1 F90-98 Beteendestörningar

Inledning

Det finns en misstänkt tydligt koppling mellan ökad neuropsykiatriska skador och ökad utbyggnaden av den nya trådlösa tekniken som använder pulsad artificiell mikrovågsstrålning. GSM 900 byggdes ut runt 1995 och GSM 1800 kom något år senare. Efter 2000 bygger man ut 3G, därefter 4G. Under åren 2001 till 2016 har man satt in WiFi i skolor och på förskolor samt i hemmen. Allt fler barn och unga personer använder också mobiler. Men användningen av babyvakter har också ökat. Babyvakter kan exponera det späda barnet för mycket hög strålning dygnet runt, då vissa babyvakter strålar hela tiden på full styrka, även då barnet är tyst och sover. Se filmbevis Här.

Samtidigt ser man en dramatisk ökning  av just neuropsykiatriska diagnoser bland befolkningens olika åldersgrupper. Forskning visar med säkerhet att WiFi och annan trådlös teknik med pulsade mikrovågor skadar hälsan. Unga personer och barn är mer känsliga än vuxna. Läs mer Här.

Jag har därför granskat statistik från Socialstyrelsens databas som berör diagnoserna  F90-F98 i öppen specialinriktad vård och sluten vård. Diagnoserna F90-F98  är en medicinsk bedömning utifrån förändringar i hjärnan som är medfödd, vilket leder till olika typer av beteende- och emotionella störningar av utagerande slag. Under diagnosen F90 återfinns ADHD, DAMP, ADD och UNS.  F95 är diagnos för tics.  Jag valde att särskilt titta på diagnoserna F90-98 eftersom denna patientgrupp har ökat dramatiskt i alla åldrar, även hos vuxna individer, vilket inte borde vara möjligt då dessa förändringar i hjärnan anses vara medfödda. Patientgruppen visar en dramatisk ökning av patienter i den öppna specialinriktade vården mellan åren 2001 och 2016. Ökning i patientgruppen har också lett till ökad belastning på den öppna specialinriktade sjukvården läs mer Här.

Statistiken bygger på antal patienter i hela Sverige i varje åldersklass och år. Folkökningen är mellan åren 2001 och 2016,  1 112361 miljoner från 8 882792 till 9 995153 invånare.

Statistiken visar, att den största ökningen av beteendestörningar som kräver vård, ser man i åldersgrupperna 10 -19 år. Från år 2001 har antalet individer med diagnoserna F90-98 ökat från 0,29 % till 3,19 % år 2016. I åldersklassen 15-19 år har ökningen gått från 0,12 % år 2001 till 3,435 % år 2016, beräknat på antal individer i varje åldersklass och år. I tabellen nedan ser man antal individer i varje åldersgrupp. År 2016 är det 44 000 färre individer än 2001 i åldersgruppen 10-14 år. Åldersgruppen 5-9 år mår sämre 2001 än andra åldersgrupper. Av 557 400 individer har 2016 beteendestörningar som behöver vård. Denna grupp är 20 -24 år 2016.

Det ökande antalet unga personer med dessa diagnoser visar att skolelever mår sämst i samhället och det kan bero på att man använder trådlös uppkoppling, som WiFi i skolmiljön och exponerar eleverna för pulsade mikrovågor under skoltiden och nu även i hemmiljön. Barn och unga personer använder också mobilen mer 2016 än år 2001, vilket bidrar till ökad exponering för strålning. I den yttre miljön har strålningen ökat från både 3G och 4G-sändare, som exponeringen oss för ständig pulsad mikrovågsstrålning dygnet runt. Denna yttre och ständiga exponeringen kan ingen individ välja bort, för att skydda sina hälsa. I den här filmen, Detta är vad mobilstrålningen gör med ditt barns hjärna, visar man hur artificiell strålning påverkar barns hjärnor. Se filmen Här.  Barn och unga individer är mycket känsligare än vuxna, dessutom bioackumuleras strålningen.

Att strålningen bioackumuleras innebär, att kroppens biokemiska funktion anpassar sig till en viss gräns, men när gränsen för anpassning är uppnådd (vilket är olika för olika individer) klarar inte kroppens olika biokemiska funktioner att anpassa sig. Ständiga störning i de biologiska funktionerna, visar sig genom ohälsa i form av olika typer av symtom. Man har i flera vetenskapliga med studier med säkerhet, sett störningar i kalcium-jonbalansen i cellerna, läs mer Här. Åldersgruppen från  19 -24  år var den första generationen som blev exponerad av pulsad mikrovågstrålning. De som föds efter 1992 har aldrig levt i en lågstrålande miljö och de mår också sämst i samhället.

