhöjningen. Koldioxidökningen i atmosfären har främst varit en faktor under de senaste 40-50 åren. Med bara lite kritiska ögon är atmosfärens koldioxidhalt inte en signifikant förklaring till vare sig glaciäravsmältning, global temperaturutveckling eller havsnivåhöjning. Det förefaller mig som att man utgår från
Ralf Döscher :
Glaciärernas massbalans reagerar på atmosfärens temperatur och strålning, och dels har en egen dynamik. Utvecklingen av den globala medeltemperaturen innan 1950 påverkas avsevärd även av naturliga svängningar, som har sin inverkan på glaciärerna.

12:53, 27 September 2013

ChristerL: Jag fick inget svar på mina frågor och utgår därvid från att ni inte kan svara och är därför fortsatt skeptisk
Moderator: Vi har många frågor på kö just nu. Svar på din fråga kommer så snart vi kan.

12:52, 27 September 2013

Jan Nilsson: De sägs att under medeltiden hade vi 15-14 grader varme än vi hade ni gäller de också Svergie?
Gustav Strandberg: Riktigt så varmt var det inte. På våra breddgrader var medeltiden ungefär lika varm som dagens klimat.

12:47, 27 September 2013

Awpe – klimat och miljö: Om vi fortsätter släppa ut samma mängd CO2 som nu kommer den överenskomna gränsen på 2-graders temp ökning inte kunna hållas. Om gränsen ska hållas finns enligt IPCC:s nya rapport inget annat val än att plana ut och sänka utsläppsmängden till runt ca år 2020. För att detta ska hända behövs stora politiska beslut och ledares ansvarstagande. Vad vi undrar är vad som görs i nuläget av politikerna och om dessa beslut håller på eller kommer att tas tillräckligt fort för att göra skillnad till 2020?
Agnes von Gersdorff: Hej! Vid det senaste stora förhandlingsmöte om klimat under FN:s klimatkonvention togs beslut att man senast år 2015 ska besluta om ett avtal som omfattar alla världens länder. Målet är att ett sådant beslut ska träda ikraft senast 2020. IPCC-rapporten är ett mycket viktigt beslutsunderlag för den politiska kraftsamling som nu behövs för att en överenskommelse ska kunna nås 2015.

12:46, 27 September 2013

Sofia: Hej! Är koldioxidlagring i berggrund/under Östersjön eller liknande en hållbar metod för att minska koldioxidhalten i atmosfären? Eller kan det ge konsekvenser i framtiden? (förutom det uppenbara att det vore bättre att inte släppa ut mer alls)
Kenneth Möllersten: Hej Sofia! IPCC har i tidigare rapporter framhållit att avskiljning och lagring av koldioxid potentiellt kan ge ett betydelsefullt bidrag till utsläppsminskningar på global nivå. Det bör dock påpekas att rapporten som offentliggjorts idag inte utvärderar klimatåtgärdstekniker. Generellt ökar avskiljnings- och lagringsteknikens betydelse ju mer ambitiösa klimatmål som ska uppnås. IPCC framhåller vikten av att nogrannt utvärdera potentiella lagringsplatser, för att minimera risken för framtida läckage. Om du i din fråga syftar på tekniker som kan ta bort koldioxid ur atmosfären så kan koldioxidlagringsteknik bidra med detta om den appliceras på utsläpp från hållbart producerad biomassa. Då åstadkoms vad som ibland kallas för ”negativa emissioner”. Det vetenskapliga kunskapsläget idag talar för att tekniker som kan ta bort koldioxid ur atmosfären får en särskilt stor betydelse dels om mycket ambitiösa klimatmål skall uppnås, dels vid stora dröjsmål innan omfattande utsläppsminskningar kommer tillstånd. I det senare fallet kan tekniker som tar bort koldioxid ur atmosfären i viss utsträckning kompensera för sådana fördröjningar.

12:44, 27 September 2013

Perfekt: Reino A Frågan var om det har blivit obehagligt mycket varmare, inte om det har blivit varmare. Åtminstone Sahel får väl sägas ha gynnats genom koldioxidberikningen, vilken lett till att området grönskar. Jag har också svårt att se värdet av ett nedisat Arktis. Uppenbarligen har isminskningen inte påverkat isbjörnarna i någon större omfattning eftersom dessa ökat från ca 5000 till 25000-30000.
Reino Abrahamson: Människor i Sahel ser nog inte postivt på den temperaturökning som skett.  Isbjörnspopulationen har utvecklats olika i olika delar av Arktis. De har också påverkats av ett antal olika faktorer bl.a. har förbud mot isbjörnsjakt införts i vissa områden. idag uppskattas ca statusen var 20-25 000 isbjörnar. Om det skett en ökning elle minskning de senaste 50 åren finns inte saknas det dataunderlag för. Av de 19 grupper som isbjörnspopulationen indelats i bedöms 8 vara på nedgång, 1 öka och 3 vara stabila. Övriga saknas data för. Se vidare http://pbsg.npolar.no/en/index.html.

12:43, 27 September 2013

Nisse: Hur kommer det sig att det under Eem-interglacialen var varmare i tex Skandinavien är det är nu, trots lägre CO2-nivåer på den tiden. Milankovic-cyklerna kan inte vara hela förklaringen eller?
Gustav Strandberg: Jodå, Milakovic-cyklerna förklarar den största delen av hur istider kommer och går.

12:43, 27 September 2013

Klas Uvesson: Hej! Jag undrar om de finns några bra hemsida som kan förklara hur vädret har varit sedan mannaminne?
Gustav Strandberg: Här finns information från SMHI: http://www.hurvarvadret.se/

12:36, 27 September 2013

MZ: En rysk forskare (Khabibullo Abdusamatov) varnar för en ny lilla istid.Vad tycker ni om detta? Stämmer det?
Ralf Döscher :
Klimatet reagerar på strålningsdrivningen. Den utgörs av extern (sol-) strålning och intern drivning p.g.a. atmosfärens sammansättning. Det finns inga tecken på att externa strålningsändringar skulle dominera den globala temperaturökningen. IPCC visar idag att växthusgaser och partiklar i atmosfären är den avgörande påverkan. I nuläget finns inga tecken på en ny lilla istid.

12:32, 27 September 2013

Kesken: Kommer antropogena utsläpp ha möjligheten att göra att atmosfären mättas av exempelvis koldioxid? Eller kommer en ökning av växthusgasen öka aktiviteten av jordens egen upptagning av koldioxid?
Gunilla Svensson: Det finns redan mycket koldioxid nära markytan men det som har betydelse är hur mycket det finns på den effektiva höjd som värmestrålningen skickas ut mot rymden. På den höjden är det långt ifrån mättat. Ett varmare klimat under detta århundrade förändrar kolcykelprocesser på ett sådant sätt att det kommer förstärka ökningen av koldioxid i atmosfären.

