0-85+ hela riket

Sidan är under uppbyggnad, vilket tar sin lilla tid

 

Av Solveig Silverin

Ur Socialstyrelsens diagnosstatistik och  Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik åren 2001 och 2017. Hela riket från 0-80+.

Enligt Socialstyrelsens statistikdatabas är alla siffror före 2004 osäkra av flera skäl.  Jag kan dock inte låta bli, att tvivla på att inrapporteringen varit så dålig som Socialstyrelsen säger. Socialstyrelsen bildades redan 1913 och borde ha hunnit med att utveckla en säker inrapportering från sjukvården under alla dessa år. Men jag kommer att ändra och räkna från från år 2004, så att ingen kan förringa den ökande ohälsan, genom att påstå att siffrorna är osäkra fram till 2004. Vilket kommer att ta ytterligare tid.

Förord. Socialstyrelsens statistik bygger på antal patienter som uppsöker öppen specialinriktad vård. Antalet patienter mellan åren 2001 och 2017,  har ökat med 26,5 %, vilket är en ökning av antalet patienter med  2 975 819  individer i hela befolkningen 0-85+. Folkökning är 1 211 114 individer.

Vissa diagnosgrupper har tagits bort i beräkningen som  A00-B99,  O00-O99,  P00-P96,  S00-T98,  Z00-Z99, samt alkoholrelaterade diagnoser, se nedan punkt 1. Redovisningen visar ökningen av antal patienter i förhållande till folkmängden år 2001 och år 2017.

Ibland lyfter jag fram trendökningen (patienter/ 100 000 invånare) , då trendökningen visar, hur brant kurvan stiger mellan åren 2001 till 2017, vilket visar hur snabbt en diagnos ökar i tiden. Ibland kan denna snabba ökning bero på att Socialstyrelsen (WHO) ändrat kriterierna för en viss diagnos. Men i de flesta fall visar trendökningen, att från några få patienter år 2001 ökar antalet patienter i en viss diagnos anmärkningsvärt snabbt till år 2017. Detta tyder på, att en negativ faktor för hälsan uppkommit storskaligt i vår livsmiljön under denna tid, vilket jag redovisar nedan i resultatet.

*

2001 är befolkningsmängden 8 909 128 individer och antalet patienter är 2 190 592, vilket är 24,6 %  patienter i befolkningen år 2001, alltså en fjärdedel av befolkningen.

2017 är befolkningsmängden 10 120 242 individer och antal patienter är 5 166 411, vilket är 51,1 % patienter av befolkningen år 2017. Generellt sett har antalet patienter ökat till halva befolkningsmängden mellan åren 2001 och 2017 till dryga fem miljoner av drygt 10 miljoner individer! En del individer har dock en eller flera diagnoser både år 2001 och år 2017, men oavsett, visar ökningen att befolkning blir att sjukare.

När en sådan kraftig ökning av ohälsan uppkommer i en befolkning över hela riket, är det en negativ miljöfaktor som tillkommit i livsmiljön. Det som hänt är utbyggnaden av den trådlösa tekniken för mobiltelefonin. Miljontals sändare över allt i vår livsmiljö, har ökat strålningen kraftigt, både utomhus, i våra hem och i skolmiljön fram till år 2017. Den dramatiska ohälsan hos vår ung generation visar att WiFi i skolmiljön kraftigt påverkar hälsan negativt hos unga individer, men också att unga, t o m små barn, använder alltmer mobiler och läsplattor och andra trådlösa nätverk. Den allmänna spridning av pulsad mikrovågsstrålning dygnet runt, för 3G, 4G, WiFi i skolor och i hemmiljöer, samt ökad användning av mobiltelefoner, babyvakter och annan trådlös elektronik, skadar folkhälsan, vilket Socialstyrelsen statistik visar.  Läs mer hur våra skolelever mår HÄR.

