3 IoT – Internet of Things för smarta(?) samhällen

Vi skattebetalare skall betala för ett samhälle som tvångsbestrålar oss till ohälsa i våra hem med mikrovågor  Internet-of-Things-smarta-samhallen_v2_h17

Vad är IoT?
IoT är att öka den artificiella strålningen  i vår livsmiljö med de mest skadliga våglängderna i det fria frekvensbandet 2,4 GHz. Man kan fråga sig varför kläder skall avge farlig strålning? Varför hushållsapparater skall avge strålning? Varför människan skall vara uppkopplad som en brottsling till en mottagarstation? Idén att människan skall vara uppkopplad som en själlös apparat till andra döda ting är verkligen 1984. Med tankens kraft öppnar du dörren. Med tankens kraft utför man nu saker. Vi kommer att dö av tristess när nyhetens behag lagt sig, men då är vi redan fångar uppkopplade till övervakningssystemet.  Och sjukvården och hemtjänsten kommer att använda mest trådlös teknik. Stråla ihjäl sjuka och gamla människor. Smart idé
IoT är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att maskiner, fordon, gods, hushållsapparater, kläder och andra saker samt varelser (inklusive människor), förses med små inbyggda sensorer och processorer. Detta medför att dessa enheter kan uppfatta sin omvärld, kommunicera med den och på så sätt skapa ett situationsanpassat beteende och medverka till att skapa smarta, attraktiva och hjälpsamma miljöer, varor och tjänster.
IoT är en viktig del av digitaliseringen av vårt samhälle och vår ekonomi där både saker
och människor är ihopkopplade och kan kommunicera och rapportera om sin status och omgivning. IoT kan också gynna den svenska ekonomin och spela en viktig roll i att lösa flera av de stora samhällsutmaningar som den ökade urbaniseringen medför.
Sensorer
En sensor är en apparat som på något sätt läser av den fysiska omvärlden och omvandlar den informationen till en signal. Denna signal omvandlas sedan till information läsbart för en människa, eller skickas vidare via ett nätverk till ett datorsystem för lagring. Det enklaste sättet att beskriva en sensor är att betrakta människans fem sinnen som sensorer. Med hjälp av känseln, synen, hörseln, lukten och smaken kan vi läsa av vår omvärld och i våra hjärnor omvandlas denna information till en uppfattning om vår omgivning.
Sensorer gör inte mätningar hela tiden. Beroende på syfte vill man att sensorer gör mät-
ningar olika ofta. Hur ofta en sensor kan göra en mätning kallas tidsupplösning. En sensor med tidsupplösningen 60 sekunder kan som snabbast göra en mätning per minut. Vill man mäta luftkvaliteten i ett klassrum kan det räcka med att man har en sensor som mäter koldioxidhalten i luften en gång i minuten. Vill man istället ha en rörelsedetektor kopplad till lampan i badrummet vill man ha en högre tidsupplösning så att man inte behöver stå och vänta i ett kolsvart badrum innan sensor gör en mätning och skickar signalen till lampan att den ska tändas. Det går också att tänka sig att en människan är en sensor, något oberäknelig, men med en enastående förmåga att fånga in information som sedan kan delas på internet.
Uppkopplade saker
Att prylar är uppkopplade är inget nytt. Datorer, maskiner och lastbilar är uppkopplade mot internet sedan länge. Det som har hänt de senaste åren är att tekniken blivit allt billigare både sensorerna som kan läsa av sin omgivning, datorkraften som kan reagera på det som sensorn levererar och nätverken som kopplar upp enheterna. Sensorerna har också blivit allt mindre. Exempelvis kan man köpa uppkopplade lampor eller den lilla datorn Raspberr y Pi Zero med både wlan och bluetooth för någon hundra lapp. Detta gör att vi idag kan få mycket bättre information om vad som faktiskt händer runt omkring oss – till exempel vilken luftkvalitet som omger oss eller hur trafik flöden ser ut. Tidigare gjordes dyra manuella mätningar på några få ställen, nu kan man göra automatiska billiga mätningar på fl era olika ställen.
