Mina diagnosval

Statistikansvarig myndighet för Sveriges officiella statistik om sjukdomar och dödsorsaker är Socialstyrelsen: https://sdb.socialstyrelsen.se/if_paro/val.aspx


Sveriges officiella statistik Socialstyrelsen, Cancer: http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikefteramne/cancer

Hälsorelaterad klassifikation, ICD, kopplad till Socialstyrelsens statistik databas http://klassifikationer.socialstyrelsen.se/ICD10SE/M84


Folkökningen är mellan åren 2001 och 2017,  från 8 882792 – 10 120 242 invånare.

Invandringen, länk till Statistiska CentralByrån SCB https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/in-och-utvandring/


Några tankar kring hur jag gör mina diagnosval

Jag har ofta valt parametrarna Antal patienter per 100 000 invånare i varje åldersgrupp i hela Sverige båda könen, som uppsöker öppen specialistvård mellan år 2001 till 2017  för olika diagnoser. Dessa diagnoser kan vara kopplade till den ökande artificiella strålningen i vår livsmiljö, genom den symtombild man fått fram genom både äldre och nyare vetenskapliga studier gällande konstgjord radiofrekvent strålning.

De diagnosgrupper som som inte är medräknade i min granskning:

  • Alkoholrelaterade diagnoser
  • A00-B99 Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar
  • O00-O99 Graviditet, förlossning och barnsängstid
  • P00-P96 Vissa perinatala tillstånd
  • S00-T98 Skador, förgiftningar och vissa andra följder av yttre orsaker
  • Z00-Z99 Faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården

Inledning Det finns en misstänkt tydligt koppling mellan ökad neuropsykiatriska skador och/eller stresskador på hjärnan kopplat till ökad utbyggnaden av den digitala trådlösa tekniken som pulsad artificiell mikrovågsstrålning. GSM 900 byggdes ut runt 1995 och GSM 1800 kom något år senare. Efter 2000 bygger man ut 3G, därefter 4G. Under åren 2001 till 2016 har man satt in WiFi i skolor och på förskolor samt i hemmen. Allt fler barn och unga personer använder också mobiler. Men användningen av babyvakter har också ökat. Babyvakter kan exponera det späda barnet för mycket hög strålning dygnet runt, då vissa babyvakter strålar hela tiden på full styrka, även då barnet är tyst och sover. Se filmbevis Här.

Samtidigt ser man en dramatisk ökning  av just neuropsykiatriska diagnoser bland befolkningens olika åldersgrupper. Forskning visar med säkerhet att WiFi och annan trådlös teknik med pulsade mikrovågor skadar hälsan. Unga personer och barn är mer känsliga än vuxna. Läs mer Här.

I den yttre miljön har strålningen ökat från både 3G och 4G-sändare, som exponeringen oss för ständig pulsad mikrovågsstrålning dygnet runt. Denna yttre och ständiga exponeringen kan ingen individ välja bort, för att skydda sina hälsa. I den här filmen, Detta är vad mobilstrålningen gör med ditt barns hjärna, visar man hur artificiell strålning påverkar barns hjärnor. Se filmen Här.  Barn och unga individer är mycket känsligare, dessutom bioackumuleras strålningen.

Att strålningen bioackumuleras innebär, att kroppens biokemiska funktion anpassar sig till en viss gräns, men när gränsen för anpassning är uppnådd (vilket är olika för olika individer) klarar inte kroppens olika biokemiska funktioner att anpassa sig. Ständiga störning i de biologiska funktionerna, visar sig genom ohälsa i form av olika typer av symtom. Man har i flera vetenskapliga med studier med säkerhet, sett störningar i kalcium-jonbalansen i cellerna, läs mer Här.

Åldersgruppen från  19 -24  år var den första generationen som blev exponerad av pulsad mikrovågstrålning. De som föds efter 1992 har aldrig levt i en lågstrålande miljö och de mår också sämst i samhället.

Den nu dramatiska trendökning av ohälsa beror med stor sannolikhet på, den hjärnstress som pulsade mikrovågorna exponerar hjärnan för. Det är vetenskapligt säkerställt att pulsad radiofrekvent strålning stör hjärnans normala funktion, vilket också är välkänt sedan länge, läs mer Här. I takt med att strålningen ökar i vår livsmiljö, desto fler riskerar en ständigt ohälsa som kan leda till långa sjukskrivningar. Till slut har större delen av befolkningen  en bestående ohälsa, unga som äldre och riskerar bli så allvarligt skadade att de utvecklar elöverkänslighet. Det är så ett miljögift fungerar. Artificiell mikrovågsstrålning skall bedömas som ett miljögift.

Den pulsad mikrovågsstrålning har ökat flera miljarder under åren 2001 till 2016. En artificiell mikrovågsstrålning som sprids allmänt i vår yttre livsmiljö, vilket omöjligen kan vara försumbart för biologiskt liv. Minskning av individantalet inom olika fågelarter är påfallande de senaste åren, likaså dramatisk minskning av insekter som bi, humlor, getingar, myggor, bromsar. Även missbildningar och förändringar har dokumenterats hos fåglars fjäderdräkten och näbbar. Se mer Här

Naturlig bakgrundsstrålning är beräknad efter solflödet (solarflux 2,88 GHz) och de starkaste radiostjärnorna samt Big Bang. Medelvärdet ligger runt 0,000 000 000 000 5 W/m2 i effekttäthet. Vi och övrigt biologiskt liv saknar anpassning till att genomstrålas av dessa frekvenser. Än mindre är vi anpassade till att leva i en livsmiljö med artificiell och pulsad mikrovågsstrålning.