Den ohälsa som syns i statistiken idag, visar tydligt, att ju högre den pulsade strålningen är i vår livsmiljö desto mer ökar ohälsan i befolkningen.  Alla ansvariga inom industri och myndigheter vet att de våglängder och frekvenser som nyttjas i denna trådlösa teknik, knappt inte finns naturligt  på jorden och att vi därför inte är biologiskt anpassade till att exponeras för denna typ av våglängder som kan passera genom kroppens vävnader. Ansvariga vet att den artificiella pulsade strålningen är biologiskt  främmande, att den passera genom kroppens vävnader och kan störa och skada olika kroppsfunktionen, både på cellnivå och organnivå. Eftersom strålningen pulsar, har den också större biologisk påverkan än analog strålning. Organ som nervsystemet fungerar genom att skicka impulser. Trots all tidig forskning och ny forskning fortsätter industri och politiker, att öka strålningen i vår livsmiljö, trots den ökande ohälsan.  Det finns inga referensvärden för långtidseffekter. Läs mer om forskningen HÄR

5G byggs nu ut med rasande fart i vårt land. Det finns inga som helst krav på försiktighet och hänsynstagande till folkhälsan. Det saknas referensvärde för denna typ av hög pulsad strålning, både för akut effekt och långtidseffekt. Varken tillståndsprövning enligt miljöbalken krävs av mobilindustrin, ej heller en miljö- och hälsokonsekvens beskrivning krävs av mobilindustrin. Läs om regeringens avsiktsförklaring för 5G HÄR

Folket som påtvingas denna exponering av hög strålning i smala strålar får inget veta om hälsoriskerna. PTS har redovisat hur 5G- tekniken kommer att se ut. Läs mer HÄR.

Trots den ökande ohälsan, trots att vår unga generation blir allt sjukare skall våra barn och unga nu tvingas vistas  i ännu högre strålning i sin skolmiljö som de enligt skollagen skall vistas i.  Detta bryter mot de mänskliga och demokratiska rättigheterna att som här tvinga unga människor till ohälsa och ett förstört liv?  Vill verkligen våra politiker skada hela vår unga generation och hela befolkningen i Sverige och hela nordens befolkning. Det är som en främmande makt ockuperat vårt land och norden, för att bryta ner befolkningen och nationerna?

Den nu ökande ohälsa är inte bara en kostnad för samhället utan också ett hot mot samhällets säkerhet. Om större delen av befolkningen är sjuk och skatteintäkterna minskar, kan inte samhället utvecklas, utan kommer att degenererar till en fattig sjuk befolkningen, till ett fattig nation. Den risken finns och borde i allra högsta grad beaktas av våra politiker. Uppkommer allvarligt hot mot vår nation, är vår nation mycket svagt och sårbart. Man undrar därför vart Målet för folkhälsan tog vägen i regeringens proposition 2002/03:35.

Regeringen skriver i propositionen citat:  Folkhälsan är av stor betydelse för samhällsutvecklingen och insatserna för en bättre folkhälsa bör ingå som en viktig del i arbetet för en uthållig tillväxt, en god välfärd och ett ekologiskt hållbart Sverige. Regeringen kommer regelbundet att i en skrivelse till riksdagen redovisa folkhälsans utveckling i befolkningen och de åtgärder som vidtas för att förbättra denna. Läs mer HÄR

Som sagt vart tog det målet vägen?


Redovisning

R00-R99: Denna diagnosgrupp sticker ut mest. Patientgruppen närmar sig 1 miljon (904 338 patienter) år 2017. År 2001 är antalet patienter 260 010, vilket är  2,9 % av befolkningen och år 2017 har antalet patienter stigit till 904 338, vilket är 8,9 % av befolkningen 2017. På 16 år har dessa sjukdomar tredubblats.

Definition: Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes.  Alltså sjukdomar som inte läkarvården kan klassificera enligt ICD-systemet (som är gediget) trots kliniska fynd. I gruppen R-diagnoser återfinns värk, smärta, nedsatt intellektuell förmåga, okända dödsorsaker, spädbarnsdöd, sjukdomskänsla och trötthet, ja alla medicinska störningar som inte kan förklaras eller preciseras enligt  sjukvården. Kort kan man sammanfatta, att odefinierbara sjukdomar med oförklarliga kliniska fynd har tredubblats.