12:32, 27 September 2013

Totti: Stämmer de mediauppgifter som kommit tidigare att rapporten menar att regionala förutsägelser är omöjliga att göra ännu? Detta försämrar ju i så fall möjligheterna för planering och prediktioner av ekologiska effekter.
Åsa Sjöström: Hej Totti,
SMHI har brutit ned de globala scenarierna till nationell och regional nivå. Om du går in på SMHIs hemsida (direktlänk: http://www.smhi.se/klimatdata/Framtidens-klimat/Klimatscenarier/2.2252/2.2264 ) så kan du titta på hur klimatet utvecklas i ditt län. På www.klimatanpassning.se kan du hitta information om hur klimatförändringarna påverkar samhället.

12:29, 27 September 2013

Ragnar Danneskjöld: Den satellituppmätta globala temperaturdatan visar ingen statistiskt signifikant stigning de senaste 20 åren, trots ökande koldioxidhalt i atmosfären. Hur lång tid till av utplanad satellituppmätt temperaturdata ska till för att paradigmet att koldioxiden orsakar en katastrofal global temperaturhöjning ska ifrågasättas?
Joakim Langner: Enligt satellitobservationer, som finns från 1979, ökar temperaturen i hela troposfären, dvs atmosfären upp till 10-15 km, och minskar i den lägre stratosfären ovanför 10-15 km. Detta är helt konsistent med den kunskap vi har om klimatsystemet och förväntad effekt av en ökad mängd växthusgaser.

12:27, 27 September 2013

Lars Werner: Havet och skogarna sägs ”buffra” koldioxidutsläppen, men hur mycket i procent för vardera?
Reino Abrahamson: Enligt IPCCs rapport har har attmosfären mellan 1750 och 2011 tillförts ca 545 Gigaton koldioxid från utsläpp och avskogning (osäkerhetsintervallet är 460-630 Gton). Av dessa uppskattas ca 30% ha tagits upp av haven och ca 20% av skogarna.

12:24, 27 September 2013

sthlmwaterlimo:@Smhi@naturvardsverk Kommer ipcc någonsin att kika på företagens roll när det kommer till klimatet? #klimatchatt
Ulrika Raab : Rapporten från IPCC working group III som kommer i vår handlar om åtgärder som kan vidtas mot klimatförändringar. I den rapporten så tittar man på olika industrier på sektorsnivå. IPCC går inte ner på företagsnivå men rapporten tar upp incitament och barriärer som påverkar företagens agerande.

12:15, 27 September 2013

Nisse: Vad har forskarna för förklaring till att den globala medeltemp inte stigit på ca 15 år?
Gunilla Svensson: Koldioxiden effekt på jordens klimat är klarlagt och ökade halter ger en uppvärmning. Men vi har också naturliga variationer i klimatet som i olika perioder ger varmare och kallare klimat. Om man kombinerar en ökande trend med naturliga variationer så kan man få perioder med avkylning. Man kan likna det vid att man går upp mot en bergstopp, men när man går så kan man behöva gå nedåt en stund, men det är i alla fall ingen tvekan om att man är på väg mot toppen. Om man tittar på 10-årsmedelvärden istället för årsmedelvärden så är det tydligt att varje dekad de senaste dekaderna varmare än medelvärdet 1961-1990.

12:10, 27 September 2013

Andreas Holgersson: Hej! Kan den globala uppvärmningen vara naturlig? Hur mycket resurser läggs det ned på att försöka hitta en naturlig orsak och inte bara grunda allt på CO2? Kan uppvärmningen vara en del av jordens naturliga temperatursvängningar, som t ex värmeperioder eller köldperioder? Tacksam för svar! Mvh
Ralf Döscher :
Klimatforskningen kan inte hitta en annan förklaring än ökade växthushalter för den temperaturökningen vi ser. Naturliga orsaker dominerar klimatets långsiktiga förändringar. Stora delar av forskningen sysslar med frågan om ”klimatkänsligheten”, d.v.s. hur mycket den globala temperaturen ökar om CO2 halten ökas. Under mer än 100 år forskning kommer man fram till att ökad CO2 leder till ett varmare klimat i den storleksordningen vi observerar. Korta naturliga svängningar kan ligga ovanpå CO2 effekten.

12:08, 27 September 2013

Perfekt: Jag har försökt få svar på dessa frågor i en rad nätfora, men ingen har kunnat komma med ett sanningsenligt svar: 1. Var har det blivit obehagligt mycket varmare? 2. Finns det någon djurart som har utrotats pga AGW? 3. Var är de 50 miljoner klimatflyktingar som förutspåddes finnas från 2010?
Reino Abrahamson: Områden som har blivir varmare än den genomsnittliga globala temperaturökningen är främst Arktis, östra Nordamerika, inre Asien, Sahelområdet och östra Sydamerika. Att specifikt säga att någon djurart utrotats pga klimatförändringar är svårt att särskilja från andra omvärldsfaktorer som påverkar den biologiska mångfalden..Mmen redan 2004 fanns en artikel i Nature (”Extinction from climate change”) om studier som påvisade artförflyttningar för att hantera den pågående klimatförändringen. Klimatförändringarna i Sahelområdet har säkert haft påverkan på folkflyttningar och att det skulle bli 50 miljoner klimatflyktingar år 2010 är inget som IPCC påstått..

12:06, 27 September 2013

marie-louise steiner: Vad vet man idag om hur metangasen firigörs när isarna smälter? Hur kan detta påskynda uppvärmningen? I vilken takt sker det? Vad anser panelen om en koldioxidransonering för att hejda utsläppen?
Joakim Langner: AR5 sammanfattar forskningen när det gäller hur stora utsläppen av metan från Arktis har varit hittills och hur stora utsläppen kan bli i framtiden i ett varmare klimat. Fram till idag bedöms utsläppen av metan från Arktis har varit modesta men de kan bli betydande i ett varmare klimat. IPCC drar slutsatsen att fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning och det krävs omfattande och ihållande minskningar av utsläppen av koldioxid för att begränsa uppvärmningen.

11:59, 27 September 2013

Fred Goldberg: Det har på senare tid framkommit att molnen har stor betydelse för klimatet. Hur stor är den genomsnittliga molnmängden på jorden och hur mycket påverkar en molnförändring klimatet?
Gunilla Svensson: Det är inte någon nyhet att molnen är betydelsefulla för klimatet, de har stor betydelse både för hur mycket solstrålning som reflekteras tillbaka till rymden och hur mycket värmestrålning från atmosfären som kommer till ytan. Den genomsnittliga molnmängden över jorden är ca 70%, varierar något med hur man definierar molnighet. Men det är inte mängden moln som  har störst betydelse utan deras förmåga att reflektera solstrålning och vilken latitud . Även vilken höjd de befinner sig på, dvs deras temperatur, bestämmer hur mycket värmestrålning de skickar ut. Den samlade bilden av all forskning visar att det är sannolikt att nettoeffekten av molnförändringarna i ett varmare klimat är en förstärkande effekt. De osäkerheter som finns beror till stor del på hur de låga molnen förändras.