Man skulle kunna säga att vi går från att gissa till att faktiskt se och förstå vår omvärld.
Fler prylar än människor använder internet
Tillgången till internet och de allt mer tillgängliga sensorerna gör att antalet uppkopplade prylar ökar kraftigt. Analysföretaget Gartner har exempelvis förutspått att det år 2020 kommer att finnas minst 20 miljarder uppkopplade prylar. De nya möjligheterna som den ökande digitaliseringen i kombination med ny uppkopplad teknik kan erbjuda oss innebär att vi kommer att förändra vårt sätta att leva.
Fyra projekt för ett bättre samhälle
IoT Sverige fi nansierar fyra olika innovationsprojekt runt om i Sverige som fokuserar på viktiga samhällsutmaningar såsom sjukvård, hemtjänst, stadsutveckling och miljöföroreningar. När projekten börjar leverera intressanta resultat vill vi att de ska kunna återanvändas av andra. Detta är inte så enkelt som det kan låta, utan är i sig en utmaning där både lagen om offentlig upphandling och kraven på att anpassa lösningar till nya omgivningar och organisationer måste hanteras.
IoT Sverige stödjer samhällsnyttig IoT som kan användas av många överallt, som syns
och som skapar tillväxt – IoT för ett bättre Sverige.
IoT Sveriges organisation
IoT Sverige består av medlemmar (parter), en styrelse och ett programkontor. Part-
fö rsamlingen utgö rs av de organisationer som ä r medlemmar i IoT Sverige och styrelsen väljs bland representanter frå n de organisationer som ingå r i partfö rsamlingen. Programmet har en programchef och ett programkontor som skö ter programmets drift. Programkontoret är inrättat vid institutionen fö r informationsteknologi vid Uppsala universitet. Utvecklingen av programmet och fi nansiella rekommendationer fattas av styrelsen. Styrelsen tillsä tts av
parterna vid den årliga partstämman. Finansiella beslut fattas av Vinnova.
IoT Sverige – samhällsnyttig IoT
När det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige ursprungligen startades våren 2014 fanns ett fokus på den potential till förbättringar och eff ektivisering som fi nns i att använda IoT. Det konstateras att förbättringar och eff ektivisering borde kunna uppnås både inom offentlig sektor och inom i stort sett alla industribranscher. Någon analys av om det fanns något område som var bättre att satsa på än något annat genomfördes inte. Detta gjorde att de första utlysningarna inom programmet blev väldigt breda utan fokus på en specifik bransch.
I den första utlysningen (hösten 2014) fanns ett visst fokus på studier av säkerhet, robusthet och kommunikation och infrastruktur, områden som bedömdes vara viktiga för många olika branscher. I den andra utlysningen (våren 2015) efterfrågades innovationsprojekt som kunde leverera resultat som gick att använda, krav sattes på att resultaten skulle kunna testas och demonstreras i testmiljöer eller i riktig verksamhet.
Styrelsen för IoT Sverige konstaterade att projektportföljen som byggts upp via dessa
första utlysningar var spretig och saknade fokus. En fråga som allt oftare dök upp var också hur IoT Sveriges satsningar skulle kunna göra skillnad. Skulle inte de projekt som finansierats hittills kunna fi nansieras i något annat program? Skulle det inte gå att få större effekt av programmets insatser om programmet tydligare fokuserade på något?
Dessa frågor ledde fram till att styrelsen beslutade sig för att starta ett strategiskt
projekt med mål att öka tydligheten och träff säkerheten i de projekt som fi nansierades av programmet. Resultatet av projektet blev väldigt tydligt: programmet borde fokusera på projekt som utgår från de behov som off entlig sektor har. Projekten ska genomföras av offentliga organisationer i samverkan med företag, lärosäten och forskningsinstitut. Resultaten ska bidra både till samhällsnytta och stärkt konkurrenskraft för deltagande företag. Inriktningen beskrevs som samhällsnyttig IoT. Man har identifierat både stora nyttopotentialer i kombination med behov av stärkt beställarkompetens – piloter som påvisar konkret nytta och ökat tempo i utvecklingshastigheten.
Annonser