Det kanske mest alarmerande är den dramatiska trendökningen av beteendestörningar, i stort sett i hela befolkningen. Den har ökat från 136 % hos små barn 0-4 år upp till 71 700 % i åldersgruppen 55- 59 år. Eftersom diagnoserna F90-93 är medicinskt bedömda, som en medfödd förändring eller skada i hjärnan, är trendökningen i åldersgrupperna från 20 år upp till 59 år dramatiskt hög, vilket inte borde vara möjligt. Många vuxna i denna patientgrupp har tydligen fått så besvärande  beteendestörningar, att de tvingats uppsöka vård. En del har mått dåligt under hela sitt liv,  och först nu fått en diagnos, men det är ändå en mindre grupp individer.

Det är normalt att en del personer är mer känsliga än andra i en population, men ju mer en befolknings population exponeras för negativa miljöfaktorer desto fler lider av ohälsa och  desto fler dör. Man brukar mäta denna miljögiftsbelastning i LD-50 värdet.

Den nu dramatiska trendökning beror med stor sannolikhet på, den hjärnstress som pulsade mikrovågorna exponerar hjärnan för. Det är vetenskapligt säkerställt att pulsad radiofrekvent strålning stör hjärnans normala funktion, vilket också är välkänt sedan länge, läs mer Här. I takt med att strålningen ökar i vår livsmiljö, desto fler hamnar i gränslandet att ”falla över kanten” , till slut hamnar hela populationen i gränslandet och de flesta riskerar bli allvarligt skadade. Det är så ett miljögift fungerar. Artificiell mikrovågsstrålning skall bedömas som ett miljögift.

Den pulsad mikrovågsstrålning har ökat flera miljarder under åren 2001 till 2016. En artificiell mikrovågsstrålning som sprids allmänt i vår yttre livsmiljö, vilket omöjligen kan vara försumbart för biologiskt liv. Minskning av individantalet inom olika fågelarter är påfallande de senaste åren, likaså dramatisk minskning av insekter som bi, humlor, getingar, myggor, bromsar. Även missbildningar och förändringar har dokumenterats hos fåglars fjäderdräkten och näbbar. Se mer Här

Naturlig bakgrundsstrålning är beräknad efter solflödet (solarflux 2,88 GHz) och de starkaste radiostjärnorna samt Big Bang. Medelvärdet ligger runt 0,000 000 000 000 5 W/m2 i effekttäthet. Vi och övrigt biologiskt liv saknar anpassning till att genomstrålas av dessa frekvenser. Än mindre är vi anpassade till att leva i en livsmiljö med artificiell och pulsad mikrovågsstrålning.

Referensvärdet för artificiell pulsad strålning är satt till 10 W/m2 i frekvensbandet 2 GHz till 300 GHz för att skydda i 6 – 30 minuter mot termiska effekter. Referensvärdet är orealistiskt högt. Man tar inte hänsyn till andra biologiska effekter som uppkommer genom samverkan mellan frekvenser, den tekniska konstruktionen av olika typer av moduleringar samt pulsning. Referensvärdet 10 W/m2 bygger på intresseorganisationen för mobilindustrin, ICNIRP, egen bedömning.

Strålsäkerhetsmyndighetens gjorde mätningar sommaren 2013 . Deras mätning i vår yttre livsmiljö visade år 2013 ett medelvärde mellan 230 mikrowatt/m2 till 6700 mikrowatt/m2. Idag 2017 är strålningen betydligt högre i både yttre och inre miljö, då man satt in bland annat WiFi på allmänna platser, på sjukhus, arbetsplatser och i skolmiljöer och i hemmen. Även 4G och 4G plus har byggts ut under dessa år. Den allmänna belastningen av pulsad artificiella mikrovågor har ökat dramatiskt, vilket hjärnskador och förändringar i hjärnan visar i Socialstyrelsen statistik för diagnoserna F90-98.

Vetenskapliga studier visar Strålsäkerhetsmyndigheten hänvisar till flera välgjorda studier som visar i EEG, att hjärnans alfa-vågor påverkas av pulsade signaler, men inte av opulsade signaler inom samma frekvensspektra. Läs mer Här

Studier har även visat att mikrovågor är bioackumulerbara, vilket framkommer i en samlingsrapport från Sovjutunionen1972 Hygienic Problems of the effekt of Microwave Electromagnetics fields on the Body .

Äldre kunskap, visar att man visste väldigt mycket om hälsoriskerna med mikrovågor, väldigt tidigt, läs mer HÄR.


Tabell, totalt antal patienter i olika åldersgrupper i öppen och sluten specialvård samt besöksfrekvens i öppen specialvård från 2001 till 2016.