11:58, 27 September 2013

Pär-Helion: Kommer det gå så långt att den antarktiska isen smälter av enbart ökade växthusgaser eller krävs det mer kombinerade effekter så som variation i solstrålningen eller omlokalisering av kontinenter?
Ralf Döscher :
Att smälta av hela Grönlandsis skulle ta mer än 1000 år. Svaret beror på hur lång tid växthusgasutsläpp pågår. Kombinerade effekter, d.v.s. återkopplingar, t.ex. genom ökade halter av vattenånga i atmosfären spelar en stor roll och bestämmer utsträckningen av den globala temperaturökningen.

11:53, 27 September 2013

gunnar leonardsson: Hur många ppm når man ungefär om vi skulle använda alla idag kända tillgångar av fossila bränslen ? (RCP8.5 scenariot ligger ju på drygt 900 ppm)
Gustav Strandberg: Det är inte lätt att veta hur mycket av det fossila kolet som verkligen går att ta upp. Därför är det i pricip omöjligt att göra en säker bedömning. Om vi tänker oss att det går att ta upp allt fossilt kol skulle det ge 1500-2000 ppm över dagens nivå.

11:52, 27 September 2013

Lina Malm: Hej!Vad innebär IPCC:s nya rapport i förhållande till tidigare vad gäller nederbörd, temperatur, havsnivåer i Sverige, och särskilt i Stockholms län?Med vänliga hälsningarLina Malm
Gustav Strandberg: I stora drag är resultaten desamma i den senaste och näst senaste rapporten. De senaste resultaten från SMHI säger att Stockholms län kommer att bli varmare och blötare. Havet stiger, men de närmaste 50 åren kommer det att kompenseras av landhöjning.

11:39, 27 September 2013

Nisse: Varför jämför ofta forskare med hur klimatet var för 100 år sedan, eller på 1800-talet. Den perioden var ju en av de allra kallaste på jorden sedan slutet på Weichselnedisningen? och ur ett geologiskt perspektiv är klimatet f.n mycket kallt. Vi kan klara betydligt varmare än så här.
Joakim Langner: De senaste drygt hundra åren har vi direkta temperaturmätningar över stora delar av jordklotet, men forskningen tittar även på längre tidsperioder. IPCC drar t ex slutsaten att den senaste 30-årsperioden på norra halvklotet sannolikt är den varmaste på 1400 år.

11:37, 27 September 2013

Ragnar Danneskjöld: Den globala temperaturen har stigit ungefär 0.8 grader i ganska jämn takt under 1900-talet och stagnerat/planat nu under de senaste 15-20 åren. Men koldioxidutsläppen har ökat och accelererat under de senaste 40-50 åren. För en utomstående betraktare ter sig koldioxiden ha en ganska svag förklaringsgrad för den globala temperaturutvecklingen. Är det inte mer troligt att temperaturstegringen till största del är en naturlig fortsättning på återhämtningen sedan ”Lilla istiden”? Kommentar?
Gunilla Svensson: Den största skillnaden mellan vad vi upplever nu och vad som händer mellan istiderna är att förändringarna sker över väldigt olika tidsskalor. Den snabba temperaturökningen vi upplever nu har vi ingen annan förklaring för än ökade halter av koldioxid.

11:33, 27 September 2013

Jakob Wranne: FRÅGA: Hur påverkar klimatförändringen geopolitiken i Medelhavsområdet idag? I Syrien har omkring 300.000 bönder fått överge sina gårdar. Det spär på konflikten. Vilka fler exempel finns? Den arabiska våren? Medelhavet: Länderna runt Medelhavet är de som blir hårdast drabbade av klimatförändringen, framför allt av torka. De länderna blir så torra att det inte kommer att gå att bo kvar där. Det kan röra 500-700 miljoner människor. De behöver flytta för att överleva. Kommentar?
Åsa Sjöström: Hej igen Jakob,
Några politiska kommentarer får du inte av mig, tyvärr! Men, som jag sa tidigare, klimatflyktingar finns redan idag. Och de kan komma att bli fler. Torka är ett problem, stigande havsnivåer ett annat.

11:29, 27 September 2013

SU-studenter: Man säger att det finns en säkerhet på 95% att människan är ansvarig för uppvärmningen. Finns de något stöd för de övriga 5% som inte är antropogent – vad skulle de övriga 5% kunna vara?
Markku Rummukainen: Bedömningen handlar både om hur stor säkerheten är och hur stor andel av de observerade förändringarna beror på oss. Det finns en säkerhet på mer än 95% and merparten av den observerade uppvärmningen under de senaste årtiondena beror på oss. Man studerar även till exempel solvariabiliteten och sådan tillfälligare klimateffekt som vulkanbrott kan orsaka. Sådana faktorer finns, men tydligt understiger den mänskliga påverkan idag.

11:29, 27 September 2013

Jakob Wranne: Hur påverkas växter av ökad halt CO2 ? Om vi bortser från uppvärmningen: Hur påverkas vi av ökad halt CO2 ? Om vi bortser från uppvärmningen: Hur påverkas haven av CO2 ? Om vi lyckas få stopp på utsläppen av CO2: I vilka delar av världen kommer det att vara möjliga att bo ? IPCC lägger bara fram det man kan förklara. Omkring hälften av t.ex. Grönlandsisens avsmältning kan inte förklaras, och är därför inte med. Vad tror ni är realistiska siffror?
Ralf Döscher :
Växternas omedelbara svar på ökad CO2 halt i luften är ökad växtlighet. I haven observeras en försurning som påverkar den marina ekologin. Effekterna varierar mellan olika arter och att nivån av havsförsurning som väntas till slutet av seklet kan vara dödlig för vissa arter men ha positiva effekter på andra. Det är svårt att uppskatta var man kommer att bo i framtiden. Det beror på utsläppen samt på ekonomisk, teknisk och politisk utveckling. Grönlands avsmältning kan observeras med hjälp av satelliter som har funnits bara i kort tid. Därför har man bara begränsat kunskap av avsmältningstakten och dess variationer.

11:26, 27 September 2013

Fredrik Strand: Hej är inte växthus effekten bra för oss?? de är kall i sverige 10månader av 12 skulle väl vara bra med varmare klimat?
Åsa Sjöström: Hej Fredrik,
Visst kan det låta trevligt med lite mer värme här i Sverige, och visst kan vi få se en del fördelar – minskat energibehov på vintern (men kanske en ökning på sommaren om det bilr varmare och vi vill ha mer luftkonditionering) och längre växtsäsonger och högre produktionskapacitet för skogs- och jordbruk (men också nya och fler skadeinsekter, svårare att köra i skogen utan tjäle etc.). I Sverige är vi inte heller så bra på att hantera extrem värme, eftersom vi inte är så vana vid det – och värmeböljor kan ge hälsoproblem för många. Ett tips – kolla in www.klimatanpassning.se, där finns massor av information om vad som händer med klimatet och vilka effekter det får på olika delar av samhället. Sedan är det viktigt att komma ihåg att vi lever i ett globalt samhälle, och att negativa effekter i andra delar av världen påverkar också oss.