 

Från 2001 till 2017, antal patienter. Diagnoser som sticker ut mest i R-gruppen:

R00 Onormal hjärtrytm från 5 116 till 25 447 patienter. Diagnoser som berör hjärtats funktion ökar kraftig hos unga personer, hjärtrusning är en diagnos som ökar hos skolelever exempelvis.

R06 Onormal andning från 11 996 till 72 949

R07 Smärtor i luftstrupe och bröstkorg från 24 289 till 119 126 Man vet att strålningen påverkar slemhinnorna som här i luftstrupen.

R10 Smärtor från buk och bäcken från 73 007 till 215 966. Magsmärtor är bland de vanligaste sjukdomarna och mörkertalet är säkert stort, men ökningen är dramatisk. Man vet att  strålningen påverkar slemhinnorna också i mag- och tarmar

R42 Yrsel och svindel från 11 667 till  48 824. Denna symtom har ökat i hela befolkningen i alla åldrar även hos de allra yngsta.  Detta är också en symtom som kan orsakas av strålning,

R50 Feber av annan och okänd orsak från 4 784 till 41 991. Många uppfattar att strålningen ger feberkänsla och influensakänsla.

R51 Huvudvärk från 11 194 till 39 852 här finns ett stort mörkertal, då huvudvärk är vanligt. Troligen uppsöker inte de flesta läkarvården förrän den blir ihållande och svår att bota med vanliga huvudvärkstabletter. Strålning ger huvudvärk

R52 Smärta och värk som ej klassificeras annorstädes från 10 331 till 38 202. Just smärta och värk har ökat hos så unga personer som skolelever. Smärta och värk ingår i den symtombild som kan orsakas av strålning.

R53 Sjukdomskänsla och trötthet från 2 935 till 29 841. Detta är också en typisk symtom som kan uppkomma av strålning.

R55 Svimning och kollaps från 5 508 till 29 156 patienter

R74 Onormala nivåer av serumenzymer från 2 552 till 24 421 patienter

R40-R46 Nedsatt intellektuell funktion från 13 843 till 72 949 i denna grupp har skolelever sämre intellektuell förmåga än 80-åringar. Oförmågan att koncentrerar sig har ökat markant efter att  folk börjat nyttja mobiler och trådlösa nätverk.


M00-M99: Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven är den andra diagnosgruppen som sticker ut. År 2001 är antalet patienter 252 461 (2,83 % av befolkningen 2001 ) och 2017 är antalet patienter 588 130 (5,8 % av befolkningen 2017). Denna diagnosgrupp är mest åldersrelaterad då muskler och skelett försämras med åren.  M79 och M75 utmärker sig markant, men M75 är åldersrelaterad, medan M79 ökar i likvärdigt i alla åldersgrupper, utom hos de yngsta från 0-9 år.

 

Från 2001 till 2017, antal patienter. Diagnoser som sticker ut mest i M-gruppen:

M19 Andra artroser från 4 833 till 20 552

M25 Andra ledsjukdomar som ej klassificeras annorstädes från 14 116 till 37 085. Trendökningen förekommer i alla åldersgrupper. I gruppen skolelever 5-19 år är trendökningen 180 % exempelvis.

M54 Ryggvärk från 25 861 till 63 912. Är en vanligt åkomma i stort sett alla åldersgrupper och trendökningen är även här likvärdig i alla åldersgrupper utom de yngsta.

M65 Synovit och tenosynovit (inflammation i ledhinnor och senor) från 7 030  till 18 216 patienter. Ökningen är åldersrelaterat.

M75 Sjukdomstillstånd i skulderled från 34 651 till 140 689. Ökningen är åldersrelaterat och följer ökad ålder.