Åldersklass År Individer F90-98  %
0-4 2001 455 767   313 0,07
0-4 2016 597 041   739 0,124
 Trendökning =
 136 %
5-9 2001 557 400  2 016 0,36
5-9 2016 600 853  8 884 1,479
 Trendökning =
340 %
10-14 2001 607 108  1 793 0,29
10-14 2016 563 100 17 938 3,19
 Trendökning =  900 %
15-19 2001 519 061     627 0,12
15-19 2016 529 612 18 191 3,435
 Trendökning =
  2 800 %
20-24 2001 515 633     101 0,02
20-24 2016 640 179 10 811 1,689
 Trendökning =
 10 603 %
25-29 2001 580 920      39 0,0067
25-29 2016 711 687  8 416 1,182
 Trendökning =
 21 479 %
30-34 2001 619 124     52 0,00798
30-34 2016 641 176  5946 0,93
 Trendökning =
 11 335 %
35-39 2001 651 076       37 0,00568
35-39 2016 617 317  4795 0,777
 Trendökning =
 12 859 %
40-44 2001 583 241       28
40-44 2016 647 816  4269
 Trendökning =
 15 146 %
45-49 2001 585 599        23  0,0039
45-49 2016 658 991    3385  0,5137
Trendökning = 14 617 %
50-54 2001 623 688      17 0,00272
50-54 2016 666 694 2 576 0,3863
Trendökning = 15 052 %
55-59 2001 623 397       2 0,00032
55-59 2016 581 418 1424 0,2449
Trendökning =   71 100 %

Alla åldersgrupper i hela riket ökar antalet patienter från 5 214 till 88 424 patienter. En trendökning med 1595 %

Besöksfrekvensen är för riket ökar från 1307,95  till 10 509,46, vilket har ökat drygt 8 gånger mellan åren 2001 till 2016 per 100 000 invånare.


Sluten vård 0 – 4 år Open Care 0 – 4 years

0-4 år sluten

Öppen vård 0 – 4 år Open Care 0 – 4 years

0-4 år

0-4 år ökning från 313 patienter till 739 patienter


Sluten vård 5-9  år Open Care 5-9 years

4-9 år sluten

Öppen vård 5-9 år Open Care 5-9 years

4-9 år

5-9 år, ökar antalet patienter från 2016 till 8884 patienter


Sluten vård 10 – 14 år Open Care 10 – 14 years

10-14 slut

Öppen vård 10 – 14 år Open Care 10 – 14 years

10-14

10 -14 år ökar antalet patienter från 1793 till 17 938 patienter


Sluten vård 15 – 19 år Open Care 15 – 19 years

15-19 slut

Öppen vård 15 – 10 år Open Care 15 – 19 years

15-19

15- 19 år ökar antalet patienter från 627 till 18 191 patienter


Sluten vård 20 – 24 år Open Care 20 – 24 years

20-24 slut

Öppen vård 20 – 24 år Open Care 20 – 24 years

20-24

20-24 år ökar antalet patienter från 101 till 10 811 patienter


Sluten vård 25 – 29 år Open Care 25 – 29 years

25-29 slut

Öppen vård 25 – 29 år Open Care 25 – 29 years

25-29

25 -29 år ökar antalet patienter från 39 till 8416 patienter


Sluten vård 30 – 34 år Open Care 30 – 34 years

30-34 slut

Öppen vård 30 -34 år Open Care 30 – 34 years

30-34

30-34 år ökar antalet patienter från 52 till 5946 patienter


Sluten vård 35 – 39 år Open Care 35 – 39 years

35-39 slut

Öppen vård 35 – 39 år Open Care 35 – 39 years

35-39

35-39 år ökar antalet patienter från 37 till 4795 patienter


Sluten vård 40 – 44 år Open Care 40 – 44 years

40-44 slut

Öppen vård 40 – 44 år Open Care 40 – 44 years

40-44

40-44 år ökar antalet patienter från 28 till 4269 patienter


Sluten vård 45 – 49 år Open Care 45 – 49 years

45-49 slut

Öppen vård 45 – 49 år Open Care 45 – 49 years

45-49

45-49 ökar antalet patienter från 23 till 3385 patienter


Sluten vård 50 – 54 år Open Care 50 – 54 years

50-54 slut

 

Öppen vård 50 – 54 år Open Care 50 – 54 years

50-54

50-54 ökar antalet patienter från 17 till 2576 patienter


Sluten vård 55 – 59 år Open Care 55 – 59 years

55-59 slut

Öppen vård 55 – 59 år Open Care 55 – 59 years

55-59

55-59 år ökar antalet patienter från 2 patienter till 1424 patienter


 

Sluten vård 0 – 85+ år Open Care 0 – 85+ years

Alla sluten

Öppen vård 0 – 85+år Open Care 0 – 85+ years

Alla

Alla åldersgrupper ökar antalet patienter från 5214 till 88424 patienter

 

Solveig Silverin, Miljöingenjör

Annonser