11:25, 27 September 2013

Bror Högbom: Hej! Kan ni läsa denna artikel och svara på våra frågor som finns i slutet på texten. Med vänliga hälsningar Föreningen Save The Baltic-salmon . Orförande Bror Högbom https://savethebaltic.wordpress.com/2013/09/19/4889/
Ulrika Raab : Den sista frågan i inlägget du länkar till rör vattenkraft och klimat, förutom just den frågan så berörs inte vattenkraftens klimatpåverkan i inlägget. Generellt har vattenkraft goda förutsättningar att bidra med elproduktion med mycket liten klimatpåverkan.

11:18, 27 September 2013

Fredrik Strand: Hej är inte växthus effekten bra för oss?? de är kall i sverige 10månader av 12 skulle väl vara bra med varmare klimat?
Lars Westermark: Stämmer att det det finns en del positiva effekter för oss i norden. Dessvärrre är det inte hela bilden eftersom de svåra konsekvenserna främst drabbar i de fattigaste delarna av världen. Även i Sverige finns negativa effekter som vi måste förbereda oss för, t.ex havsnivåhöjningar och översvmäningsrisker.

11:18, 27 September 2013

Jakob Wranne: USA: Stora delar av deras befolkade områden kommer att täckas av stigande hav, andra delar kommer att bli öknar ”dust bowlification”. Flyttar de till Kanada? Turkiet: Turkiet kommer att bli ett av världens torraste länder. Kommer någon del av Turkiet att vara beboelig?
Åsa Sjöström: Hej Jakob,
Exakt hur det blir i USA eller Turkiet törs jag inte svara på… Men redan idag så flyttar ju folk på sig på grund av att klimatet i deras område försämras. Det kan vi komma att få se mera av framöver. Antingen så får man anpassa sig till det förändrade klimatet, eller, om inte det är möjligt, så får man flytta på sig.

11:17, 27 September 2013

BoCHerlin: Eftersom det är kallare idag än normalt, betyder det att utan ”global warming” hade vi haft ännu mer ”local cooling”? #klimatchatt
Markku Rummukainen: Vädret varierar förstås inom klimatets ”gränser”. Det är dock typiskt för vädrets variabilitet att ju mer lokalt det handlar om, desto större och snabbare kan variationerna vara. En lite varmare dag på en viss plats kan kompenseras för av en lite kallare plats någonstans i närheten. Sedan blandar vädret om igen. Ju varmare det blir generellt, desto mildare blir de kalla dagarna och desto varmare blir de varma dagarna. Det går ändå inte att säga hur en enstaka dag påverkas.

11:16, 27 September 2013

Bengt Abelsson: Temperaturen har sedan 1979 stigit ca 0,4 grader eller 0,01 C/år med stora CO2-utsläpp. För att nå 3,7 grader till år 2100 (RCP 8,5) krävs 0,05 grad per år, eller en femdubbling. Syns någon sådan trendökning?

Gunilla Svensson: Hur snabb temperaturökningen blir under resten av detta århundrade beror på hur mycket koldioxid som kommer ut i atmosfären men också hur återkopplingarna i klimatsystemet förstärker klimatförändringarna.  Klimatmodellerna, som är det enda verktyg vi har för att säga något om detta, ger för RCP 8,5  0,035 grader per år under perioden 2016-2035.

11:11, 27 September 2013

Aphelion: Kommer det bli vanligare med extremväder i och med de förväntade klimatförändringarna och i så fall varför?
Erik Kjellström: Vissa typer av extremväder kommer att bli vanligare. Det här gäller exv. extremt varma dagar och värmeböljor. Motsatsen gäller för kalla extremer och köldperioder. Den globala uppvärmningen gör att det kan finnas mer vattenånga i atmosfären vilket i sin tur betyder att det kan komma mer nederbörd när det regnar eller snöar. Det finns alltså risk för en ökning av nederbördsextremer. För andra typer av extremer som exv. tropiska cykloner är det mindre säkert men i vissa områden kan en ökning förväntas.

11:08, 27 September 2013

Feven: Hur långa undersökningar har gjorts gällande det här ämnet? Dom undersökningarna jag läst har endast rört sig några få tusen år tillbaka i tiden och verkar hela tiden utgå från att temperaturen på jorden endast kan påverkas av människan, inte av andra faktorer. Samt att temperaturen ”ska” vara stabil och inte röra på sig.
Ralf Döscher :
Paleoklimatologiska undersökningarna sträcker sig betydligt längre tillbaka i tiden. Jordens klimat påverkas av instrålningens variationer och jordens svar på detta. Instrålningen utgör en drivkraft som har varierat i alla tider och förorsakad istider och varmtider. Atmosfärens kemiska sammansättning styr jordens förmåga att svara på den yttre drivkraften. Om människa påverkar atmosfäriska växthusgaser, utgör detta en ny drivkraft, som jordsystemet svarar på.

11:06, 27 September 2013

Marianne Eriksson: Sägs det något i IPCC-rapporten om möjligheten att ersätta fossila råvaror med träråvaror som en del i klimatarbetet? Allt som idag görs av olja kan ju i framtiden göras av trä.
Ulrika Raab : Ulrika Raab : IPCC-rapporten som presenteras idag handlar om naturvetenskapen bakom klimatförändringar. I vår kommer en IPCC-rapport från IPCC working group III och den rapporten redogör för åtgärder som kan vidtas för att motverka klimatförändringar. Alla IPCC-rapporter läggs ut på www.ipcc.ch

11:06, 27 September 2013

Luciferion.: Är det väldigt problematiskt att många av jordens invånare förmodligen tror att Gud är större än vetenskapen och därför inte lyssnar på de klimatmässiga varningarna eftersom de är menade att ske?
Reino Abrahamson: Att människor baserar sina åsikter på tyckande istället för vetenskaplig kunskap kan vara ett hinder för att politiker ska få stöd för välgrundade beslut. Det gäller oavsett om åsikterna beror av religös tro eller enbart misstroende mot forskare..

11:00, 27 September 2013

Faktiskt: I den IPCCs fjärde fanns det en viss osäkerhet i hur klimatet kommer att påverka extremt väder, såsom stormar och cykloner. Finns det en starkare koppling i den nya rapporten? Eller i klartext: kommer vi att uppleva extremare väder i framtiden?
Erik Kjellström: Vad som kommer att hända med extrema väder- och klimathändelser är fortsatt osäkert. För en del fenomen, som exv. ändringar i varma och kalla extremer, är vi nu mer säkra på att människan bidragit till de ändringar som observerats sen mitten på 1900-talet. I andra fall, exv. ändringar i intensitet och varaktighet av torrperioder, är vi faktiskt mindre säkra idag än för sex år sedan då fler studier gjorts av både observationer och modellresultat. För framtiden finns fortfarande stora osäkerheter om vad som kommer att hända med exv. tropiska cykloner medan det är praktiskt taget säkert att ändringar i temperaturextremer kommer att fortsätta.