M79 Andra sjukdomstillstånd i mjukvävnader som ej klassificeras annorstädes från 8 965 till 28 464. Diagnosen M79 ökar mest i alla åldersgrupper men likvärdigt. M79 består av många undergrupper bland annat fibromyalgi och ospecifika smärtor som kan uppträda var som helst i kroppens mjukvävnader. Trendökningen är alltså inte åldersrelaterad. Antalet patienter ökar svagt med stigande ålder både år 2001 och år 2017, vilket borde vara naturligt, eftersom denna diagnosgrupp gäller för skelett och muskler. Men trendökningen är som sagt likvärdig i alla åldersgrupper utom i åldrarna 0 -9 år. Strålningen ger smärta i mjukvävnaderna vilket person med EHS (elöverkänsliga) kan vittna om, vilket också äldre forskning kunnat konstatera

10-14 år trendökning 216 %. Antal patienter från 1708 till 5 161

20-24 år trendökning 278 %. Antal patienter från 1 451 till 6 680

30-34 år trendökning 226 %. Antal patienter från 2 183 till 7 475

40-44 år trendökning 228 %. Antal patienter från 2 519 till 9 128

60-64 år trendökning 259 %. Antal patienter från 2 262 till 10 201


H00-H59: Sjukdomar i ögat och närliggande organ. 2001 är antalet patienter 209 126 8 (2,33 % av befolkningen 2001) och 2017 har antalet patienter ökat till 486 320 (4,8 % av befolkningen 2017). En fördubbling på 16 år. De flesta sjukdomar i denna diagnosgrupp ökar i ju äldre patienterna är,  vilket är naturligt då ögonen åldras och försämras med åren. Men det är trots allt anmärkningsvärt att H40 glaukom ökar i yngre åldersgrupper, H26 andra sjukliga förändringar i näthinnan, H26 gråstarr (ej åldersrelaterat) samt H43 Sjukliga förändringar  i glaskroppen. H04 är också framträdande.

H40 glaukom Grönstarr ökar i de yngre åldersgrupperna. Från 0-19 år ökar antalet patienter från 75 patienter år 2001 till 346 patienter år 2017. En trendökning  på 326 %. I åldersgruppen 20-44 år från 754 patienter år 2001 till 2 787 patienter år 2017. En trendökningen  på 234 %.

H35 andra sjukliga förändringar i näthinnan ökar från 16 828 patienter 2001 till 63 220 patienter 2017. Åldersgruppen 0-39 år ökar från 1 106 – 2 047. Åldersgruppen 40-64 ökar från 2863 patienter år 2001 till 7630 år 2017. Kraftigt ökningen av antal patienter i den äldre befolkningen visar att denna diagnos är mest åldersrelaterad.

H26 gråstarr (ej åldersrelaterat) I de yngre åldersgrupperna 0-19 år ser man en ökning av gråstarr från 169 patienter 2001 till 375 patienter 2017. Trendökningen för hela befolkningen 871 %.

H04 Sjukdomar i tårapparaten I de yngre åldrarna 0-19 år ökar sjukdomar i tårapparaten från 402 patienter år 2001 till 1 223 patienter år 2017. I åldrarna 20 – 44 år ökar patienter från 859 patienter år 2001 till 4301 patienter 2017.

H43 Sjukliga förändringar i glaskroppen I åldersgruppen 0-39 år ökar antalet patienter från 449, år 2001 till 1 510 patienter år 2017 och i åldersgruppen 40-59 år ökar patienterna från 2 493 till 7 627 år 2017.


H60-H96 Sjukdomar i örat och mastoidutskottet De flesta diagnoser i denna grupp har en nedåtgående trend eller ytterst svag ökning av patienter. Den mest intressant diagnosen är H81 rubbningar i balansapparaten. Jag tycker dock att antal patienter verkar lågt i denna diagnosgrupp, då man ofta träffar många personer som har problem med balanssinnet. Men de kanske ligger under en annan diagnosgrupp.

H81 Rubbningar i balansapparatens funktion från  9 145 till 16 840, dock är det  fler patienter under yrsel och svindel  diagnos R42

H90 Ledningshinder och sensorineural hörselnedsättning  från 18 581 till 30 145 patienter

H93 Andra sjukdomar i örat som ej klassificeras annorstädes från 6 035 till 10 401 patienter


I00-I99 Cirkulationsorganens sjukdomar. Denna diagnos innefattar hjärta, lungor blodkärl i hjärnan. Diagnos gruppen R00 skall läggas till gällande störningar i hjärtats funktion som har okänd orsak.