Referensvärdet för artificiell pulsad strålning är satt till 10 W/m2 i frekvensbandet 2 GHz till 300 GHz (våglängd 15 cm till 1 mm) och skyddar i 6 – 30 minuter mot akuta termiska effekter. Referensvärdet skyddar vid 2 GHz i 30 minuter, vid 10 GHz i 6 minuter och vid 300 GHz i 10 sekunder ICNIRP. Kortare frekvenser har högre energi på grund av högre svängningshastighet, därför är det märkligt att man höjer referensvärdet från 4 W/m2  till 10 W/m2 vid  2 GHz och uppåt, när energin ökar i den elektromagnetiska vågen, samtidigt som energin absorberas inne i kroppen och kan bilda hotspot mellan organen inne i kroppen FoA. Referensvärdet tar heller inte hänsyn till andra biologiska effekter, som uppkommer genom samverkan mellan frekvenser, den tekniska konstruktionen av olika typer av moduleringar samt pulsning.  Biologisk påverkan uppkommer redan vid 30 mikrowatt per kvadratmeter (30 µW/m2),  vilket redovisas i  Bioinitiativerapporten 2012. En stor del av frekvensspektra för 3G, 4G, 5G, WiFi,  ligger i frekvensbandet från  2 GHz och uppåt. Referensvärdet 10 W/m2 bygger på intresseorganisationen för mobilindustrin, ICNIRP, egen bedömning.

Vetenskapliga studier: Strålsäkerhetsmyndigheten hänvisar till flera välgjorda studier som visar i EEG, att hjärnans alfa-vågor påverkas av pulsade signaler, men inte av opulsade signaler inom samma frekvensspektra. Läs mer Här

Studier har även visat att mikrovågor är bioackumulerbara, vilket framkommer i en samlingsrapport från Sovjutunionen1972 Hygienic Problems of the effekt of Microwave Electromagnetics fields on the Body .

Äldre kunskap, visar att man visste väldigt mycket om hälsoriskerna med mikrovågor, väldigt tidigt, läs mer HÄR.

Mobiltelefon och celler: Rollen av kalcium http://www.eloverkanslig.se/pdfer/rapp_kalciums_p%C3%A5verkan.pdf


Strålsäkerhetsmyndighetens gjorde mätningar av radiofrekvent strålning i utomhusmiljö sommaren 2013.  Exponeringsnivån ligger långt över den nivå som ger biologisk påverkan, vilket absolut förklarar den ökande ohälsan från år 2001. Deras mätning i vår yttre livsmiljö visade år 2013 ett medelvärde mellan 230 mikrowatt/m2 till 6700 mikrowatt/m2. Idag 2017 är strålningen betydligt högre i både yttre och inre miljö, då man satt in bland annat WiFi på allmänna platser, på sjukhus, arbetsplatser och i skolmiljöer och i hemmen. Även 4G och 4G plus har byggts ut under dessa år. .Den allmänna belastningen av pulsad artificiella mikrovågor har ökat dramatiskt, vilket hjärnskador och förändringar i hjärnan visar i Socialstyrelsen statistik för diagnoserna F90-98.

Medelvärde 

Landsbygd:  230 mikrowatt per kvadratmeter

Tätort: 1500 mikrowatt per kvadratmeter

Stockholm: 6700 mikrowatt per kvadratmeter


Mål för folkhälsan 2002 Regeringens proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan Forskning och kunskapsspridning är angelägen när det gäller nya sjukdomsdiagnoser som t.ex. elöverkänslighet sid 61

Den samtida ohälsan Med samtidens ohälsa avses s.k. livsstilssjukdomar så som övervikt, typ 2 diabetes, alkoholmissbruk, kronisk obstruktiv luftvägssjuk dom (KOL), kroniska smärttillstånd samt andra sjukdomar som måste förstås i förhållande till faktorer i patientens omgivning. Andra exempel är utbrändhet, elöverkänslighet och kroniskt trötthetssyndrom. Patienterna söker inte sällan bot och lindring i alternativa behandlingsmodeller med varierande vetenskaplig grund. Trots detta svarar dessa sjukdomar för en betydande del av samhällets kostnader för hälso-och sjukvård, sjukskrivning och sjukpensionering.

Forskning om samtidens ohälsa kräver ett mångvetenskapligt perspektiv och involverar precis som forskningen om bassjukvård, olika vetenskapliga discipliner, yrken och sektorer i samhället. Samhällsvetenskaper och forskning om miljöpåverkan blir en viktig ingrediens, liksom ett folkhälsovetenskapligt perspektiv. Den samhällsvetenskapliga och humanistiska forskningen om livsstil och miljö bör kopplas till frågan om befolkningens hälsa. En dialog med patient- och brukarorganisationer är också önskvärd.