10:56, 27 September 2013

SU-studenter: I t.ex. Nederländerna har man vidtagit åtgärder för stormar och högre vattennivåer i form av t.ex. Maeslantbarriären. Med mer frekvent kommande stormar och mer nederbörd i framtiden – finns det några sådana åtgärder eller idéer på åtgärder i Sverige?
Åsa Sjöström: Hej SU-studenter,
Nederländerna har ju en väldigt speciell situation, eftersom stora delar av landet ligger under havets normalnivåer. Där måste man verkligen ta till kraftfulla åtgärder (kolla också in barriären utanför St. Petersburg!). I södra Sverige ser vi ju att områden översvämmas ibland då havet stiger över sina normala nivåer, till exempel i Skanör 2007. Där håller man nu på att fundera kring barriärer av olika slag. Just stormar råder det lite osäkerhet kring, vi kan inte säga med säkerhet om de kommer att bli vanligare eller inte. Däremot så ser vi ju att havsnivåerna stiger.

10:52, 27 September 2013

BoCHerlin: Om det är kallare än normalt på flera platser t.ex i Sverige idag så kan väl begreppet ”global warming” knappast vara riktigt? #klimatchatt
Gunilla Svensson: Den globala uppvärmingen handlar om just hur temperaturen över hela jorden ökar. Om det globala medelvärdet ökar fast det är kallt i tex Sverige så betyder det att det är varmare än normalt på många andra platser.

10:51, 27 September 2013

Aphelion: Hur lång tid tar det innan CO2 försvinner ur atmosfären?
Gunilla Svensson: Koldioxidens uppehållstid i atmosfären påverkas av många processer. Den globala medeluppvärmningen ökar linjärt med ökningen av koldioxiden i atmosfären. Koldioxiden som släpps ut i atmosfären idag kommer påverkar jordens temperatur i ungefär tusen år.

10:45, 27 September 2013

Lennart Renöfält: Finns den sammanfattande rapporten på svenska, var finns den?
Agnes von Gersdorff: Naturvårdsverket ska ge ut en översättning av den sammanfattande rapporten som publiceras idag. Det kommer dock att ta några veckor. Vi har dock idag gjort en snabböversättning av rapportens nyckelbudskap.och kommer att lägga upp den på NV:s hemsida så snart som möjligt, förhoppningsvis senare idag.

10:43, 27 September 2013

SU-studenter: Kommer golfströmmens styrka minska till följd av ökad havstemperatur alternativt ta en annan väg?
Ralf Döscher :
Golfströmmen kan minska p.g.a. ändrade vindförhållanden eller p.g.a. ändrade densitetsgradienter i havet som påverkar djupvattenbildning. Historiskt har man sett reaktioner av Golfströmmen mot salthaltsändringar och temperaturer i Norra Atlanten. Sannolikt kommer Golfströmmen att minska något p.g.a. reducerad djupvattenbildning.

10:43, 27 September 2013

gud : kommer vi alla dö? är det någon idé att ens skaffa barn? är verkligen orolig
Lars Westermark: Ja – det är ide att skaffa barn.. Mänskligheten ställs inför utmaningar- men man måste tro på att det går att klarar dem – och då behövs alla krafter.

10:43, 27 September 2013

ÅsaBSjörs: Finns det framtagen en konsekvensanalys för framtida havshöjnings påverkan på svenska hamnar? Är det relevant att göra?
Åsa Sjöström: Hej Åsa,
Visst är det relevant att titta på vad som händer med hamnarna,  framförallt i södra delarna av Sverige där vi inte har någon landhöjning längre. Analyser har gjorts på flera hamnar, till exempel av länsstyrelserna i respektive län (kolla länsstyrelsernas hemsida – många har gjort en riskanalys för hela sitt län, med fokus på framtida klimat).

10:42, 27 September 2013

Johan: Hej, Jag bor i Göteborg som normalt måste räknas som en ganska regnig och blåsig stad men jag tycker att de senaste åren bjudit på mycket fler långvariga högtryck än tidigare vilket betytt ett torrare, mer stilla och klarare väder och även då mer luftföroreningar då de stannar kvar längre över staden. Även inversionsväderlek verkar ha blivit vanligare till följd. Är detta något som konstaterats eller bara min upplevelse av det?
Joakim Langner: Vädret på en enstaka plats som t ex Göteborg varierar mycket från år till år och det är svårt att se en långsiktig trend utan att titta på längre tidsperioder.  2012 var medellufttrycket något lägre än normalvärdet, medan det under år 2011 var något högre. I år har lufttrycket hittills legat över det normala. Men det kan snabbt ändras.

10:40, 27 September 2013

Aphelion: Hur länge kan beslutsfattare gömma sig bakom att vara klimatskeptiker, hur stor måste säkerheten i IPCCs rapport vara för att klimatskeptikerna inte längre ska kunna skylla på detta?
Agnes von Gersdorff: Den femte delrapporten från IPCC är tydligare än någonsin. De underlag som ligger till grund IPCCs rapport blir allt bättre, det finns längre tidserier, bättre och mer kvalitativa mätdata, allt mer robusta modeller för projektioner. De flesta av de slutsatser som drogs i den tidigare rapporten från 2007 återkommer här men är ännu tydligare. Den kritik som riktades mot IPCC av klimatskeptiker ledde till en granskning 2010 och visade att de gör ett gediget arbete. Meningen är nu att den vetenskapliga processen genom IPCC ger bästa tänkbara information till de beslutsfattare som deltar i de förhandlingar som ska leda till ett globalt klimatavtal 2015 i Paris och som träder i kraft senast 2020. Detta avtal ska omfatta alla världens länder.

10:38, 27 September 2013

Aphelion: Finns det några tendenser som tyder på att den nordatlantiska driften (golfströmmen) är på väg att avstanna? Och om så är fallet, hur kommer detta att påverka oss i Norden?
Ralf Döscher :
Det finns inga tecken på att den nordatlantiska driften kommer att stanna av. Ett monitoringsystem för golfströmmen har installerats ganska nyligen. Det är för tidigt för att dra slutsatser från dessa observationer. Klimatmodeller tyder på att den nordatlantiska driften kommer att minska. Detta kan leda till en reducerad uppvärmning över delar av Nordatlanten och Europeiska kustområden.

10:35, 27 September 2013

BoCHerlin: Finns det någon tidpunkt i jordens historia som vi ej har haft ”climate change”? #klimatchatt
Gustav Strandberg: Nej. För varje tidpunkt i jordens historia kan man hitta en annantidpunkt då klimatet varit annorlunda. Mellan dessa har klimatet förändrats. Sedan beror det förstås på vilket tidsperspektiv man har och hur stor förändring som krävs för att det ska kallas klimatförändring. Under vissa tidsperioder har klimatet varit stabilt under längre tid. Under andra har det varit med varierande.