Hjärta I00-I59 I denna diagnosgrupp redovisas hjärtrytm sjukdomar i hjärtat, högt blodtryck som den äldre befolkningen påverkar antalet patienter, men ökningen av patienter är ändå anmärkningsvärd. Från 33 044 patienter år 2001 till 105 581  år 2017. Även ökar  hjärtstörningarna  hos unga från 0-29 år från 1856 patienter år 2001 till  6 542 patienter  år 2017. Åldersgruppen medelålders

I10 Essentiell hypertoni (högt blodtryck utan känd orsak) har ökat från 14 870 till 27 527 år 2017 patienter

I47 Paroxysmal takykardi hjärtrusning ökar från 3 093 till 7 620 och ökar även hos unga 0-29 år 447 till 942. I åldersgruppen 30-49 år ökar hjärtrusningen från 726 till 1 394 patienter 2017.

I48 Förmaksflimmer och förmaksfladder från 19 625 till 60 109 patienter. 0- 29 år  ökar från 112 till 248. Åldersgrupp 30-49 år ökar från 994 till 2 506 patienter år 2017

I49 Andra hjärtarytmier 5 210 till 12 405 och hos unga 0-29 år från 481 till 1 162. 30-49 år ökar från 944 till 2109.

I50 Hjärtinsufficien hjärtsvikt 9 743 till 29 749

R00 Onormal hjärtrytm och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes har ökat hos unga 0-29 år från 816 till 4 190 och i hela befolkningen från 5 116 till 25 447 patienter. Åldersgrupp 30-49 år ökar från 1 522 till 6 049 patienter år 2017

.
Summa onormal hjärtrytm:
          Hela befolkningen                               0 – 29 år                      30 – 64 år
R00    5 116 – 25 447                                      816 – 4 190                  2 866 – 11 819
__________________________________________________________________________________
         33 044 – 105 581                                 1 856 – 6 542                12 655 – 34 103

Blodkärl I60-I99 Denna grupp innefattar blodtryck, hjärnblödning, sjukdomar i artärerna och i hjärnans blodkärl och liknande. De diagnoser som utmärker sig i denna grupp är I80 i hela riket, men också hos unga från 0-29 år. I63 Cerebral infarkt som även ligger högt hos unga personer. Onormalt långt blodtryck I95 kommer på andra plats hos unga och på tredje plats i hela riket.

I61 Hjärnblödning har ökat från 637 år 2001 till 2 162 år 2017

I63 Cerebral infarkt har ökat från 4 714 till  8 477 patienter 2017. Unga 0-29 år från 64 år 2001 till 4 714 år 2017

I80 Flebit (inflammation i ven) och tromboflebit (inflammation och blodpropp i ven) har ökat från 7 911 år 2001 till 13 750 år 2017. Hos unga från 0-29 år  har denna sjukdom ökat från  382 till 7 911 år 2017

I95 Hypotoni Onormalt lågt blodtryck har ökat från 843 år 2001 till 4 091 år 2017. Hos unga ökar från 128 till 843 år 2017.

I65 Ocklusion och stenos av precerebrala artärer som ej lett till cerebral infarkt har ökat från 0 år 2001 till 978 år 2017 hos unga 0-29 år.

 


 

J00-J99  Andningsorganens sjukdomar. Det finns endast två intressanta diagnoser dels J30 rinnande näsa och J45 Astma som båda är allergier.

 

 


N00-N99 Sjukdomar i urin- och könsorganen sticker också ut. 2001 är antalet patienter 223 889 (2,51 % av befolkningen 2001) och 2017  har antalet patienter ökat med 460 268 (4,55 % av befolkningen). Ökning med 2,04  % med hänsyn till folkökningen.


F00-F99: Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar har ökat mest, men i jämförelse med R-diagnoserna har denna patientgrupp inte ens nått en halv miljon patienter ännu, men trendökningen är alarmerande hög dock.

 

2001 är antalet patienter 53 234 ( 0.60 % av befolkningen) och 2017 har antalet patienter ökat till 390 793 (3,86 % av befolkningen 2017) . Trendökning  556 %.  I denna patientgrupp sticker F90 ut mest.

F90 Beteendestörningar och hyperaktivitetsstörningar

F43 Utmattningssyndrom


1. Diagnosgrupper som som inte är medräknade:

  • Alkoholrelaterade diagnoser
  • A00-B99 Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar
  • O00-O99 Graviditet, förlossning och barnsängstid
  • P00-P96 Vissa perinatala tillstånd
  • S00-T98 Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker
  • Z00-Z99 Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården
  • Även diagnosgrupper inom R00-R99 har tagits bort i patientantalet
  • R75 Hiv 2001: 11 patienter och 2017: 10 patienter
  • R78 droger 2001: 41 patienter och 2017: 160 patienter

Utanför diagnosgrupperna finns det en hel del patienter som saknar diagnos, men dessa redovisas enbart som antal besök. Trenden för denna faktor är kraftigt minskade mellan åren 2001 och 2017, troligen beroende detta på att allt fler får en diagnos. Antal besök säger däremot inget om patientantalet.


Antal individer i befolkning och antal patienter

Antal individer i befolkningen 2001: Män 4 408 445 + Kvinnor 4 500 683 = 8 909 128

Antal individer i befolkningen 2017: Män 5 082 662 + kvinnor 5 037 580 =  10 120 242

Antal patienter i befolkningen 2001: 2 190 592, vilket är 24,6 % av befolkningen

Antal patienter i befolkningen 2017: 5 166 411, vilket  51,1 % av befolkningen

Antal äldre individer i befolkningen 75-100+:

2001: 793 265, vilket är 8,9 % av befolkningen

2017: 889 270, vilket är 8,8 % av befolkningen


 

Underlag för beräkning och tabeller

Diagnoser i öppen vård, Antal patienter, Riket, Ålder: 0-85+, Båda könen, 2001 och 2017

 

Diagnos 2001        2017    Trendök.
C00-D48 Tumörer 211 782 – 380 593 / 59%
D50-D89 Sjukdomar i blod och blodbildande                   organ samt vissa rubbningar i immunsystemet 17 401 – 40 894
E00-E90 Endokrina sjukdomar,               nutritionsrubbningar och         ämnesomsättningssjukdomar 105 087 – 196 379
F00-F99 Psykiska sjukdomar och syndrom                         samt beteendestörningar 53 234 – 390 793/  549 %
G00-G99 Sjukdomar i nervsystemet 82 779 – 194 823
H00-H59 Sjukdomar i ögat och närliggande                     organ 209 126 – 486 320
H60-H95 Sjukdomar i örat och mastoidutskottet 107 604 – 150 048
I00-I99 Cirkulationsorganens sjukdomar 165 813 – 292 591
J00-J99 Andningsorganens sjukdomar   159 073 – 303 352
K00-K93 Matsmältningsorganens sjukdomar   169 143 – 342 130
L00-L99 Hudens och underhudens sjukdomar   137 287 – 333 508
M00-M99 Sjukdomar i muskuloskeletala                     systemet och bindväven   252 461 – 588 130/ 106 %
N00-N99 Sjukdomar i urin- och könsorganen   223 889 – 460 268
P00-P96 Vissa perinatala tillstånd   2 820 – 7 069
Q00-Q99 Medfödda missbildningar,                      deformiteter och kromosomavvikelser   33 135 – 66 818
R00-R99 Symtom, sjukdomstecken och                       onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes  260 010 – 904 338/ 208 %
Alkoholrelaterade diagnoser ej med   7 891 – 28 517

Solveig Silverin miljöingenjör

–Statistikansvarig myndighet för Sveriges officiella statistik om sjukdomar och dödsorsaker är Socialstyrelsen: http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/cancer

–Hälsorelaterad klassifikation kopplad till Socialstyrelsens statistik databas http://klassifikationer.socialstyrelsen.se/ICD10SE/M84