10:35, 27 September 2013

SU-studenter: Finns det någon kännedom om ifall världshaven kommer att ta upp mer CO2 när den atmosfäriska CO2-halten ökar?
Erik Kjellström: Haven kommer fortsätta att ta upp CO2 men då det blir varmare blir upptaget mindre effektivt och en större andel stannar kvar i atmosfären. Det här innebär alltså en viss förstärkning av växthuseffekten.

10:35, 27 September 2013

Andreas: Finns det något land som tjänar på en temperaturhöjning?
Åsa Sjöström: Hej Andreas,
Totalt sett nej. Visst kan vissa länder få vissa fördelar inom vissa områden (t.ex. längre växtsäsonger för jord- och skogsbruk), men eftersom vi lever i ett globalt samhälle och en global ekonomi så påverkas vi alla av de negativa effekterna. Ett litet exempel – en ökad temperatur i kaffeodlande länder kan innebära att man inte kan odla kaffe där längre. Det kan påverka kaffepriserna globalt, vilket vi då också kommer att känna av.

10:35, 27 September 2013

Risto: Hej, vad kan man som individ göra för att motverka den globala uppvärmningen?
Lars Westermark: Du kanske har hört talas om biffen, bilen och bostaden. Våra är kanske det minsta problemet av dessa. Men vår konsumtion av transporter, kött mm är det som står för privatpersoner påverkan. Kan man ändra sitt beteende inom dessa områden så bidarar man.

10:33, 27 September 2013

Kenneth Möllersten: Det kommer en rapport i vår från IPCC:s working group 3 som handlar om bland annat den globala ekonomins betydelse och attityder. IPCC redogör dock för det vetenskapliga kunskapsläget och det ingår inte i IPCC:s uppdrag att tala om för beslutsfattare hur de bör göra.

10:29, 27 September 2013

Frank: Kan jag få ett värde på CO2’s förmåga att absorbera värme? Varför kan jag inte hitta ett värde på hur effektivt CO2 absorberar värme? Det borde vara tämligen enkelt och relativt billigt att sätta upp experiment där man mäter gasers förmåga att absorbera värme under kontrollerade former. Jag tycker det är konstigt att klimatforskare med dagens resurser och sina matematiska modeller (med i bästa fall dåligt förklarade parametrar) inte kan ge ett värde på CO2’s förmåga att absorbera värme.
Gunilla Svensson: Det finns noggranna mätningar och beräkningar på hur koldioxiden absorberar strålning.

10:29, 27 September 2013

Christoffer: Varför används 2 grader som tröskelvärde? En grads ökning borde påverka mot negativa och positiva förutsättningar? En liten ökning i temperatur för subtropiska regioner som redan lever på gränsen för fortsatt jordbruk, skulle säkert påverkas av bara några tiondelar av en grad Celcius.
Lars Westermark: 2 graders målet har bestämts av FN:s klimatkonvention som en politisk överenskommelse för att dra en gräns för det om kallas ”farliga klimatförändringar” i klimatkonventionen. Den gränsen har ifrågasats av t.ex små östatser som risker översvämmas vid llägre värden.

10:28, 27 September 2013

Frank: När man ser beskrivningar av växthuseffekten så visas det ofta genom en bild där CO2 ligger som ett isolerande täcke högt upp i atmosfären. Detta är altså helt felaktigt, men när jag frågar folk så är det ofta vad de tror. De tror dessutom att CO2 reflekterar värme, för att de sett just denna bilden. Tänker ni ge oss mer insyn i modellerna, ge en bättre och mer korrekt beskrivning på hur CO2 påverkar temperaturhöjnignen.
Gunilla Svensson: Det som bestämmer jordens klimat är dels hur mycket solstrålning som kommer in och hur mycket värmestrålning som skickas tillbaka ut i rymden. Koldioxid absorberar solstrålning, i flera olika våglängdsband, och skickar ut värmestrålning som allt som har en temperatur gör. Värmestrålningen sänds ut både uppåt och nedåt. Jordytan blir varmare och höjden där utstrålningen från atmosfären sker hamnar högre upp där temperaturen är lägre, eftersom temperaturen i atmosfären avtar med höjden. Då minskar utstrålningen och jorden blir ännu varmare tills dess att det är balans mellan inkommande och utgående strålning. Densiteten som du också frågar om har ingen betydelse, atmosfären (utan vattenånga) agerar som en ideal gasblandning.

10:28, 27 September 2013

Anders Karlsson: Stort fokus riktas mot risken för översvämning i kustnära, låglänta områden. Nästan inget sägs om den permanenta höjning av grundvattenytan som kommer att bli följden i samma typ av områden om havets basnivå höjs. En översvämning går att skydda sig emot och är övergående men att tackla en grundvattenhöjning kommer att ge stora problem med försumpning, ”sjuka hus”, höga energikostnader för markdränering, dränkt infrastruktur i form av dag- och spillvattensystem. Var finns dessa frågor i debatten?
Åsa Sjöström: Hej Anders,
Visst är det så att vi kan se ökade grundvattennivåer i vissa områden, likaså ökade flöden i sjöar och vattendrag. Det är en av de faktorer som man bör ta hänsyn till, t.ex. när man planerar  nya bostadsområden. Redan existerande byggnader, infrastruktur etc. är naturligtvis svårare att åtgärda…

10:28, 27 September 2013

Anders: På 50-100års sikt finns risken att Stockholm eller delar av tex skärgården hamnar under havsytan?
Ralf Döscher :
Havsnivån ökar globalt och modifieras lokalt genom landhöjningen och vindförhållanden. Det är sannolikt att havsnivån utanför Stockholm ökar på 50-100 års sikt. I praktiken är det oftast antal förekomsten av extrema vattenstånd som är avgörande. SMHI har publicerad förväntade havsnivåhöjningar längs Sveriges kuster.

10:27, 27 September 2013

Nilla: Om bensinen höjdes till 30-35:-/liter skulle det påverka utsläppen i hela världen ? Jag tycker att bensinen är för billig det är enklare att ta bilen än annat !
Reino Abrahamson: ja, det skulle bli en stor omställning om bensinpriset höjdes så kraftigt och jag kan hålla med om att det är billigt att ta bilen. I stora delar av världen är det dock politiskt svårt att höja drivmedelsskatterna då det är låg acceptans från medborgarna för detta.

10:25, 27 September 2013

Bengt Abelsson: Lars W: Är då Svensk vindkraft det bästa sättet att använda resurserna på ( för att minska CO2-utsläpp?)
Lars Westermark: Inte om det bara handlar om utsläppen i Sverige. Men för att få mer förrnybar energi, (tänk på diskussionen om kärnkraft)

10:24, 27 September 2013

U37: Med ökad temperatur och Koldioxid-halt i atmosfären, blir fotosyntetiserande organismer en positiv eller negativ påverkan på klimatförändringen? Blir det mer eller mindre växter på land och hav med varmare temperatur och extremare väder? Med vilken säkerhet kan man säga det i så fall?
Lars Westermark: Denna fråga är något som kan komma i IPCC:s nästa rapport om effekter. Det är svårt att säga något generell skulle jag gissa. effektrerna är så olika i olika regioner i världen beroende på nedebördsmönster mm. Koldioxid kan också göda växligheten men fotosyntesen motverkas av torka höga temperaturer. Vi får avvakta IPCC:s nästa rapport för svar.

10:22, 27 September 2013

SU-studenter: Finns det någon attitydförändring till att minska utsläpp som får oss att gå mot rätt riktning?
Reino Abrahamson: Vid naturvårdsverkets senaste mätning av allmänhetens attityd till klimathotet ansåg 80-90 % att vi måste minska utsläppen. För att en attityd att vilja göra något ska bli verklighet behövs politiska beslut som underlättar för oss att göra rätt. Här kan mer göras.

10:19, 27 September 2013

bamse: Hej Jag undrar om det går att bygga i kustnära områden. Och om det som sker med jordens temperatur är påverkad av människor eller bara en naturlig förändring i jordens utveckling typ, istid osv. Med vänliga hälsningar Bamse
Ralf Döscher :
Jorden har sett flera cykler av istider och varmtider i alla tider. Det är jordens ställning i solsystemet som dominerar klimatet. Sedan ca 150 år kan även människan påverkar klimatet genom ökad utsläpp av växthusgaser, som leder till ett varmare klimat och höjda havsnivåer. Havsnivån har ökad med 19 cm sedan 1900. Ökningstakten är snabbare sedan 1990. Aktuella uppskattningar för en global havsnivå ligger på ytterligare 30-90 cm inom 100 år beroende på växthusgasutsläpp. Lokal kan det innebär betydligt mer eller mindre beroende på vindförhållanden och landhöjningen. SMHI har publicerad förväntade havsnivåhöjningar längs Sveriges kuster.

10:19, 27 September 2013

Bosse: Nya data är utomordentligt viktiga och förstärker den tidigare hotbilden. Ur ett pedagogiskt perspektiv tror jag det vore bra att tydligare lyfta fram tidigare konsekvenser av global uppvärmning, t ex för 55 miljoner år sedan. Hur stor blev temperaturökningen? Hur mycket höjdes havsytan? Vad hände med ekosystemet på planeten? För att effektivt kommunicera information som medför dramatiska konsekvenser behöver vi ta hjälp av de senaste kunskaperna inom neuropsykologi och neurodidaktik.
Gustav Strandberg: Du har rätt i att det kan vara intressant att titta på (för-)historiskt klimat för att kunna säga något om framtiden och för att sätta dagens klimatförändring i relation till något. Det bedrivs mycket forskning om det, men kanske är vi forskare för dåliga på att sprida kunskapen.  Framtiden står i fokus i klimatdebatten.

10:18, 27 September 2013

SU: Vilka kännbara effekter till följd av klimatförändringar kommer vara de första? Vad kommer få oss att agera på en global nivå?
Markku Rummukainen: Klimatförändringarna syns redan; temperaturen har stigit såsom den globala havsnivån, Arktis havsis minskar snabbt i omfattning, och speciellt varma temperaturextremer har påverkats. Även en försurning av haven har noterats till följd av koldioxidutsläppen. Alla dessa typer av förändringar kommer att öka med utsläppen framöver. Globalt bedriver man klimatförhandlingar mellan länderna. Olika länder har kommit olika långt i sitt klimatarbete. Kanske ger IPCC:s nyaste rapport ytterligare utgångspunkter till alla.

10:17, 27 September 2013

Josefin: Vilket arbete kan Sverige göra i världen för att motverka klimatförändringarna?
Lars Westermark: På två sätt tycker jag. Dels genom att föregå med gått exempeloch och dels genom att varar aktiva i det internationella arbetet och inte minst vara pådrivanbde i EU. Detta arbete är något våra politiker måste leda.

10:16, 27 September 2013

Anders Hedberg: Jag undrar om bidraget av metangas till den globala uppvärmningen från tinande permafrost i Arktisregionen har inkluderats i IPCC senaste AR5? Har fått divergerande uppfattningar om risk från UNEP (http://www.unep.org/pdf/permafrost.pdf) och t ex en aktuell forskningsrapport (http://iopscience.iop.org/1748-9326/8/3/035014/article).
Joakim Langner: AR5 sammanfattar forskningen både när det gäller hur stora utsläppen av metan från Arktis har varit hittills och hur stora utsläppen kan bli i framtiden i ett varmare klimat. Fram till idag bedöms utsläppen av metan från Arktis har varit modesta men de bedöms kunna bli betydande i ett varmare klimat.

10:16, 27 September 2013

SU: Vilka åtgärder borde vara de första att vidta för att minska antropogen påverkan på klimatet?
Reino Abrahamson: Den största påverkan på framtida klimat kommer från långlivade växthusgaser som koldioxidutsläpp. Det är främst fossilbaserar el- och värmeproduktion som står för dessa: En omställning av världens energisystem till förnybar energitillförsel är viktigt eller så krävs att fossila koldioxid infångas och lagras i djupa marklager.

10:14, 27 September 2013

Geografer: Hur påverkar den 5% osäkerhetsmarginalen gällande antropogen klimatpåverkan beslutsfattande gällande klimatfrågor?
Lars Westermark: Det påverar inte arbetet med att motverka klimatförändringarna. IPCC:s rapport ger en tillräckligt stark sigal om att arbetet måste fortsätta.

10:13, 27 September 2013

Bengt Abelsson: Det svenska vindkraftinvesteringen är på ett antal miljarder kr. Hur många (tiotusendels) grader av den globala uppvärmningen har undvikits genom denna satsning?
Lars Westermark: Ser man bara till det svenska elproduktionen så har det ingen (marginell) betydelse för ustläppen eftersom vi knappt har fossila bränslen i elproduktionen. Ser man Sverige som en del i ett Europeiskt energisystem kan det få betydelse genom att andelen förnybar energi ersätter fossile energi.

10:12, 27 September 2013

Stefan Spansk: Det finns de som säger att uppvärmningen har saktat in de senaste åren. Klimatexperter säger att detta är enligt modellerna. Varför skulle det bli ett hack på kurvan just nu i så fall?
Gustav Strandberg: Att det skulle bli ett hack i kurvan kan bero på flera saker. En kan vara de naturliga variationer som finns i klimatet mellan varmare och kallare år. En annan kan vara att världshaven tar upp mer värme än vi förväntat oss. När det gäller naturliga variationer är det inte säkert att klimatmodellerna ger samma resultat som verkligheten. Även om t.ex. antalet varma och kalla år är rätt i modellerna så är det inte säkert att de kommer i samma ordning som i verkligheten.

10:11, 27 September 2013

OPEN: Om det blir t ex en grad varmare, blir då hela atmosfären en grad varmare eller är det bara lägsta skikt. Och i så fall blir inte skiktningen då mindre stabil med mer konvektiva moln som följd och därmed mindre instrålning och alltså avkylning osv?
Gunilla Svensson: Våra mätserier är längst när det gäller temperaturen nära marken så därför är det den som rapporteras oftast. Hela trosfären värms, den del av atmosfären som vi har väder, stratosfären kyls av ökade växthusgaser. Atmosfären är väldigt bra på att fördela värmen vid tropikerna genom konvektion, på högre breddgrader är det andra processer som är viktiga. I ett varmare klimat så ger de totala molnförändringar en positiv återkoppling – deras värmande roll överväger den avkylande.

10:06, 27 September 2013

Iken: Hej! Jag funderar väldigt mycket på min och planetens framtid, och mitt funderande resulterar alltid i samma vision: Polarisarna smälter, folk i kustområden drabbas av stormar och översvämningar, dör eller måste fly inåt mot kontinenterna. Där har medeltemperaturen höjts och fler och fler odlingar misslyckas, allvarliga sjukdomar har lättare att spridas i värmen och i och med den ökande koncentrationen av befolkningen. Folk kommer sjukna in och dö, svälta eller törsta ihjäl eller kanske bli skjutna eller misshandlade för mat eller vatten. Konflikter kommer uppstå och krig är oundvikligt. Vi lägger alltför lite pengar på rymdfärdsforskningen och kommer alltså inte kunna ta oss ifrån Jorden. Vi kommer hugga ner fler och fler skogsområden i vårt sökande efter odlingsbar mark och energiresurser, utrota alltfler djurarter och lägga grunden för vår egen undergång i ett påskönsliknande scenario. Dessa tankar inger en viss ångest och leder vidare till frågan om huruvida jag vill sätta barn till världen, om det innebär att jag måste förklara för dem att pappa och mamma och även ni och era barn antagligen kommer svälta ihjäl, dö av en epidemi eller mördas. Min fråga är alltså: Hur realistiskt är detta scenario? Tack på förhand!
Reino Abrahamson: Det scenario du målar upp är mycket pessimistiskt. Om världens länder helt negligerar att minska utsläppen av växthusgaser riskerar allvarliga klimatförändringaratt hända. Men vi har fortfarande tid att begränsa den framtida klimatförändringarna så att effekterna inte ska bli i närheten av ditt scenario.

10:03, 27 September 2013

Östen Tylebrink: Jag har hört att Labradorströmmen utanför Kanadas ostkust har börjat stanna av pga av smält kallt vatten från Arktis. Hur ser det ut för Golfströmmen? Finns det risk för en ny istid i Skandinavien och NordAmerika?
Ralf Döscher :
Tillförsel av färsk vatten kan försvåra djupvattenbildning i Labradorhavet, vilket medför en minskad oceancirkulation och en minskad värmetransport norrut via Golfströmmen. Omfattningen av den aktuella utvecklingen räcker dock inte för en avkylande effekt över Europa. Istället blir den förväntade uppvärmningen mindre över delar av Nordatlanten och Europeiska kustområden. Golfströmmen drivs även av vindarna.

10:03, 27 September 2013

Gerrit: Jag har hört att det ska komma fler stormar i ett värmare klimat. Men jag har också hört att polen värmer upp mycket snabbare än equatoren. Bör det inte innebära att regionala temperaturskillnader minskar, och är det inte just sådana temperaturskillnader som orsakar de kraftfulla stormar i vår del av världen? Varför skulle de då bli fler och kraftfullare?
Gunilla Svensson: Du har rätt i att Arktis värms betydligt snabbare än tropikerna, mest vid ytan men även i hela troposfären. Som du skriver så är stormarna en del av energitransporten från ekvatorn till polerna och de skulle då påverkas. I ett varmare klimat så visar observationer och klimatmodellresultat att  mellanbreddslågtrycken kommer gå längre norrut men inte att det blir fler. De mest extrema kan bli mer extrema eftersom det finns mer vattenånga i en varmare atmosfär och en hel del av energin som bildar riktigt kraftfulla stormar kommer genom vattenångan.

10:02, 27 September 2013

Thorsten Schütte: Jag har själv meteorologbakgrund och är övertygad om att IPCCs slutstser i stora drag är korrekta. Det jag skräms av är att opinionskriget håller på att förloras till ”klimatskeptikernas” fördel, vilket inte minst kommentarspalterna på nätet visar. Vilka pedagogiska grepp krävs för att få tillbaka initiativet och övertyga?
Lars Westermark: Jag är inte så orolig för skeptikerna utan det är mer besvärande att frågan sjunker undan i tider när annat är viktigt som ekonomislk kris arbetslösjet mm.. Därför tror jag att vi får passa på när vi tillfälle som t.ex  nu när focus är på klimatvetenskapen. Men detta är ju bara Sverige. Utmaningarna är mycket större i stora delar av världen.

10:02, 27 September 2013

Bengt Andersson: Kan man få ut rådata från temperaturmätningarna i Sverige för t.ex. de senaste hundra åren?
Gustav Strandberg: SMHI tillhandahåller data från observationsstationerna i Sverige. Kontakta SMHI:s kundtjänst.

10:02, 27 September 2013

Jay: Att isen vid Antarktis smälter och återbildas är väl rätt naturligt. Det har den gjort sedan 70-talet, så varför snackas det om att ozonet smälter isen?
Ralf Döscher :
Ett tunnare ozonskikt rund Antarktis leder till starkare temperaturskillnader, som i sin tur medför starkare västvindar rund Antarktis. Tillsammans med jordens rotation ger detta en starkare drift av havsis norrut, som skapar nya ytor av öppet hav nära kusten. De frysas igen och den totala isytan således ökar.

10:01, 27 September 2013

Gustav Strandberg: SMHI tillhandahåller data från observationsstationerna i Sverige. Kontakta SMHI:s kundtjänst.

10:01, 27 September 2013

Tidningsläsaren: Vad är en koldioxidekvivalent?
Joakim Langner: Koldioxidekvivalenter är en gemensam måttenhet som gör att det går att jämföra klimatpåverkan från olika växthusgaser. Utsläpp av ämnen med klimatpåverkan omvandlas till motsvarande mängd koldioxid (CO2). 1 kg metan motsvarar till exempel 21 kg CO2-ekvivalenter och 1 kg lustgas motsvarar 310 kg CO2-ekvivalenter.

10:01, 27 September 2013

Moderator: Nu börjar vi med första frågan.

10:01, 27 September 2013

Moderator: Hej och välkomna till klimatchatten! Vi drar igång om 10 minuter.

09:49, 27 September 2013

 

Annonser